Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-03

Många nya högkvalititiva alster, men...

Det är flera högskolekursen (samt SLU) där studenterna nu är aktiva i att skapa wikipedia artiklar. det är jättekul men blir också en viss utmaning för oss "vanliga" patrullerare, då frågorna som dyker upp ämnesmässigt är mer kvalificerade än vad allmänbildning klarar av. Ämnena jag sett är Musikgenrer (som verkar ha gott stöd i bakgrunden, så de blir fixade efter påpekanden), mikrobiologi och hjärnan/neuropsykologi (se Kategori:Artiklar som behöver wikifieras 2015-02). Om någon förstår dessa ämnen så finns det lite att "bita" i.Yger (diskussion) 13 februari 2015 kl. 15.51 (CET)

Artiklarna om musikgenrer ingår i en kurs "Möte med skilda genrer" på Högskolan Dalarna. Wikipediauppgiften kan nås via de kursidor som finns på Special:Kurser. Ge gärna synpunkter på instruktionerna för uppgiften. StenS (diskussion) 16 februari 2015 kl. 09.45 (CET)

Systemmeddelanden

Vad sägs om att ändra MediaWiki:Tags-source-header till "Källa", MediaWiki:Tags-source-extension till "Definierad av en extension" och MediaWiki:Tags-source-none till "Inte längre i bruk"? Definiendum (?) 16 februari 2015 kl. 08.28 (CET)

De är ändrade på Translatewiki och kommer att ändras här när mjukvaran uppdateras. Allmänt är det ju bra att fundera över i vilket sammanhang ett systemmedelande dyker upp och vad det kan tänkas ha för innebörd. MediaWikis "extensions" kallas varken extensioner eller förlängningar (vilket någon översatt det till) på svenska, utan tillägg. /NH 16 februari 2015 kl. 14.07 (CET)

Nationalencyklopedin

När jag började här 2007 var det mycket jämförelser med NE, och vi hade lite av "lillebrorskomplex" till den. Samtidigt fanns en (skev) bild från vår sida, att de var en "utdöende dinosaur" som med sina papperslexikon representerade historia. När jag nu tittat på deras nyckeltal så ser jag de mår mycket bra, och att de nu efter att helt avvecklat sin pappersversion har en (mycket) god ekonomi. De har drygt 20 heltidsanställda som uppdaterar sin info, och har gott med kunder som betalar de 550 kr/år som det kostar få tillgång till deras data. Det måste ha kunder i storleksordningen många 10 tusental, då alla skolor, bibliotek, kommuner och myndigheter är kunder samt många företag. Är det någon som har koll på hur det ser ut i verkligheten, varför pratar vi aldrig om dem längre och det är dessutom väldigt sällan någon av våra nya artiklar nuförtiden lutar sig (bara) på NE (som var vanligt för några år sedan).Yger (diskussion) 14 februari 2015 kl. 13.35 (CET)

En fördel för NE är att deras verksamhet handlar om pengar och med hjälp av en stadigvarande tillförsel av pengar kan de bekosta en utvidgning av uppslagsverket och därmed locka fler kunder. Ifall jag skulle vilja skriva en bok hade jag aldrig kunnat tänka mig att använda Wikipedia som källa. Wikipedia är en underordnad del när jag inhämtar kunskap om något. Jag själv abonnerar på NE sedan länge och skaffar gärna kunskap därifrån men en svaghet med NE är att vissa artiklar är tunna. Jag hade hellre viljat se ett större uppslagsverk på svenska med Encyclopædia Britannica som förebild. --Vannucci (diskussion) 14 februari 2015 kl. 16.46 (CET)

Jag tror att en orsak till att vi inte längre pratar om NE är folk utanför Wikipedia inte längre jämför oss. Det var en bra sporre, tror jag. David Gerard (från Wikimedia UK) skriver om att det kan vara dags för ett visionsskifte. Själv tror jag att det fortfarande är mycket kvar att göra. Såväl tunga artiklar med få källor som korta artiklar är två stora kategorier. Där tror jag att just Vannuccis förslag om att ta sikte på ett bättre uppslagsverk än såväl engelskspråkiga Wikipedia som NE kan vara lösningen, men frågan är om Encyclopædia Britannica räcker. Vad är nivån över EB?//Hannibal (diskussion) 14 februari 2015 kl. 17.23 (CET)

Förresten tycker jag att det är kul att det går bra för NE. Det ger bättre möjligheter för allmänheten att dubbelkolla om det inte bara är ett uppslagsverk.//Hannibal (diskussion) 14 februari 2015 kl. 17.25 (CET)

Encyclopædia Britannica såldes för något mindre än ett årtionde sedan med en summa pengar som var mindre än hälften av vad dess omsättning var. Uppslagsböcker som ges ut i tryck säljer antagligen inte särskilt bra, även om jag tycker att uppslagsböcker i pappersformat bör finnas till hands. Bland annat Store norske leksikon gick nästan i graven på grund av konkurrensen från norskspråkiga Wikipedia. Men det verkar som om NE vilar i en stabil grund med kontinuerliga uppdateringar och utökningar. Sedan tror jag att folk i allmänhet, i alla fall i Sverige, har en negativ inställning till Wikipedia som en källa med sanningshalt. Det svenska folket i allmänhet tror att man kan lägga in flagranta felaktigheter utan att det åtgärdas. Men dessa är oftast ovetandes om att det finns många användare som är engagerade att åtgärda felaktigheter. Själv hade jag inte alls velat framställa Wikipedia som en utopi såsom David Gerard försöker. Det finns andra bra sätt att forma om en idé som Wikipedia är uppbyggt på. Det här med att jämföra Wikipedia med NE och Britannica var en hybris när Wikipedia dök upp eftersom den fick en ordentlig framfart. NE och Wikipedia är byggt på två olika affärsidéer som inte är jämförbart med varandra. Frågan är vilken riktning kunskap dras åt och om i så fall Wikipedia överlever eller om NE försvinner. --Vannucci (diskussion) 14 februari 2015 kl. 18.11 (CET)

Min bild är att både NE och Wikipedia egentligen består av några hundra olika uppslagsverk i olika ämnen. I många av dessa ämnen är Wikipedia överlägset NE (som ESC, Fåglar, orter i Sverige och när vi också inkluderar enwp: matematik, fysik och kemiska grundelement). I andra områden är NE mer gedigen (ekonomiska och juridiska facktermer som används i Sverige). Och i vissa fall är det hugget som stucket men där allmänheten alltid kommer lite mer på NE (som artiklar om vad nazism är). Så båda kommer säkert överleva. Min undran är dock vad som sker på öppna bibliotek etc, minkar användningen av NE inom respektive bibliotek/skola, i antal abonnenter verkar de dock närmast öka. Yger (diskussion) 14 februari 2015 kl. 18.39 (CET)

Jag tror att många som arbetar inom kommunala verksamheter, eller exempelvis personer som arbetstränar inom rehabcentrar är ovetandes att dem har fri tillgång till NE. De kanske har aldrig fått den upplysning och kanske upptäcker det av en slump. --Vannucci (diskussion) 14 februari 2015 kl. 19.10 (CET)

Orsaken till att NE fortfarande fungerar är att svwp fortfarande är så ojämn. Vi har gissningsvis knappt 200 000 artiklar (dvs en tredjedel av de människoskapade artiklarna) som fortfarande är källösa. Samtidigt har vi 1,3 miljoner källbelagda men mycket korta artiklar om organismer. Och vi är ofta riktigt bra på ämnen som större mästerskap inom idrott, svensk politik och större svenska städer. Den länken som Hannibal pekade på gäller situationen på enwp, ett uppslagsverk med en sannolikt betydligt jämnare profil och knappt 50 gånger fler skribenter. Deras källbeläggning, systematisering av navigationsrutor och ämnesutbyggnad är i många fall tiofalt (känns det som) bättre än svwp. Man behöver inte klicka många gånger på länken "(–bot)" här uppe till vänster för att hitta en viktig artikel i ett känt ämne som bara är en stub. Men det blir bättre, och bit för bit får även våra artiklar angivna källor och vettigt innehåll. Men fram till dess att våra artiklar generellt pekar på (bra) källor är det långt. För det är väl förekomsten av bra källor i våra artiklar som skulle ge svwp den trovärdighet som Vannucci i dagsläget saknar (inför något kommande bokprojekt :-) )?--Paracel63 (diskussion) 14 februari 2015 kl. 20.31 (CET)

Det finns de som har föreslagit att NE och Wikipedia borde samverka och kopplas ihop för att komplettera varandra: NE3 och Wikipedia. Kanske en tanke att tänka?--Bemland (diskussion) 17 februari 2015 kl. 01.11 (CET)

Och när vi fullföljer tanken så ser vi att detta lätt kan göras av NE, då all information i Wikipedia är fritt. SÅ de kan kopiera över text och bilder och utöka sitt artikelsortiment med "det bästa ur Wikipedia". Och det jag tror mig se av deras siffror är att de relativt lätt hittar kunder som betalar 550 kronor för att få tillgång till "trovärdig info" (dvs kvalitetsstämplat av NE) även fast det går komma åt den gratis via vårt interface. de gör idag 10 Msek i vinst, ägs av en förlag som är rent vinstdrivande, och har ett extremt gott varumärke för trovärdighet. Så de behöver inget samarbete utan kan om och när de vill "ta över" det vi skapat (och då vi står kvar med behovet av klottersanering men tappar läsare och intäkter.Yger (diskussion) 17 februari 2015 kl. 10.39 (CET)

Bra och dålig statistik

De senaste 30 dagarna har 3370 användare gjort minst en redigering. Det är den högsta siffran sedan april 2011 (då det var över 3500). Samtidigt visar antalet accesser mot svwp en kraftig minskning, där antalet från mobiler ökar på årsbasis men "bara" med 52% , medan antalet accesser från fasta PC minskat med 35% (http://stats.wikimedia.org/EN/TablesPageViewsMonthly.htm) (medan vi i september 2014 hade en all time high) vilket gav en total nedgång i januari på 8% och i februari på 18% (http://stats.wikimedia.org/EN/TablesPageViewsMonthlyCombined.htm) det är så mycket mer anmärkningsvärt då vi lång tid bakåt haft en uppgång på årsbasis på över 10%. Kan det vara ett mätfel?Yger (diskussion) 18 februari 2015 kl. 05.17 (CET)

jag har analyserat siffrorna över accesser mer och ser det inte handlar om svwp utan en global trend i länder med stark mobiltäckning och mobilanvändning. Accesser från fast uppkoppling sjönk i USA i dec med 28%, i Norge i jan med 38% och feb med 46%, i pt (Brasilien+portugal) med 41% i jan 46% i feb, och nl 23 i jan och 29 i feb. I alla de ställena ökade accesser från mobil uppkoppling med i rak jämn ökning så kompenserar inte för bortfallet. Så trend över popularitet över tiden verkar inte vara möjlig.Yger (diskussion) 18 februari 2015 kl. 10.21 (CET)

Är det möjligt att göra en graf över, mobil, fast och tot antal accesser; månad för månad? Mvh --Kentlarserik (diskussion) 18 februari 2015 kl. 12.58 (CET)

Du hittar en här där feb saknas.Yger (diskussion) 18 februari 2015 kl. 13.02 (CET)

Tömning av sekelkategorier

De senaste dagarna har jag lagt märke till att kategorier som sorterar personer efter sekel har börjat tömmas. Ett exempel är "Svenska sångare under 1800-talet", men det finns också fler. Sedan kategorierna har tömts, har de raderats. Jag fick veta att detta sker enligt begäran här: [[1]]

Jag är inte medveten om att det har förekommit någon diskussion om detta. Det är möjligt att det har förekommit en sådan: jag har i så fall inte sett den. Om det inte har förekommit en diskussion innan, så är denna tömning åtminstone från min synpunkt att betrakta som kontroversiell.

