Wiesbaden

	Wiesbaden
	Stad
Flagga	Stadsvapen
	Etymologi: Wies – äng; Baden – bad
Land	Tyskland
Förbundsland	Hessen
Regierungsbezirk	Darmstadt
Landkreis	Kreisfri stad
Stadsdelar	26
Flod	Rhen, Main
Höjdläge	115 m ö.h.
Koordinater	50°4′55″N 8°14′29″Ö / 50.08194°N 8.24139°Ö
Area	203,9 km²
- storstadsområde	5 753,43 km²
Folkmängd	272 636 (31 december 2012)
- storstadsområde	3 901 071 (31 december 2008)
Befolkningstäthet	1 337 invånare/km²
- storstadsområde	678 invånare/km²
Grundad	828
Överborgmästare	Helmut Müller (CDU)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	65183–65207, 55246, 55252
Riktnummer	0611, 06122, 06127, 06134
Geonames	3220990; 2809346; 6559111
Registreringsskylt	WI
	Tyskland med Wiesbaden markerat Tyskland med Wiesbaden markerat
	Webbplats: www.wiesbaden.de

För fartyget, se SMS Wiesbaden.

Wiesbaden är huvudstad i den tyska delstaten Hessen och har 273 000 invånare. Närmaste stad är Mainz, som ligger på den motsatta sidan av floden Rhen, medan Frankfurt am Main är belägen 30 kilometer österut. Wiesbaden är tillsammans med Frankfurt huvudorterna för storstadsområdet Rhen-Main, med totalt 4 miljoner invånare.^[2] Staden är känd som kurort. Med sitt läge i den södra kanten av Taunus, är det en populär kur- och turistort med badhotell och kasino. I staden finns bland annat ett termalbad som har fått namnet Kaiser-Friedrich-Therme.

Genom sin roll som delstatshuvudstad präglats Wiesbaden av tjänsteproduktion. Där har förbundsregeringen förlagt Bundeskriminalamt – Rikskriminalstyrelsen – och Statistisches Bundesamt – Statistiska centralbyrån. Dessutom ligger också av praktiska skäl delstaten Hessens kriminalstyrelse i staden. Tillverkningsindustrin har de senaste årtiondena stadigt minskat sin andel av förvärvsverksamheten och omfattar nu mindre än en tredjedel. Sedan medeltiden har det i staden funnits varma kurbad, som har varit besökta av många kulturpersonligheter, och de är än i dag välbesökta.

Geografi

Wiesbaden är den av de större städerna i Tyskland, som ligger längst västerut, belägen i regionen Rhen-Main-området och vid den söder gränsen av området Taunus.

Den högsta punkten i stadsområdet ligger 608 meter över havet och befinner sig i sydöstra utkanterna av staden. Den lägsta punkten befinner sig 83 meter över havet, och ligger i söder delen av staden. Längden av stadsgränsen är 79 km. Den största bredden i nord-sydlig riktning är 17,6 km, och i öst-västlig riktning 19,7 km.

Parker

Inne i Wiesbaden innerstad finns flera parker, till exempel Kurpark, Warmer Damm, Dürerpark, Nerotalanlagen och Bowling Green.

I söder av innerstaden, precis vid gränsen mot de Rhen i stadsdelar Bierbrich finns de stora Schlosspark Biebrich vid Biebrich slott.

Klimat

Wiesbaden har ett temperat-maritimt klimat med milda och små temperaturskillnader mellan årstiderna och som sällan har extremt höga eller låga temperaturer

	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde	4	6	11	15	20	23	25	25	20	14	8	5
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde	−1	−1	2	5	9	12	14	14	11	7	3	1

Nederbörd	48	41	46	41	55	68	66	63	49	49	57	55

Diagram	temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
	48 4 -1	41 6 -1	46 11 2	41 15 5	55 20 9	68 23 12	66 25 14	63 25 14	49 20 11	49 14 7	57 8 3	55 5 1

^[4]

Demografi idag

Med en befolkning på 273 000 under 2012, är Wiesbaden den andra största staden i Hessen efter Frankfurt. Staden anses vara en mångkulturell stad, eftersom det är hem till folk av 164 nationaliteter. Förutom den etniska tyska majoriteten, innehåller staden ansenligt många invandrare från Turkiet, Italien, Kroatien, Serbien, Polen, Grekland, Marocko, Bosnien och Hercegovina, Spanien, Portugal och USA. Nästan 17 procent av Wiesbadens invånare är utländska medborgare.^[5]

Wiesbaden har varit en storstad (en stad med minst 100 000 invånare per definition) sedan 1905. Efter kriget, i slutet av år 1945 hade antalet knappast förändrats till 172 000 (före kriget hade Wiesbaden 170 000 invånare).

Arbetslösheten var i mars 2013 7,6 procent, och andelen utlänningar 17 procent.

Administrativ indelning

Wiesbaden är uppdelad i 26 stadsdelar. Under perioden från 1926 och framåt växte dock Wiesaden starkt till ytan i och med att fler och fler intilliggande byar och städer gick samman med Wiesbaden. De största områdestillökningarna kom 1926 och 1928, då bland annat staden Biebrich blev en del av Wiesbaden. Den sista kom 1977, då den dåvarande platser Auringen, Breckenheim, Medenbach, Naurod och Nordenstadt blev stadsdelar till Wiesabaden.