Hur som helst. Jag döljer inte på något sätt att jag har skapat en stor del av dessa sekelkategorier. Jag har skapat dem efter exempel på engelskspråkiga Wikipedia, där jag också fortsatta arbetet, men där de alltså fanns innan jag började skapa dem. Jag har skapat dem för att jag upplever att det finns ett behov av dem.

För en användare som letar efter historisk information är den här typen av kategorier mycket användbara. De underlättar sökningen enormt. Om man, till exempel, skulle vilja söka efter en författare verksam i Sverige under 1800-talet, hur ska man finna dem? Med hjälp av de här kategorierna går de lätt, snabbt och praktiskt på ett enda ögonblick.

Hur skulle man göra för att finna informationen på en sådan sökning utan dem? Man skulle då få gå till den enorma jättekategorin "Svenska författare", och gå igenom artikel för artikel för att hitta personer som levde under den aktuella tidsåldern man letar efter. Jag vet det här, för det var så jag fick göra innan de här kategorierna skapades, och det var just därför jag skapade de flesta av dem. Jag tror inte att jag är den enda som ser det så.

Sekelkategorierna är ett praktiskt sökredskap som underlättar användningen av Wikipedia för dess användare, och gör informationen lätt tillgänglig. Att avskaffa dem, skulle alltså göra det mycket svårare och mer tidsödande att finna en viss information. Ska inte en sökning på Wikipedia vara lätt och enkel? Ska Wikipedia inte medverka till att göra information enkel att finna för sina användare?

Jag ser att den användare som lade in en begäran om robothjälp för att dömma dessa kategorier, också funderar på att avskaffa samtliga sekelkategorier. Det är i varje fall så jag tolkar inläggen. Därför lägger jag in denna post. Jag skulle kort sagt vilja se hur mycket stöd det finns för att behålla det praktiska sökinstrument sekelkategorierna är. Jag gör inte ofta ett inlägg på Bybrunnen, och jag har nätt och jämt tid över för att kunna engagera mig mer intensivt. Men här känner jag att jag vill göra något för att uppmärksamma vad som skulle bli en försämring i Wikipedias arbete för att göra kunskap och information lättillgängligt för sina användare.

Allt jag skrivit ovan kan sammanfattas i detta: Sekelkategorierna är ett praktiskt sökinstrument som gör kunskap lätt tillgängligt och en historisk sökning enkel och snabb för dess användare. Att avskaffa dem skulle göra samma sökning tidödande och försvåra den, och rentav kräva att man har förkunskap för att lätt kunna finna samma information. Hur ska man kunna finna samma information lika lätt om man avskaffar dem?

Jag har inte mycket tid över för att strida om frågan, och jag tvingas acceptera vilket beslut som än tas. Men jag hoppas att jag kan få stöd för att behålla och försvara dessa kategorier. Att avskaffa dem skulle försämra Wikipedia och tillgängligheten till kunskap, särskilt för dem som inte redan är insatta. Hur ska informationen bli lika lätt tillgänglig utan dessa? Hur ska man kunna göra en sådan sökning lika lätt i fortsättningen? Ska en sökning på Wikipedia vara lätt, även för de som inte redan har kunskapen, eller ska den vara svår? Med vänlig hälsning, --Aciram (diskussion) 2 februari 2015 kl. 22.46 (CET)

Tömningen har diskuterats här: Kategoridiskussion:Personer i Sverige under 2000-talet. Lsj (diskussion) 2 februari 2015 kl. 23.06 (CET)

Tack, jag har postat delar av ovanstående inlägg där nu. Jag måste medge att jag är rent ut sagt förtvivlad: jag, som studerar historia, vet hur användbar de här kategorierna är. Kanske är de inte lika användbara för icke historiskt intresserade personer, men om de försvinner, hur ska man då kunna finna historiska personer? Det innebär en jätteförsämring, och jag vet faktiskt inte om jag kan motiveras till fortsatt verksamhet här nu. Hur ska man kunna finna samma information nu? Wikipedias kategoriseringssystem är en av de viktigaste redskapen som gör just denna encyklopedia till världens mest lätt tillgängliga uppslagsverk. Varför ska vi försvåra för våra användare? Jag känner att jag måste protestera. Jag har sällan känt så starkt för någon fråga som har kommit upp här. Jag är beredd att avsluta mitt konto. --Aciram (diskussion) 2 februari 2015 kl. 23.15 (CET)

Du har presenterat argument för behållande av kategorier som "Författare under 1900-talet", det förstår jag och ser att du har tunga argument för men menar du att kategorierna "Personer under XXXX-talet" är användbara? I så fall hur? / Pontuz (diskussion) 2 februari 2015 kl. 23.21 (CET)

En kategori som "Författare under 1800-talet" är en underkategori under "Personer under 1800-talet". Kategorin "Personer under 1800-talet" ska helst inte innehålla några personer alls, den ska enbart innehålla underkategorier, förutom möjligen de ytterst få personer som inte kan sorteras in i underkategorierna. --Aciram (diskussion) 2 februari 2015 kl. 23.24 (CET)

Kategorierna har med andra ord använts fel. "Personer under 1800-talet" och motsvarande är så urvattnat och innehållslöst men används de på det sätt du anger är jag beredd att böja mig för dina argument. / Pontuz (diskussion) 2 februari 2015 kl. 23.28 (CET)

Kanske borde dessa överkategorier i stället heta "Yrken efter århundrade" eller något i den stilen, likt "Svenska efter ort". Jag anser att kategorier skapas för lättvindigt utan diskussioner och blir därmed i vissa fall missvisande, som exempelvis "Personer från Uppsala" som efter användningen att döma borde heta "Personer födda i Uppsala". Men den diskussionen inte ska föras under denna rubrik. / Pontuz (diskussion) 2 februari 2015 kl. 23.52 (CET)

Denna "konsensusförvirring" är ett typexempel på det problem jag föreslagit en lösning på i diskussionen om "Flytt av kategorier" ovan (och som vi nu försöker lösa), att alla användare verkligen inte känner till alla principdiskussioner som förs på alla möjliga specialsidor på WP och att det därför behövs ett enkel tillvalsfunktion för att snabbt kunna överblicka alla dessa sidor och diskussioner. Att en mindre grupp "initierade" användare diskuterar viktiga frågor – utan att andra berörda vet om det – och sedan kommer fram till "konsensusbeslut" och verkställan, det är inte riktigt så det bör vara om konsensus ska vara något trovärdigt begrepp. Jag håller helt med ovan förda diskussion i frågan och Acirams försvar för dessa användbara kategorier. Dels avhjälper de en svår överbefolkning hos flera yrkeskategorier, dels hjälper det storligen i den historiska sökningen och överblickandet.

Det stämmer säkert att Kategori:Personer i Sverige under xxxx-talet o dyl har använts fel och kanske bättre bör döpas om enligt Pontuz förslag, men jag föreslår inte bara att vi snarast avbryter den pågående botraderingen och kommer fram till ett reellt konsensus på denna sida, utan också att vi utökar antalet sekel-kategorier till många fler yrkes- och titelgrupper, så det blir än mer enhetligt och användbart. Dessutom uppfattar jag det som missuppfattat om dessa kategorier måste ses som knutna till speciella "gruppepoker" som Romantiken, Frihetstiden el dyl (dessa får väldigt gärna finnas så klart), men många personer tillhör inte nödvändigtvis någon sådan särskild "grupp" utan bara verksamma under visst/vissa sekel. Visst skulle man kanske kunna dela in t ex 1900-talet i Modernism och Postmodernism, om man vill, men det är knappast rättvisande för alla. Då skulle man få gå ännu djupare, såsom "Surrealister i Frankrike under 1900-talet" eller "Hiphopare i Sverige under 1900-talet" etc – absolut inte mig emot, ju mer specificerad data desto lättare att söka. För mig är det också självklart att man bör ange två sekler, om någon levt och verkat under två, inte bara ett av dem, för då blir det både missvisande och oklart personligt värderande. Hur menar någon att vi ska avhjälpa överbefolkning av dessa kategorier och underlätta en historisk sökning utan denna sorts kategorier? Föreställ er bara att söka efter författare i ett land under 1700-talet bland tusentals namn från alla tider! Jag står helt till Acirams försvar! Ingen ska behöva känna sig överkörd eller lämna arbetet här på grund av sådana missförstånd eller oklara diskussionsgrunder (inte av andra relevanta anledningar heller för den delen).--Bemland (diskussion) 3 februari 2015 kl. 03.52 (CET)

Det viktigaste kanske är att man kan bromsa verkställandet och backa tillbaka bandet om någon skulle protestera. Inte att alla måste få säga sitt innan man gör en förändring. Marfuas (diskussion) 3 februari 2015 kl. 09.22 (CET)

Finns det enkla sätt att "backa tillbaka"?

Ett sätt att undvika en del av dessa olyckliga överraskningar vore att den som skapar kategorier skulle dokumentera dem – varvid nyttan förhoppningsvis framgår och kategorierna oberoende med större sannolikhet används som avsett – och lägga dem på sin bevakningslista (liksom andra som upplever kategorin nyttig). Den som ifrågasätter kategorin eller undrar hur den skall användas kan då enkelt använda kategorins (i praktiken lämpligen huvudkategorins) diskussionssida, såsom ifråga om artiklar.

För större tillägg i kategoriträdet tycker jag dock det vore lämpligt att också föra en diskussion i förväg.

--LPfi (diskussion) 3 februari 2015 kl. 12.51 (CET)

Jag är tacksam över bli hörd. Det verkar som att mina argument blir förstådda rätt, och det får mig också att förstå att felanvändingen av sekelkategorierna till stor del tycks ligga bakom ifrågsättandet bakom dem. Jag kan förstå detta: sekelkategorierna har skapats just för att undvika överbefolkning av kategorier, göra en sökning lättare och underlätta tillgängligheten på information, men de har använts på ett sätt som skapat alldeles för stora kategorier.

En orsak till varför jag inte har upptäckt denna diskussion, var att diskussionen började på en sekelkategori för 2000-talet, och jag inte har skapat många sekelkategorier yngre än 1800-talet: översvämningsrisken för dessa kategorier, och vikten för att inte använda dem fel, ökar förstås ju längre fram i tiden man kommer.

Jag hoppas att vi kan stoppa raderingen av dessa kategorier tills vi har nått konsensus för om de ska bevaras och om hur de ska användas. Jag har sett att de har använts fel, men inte tagit tag i saken. Jag vill passa på tillfället att lägga fram tänkbara regler för sekelkategorier för att se om de problem som ledde fram till raderingsdiskussionen kan lösas. I den meningen är jag glad över att den här diskussionen har uppkommit, för jag har länge sett att de används fel, men inte vetat hur man ska ta tag i saken. Det här är ett tillfälle att klart och tydligt faststlå regler för hur de bör användas.

Jag föreslår följande regler:

1) Sekelkategoriernas syfte är att underlätta en sökning och göra tillgängligheten till kunskap större. De bör alltså inte överbefolkas. Lösningen är att dela in dem i underkategorier. En sekelkategori av typen: "Personer i [Land] under [Sekel]" ska helst inte användas för att kategorisera personer. Den ska användas för att innehålla underkategorier av typen: "[Nationalitet] [Yrke] under [Sekel]".

2) Det bör vara en klar regel att man endast får använda kategorin: "Personer i [Land] under [Sekel]" i de fall när en person inte kan sorteras in i en underkategori. Sådana personer lär förekomma, och det måste då accepteras. Men de bör vara lätt överblickbara. Den överväldigande majoriteten bör kunna gå att placera i en underkategori, särskilt som en sådan bör skapas när behov finns.

En av orsakerna till att "Svenska personer under 1800-talet" blev översvämmad var just bristen på underkategorier: mitt intresse har mest inriktat sig på konstvärlden, men "Svenska personer under 1800-talet" kunde ha reducerats till minst hälften om kategorierna "Svenska politiker under 1800-talet" och "Personer inom svenska kyrkan under 1800-talet" hade funnits. Med denna regel kommer de personer som hamnar utanför underkategorierna aldrig att bli mer än en mycket liten lätthanterlig minoritet.

3) Det framgår att behovet av underkategorier blir större ju längre fram i tiden man kommer. Det var därför denna diskussion startade på en sida som ifrågasatte en sekelkategori för 2000-talet: ju längre fram i tiden, desto större risk för överbefolkning. Det innebär också att vi har motsatt problem längre tillbaka i tiden. Underkategorier bör förstås heller inte bli alltför små. I kategorin: "Personer i Sverige under 1100-talet" är personerna mycket överblickbara, och kommer troligen inte att bli många fler. Det här behöver inte betraktas som ett problem. Som annars, bör vi anpassa oss efter hur stor en kategori är: underkategorier skapas efter behov. Man får använda sitt omdöme. Själv brukar jag skapa underkategorier för en sekelkategori så snart jag ser att antalet personer i "Personer i [Land] under [Sekel]" börjar bli fler än 50 st. Det vore bra om vi kunde ha en regel att underkategorier bör skapas för en sekelkategori så snart den börjar innehålla fler än kanske 50 eller 100 personer. Det är ett problem vi i så fall har med alla kategorier på Wikipedia.

4) Det vore mest praktiskt att använda just denna namnform som används hittills, därför att det är samma namnform som används på Wikipedias övriga språkversioner. Det gör att kategorierna kan länkas till sina motsvarigheter på andra språkversioner, och underlättare tillgängligheten på information ytterligare: om en av dessa kategorier kanske inte har så många personer på Svenska Wikipedia än, så kanske samma kategori innehåller fler personer på en annan språkversion. Det hjälper inte bara användaren, utan är också ett incitament för en medlem att fylla ut kategorin med fler artiklar. Jag har själv uppmuntrats att skapa fler artiklar genom detta. Behåll därför de existerande namnformerna.

5) Personer bör sorteras in under det sekel de är verksamma. En person är som regel relevant att få en artikel för någon handling eller verksamhet hn har utfört, och man bör välja sekelkategori efter det sekel personen var verksam under. Om en person exempelvis har levt under tiden 1670-1740, men var verksam inom det yrke som gjorde den relevant för en artikel under tiden 1710-1730, då bör enbart yrkeskategorin för 1700-talet användas, trots att personen också levde och rentav var vuxen under 1600-talet. Om samma person var verksam under tiden 1690-98, bör enbart yrkeskategorin för 1600-talet användas. Om denna person däremot var verksam tiden 1690-1710, då bör yrkeskategorin för båda sekel användas. Den här regel preciserar saken och förhindrar överbefolkning ytterligare.

En annan fråga, egentligen en separat fråga, är den om kategorier som sorterar folk utefter epok, som "Personer under Gustavianska tiden". Dessa bör betraktas som en underkategori till sekelkategorierna. Jag medger att jag är mer tveksam till dem än till sekelkategorierna, därför att det är svårare att följa reglerna för dem. De finns därför att epokerna är så pass berömda och välkända i historien att de skapar intresse och har fått ge namn åt föremål, konststilar och olika personer betraktas som just "Profiler från den gustavianska tiden" och liknande. Dessa epok-kategorier är relevanta att behålla av ungefär samma anledning som man har andra kategorier som gör personer ur en viss intresseepok lätt tillgängliga, som till exempel: "Personer i Belgien under andra världskriget". Kategorin "Personer i Belgien under andra världskriget" skall endast innehålla personer som faktiskt spelade en aktiv roll i anslutning till kriget i Belgien under just andra världskriget, så som personer i motståndsrörelsen och liknande, inte alla personer som råkade leva i Belgien då kriget utspelades. Enligt samma resonemang är "Personer under gustavianska tiden" menad att innehålla personer som på något sätt har utmärkt sig för epoken, till exempel konstnärer som målade i den gustavianska stilen, Bellman, eller personer som Ulla von Höpken, som var känd som en "gustaviansk profil" som associeras med epoken och dess "tidsatmosfär" i historiska verk. Kategorier för epoker är användbara, men kräver kanske lite mer expertkunskap i vissa fall. De är att betrakta som en bonus. De används dock också på fel sätt, eftersom personer kategoriseras där bara genom att ha levt på den tiden, vilket är lika fel som att placera in alla personer som levde i Belgien under tiden 1940-45 i "Personer i Belgien under andra världskriget". Men epokerna är att betrakta som en form av bonuskategori, som ju inte alltid finns i varje land, under varje sekel, på samma sätt som kategorierna kring andra världskriget inte gör. De tillhör egentligen en annan diskussion. Det är sekelkategorierna som främst bör prioriteras.

Låter ovanstående regler förnuftiga? Jag vet att det finns någon benämning på kategorier som enbart bör innehålla underkategorier, men jag har glömt benämningen. Jag föreslår att man bör märka sekelkategorier med någon form av skylt eller funktion av det slaget, som klargör att kategorierna "Personer i [Land] under [Sekel]" endast bör användas om ingen underkategori finns, och att sådana underkategorier bör skapas så snart personerna i kategorin blir för många, något som i min mening är högst 100 st. Jag är glad över att ha fått tillfälle att lägga fram tänkbara regler: det är dessa regler jag har försökt använda, men jag har sett att de ofta används fel, något som tydligen har en stor del i den här situationen. Som jag förstår det har de börjat raderas just för att de blev överbefolkade, och det har de blivit just för att de har använts på fel sätt. Om de används rätt, kan det problemet undvikas.

Har vi utsikt att lösa de problem som har lett till att 1800-talskategorierna har börjat raderas, och kan vi stoppa raderingen av dem fram till att vi har kommit överens om hur sekelkategorierna ska användas?--Aciram (diskussion) 3 februari 2015 kl. 15.09 (CET)

Jag ser det som ytterst allvarligt att dessa värdefulla kategorier avskaffas. Sådant bör inte ske kuppartat, som det verkar vara nu. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 16.14 (CET)

Värdefulla? Du kunde ju själv inte försvara dem på annat sätt än med personangrepp. /Annika (diskussion) 3 februari 2015 kl. 16.19 (CET)

Det enda som har diskuterats har varit de allmänna "Personer i ..." från innevarande och föregående århundrade, inte dessa yrkesspecifika från äldre tid. Det hela borde tas upp på KAW, då det i mina ögon närmast är blockeringsgrundande att agera så här. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 16.23 (CET)

@Tostarpadius: och @Annika64: Det är inte helt lätt att veta var diskussionen ska föras, eftersom den har initierats på Bybrunnen, KAW och flera kategoridiskussioner men när det gäller agerandet kring det här går det bara att konstatera att intresset för diskuterande om kategorier är mycket lågt på svwp och ska inte all engagemang kring kategorier försvinna blott kan vi inte ha ett generellt krav att allt ska diskuteras. Skapande av nya kategorier och omfattande omkategoriseringar måste kunna göras utan någon längre konsensusdiskussion. När det gäller att bara tömma kategorier, särskilt de största på wikin, kan väl med fördel dock diskuteras först kan jag tycka innan man ger sig in på arbetet. En viss diskussion har skett, men samma diskussion verkar ha förts tidigare där åtgärdsförslaget inte fick stöd. I händelse av att det finns en tidigare diskussion med den utgången kan man dock dra ner på tempot och vänta en vecka i alla fall. I sakfrågan argumenterar Aciram klokt och jag håller med. Publicerar detta inlägg på Bybrunnen då inlägget mestadels berör kategoriarbetet och strukturen på samarbetet där. Obelix (diskussion) 3 februari 2015 kl. 17.10 (CET)

Varför kan man inte bara använda Catscan, exempelvis såhär för att söka? Då kan man ju "skapa sin egen sökning" för att hitta det man vill ha. Om någon person är intresserade av "Svenska fotbollsspelare under 1900-talet som spelade i tyska lag" så behöver vi ju inte skapa en kategori och peta in dem där för att sen kunna hitta dem. /Hangsna (diskussion) 3 februari 2015 kl. 21.36 (CET)

Bäst vore om vi endast hade dessa stora breda kategorier som de flesta verkar ogilla och strunta i att dela upp dem. Då skulle det vara lätt att gör egna sökningar av typen "incategory:Konstnärer incategory:Personer_under_1800-talet incategory:Kvinnor" (För alla kvinnliga konstnärer under 1800-talet). Även för sökningar med Catscan skulle det bli mycket enklare med ouppdelade kategorier. Dock inser jag att de flest wikipedialäsarna inte så vana vid verktygen så de föredrar nog tyvärr färdigserverade kategorier. AlphaZeta (diskussion) 4 februari 2015 kl. 01.22 (CET)

Ja, incategory är väldigt kraftfullt (Special:CategoryTree är bra för att hitta vilken man behöver söka i), men tillåter ju inte sökning på djup som Catscan gör. Då är det ju bättre med stora kategorier. Det skulle väl inte vara alltför svårt att skapa en "sökmotor-finess" där man kan skriva in alla kategorier man vill söka och sen söker den bland den. Kanske skulle det även där gå att bygga in djup genom att hämta dem via Special:CategoryTree, även om det ligger utanför mitt tekniska kunnande. /Hangsna (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.48 (CET)

Tanke kring hur vi går vidare

Den här kategoriraderingen har synbarligen gått lite för fort, men Obelix har en poäng i att engagemanget för kategorisering oftast är ytterst blygsamt. Diskussioner på wp:Problematiska kategorier kan dra ut i år innan någon gör något. Därför har jag svårt att klandra dem som nu faktiskt visat handlingskraft kring kategorisering.

Med detta sagt, så har jag ett konkret förslag om hur situationen kan repareras. Grundproblemet, om jag tolkat diskussionen rätt, är de gigantiska toppkategorierna "Personer under xxxx-talet", medan konkreta yrkeskategorier fyller en funktion. Att bara rulla tillbaka allt som boten har tagit bort skulle bara föra oss tillbaka till status quo, vilket inte är optimalt. En alternativ lösning kunde vara att göra en botkörning som gör om kategoriseringen från början, med fokus på yrkena, med utgångspunkt i Kategori:Svenskar efter yrke. Så här kan det gå till:

• Gå igenom varje underkategori, från Svenska apotekare till Svenska överdirektörer. Skapa motsvarande yrke+sekel-kategorier (Kategori:Svenska apotekare under 1800-talet etc), och placera dessa i de övergripande sekelkategorierna.
• Gå igenom personerna i varje kategori, och läs ut födelse- och dödsår från Kategori:Födda xxxx och Kategori:Avlidna xxxx. (som bonus, skapa en lista med personartiklar där dessa saknas).
• Kategorisera personerna utifrån de sekel de har levt under, t.ex. en apoketare som levde 1862-1930 kategoriseras i Kategori:Svenska apotekare under 1800-talet och Kategori:Svenska apotekare under 1900-talet. (man kan överväga åldersgränser, så att en person som levde 1899-2001 bara klassificeras under 1900-talet.)