Den till ytan största stadsdelen är Nordost med sina 19,44 km². Den minsta stadsdelen är Westend som bara är 0,67 km² stort. Flest invånare har Biebrich (37 617 stycken) och Heßloch har minst invånare (678 stycken). Till ytan är däremot Rambach har följaktligen den lägsta befolkningstätheten (bara 219 invånare/km²). Högst befolkningstäthet har Westend med 25 645 invånare/km².^[6]

Stadsdelar

Wiesbaden är indelat i 26 stadsdelar (Ortsbezirke):

Historia

De första spåren på bosättning i området är från den yngre stenåldern. År 6 e.Kr. byggdes en romersk befästning på platsen.

Platsen blev av romarna känd för sina termalkällor och kallades Aquae Mattiacae eller Aquae Mattiacorum. Under 100-talet växte en civil bosättning fram på platsen. Från 300-talet omgavs Wiesbaden av en stadsmur.^[7]

Den erövrades 260 av den germanska stammen Alemannerna, som senare i förbund med romarna skötte gränsförsvaret i området.

842 låg en frankisk kungsgård med namnet Wisibada på platsen.^[7]

År 1242 erövrade ärkebiskopen av Mainz staden och brände ned den till grunden. År 1270 återtog grevskapet Nassau området, och 1329 får den återupprättade staden myntutgivningsrätt.

Från 1744 var Wiesbaden huvudstad i Nassau-Usingen, från 1806 blir Wiesbaden huvudstad för Hertigdömet Nassau.^[7]

Efter första världskriget blev staden först ockuperad av franska trupper, och 1921 undertecknades här överenskommelsen om det tyska skadeståndet till Frankrike. Den brittiska Rhen-armén har därefter Wiesbaden som förläggningsort fram till ockupationstruppernas uttåg ur Rhenlandet 1930. Efter andra världskriget var Wiesbaden högkvarter för den amerikanska ockupationsmakten. General Dwight D Eisenhower bildade ett Stor-Hessen, som senare vid upprättandet av förbundsrepubliken betecknas Bundesland Hessen med Wiesbaden som huvudstad.

Sevärdheter

I centrum vid Schloßplatz, det vill säga torget, finns det gamla nyrenässansen rådhuset, samt Wiesbadens stadsslott och den nygotiska Marknadskyrkan. På "Wilhelmstraße" i väster om centrum är det Kurhaus med kasino, den Stats teater Hessen och den parker Bowling Green, Warmer Damm en Kurpark. Andra intressanta kyrkor i centrum är den St. Bonifatius Kirche, den Ringkirche, den Bergkirche, den Dreifaltigkeitskirche och den Lutherkirche. På Neroberg är den ryska kyrkan och en bassäng. Den Nerobergbahn förbinder de Nerotal med de Neroberg.

Kommunikationer

Kollektivtrafik

Wiesbaden har en väl utbyggd kollektivtrafik. Pendeltågen drivs av S-Bahn Rhein-Main och ESWE driver bussar. Wiesbaden har 39 busslinjer.

Järnväg

Den största och viktigaste järnvägsstationen är Wiesbadens centralstation som stod klar 1906. Sedan 2004 restaurerades och byggdes centralstationen ut. Andra stationer i Wiesbaden är Wiesbaden Ost, Mainz-Kastel, Biebrich, Schierstein, Igstadt, Erbenheim, Auringen-Medenbach och Dotzheim.

Rostock har fjärrförbindelser med Deutsche Bahns Intercity Express. Wiesbaden har förbindelser med storstäder som Hamburg, Köln, Stuttgart, Wien, München, Berlin och Leipzig. Man har förbindelser med mindre orter i Mecklenburg-Vorpommern (bland annat Koblenz, Frankfurt, Limburg, Mainz, Darmstadt, Aschaffenburg)

Motorvägar

Viktiga motorvägar som går genom Wiesbadens stadsdelar är A3 och A66 (Autobahn 3 och 66) skär varandra i Wiesbadens korsning. Motorvägarna A643 och A671 går också genom Wiesbaden.

Flygtrafik

25 kilometer väst om Wiesabden ligger Frankfurt am Mains flygplats. Flygplatsen är Europas tredje största flygplats.

Utbildning

Wiesbaden har inget universitet men däremot flera avdelningar av Hochschule Rhein-Main (yrkeshögskola). Den närmaste Universiteten är i Mainz.

Näringsliv

Wiesbaden är en viktig industristad där flera av de tyska storföretagen har sitt säte. Speciellt de industriföretag och försäkringsbolag har sina huvudkontor i Wiesbaden. Under de senare åren har turismen spelat en stor roll i stadens ekonomi. Wiesbaden har mer än 1 miljoner nattgäster per år.^[8]

Sport

SV Wehen Wiesbaden, Fotboll (3. Liga)
SV Wiesbaden, Fotboll (Hessenliga, 5.Fotbolldivision)
1. VC Wiesbaden, Volleyboll (1.Volleyballdivision)
Wiesbaden Phantoms, Amerikansk fotboll (1.Division)

Vänorter

	Klagenfurt i Österrike sedan 1930		Montreux i Schweiz sedan 1953
	Friedrichshain-Kreuzberg (Berlin) i Tyskland sedan 1964		Gent i Belgien sedan 1969
	Fondettes i Frankrike sedan 1975		Ljubljana i Slovenien sedan 1977
	Kfar Saba i Israel sedan 1981		San Sebastián i Spanien sedan 1981
	Wrocław i Polen sedan 1987		Tunbridge Wells i Storbritannien sedan 1989
	Görlitz i Tyskland sedan 1990		Ocotal i Nicaragua sedan 1990
	Glarus i Schweiz sedan 2009		Fatih (Istanbul) i Turkiet sedan 2011