Därmed får vi ett kategoriträd som hyfsat uppfyller de önskemål som framförts ovan, och som är kongruent med vår allmänna yrkeskategorisering, men som inte återskapar monsterkategorierna med tusentals medlemmar. Det är också en ganska rättfram botkörning, inte särskilt svårprogrammerad. Tankar om detta? Lsj (diskussion) 3 februari 2015 kl. 18.19 (CET)

Tack för den konstruktiva ansatsen! Jag ser dock förslaget som djupt olyckligt. Dessa sekelkategorier bör vara kompletterande, mer övergripande kategorier. Exempel är "musiker", "idrottare" eller "författare" istället för "pianister", "fotbollsspelare" eller "romanförfattare". Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 19.12 (CET)

Kan du då förklara på vilket sätt man har användning av en enorm kategori som innehåller en salig blandning av fiolspelmän, dirigenter inom klassisk musik, operasångare, jazzpianister, dansbandsgitarrister, schlagersångerskor, synthnissar och death metal-trummisar? På vilket sätt underlättar en sådan kategori sökning? Det svarade du inte på förra gången jag ställde frågan. /Annika (diskussion) 3 februari 2015 kl. 19.24 (CET)

Om Du inte inser nyttan tvingar ingen Dig att leta efter artiklar den vägen. För mig är det uppenbart att de har något grundläggande gemensamt. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 19.44 (CET)

@Tostarpadius: Om du tittar i Kategori:Svenskar efter yrke, så ser du att underkategorierna faktiskt är på den nivå du efterfrågar. Både Kategori:Svenska musiker och Kategori:Svenska författare finns med. Boten behöver inte skapa under-underkategorier om vi inte vill. Men det går förstås också att köra hela vägen ner, om vi vill det, så att vi får Kategori:Svenska saxofonister från 1900-talet som under-underkategori till Kategori:Svenska musiker från 1900-talet Lsj (diskussion) 3 februari 2015 kl. 19.59 (CET)

@Lsj: Det låter bra. Dock anser jag att både apotekare och överdirektörer är för specifikt. "Svenska ämbetsmän under 1800-talet" skulle däremot fungera bra. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.09 (CET)

@Tostarpadius: Du slingrar dig fortfarande från att svara på min fråga. /Annika (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.35 (CET)

Jag har svarat att de har något grundläggande gemensamt. Mer behöver inte sägas. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.38 (CET)

Du har alltså inget svar. Med ditt resonemang kan vi lika gärna slopa alla underkategorier, för alla de biografiska artiklarna ju det gemensamt att de handlar om människor. /Annika (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.45 (CET)

Människor som ägnat sig åt musik i någon form och levt i samma land under samma århundrade har mer gemensamt än att de tillhör arten Homo sapiens. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.54 (CET)

Då kommer vi till kärnfrågan: På vilket sätt underlättar en enorm kategori med en mycket heterogen samling musiker sökning? Om inte detta är syftet, vad är då meningen med kategorin? /Annika (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.58 (CET)

På vad sätt försvårar den sökning? Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 21.01 (CET)

Skulle du kunna tänka dig att svara på min fråga eller har du inte några som helst argument för din ståndpunkt? /Annika (diskussion) 3 februari 2015 kl. 21.04 (CET)

Man kan exempelvis använda verktyget Catscan för att kombinera kategorier. Sådana självklarheter borde inte behöva nämnas. Du har inga egna argument utan ägnar Dig enbart åt att försöka smula sönder mina. Det är ingen föredömlig debatteknik. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 06.03 (CET)

Det är du som försvarar denna kategorisering och det därför du som måste kunna förklara vad som är poängen med denna. Med din brist på argument framstår det som att det uteslutande handlar om prestige. /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 07.14 (CET)

Att Du inte förstår argumenten är inte ett bevis för att de inte existerar. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.05 (CET)

Jaha, då var det dags för personangrepp. Det slår aldrig fel när du saknar argument. /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.15 (CET)

Jag har fått stå ut med Dina påhopp en längre tid, men nu är det plötsligt ett personangrepp att Du vägrar se fördelarna med denna kategorisering. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.33 (CET)

Om du är oförmögen att hyfsa till din diskussionsstil återstår snart inte någon annan möjlighet än att ta upp saken på WP:KAW. /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.40 (CET)

Kan Du själv redovisa Dina argument istället för att be mig upprepa mina gång på gång? Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 09.14 (CET)

Var god läs den fråga med vilken jag inledde diskussionen. Precis som förra gången jag ställde denna får jag inget som helst svar från dig, utan endast undanglidningar och personangrepp. /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 09.50 (CET)

Jag har besvarat frågan. Att Du inte godtar svaret är en helt annan sak. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 10.32 (CET)

Förslaget Lsj låter i mina ögon bra. Det kan om inte annat bli en bra början. Jag vill gärna bemöta vad Annika säger: Kategorin "Musiker i Sverige under 1800-talet" är betydligt mindre än kategorin: "Musiker i Sverige". Själv är jag för att vi förfinar kategorin ytterligare. Om vi går igenom kategorinträder från början, ser kategorierna ut ungefär så här följordning:

• 1) Personer under 1800-talet. 2) Personer i Sverige under 1800-talet. 3) Musiker i Sverige under 1800-talet. Och inom denna kategori, slutligen, "Pianister i Sverige under 1800-talet, sångare i Sverige under 1800-talet, Folkmusiker i Sverige under 1800-talet: hur många kategorier vi har, styrs av behovet av dem. Ju fler kategorier, desto enklare blir det att finna vad man söker.
• Naturligtvis bör vi undvika alltför stora kategorier: deras syfte är just att undvika jättekategorier, men så fort en kategori är för stor, finns det uppenbarligen behov av att skapa en underkategori. Hur låter detta?

Det tycks som om man här har fokuserat enormt starkt på just tiden efter år 1900, och då blir kategorierna mycket riktigt mer översvämmade än före år 1900. Men även detta problem löses med underkategorier: ju längre fram i tiden, desto större behov av underkategorier för att undvika just översvämning, och göra en sökning enklare.

Jag välkomnar verkligen att vi löser detta med en robotlösning av det slag lsj föreslår (om jag förstått saken rätt). Hade det gjorts tidigare, hade vi sluppit överbefolkade kategorier. Jag tycker också att det är synd om dessa kategorier avskaffas på grund av vad som låter som en alltför hetsig diskussion.

Att återställa de personer som avlägsnats från kategorin "Personer i Sverige under 1800-talet" kanske är överdrivet - de skulle i vilket fall som helst ha varit i en underkategori från början. Däremot är jag beredd att omedelbart återställa de som tagits bort från underkategorierna, så som "Svenska skådespelare under 1800-talet", som jag vet har varit mycket användbar för mig i mina studier och sökningar. Kan detta göras? --Aciram (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.03 (CET)

Att förfina ytterligare motsätter jag mig bestämt. Biografier skall gärna tillhöra många kategorier. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.11 (CET)

Biografierna kan tillhöra många kategorier även om de är mer specifika. Ju mer specifika kategorier, desto lättare och snabbare går sökningen. Det är i mina ögon huvudsaken. Men man bör även undvika allt för små kategorier. Just därför bör en underkategori skapas först när en kategori har blivit så pass stor att det finns behov av en underkategori. Den riktlinjen låter i mina ögon förnuftig. Med det sagt, så är trots allt huvudsaken att det över huvud taget finns en sekelkategori med underkategorier, även om den nu skulle vara en grov sådan som "Musiker i Sverige under 1800-talet". Man får ha en viss urskiljning och inte skapa alltför små kategorier. Att dela in "Musiker i Sverige under 1800-talet" i underkategorierna sångare och instrumentalister är en sak. Däremot så kan det räcka med en kategori som "Politiker i Sverige under 1800-talet", de behöver inte delas i samtliga politiska ämbeten som fanns. --Aciram (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.23 (CET)

Att vokalister särskiljs från övriga musiker har jag inga invändningar emot. Riktigt stora kategorier kan givetvis delas upp på ett genomtänkt sätt. Jag instämmer i att vi bör undvika alltför små kategorier. Vi bör inte tillämpa någon likabehandlingsprincip. Det kan se olika ut vad gäller skilda århundraden och skilda länder. Att svenskar fiskas med finmaskigare nät strider inte mot det globala perspektivet. Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.36 (CET)

Skulle gå att programmera så att boten söker sig neråt längs varje gren i yrkeshierarkin tills den kommer till en nivå med mindre än ett visst antal personer, och kategoriserar på den nivån. Lsj (diskussion) 3 februari 2015 kl. 21.09 (CET)

För övrigt är det kanske lika bra att köra globalt när vi ändå håller på, och börja från Kategori:Personer efter nationalitet och yrke? Då kan vi även skapa globala kategorier där vi samlar alla med ett visst yrke ett visst sekel, oavsett land. Lsj (diskussion) 3 februari 2015 kl. 21.12 (CET)

@Lsj: jag hoppas att vi kan behålla nuvarande namn för sekelkategoriernas yrkeskategorier, annars går de inte att länka till sina motsvarigheter på övriga språkversioner av Wikipedia. Sekelkategorierna som sådana finns förstås fortfarande kvar, även om de i så hög mån som möjligt ska innehålla underkategorier snarare än personer. När det gäller utformningen av boten: Jag vet inte riktigt hur sådant fungerar. Men kan vi på något sätt ordna det så att en underkategori rekomenderas att skapas för en sekelkategori så snart den innehåller mer än, säg, 200 personer? Jag väljer antalet 200 st därför att det är gränsen för vad som ryms på en sida, och även om det förstås alltid kommer att finnas personer som inte går att sortera in på en underkategori, så bör de i alla fall inte uppgå till fler än en sida. --Aciram (diskussion) 3 februari 2015 kl. 23.56 (CET)

200 anser jag vara alldeles för lågt satt. 400, det vill säga två sidor, är ett bättre mått, men inte heller det bör tillämpas slaviskt. Vi bör absolut inte skapa kategorier med bot, utan det bör göras manuellt. Det kan krävas övervägningar. Däremot kan inläggandet ske automatiskt när väl kriterierna är klara för den enskilda kategorin. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.05 (CET)

Jag tycker nog Acirams förslag om max en sida är lagom, men det spelar inte så stor roll för boten. Däremot blir det problem om man manuellt skapar kategorier med annan kategoriindelning än den yrkeskategorisering som redan finns i Kategori:Svenskar efter yrke -- då blir det väldigt besvärligt att använda bot för att fylla dem, och hela jobbet måste göras manuellt. Därför finns det EMRÅ både tungt vägande praktiska och principiella argument för att göra olika yrkeskategoriträd kongruenta (även om sekelträdet inte behöver vara lika djupt). Lsj (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.59 (CET)

Interwiki är viktigare enligt min mening. Går det inte alls att utföra arbetet med bot ser jag inte det som någon större nackdel. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 09.16 (CET)

Det kommer alltid att bli nödvändigt att skapa vissa underkategorier manuellt. Det kräver viss historisk kunskap ibland, det handlar potentiellt inte nödvändigtvis om ett yrke. Jag är obekant med hur en bot fungerar, som sagt. Kanske innebär det vid närmare eftertanke problem i vissa fall att skapa underkategorier med hjälp av den. Även om man gör det, bör möjligheten ändå finnas att skapa underkategorier manuellt. Hur många sidor som kan krävas är ett visst problem, eftersom detta kan variera med materialet. Det är något att tänka på. Vissa kategorier bör gissningsvis vara ganska självklara. --Aciram (diskussion) 4 februari 2015 kl. 14.59 (CET)

Det en bot kan göra ganska enkelt och pålitligt är att skapa kategoriträd likadana som det i Kategori:Svenskar efter yrke men uppdelade efter sekel (eventuellt med färre nivåer av underkategorier), och fylla dem med folk. Det hindrar absolut inte framtida manuellt skapande av ytterligare kategorier, om sådana är påkallade. Mycket svårare för boten skulle vara att bunta ihop människor på något annat sätt än enligt befintlig kategorisering. Även epok-kategorierna (gustavianska etc.) är besvärligt med bot. Lsj (diskussion) 4 februari 2015 kl. 15.09 (CET)

Om det behövs för att få behålla yrkeskategorierna (i alla fall före 1900) vill jag härmed lämna mitt fulla stöd till Aciram och Tostarpadius. Jag har jobbat en hel del med musiker kategorierna och är inte helt nöjd att det började raderas utan att någon har sagt något.3 februari 2015 kl. 22.34 (CET)Fotiu (diskussion)

Jag tycker inte vi skall ha kategorier med tanken att "Personer under Gustavianska tiden" som går att se som en "gustaviansk profil". Vad det innebär är högst tveksamt. Pehr Zethelius är absolut en storhet inom den gustavianska konsten. Han hör till en av Sveriges största silversmeder genom tiderna och definitivt präglad av den gustavianska tiden. Men är man inte intresserad av silversmide är han givetvis inte stor. Winter Carl Hansson hör till de allra största dalmålarna, och är präglad av den gustavianska konsten. Inom den allmänna konsten är dock givetvis hans betydelse minimal, men är man intresserad av allmogekonst är han en mycket betydande gustaviansk profil. Är en bondeståndsriksdagsman under gustavianska tiden en gustaviansk profil? Den som sysslar med sitt område kommer givetvis att se personer inom "sitt" område eller "sina egna" artiklar som tillräckligt viktiga för kategorin om det inte finns tydliga riktlinjer. I slutändan brukar det betyda att kategorin fylls av gustavianska sadelmakare i Säffle som en wikipediaanvändare intresserat sig för och ansett vara gustavianska profiler och gustavianska krögare i Åmål som en annan intresserat sig för, medan alla övriga namn saknas - vilket i praktiken gör den oanvändbar.

Personligen ser jag hellre stora kategorier än att en konstnär inte går att hitta för att man stoppat honom i kategorin porträttmålare trots att han även sysslat med genremåleri, historiemåleri och grafik - då är ju detaljerade kategorier till mer skada än nytta. Men så länge det går att lösa med överlappande kategorier ser jag inget problem med även FBQ (diskussion) 3 februari 2015 kl. 23.12 (CET)

@FBQ, När det gäller epoker, så an man lösa saken med att de helt enkelt får utgöra en underkategori till sekelkategorierna, som de egentligen gör redan nu: trycker man på dem, så kommer man bara till det sekel eller de sekel där de utspelade sig. Det är egentligen en sidofråga. Här gäller det främst att lösa problemet med sekelkategorierna. Jag ser inte det problem du tar upp med att en konstnär skulle bli svår att hitta om hn sysslade med flera former av konstärskap, och sedan bara kategoriserats under en. Det är en självklarhet att hn ska sorteras under alla kategorier där hn är relevant: var hn porträttkonstnär, sångare, genremålare, balettdansare, så ska han kategoriseras under samtliga fyra kategorier, precis som hn ska kategoriseras under sitt födelse- och dödsår oavsett yrke. Det handlar inte om att välja ut en enda yrkeskategori, det handlar om att välja varenda kategori som är relevant för personen. Det hoppas jag att vi alla kan vara eniga om? Med en sådan riktlinje, försvinner det problem du tar upp. Om det problemet skulle uppstå, så handlar det helt enkelt om att artikeln inte har alla de kategorier de bör ha, och då får man lägga till vad som saknas. Låter detta vettigt? --Aciram (diskussion) 3 februari 2015 kl. 23.56 (CET)

Nå, FBQ, så många artiklar om sadelmakare eller krögare finns det kanske inte..men jag förstår tanken. Å andra sidan, varför skulle det vara så fel att i så fall lista alla hantverksmästare/konstnärer etc verksamma i ett land under en sådan epok, även om de inte är så kända för en bred allmänhet? Desto mer finns det då för allmänheten att upptäcka..och det är väl också en tanke med en encyklopedi? Britterna är ju väldigt mycket för att indela det mesta som funnits/skett historiskt efter deras regenters epoker, såsom victorianska, edwardianska, georgianska tiden osv. Vi har ju inte precis den starka traditionen i Sverige, mer än i vissa fall, men det hade kanske också varit en tanke som en parallell kategoriform i så fall. Dock förslår det säkert väl med de diskuterade kategorisystemen, som låter vettiga – även att sortera in under alla personens relevanta kategoritillhörigheter. Alldeles ovanför den här diskussionens underrubrik skrev Hangsna om förslaget att använda Catscan för sökning. Det är dock inte så många som känner till eller vet hur det skulle användas. Dock finns ju ett alternativ i den tanken, nämligen att man hade kunnat skapa en ny funktionssida för Avancerad sökning som komplement till sökrutan högst upp. Då hade man kunnat skriva in olika lämpliga sökord (se Hangsnas exempel ovan) och via kategorikombination få ett mycket mer eget specificerat sökresultat. Då måste en sådan permanent funktion skapas utan att läsaren ska behöva gå via inloggning, Catscan etc. Jag vet inte huruvida det skulle kunna erbjuda en kompromisslösning enligt diskussionen ovan?--Bemland (diskussion) 4 februari 2015 kl. 00.04 (CET)

@Bemland: Jag vet inte om jag var tillräckligt tydlig, men jag invände egentligen inte mot relevansen hos krögarna eller sadelmakarna, det är en annan fråga, utan mot Acirams tanke att en kategori för "personer under gustavianska tiden" inte skulle innehålla alla som levat under perioden utan enbart de som kunde anses "betydande". Jag tror att det skulle kräva att vi införde "sidor föreslagna för kategorisering" (respektive avkategorisering) med sidor för kategoriseringskriterier att basera ställningstaganden på. Relevanskriterierna är som sagt invecklade nog att hantera som det är. --FBQ (diskussion) 4 februari 2015 kl. 01.53 (CET)

@FBQ, jag kan släppa den regeln vad gäller epoker och acceptera att man inkluderar de som levde under den aktuella epoken, helt enkelt. Trots allt kommer relevanskriteriet att förhindra att det skapas artiklar om andra än relevanta personer, så om folk på grund av sitt eget specialintresse skapade artiklar om personer som inte är relevanta i ett uppslagsverk kommer de att raderas i vilket fall. Det är sekelkategorierna som nu känns mest angelägna.--Aciram (diskussion) 4 februari 2015 kl. 14.51 (CET)

Jag har nu gjort ett försök att skapa en riktlinje här: [[2]] Kan den bdömas som lämplig att ha på sekelkategorierna? --Aciram (diskussion) 4 februari 2015 kl. 15.28 (CET)

Jag har inte hängt med i hela diskussionen, men ändå mina två ören med reflektioner: den dag då profetian besannas och vi får korsvis sökning mellan kategorier (dvs, om jag fattat det rätt "sök efter artiklar som ligger i kategorin 1700-talet OCH kategorin svenskar OCH kategorin motpåvar"), så är inte sådana här kombinerade kategorier ett måste. (Det finns kanske redan i de nya sökfunktionerna? Kanske ännu inte så lättåtkomligt, dock.) Bara ett påpekande, jag tycker inte det gör att vi inte bör ha kategorierna.

Sedan verkar det varit namnet på den övergripande kategorin som har rört till det. Personer i Sverige låter intuitivt som en kategori för individer. Pontuz var inne på samma fråga, och föreslog "Yrken efter århundrade" som exempel. "Grupper [av personer] i Sverige på 1500-talet", kanske kunde vara tänkbart? Fast det krockar lite med nuvarande upplägg och förslag på regel i Personer i Sverige under 1800-talet, så är vi nöjda med det så kan vi kanske bortse från den aspekten. Jag har inget på rak arm att invända mot nya tumregel-formuleringen. flinga 4 februari 2015 kl. 16.08 (CET)

Yrkeskategorier bör inte innehålla personer. Det skapar förvirring. Detta handlar om personkategorier, om än i första hand avsedda som överkategorier för att samla andra på detta tema. Därför är nuvarande namn det bäst lämpade för ändamålet. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 18.09 (CET)

En relaterad fråga

Tostarpadius vidhåller sin uppfattning om att dessa kategorier bör användas på ett missvisande och förvirrande sätt, se Diskussion:César Thomson. Av vad jag kan se har han inte fått något som helst stöd för detta. Hur skall detta hanteras? /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 07.21 (CET)

Jag har inte i någon relaterad diskussion sett varken Tostarpadius argument för eller mot vissa kategorier. Men jag har inte heller någonstans sett dina argument. Exempelvis i den av dig ovan nämnda diskussionen hävdar du endast att den skulle vara förvirrande och missvisande utan att på något sätt redogöra för hur eller varför den är det. - Averater (diskussion) 4 februari 2015 kl. 07.37 (CET)

På engelska Wikipedia finns om jag minns rätt hänvisningar till angränsade sekelkategorier (annars har jag sett det på någon annan språkversion). Man kan givetvis tydliggöra att det är huvudsaklig verksamhet som gäller i varje kategori. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.00 (CET)

Jag diskuterar, medan Annika64 ägnar sig åt demonstrativa redigeringar. Jag övervåger att dra det till KAW, men hoppas att jag kan slippa. Tillbakarullning är dock tillåtet i sådana fall. Trots det avvaktar jag. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.10 (CET)

@Averater. Tostarpadius återställde till exempel Hangsnas redigering här. Denna typ av kategorisering har ifrågasatts av fler användare, men då diskussionen förts på flera ställen är det svårt att hitta det (jag är dessutom på jobb nu och måste jobba också). En vanlig konsekvens av detta har dock varit att ännu fullt verksamma personer som uppnått mogen ålder endast kategoriseras som "...under 1900-talet", vilket felaktigt ger intryck av att skulle ha lagt av. /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 08.36 (CET)

Har de sin huvudsakliga verksamhet under 1900-talet ser jag inte varför det intycket skulle vara nödvändigt, särskilt om vi tydliggör hur vi kategoriserar. Dessutom är det ett övergående problem, som inte bör bli bestämmande för hur vi agerar. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 09.00 (CET)

Om de har haft enbart ett år som verksamma på andra sidan ett sekelskifte, vem ska då bestämma att jag inte får hitta den personen i det seklet när jag använder kategorierna för att söka personer i ett visst sekel? Om kategorierna nu ska användas för att söka upp personer (vilket jag ser som enda syftet framfört ovan) så går det ju inte att utesluta dem från ett visst tidsintervall, det blir ju helkonstigt. /Hangsna (diskussion) 4 februari 2015 kl. 09.14 (CET)

Absolut inte och särskilt inte om man, som jag skrev ovan, lägger in angränsande århundraden i toppen av varje kategori. Vi vill ju ha dem överskådliga. Det är dock viktigare för mig att ha kategorierna kvar än att undvika denna onödiga dubbelkategorisering. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 09.20 (CET)

Nu förstår jag inte. Det är viktigt för dig att de finns kvar men de behöver inte nödvändigtvis finnas kvar med syftet att alla som varit verksamma ska kunna hittas där? Då faller väl hela meningen med att ha kategorierna kvar, de blir ju då inte sökbara i en kategori där man faktiskt kan förvänta sig att hitta dem. (Om man utgår från att man vill söka upp dem så förväntar man sig att hitta alla, inklusive de som varit huvudsakligen verksamma på nästa sida sekelskiftet.) /Hangsna (diskussion) 4 februari 2015 kl. 09.26 (CET)

För mig är överskådligheten i detta fall viktigare än sökbarheten. Den senare är ett marginellt problem. Trots allt är de flesta verksamma under ett och samma sekel. För egen del ser jag mitt yrkesliv som sjävklart inplacerat i 2000-talet, trots att jag arbetade även under 1900-talets sista decennium. Jag tar det som ett exempel, även om jag förmodligen aldrig får en artikel i uppslagsverket. För mig är den delen en ren bisak, som vi inte behöver hänga upp oss på. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 09.30 (CET)

Aciram hävdar att dessa kategorier underlättar sökningar, men det är tydligen inte av denna anledning som du anser att de bör behållas. Att du vägrar svara på den fråga jag ställt ovan om på vilket sätt en viss kategori underlättar sökningar tyder också på detta. Vilket är då syftet med dessa kategorier, enligt dig? /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 10.04 (CET)

För mig är det viktigaste med kategorisering alltid systematisering. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 10.33 (CET)

En form av knappologi alltså, utan något bestämt syfte? /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 10.39 (CET)

Jag har tagit upp frågan tidigare med Tostarpadius (bland annat rörande konstnärer som jag nämnde i mitt inlägg ovan) - det föreföll mig då som det handlar om att kategorierna snarast är tänkta att fungera som en slags komplement till en faktaruta till aktuell artikel än sökhjälp, något jag motsatte mig. FBQ (diskussion) 4 februari 2015 kl. 12.50 (CET)

Faktarutor är jag ingen vän av. Om en konstnär målat ett porträtt men i övrigt historiska eller bibliska motiv bör vederbörande givetvis inte kategoriseras som "porträttmålare". Det räcker med "historiemålare". Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 13.42 (CET)

Jag tror att det är mycket sällsynt att en målerikonstnär bara gjort ett porträtt. Om personen bara målat ett mera känt porträtt bör det enligt min mening räcka.FBQ (diskussion) 4 februari 2015 kl. 15.23 (CET)

Ingen regel utan undantag. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 18.06 (CET)

Åter till sakfrågan, tack! Hur skall den vilseledande kategorisering som varit vanligt förekommande beträffande personer som varit verksamma under både före och efter ett sekelskifte hanteras? /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 19.54 (CET)

@Annika64:Det får avgöras från fall till fall, men oftast är en person nog mest förknippad med ett sekel. Annars kan dubbelkategorisering vara en nödlösning i vissa fall. Obelix (diskussion) 4 februari 2015 kl. 20.05 (CET)

För undvikande av redigeringskrig är detta en fråga som måste få en lösning. Frågan kan inte hanteras genom dekret från en enda användare. /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 20.10 (CET)

@Annika64: Redigeringskrig om vilken sekelkategori som skall användas? Det tror jag blir ett sällsynt förekommande. Så viktig fråga borde det inte vara i ett enskilt fall. Dubbelkategorisera om det är osäkert, om inte annat i avvaktan på diskussion om en artikels kategorisering. Svårare än så tror jag inte det behöver vara. Obelix (diskussion) 4 februari 2015 kl. 20.13 (CET)

Det nuvarande läget är ju att en användare egenmäktigt har fastslagit att det är hans personliga åsikt som skall gälla som praxis och är beredd att ta till redigeringskrig för att försvara detta. /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 20.17 (CET)

(Redigeringskonflikt) Ingen av oss kan utfärda dekret. För mig är det ingen stor fråga. Det är exempelvis viktigare att kategorierna kommer i rätt ordning. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 20.22 (CET)

Vad har du då för förklaring till ditt agerande på Diskussion:César Thomson? /Annika (diskussion) 4 februari 2015 kl. 20.25 (CET)

Jag följde hittillsvarande praxis. Skall den förändras hoppas jag att alla kan vara överens om att vi håller oss till den aktiva tiden. Att kalla Birgit Nilsson och Hjördis Schymberg för sångare under 2000-talet blir absurt. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 22.12 (CET)

Jag har som sagt tagit upp frågan tidigare och tycker det känns meningslöst att försöka diskutera när vi skall två sekelkategorier och när vi inte skall ha det när vi inte ens är överens om vad kategorierna skall vara till för. Tyvärr har jag känt att när jag senast har funnits mycket lite intresse för att ta upp den frågan - som borde vara det helt centrala.--FBQ (diskussion) 5 februari 2015 kl. 09.40 (CET)

Det får vara måtta på diskuterandet! Kategoriträdet är organiskt framvuxet och bör så förbli. Tostarpadius (diskussion) 7 februari 2015 kl. 00.35 (CET)

Så du vill alltså införa förbud mot att ifrågasätta din personliga uppfattning? /Annika (diskussion) 7 februari 2015 kl. 09.28 (CET)

Det var inte det jag syftade på. Det var FBQ:s önskemål om fler diskussioner om vad kategorier över huvud är bra för. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2015 kl. 15.59 (CET)

Konsensus gällande stopp för raderingen

Vi diskuterar just nu ovan hur sekelkategorierna ska användas. Kan jag förstå det som att det råder konsensus kring att de då ska finnas kvar? I så fall kanske man bör återställa en del av de raderingar som har gjorts? Kanske inte de som funnits direkt i sekelkategorierna, som "Personer i 1800-talets Sverige", men däremot de som redan fanns i underkategorier, som "Svenska skådespelare under 1800-talet"? Jag har skrivit en post om detta här: [[3]]--Aciram (diskussion) 4 februari 2015 kl. 15.20 (CET)

Även de som fanns direkt i sekelkategorierna bör återställas (möjligen med undantag för 2000-talet), eftersom det underlättar fyllandet av underkategorierna. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 15.35 (CET)

Jag kan hålla med om det, men är beredd att vika mig för motsatt åsikt på den punkten. Däremot skulle jag vilja återställa de underkategorier som tömts. Om ingen protesterar, hoppas jag att det är i sin ordning att jag påbörjar arbetet så fort jag får tid. --Aciram (diskussion) 4 februari 2015 kl. 15.50 (CET)

Jag hoppas också att jag kan meddela detta till användare Larske, som åtog sig robottömningen utan att blanda sig i sakfrågan, och som har gått med på att avbryta arbetet fram till att konsensus uppnåts om att dessa kategorier inte bör raderas: hn förtjänar att få besked.--Aciram (diskussion) 4 februari 2015 kl. 15.56 (CET)

Jag är för ett återställande av underkategorier snarast möjligt. :) 4 februari 2015 kl. 16.03 (CET)Fotiu (diskussion)

Kom först fram till vilka som ska skapas, vilken funktion de ska ha och framförallt vilka artiklar som ska platsa. Exempelvis dubbelt eller ej? /Hangsna (diskussion) 4 februari 2015 kl. 17.09 (CET)

Detta gäller återställandet av de underkategorier som redan tidigare har funnits och fungerat väl. Vilka kategorier som i framtiden ska skapas kan vi inte bestämma här och nu, det styr behovet och Wikipedias kontinuerliga utveckling.--Aciram (diskussion) 4 februari 2015 kl. 18.03 (CET)

Jag instämmer med Aciram. Detta med dubbelkategorisering behöver inte bestämmas på förhand. Raderingen var en ren kupp. Detta måste nu rättas till snarast möjligt. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 18.05 (CET)

Även jag tycker att de underkategorier som redan tidigare har funnits bör återställas. Prematureburial (diskussion) 4 februari 2015 kl. 18.16 (CET)

Jag anser det inte finns konsensus åt någondera hållet, då alldeles för för varit involverade. Om konsensus för en åtgärd eftersträvas bör en klart förslag läggas fram som sedan ges möjlighet diskuteras, utan att den diskussionen tas över av de som nu varit överaktiva i denna diskussion. Konsensus kan inte uppnås med utmattning/utnötningdiskussioner.Yger (diskussion) 4 februari 2015 kl. 20.33 (CET)stryker inlägg, då användare på min diskussionssida reagerat negativt på att jag gjort detta inlägg.Yger (diskussion) 5 februari 2015 kl. 06.15 (CET)

Nå, allas åsikter kan vi ju knappast insamla som vanligt.. Det blir ju alltid "relativitets-konsensus" på denna webbplats. Jag tycker dock att en strukturering i enlighet med Lsj:s förslag under rubriken "Förslag till hur vi går vidare" ovan är en vettig väg. Dessutom, vad gäller den utdragna diskussionen om dubbelkategorisering för personer levande under två sekler, så skulle vi kunna tillföra ännu en kategorivariant för dessa: "Svenska skådespelare under 1800-1900-tal", "Tyska författare under 1900-2000-tal" etc, dvs en samlande kategori för de sekelöverskridande. Då blir mängden mindre och söktydligheten också bättre. Dessutom tycker jag absolut det är lika bra att vara konsekvent och även innefatta "Svenska skådespelare under 2000-talet" o dyl, annars blir det bara förvirrande om dessa är de enda som ska stå under enbart "Svenska skådespelare" etc.--Bemland (diskussion) 4 februari 2015 kl. 21.35 (CET)

Jag måste invända mot att skapa en kategori som innefattar två sekel av slaget "Svenska skådespelare under 1800-1900-tal". Det skulle ge upphov till flera av problem. Vilka sekel ska sammanlänkas? Varför 1800-1900 i stället för 1700-1800? Hur skulle man kunna länka dem till deras motsvarigheter andra språkversioner av wikipedia? Var hamnar aktörer enbart verksamma under ett av seklen? Då skulle man också återigen få gå igenom en alltför stor kategori, artikel för artikel, för att se vilka som tillhör 1800-talet och vilka som tillhör 1900-talet, när syftet med dem är klar tidsindelning. Jag förstår och uppskattar tanken, och tackar för ett kreativt förslag. Men det vore ett misstag. Allt tal om dubbelkategorisering tycks bero på missuppfattningen att man bara får använda en enda kategorisering. Men det är just en missuppfattning: man kan använda två. Vi behöver inte göra det svårare än så.--Aciram (diskussion) 4 februari 2015 kl. 21.57 (CET)

Att först låta ett par användare kuppa igenom en förändring och sedan, när betydligt fler vill revertera, kräva omfattande konsensus är helt orimligt. Om detta inte återinförs omedelbart är arbetsglädjen borta. Då överväger jag om jag verkligen vill medverka i projektet i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2015 kl. 22.17 (CET)

Jag tar hänsyn till att detta inte är någon omröstning, och att konsensus här i all enkelhet är att behålla sekelkategorierna med fokus på deras underkategorier. Detta i sin tur tar jag som att underkategorierna kan återställas. Jag tar därför på mitt ansvar att påbörja detta arbete själv imorgon, och att även andra som är intresserade av att göra detsamma också de ska vara tillåtna att påbörja detta arbete då utan invändningar. Det övriga kommer vi att kunna justera allteftersom. Jag kommer också att meddela användare Larske att hn inte behöver fortsätta med sitt raderingsarbete med utgånspunkt från denna diskussion--Aciram (diskussion) 4 februari 2015 kl. 23.14 (CET)

Bara ett förtydligande till Aciram: Jag menar så klart inte att man skulle ersätta sekelkategorierna med de föreslagna dubbelsekel-kategorierna, utan de skulle vara som ett komplement för de personer som levt under två sekel, t ex 1700-1800-tal eller 1800-1900-tal. Dels för att förtydliga sökningen när det rör sig om sekelöverskridande livstider (kan vara nog så intressant) och dels för att underlätta att slippa en massa dubbelkategoriseringar för alla dessa med risk för överbefolkning. T ex August Strindberg skulle då stå som "Svenska författare under 1800-1900-tal" i stället för två separata sekelkategoriseringar. I övrigt tror jag nog att vi kan påbörja detta påtalade kategoriutvecklingsarbete enligt en funktionell plan – eller ska vi arrangera någon sorts omröstning om detta separat här?--Bemland (diskussion) 5 februari 2015 kl. 04.44 (CET)

Om ni nu kommer fram till att kategorierna behövs så dubbelkategorisera alltid för de som varit aktiv i två sekel, även om det bara är en kort period. Om dessa kategorier behövs för sökbarheten så är de tvungna att vara kompletta. Då måste självklart samma sak göras även för 2000-talet. /Hangsna (diskussion) 5 februari 2015 kl. 05.22 (CET)

Jag förstår fortfarande inte poängen med dubbelkategorisering men motsätter mig den inte om behovet finns i enskilda fall. Specialkategorier för dem som varit verksamma över ett sekelskifte ser jag inte som en lämplig lösning. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2015 kl. 05.44 (CET)

Är syftet sökbarhet? Är det då inte uppenbart att det måste dubbelkategoriseras? Det är fortfarande inte klarlagt vad som är syfte, hur de ska användas och inte användas. Det finns ännu inget konsensus och inget "regelverk" kring användandet och därmed inget att ta ställning till. Snälla alla, kom med konkreta synpunkter och tydliga avgränsningar så vi kan ta ställning till något, istället för att stressa fram något bara för sakens skull. Först då kan det etableras konsensus. /Hangsna (diskussion) 5 februari 2015 kl. 08.34 (CET)

Medhåll till Hangsna. Det känns inte som vi är överens kring vad kategorierna skall vara till för - jag tror systemet är dömt att fortsätta halta och leda till nya kontroverser så länge det inte är klart.FBQ (diskussion) 5 februari 2015 kl. 09.35 (CET)

Jag förstår inte orsaken till denna förvirring, för grundreglerna tycks vi ändå vara överens om genom diskussionen ovan:

1) Sekelkategorierna "Personer i [Land] under [sekel]" ska endast användas för personer om det inte finns en underkategori som exempelvis "[Nationalitet] i [land] under [sekel]".

2) Detta ovanstående tycks vi alla vara överens om, även om vi nu också talar om ytterligare förfining av reglerna.

3) Att återställa underkategorierna som tömts, det vill säga "[Nationalitet] i [land] under [sekel]" är helt enligt ovanstående diskussion och som jag förstår det tillfullo okontroversiellt oavsett vilken lösning för användande av kategorierna vi slutligen väljer, eftersom detta är en grundregel vi alla tycks vara överens om. Det är bara ytterligare förfining som diskuteras ovan.

4) Riktlinjer för denna regel, som tycks vara allmänt godkänt enligt diskussion ovan, är redan postad på presentationen av "Personer i Sverige under 1800-talet".

5) Diskussionen om ytterligare regler och förfining och riktlinjer vi talar om ovan, kan både fortsätta och sedan tillämpas även om vi återställer de tömda underkategorier jag talade om, eftersom vi alla tycks vara överens om att sekelkategorierna ska vara kvar och att dessa ska användas enligt punkt 1) ovan. Mitt arbete ligger alltså inte i konflikt med något av detta ovan. Denna diskussion kan fortsätta i månader, om vi så önskar, och vi kan både lägga fram, godkänna och sedan tillämpa det vi kommer fram till här utan att det ligger i konflikt med att jag återställer artiklar till underkategorin svenska skådespelare under 1800-talet, eftersom vi alla tycks vara överens om grundregeln att underkategorierna ska användas. Jag tar det på mitt ansvar. --Aciram (diskussion) 5 februari 2015 kl. 12.47 (CET)

Vad menar du med "alla" i alla vara överens om. Denna fråga började ju med att flera ifrågasatte detta och gjorde borttagningen, och vad jag vet har dessa inte ändrat ståndpunkt. Och jag misstänker det är fler än jag (som i sig inte tycker frågan är speciellt viktig) är tveksam till denna kategori, även om inte tillräckligt för att göra inlägg i sakdiskussionen. det är möjligt det ändå är bäst ogöra borttaget men då med andra skäl än att det finns "konsensus" att kategorierna är önskvärda.Yger (diskussion) 5 februari 2015 kl. 12.56 (CET)

En viktig utgångspunkt i sådana här lägen, där konsensus är osäkert eller saknas och så många nu reagerat så kraftigt, är att återgå till ursprungsläget (med ett förbehåll: om det som var inte är direkt felaktigt). Att kategorierna fyller en viktig funktion tycker jag att diskussionen visat på, men att denna funktion måste bli tydligare och gränsdragningarna behöver diskuteras, samt frågan om dubbelkategoriseringen (som jag personligen ser som naturlig ifall man varit verksam under två olika århundraden, av den enkla anledningen att vi på Wikipedia inte ska behöva bedöma när individen var huvudsakligen verksam eller hade sin mest betydelsefulla period (egen forskning)). Så ett första steg som jag ser det är att börja återställa kategorierna och fylla dessa med ett rimligt innehåll och så får diskussionen ta frågan om form och funktion som sitt fokus. Raderingen har inte stöd inom gemenskapen (även om det är relativt få som uttalat sig så är det endast de som uttalar sig som vi vet något om, och därför de enda som kan användas som underlag för tolkning av konsensus). dnm ^{(d | b)} 5 februari 2015 kl. 13.19 (CET)

Även jag uppfattar dubbelkategoriseringen som det mest praktiska för de personer som har varit verksamma under två olika århundraden. Då är det den verksamma perioden som är grunden för kategoriseringen och inte födelseåret. Prematureburial (diskussion) 5 februari 2015 kl. 13.35 (CET)

Resonemanget av Dnm kan jag köpa. Att i oklart läge återgå till utgångsläget.Yger (diskussion) 5 februari 2015 kl. 13.41 (CET)

Instämmer med Dnm. //Vätte (diskussion) 5 februari 2015 kl. 13.45 (CET)

Ja, utan dubbelkategorier (eller mitt förslag om sekelöverskridande tilläggskategorier) är det svårt att kategorisera t ex Ludwig van Beethoven eller August Strindberg eller Ingmar Bergman eller Gullan Bornemark osv, så det måste vara en självklarhet, som Dnm också beskriver.--Bemland (diskussion) 5 februari 2015 kl. 15.46 (CET)

Jag accepterar Dnm:s resonemang - jag har egentligen inga starka åsikter i frågan om just de här kategoriernas vara eller inte vara. Däremot tycker jag som att det är fruktansvärt rörigt hur de används och det verkar som sagt inte finnas konsensus kring vad kategorier egentligen skall vara till för och anser att det skulle behövas en sådan.--FBQ (diskussion) 6 februari 2015 kl. 16.41 (CET)

Ja, det är rörigt, både kring och i kategorierna. Vi behöver bringa klarhet både i vad vi egentligen har konsensus om, och hur vi kommer dit. Jag provar under ny rubrik. Lsj (diskussion) 6 februari 2015 kl. 17.05 (CET)

Det fylls just nu på i Kategori:Personer under 1900-talet. Vad är syftet med detta? Dessa är alltså inte sorterade efter verksamhet utan istället enbart efter land. Detta gör att vi får två "parallella" kategoriträd. Borde det inte istället vara ett kombinerat träd? "Personer i Danmark under 1900-talet", det är man ju bara man var på resa dit en gång, en dag, hösten 1986. Det är inte ett bra avgränsat namn. Då är det bättre att ersätta detta med det kombinerade trädet efter verksamhet, "Konstnärer i Danmark under 1900-talet" (vilket i och för sig kan vara en svensk konstnär på resa där en gång 1986 men det är mindre risk att tolka det så). Då skulle vi ha lättare att stoppa in personer i kategorier så dessa kategorier i sig skulle vara en "relevanströskel" ("personen är relevant som konstnär, vi lägger den i den kategorin") istället för att bara vara en encyklopediskt ointressant "person". /Hangsna (diskussion) 7 februari 2015 kl. 20.45 (CET)

Dessa kategorier är i första hand avsedda att vara överkategorier. Endast i undantagsfall bör de på sikt innehålla personer. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2015 kl. 16.03 (CET)

Det finns tusentals artiklar i dessa kategorier som behöver omkategoriseras. Förhoppningsvis kommer folk att visa intresse för detta, när dessa kategorier nu tydligen skall behållas. /Annika (diskussion) 9 februari 2015 kl. 16.19 (CET)

Vad är vi överens om, och hur kommer vi dit?

Så här uppfattar jag konsensus kring sekelkategorierna:

• Finns inte konsensus för att radera hela systemet, tillräckligt många har protesterat mot det och finner systemet användbart på ett eller annat sätt.
• Finns konsensus för att de övergripande sekelkategorierna normalt inte ska innehålla personer, utan bara underkategorier. I underkategorierna läggs sedan personer, sorterade efter yrke eller motsvarande. Bör finnas under-under-kategorier ner tills antalet personer i en kategori är överblickbart.
• Det som en del finner användbart är främst att ha samlat på ett ställe alla som varit aktiva inom samma fält i samma land under samma period. Ger överblick över ett område, och vilken täckning svwp har för det området.
• Folk som varit aktiva över sekelskiften bör dubbelkategoriseras (med någon rimlig åldersgräns).

Systemet blir ordentligt användbart bara om kategorierna är någorlunda kompletta och konsekvent genomförda. Annars är det meningslöst. Därför bör EMRÅ systemet struktureras så att det i möjligaste mån kan både byggas och underhållas med bot. Jag ser därför fortfarande det som jag föreslog häromdagen här ovan som både förenligt med konsensus och rent praktiskt den mest framkomliga vägen att gå. Lsj (diskussion) 6 februari 2015 kl. 17.05 (CET)

Jag tycker det låter som en mycket vettig lösning. - Averater (diskussion) 6 februari 2015 kl. 17.46 (CET)

Jag håller också med Lsj och att det bör göras konsekvent. Frågan är då om man ska radera grundkategorierna som "Svenska författare", "Tyska politiker" osv helt då på sikt (om det ska bli konsekvent bör de inte längre behövas?) – vad blir konsekvensen? Sedan kan man allmänt säga att det inte är helt enkelt att veta vilka kategorier som finns överhuvud eller vad de är avsedda att användas för (särskilt för mer nykomna användare). Det skulle vara härligt om en genomgående logik kunde fungera i kategoriskogen så man lätt hade kunnat ställa upp en principsida för hur de olika kategoriträden är uppbyggda inom de olika ämnesområdena och hur de är formulerade, men men.. Jag tror vissa kategorier är okända för de flesta och därför sällan använda, samtidigt som det finns dubbelträd av andra, t ex Kategori:Näringsliv i Göteborg, Kategori:Företag i Göteborgs kommun, Kategori:Företag i Göteborg. En inventering hade kanske varit bra.--Bemland (diskussion) 6 februari 2015 kl. 23.39 (CET)

När det gäller bot-hjälp känner jag att jag vet för lite om sådana funktioner för att kunna uttala mig, men riktlinjerna du räknar upp låter helt perfekta i mina ögon. Folk bör kategoriseras efter verksamhetsår, snarare än levnadsår, och det tycker jag nog att ovanstående innefattar. Vi får hålla i minne att en underkategori inte bör bara varken för liten eller för stor, och helst bör kunna länkas till sin motsvarighet i andra språkversioner av Wikipedia, men det tror jag inte borde vara några problem. Detta låter bra som allmänna riktlinjer! --Aciram (diskussion) 6 februari 2015 kl. 23.29 (CET)

Den delvis påtvungna eftertanke jag ägnat mig åt det senaste ett och ett halvt dygnet har fått mig att helt avvisa allt vad bothjälp gäller i detta fall. Möjligen kan den användas för att återställa den förödelse roboten åstadkommit, men ny kategorisering bör ske manuellt. Tanken på under-underkategorier i det oändliga för att få förment hanterbara storheter (högst 200) är olycklig. Även 400, som jag nämnde ovan, är ett lågt satt mått. 800-1000 är i mina ögon den normala maxgränsen, men även den kan gott få överskridas i enskilda fall. Jag ser heller inte någon konsensus på den punkten i samtalet ovan. Det gör jag däremot för dubbelkategoriseringen, och den böjer jag mig för. Tostarpadius (diskussion) 7 februari 2015 kl. 00.32 (CET)

Jag tolkar diskussionen ovan som att det finns konsensus för att dessa sekelkategorier bör förses med lämpliga underkategorier för att undvika att de blir oöverblickbart stora. En konsekvens av detta bör rimligen bli att vi skiljer mellan författare och forskare. Eftersom det är praxis att skilja mellan litteraturår och vetenskapsår bör detta också avspeglas i personkategoriseringen. /Annika (diskussion) 7 februari 2015 kl. 10.06 (CET)

@Annika: Instämmer. Min tanke är att utgå från hur folk är kategoriserade under Kategori:Svenskar efter yrke. Där är förvisso forskare och författare i olika underkategorier.

@Tostarpadius: Vad som är överblickbar storlek tål att diskuteras, tror inte vi har konsensus om någon siffra ännu. Däremot ser jag konsensus för principen att det ska finnas en storleksgräns, antingen den nu blir 200 eller 1000. Lsj (diskussion) 7 februari 2015 kl. 10.18 (CET)

Annikas förslag att ha en särskild kategori för forskare var synnerligen konstruktivt. Vi är ju sedan tidigare mer restriktiva med att kategorisera personer som fackboksförfattare än en del andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 7 februari 2015 kl. 12.01 (CET)

Menar ni att en forskare som också skriver en hel del böcker (i anknytning till forskningsområden) inte ska kategoriseras som författare? Men hur definieras i så fall en "forskare"? Ska vederbörande vara verksam vid ett högre lärosäte under tiden böckerna skrivs eller ens vara tvungen att vara utbildad/verksam vid sedvanliga universitet/högskolor? Vad sker t ex med sådana som Nostradamus, Emanuel Swedenborg, Nathan Söderblom, fria forskare/uppfinnare inom alla möjliga områden? Hur gör vi om personen i yngre dagar har verkat en tid vid lärosäte el dyl men sedan skriver böcker – kanske även inom andra områden än det ursprungliga forskningsområdet? Är det inte lättare att kategorisera en sådan person som både forskare och författare? Man kan ju faktiskt vara mer än en sak under ett sekel... --Bemland (diskussion) 7 februari 2015 kl. 22.10 (CET)

Om sökbarheten är syftet så behöver de väl ha alla kategorier? En skådis samt musiker som även verkat som författare och varit verksam kring ett sekelskifte bör väl då alltså ha 6 kategorier för just detta? Skådis sekel ett, skådis sekel två, musiker sekel ett, musiker sekel två, författare sekel ett, författare sekel två. Men om man avslutade sin karriär som författare och författandet gjordes enbart i det andra seklet så bör den inte ha "författare sekel ett". /Hangsna (diskussion) 7 februari 2015 kl. 22.14 (CET)

Om en person gjort verkligen gjort sig känd för insatser på fler ett område är dubbelkategorisering lämplig. Gunnar Myrdal kan kategoriseras både som forskare och politiker, Per Ahlmark som både politiker och författare, Ulf Lundell som både musiker och författare och Ronald Reagan som både skådespelare och politiker. Däremot torde det vara tillräckligt att kategorisera Lena Olin som skådespelare även om hon faktiskt spelade in en singel på 1970-talet, något som de flesta glömt. /Annika (diskussion) 7 februari 2015 kl. 22.53 (CET)

Sekelkategoriseringen bör här följa den vanliga yrkeskategoriseringen, så att vi är konsekventa. Lsj (diskussion) 8 februari 2015 kl. 09.46 (CET)

Nej, det bör den inte. Så smala kategorier är i de flesta fall inte lämpliga. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2015 kl. 14.17 (CET)

Som jag redan har sagt bör djupet i sekelkategoriträdet begränsas, så att det inte blir vare sig för smalt eller för brett. Därför menar jag naturligtvis att sekelkategoriseringen bör följa den vanliga yrkeskategoriseringen bara ner till lagom djup. Vad jag framförallt ville ha sagt här är att vi bör absolut inte ha sekelkategorier som går på tvärs mot yrkeskategorierna och delar upp folk på någon annan ledd. Lsj (diskussion) 8 februari 2015 kl. 14.33 (CET)

På tvärs bör de inte gå, däremot kan de gott komplettera med andra parametrar. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2015 kl. 16.02 (CET)

Till exempel? Lsj (diskussion) 10 februari 2015 kl. 08.04 (CET)

Just nu har jag inget bra exempel på den saken. Däremot finns det goda skäl att komplettera "Tyska forskare under 1800-talet" med exempelvis "Astronomer under 1800-talet". Att skapa kategorin "Tyska astronomer under 1800-talet" vore däremot olämpligt, i varje fall i detta skede. Tostarpadius (diskussion) 10 februari 2015 kl. 20.25 (CET)

Varför? På vilket sätt underlättas sökandet av att ha två kategorier? /Hangsna (diskussion) 10 februari 2015 kl. 21.09 (CET)

Jodå, jag kan se poängen med Tostarpadius tanke här, och stödja den. Vi skulle kunna ha både ett globalt sekel-träd, där alla personer sorteras efter yrke och sekel oavsett land, och nationella sekelträd för varje land. Det globala trädet används när man vill få överblick över alla världens 1700-tals-astronomer, medan de nationella används när man vill får motsvarande översikt över alla forskare i Tysklands 1700-tal. Om alla träden byggs till det djup där kategorierna blir överblickbara följer naturligt att det globala trädet blir djupare än de nationella (och stora länders träd djupare än smås), vilket matchar Tostarpadius förslag. Lsj (diskussion) 10 februari 2015 kl. 21.37 (CET)

Det är en avvägningsfråga, men alltför små kategorier försämrar överblicken istället för att förbättra den. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2015 kl. 00.17 (CET)

Instämmer. Kategorier ska helst varken vara för stora eller för små. Sedan kan det vara en smaksak vad som är lagom storlek. Lsj (diskussion) 11 februari 2015 kl. 07.56 (CET)

Jag bedömer att den här diskussionen har nått konsensus. Inte jättemånga har yttrat sig, men på Bybrunnen har rimligtvis många sett den. Någon däremot? Lsj (diskussion) 19 februari 2015 kl. 09.23 (CET)

Kopior av texter ur NE

Vad jag har kunnat utläsa förefaller en hel del texter, till och med hela artiklar, vara direkt saxad från Nationalencyklopedin. Jag förstår att utomsvenska källor inspirerar när nya artiklar skrivs på svenska. Det gäller inte minst när NE-skribenter skriver nya artiklar och sedan lägger upp det på ne.se, som så oftast hämtats av redan existerande artiklar i britannica.com. Jag tycker dock att läget på svenskspråkiga Wikipedia gått i överstyr. Jag undrar om hur vi kan ta ut med problemet? Alltså försöka minska vissa av bidragsgivarnas beroende av NE, då de alltför sällan inte bemödar att uttrycka sig i egna ord. --Vannucci (diskussion) 14 februari 2015 kl. 15.51 (CET)

Är det plagiat ska texten naturligtvis tas bort eller arbetas om. --MagnusA 14 februari 2015 kl. 15.54 (CET)

Som jag skrev ovan var detta vanligt för några år sedan, men det har i stort set upphört helt. Yger (diskussion) 14 februari 2015 kl. 17.28 (CET)

Instämmer. Av de uppenbara NE-plagiat jag hittar är i princip inga av nyare datum. Och när vi hittar får vi lov att radera eller (ännu hellre) formulera om och källbelägga. I det senare fallet gör man två goda saker på en gång. --Paracel63 (diskussion) 14 februari 2015 kl. 20.35 (CET)

Har också samma intryck som Yger. Vannucci, har du några exempel från senare tid? Jag brukar följa {{Kvalitetsmätningen}} någorlunda regelbundet och det är inte så mycket som hamnar i Kategori:Wikipedia:Plagiat (eller så åtgärdas artiklarna så fort att jag aldrig ser dem). Tveka inte att använda {{Plagiat}} i artikeln om det verkligen rör sig om plagiat. (Sakuppgifter får man dock självklart ta ur såväl NE som andra icke-fria källor.) Tomas e (diskussion) 16 februari 2015 kl. 14.58 (CET)

Jag måste säga att jag är besviken på FBQ, även om jag är en stor vän av honom. Här till exempel hittar jag två textstycken som kan klassas som plagiat: (se artikel Palermo) Från 600-talet f.Kr. var Palermo en av Karthagos främsta stödjepunkter på Sicilien och År 1860 erövrades Palermo av Garibaldi och kom att ingå i kungariket Italien. Jag har följt användaren och kan konstatera att vederbörande har ett visst beteende och bemödar sig inte i tillräcklig grad för att skriva utan att plagiera. Förlåt mig FBQ. --Vannucci (diskussion) 16 februari 2015 kl. 17.26 (CET)

Du behöver inte be om ursäkt, men jag kan inte se att att dessa meningar uppnår verkshöjd. Om Palermo erövras 1860 av Garibaldi erövras Palermo 1860 av Garibaldi. Utifrån angivande av den källan bör man inte ange något annat. Man kan ju möjligen skriva att Palermo intogs eller liknande, men orden har ju faktiskt inte exakt samma innebörd skulle kunna bli ange något som inte källan ger stöd för. Jag tänker på Vannucis inlägg 6 februari 2015 kl. 20.18 om värdeomdömen i artiklar - jag ser mig inte som källfanatiker även om vissa upplever mig sådan - svenskspråkiga wikipedia har massor med artiklar utan källor och kommer att fortsätta ha så under mycket lång tid och ser inget skäl att malla dem så länge de inte påstår något helt bortitok. Jag skriver en del artiklar utan fotnoter när jag använt en eller möjligen två ganska kortare källor. Jag var när jag började skriva här väldigt skeptisk till fotnoter och trodde inte riktigt att det var rimligt att systemet skulle komma att kunna fungera på ett uppslagsverk som wikipedia där alla kan vara med och redigera, men har senare ändrat uppfattning. Men då krävs ju att fotnoterna från början av stycket eller förra fotnoten till nästa belägger det som står i texten, inte att man lagt till något eget.

Jag upplever ju annars att geografiska artiklar om betydande städer som den om Palermo är ett annat område där svenskspråkiga wikipedia är klart underlägset NE, liksom vad gäller översikter över länders litteratur- och konsthistoria, samt om kulturpersonligheter under 1900-talet, vanligen också politiker under 1900-talet som inte är svenskar. Att jag inte skriver fler artiklar baserat på NE handlar oftast om att en ordentlig bearbetning kräver att man enbart plockar ur kontentan vilket ger kanske 1/3 av informationen i NE:s artikel - strukturen är ju i allmänhet redan given utifrån encyklopedisk standard och då kan jag lika bra börja med att gå igenom Svensk uppslagsbok och den vägen åtminstone få med en del av de ämnen som saknas på svenskspråkiga wikipedia. Sedan kunde det absolut vara roligt att syssla med något annat där jag har så gott om material så att det utan problem skulle gå att sovra och välja material och bli mer utförlig. Oftast är det dock betydligt snävare områden, sådant som wikipedia redan är bra på. Ygers inlägg handlade dock om varför NE lever i all välmåga och inte dött sotdöden som tidigare förutspåtts, något som Paracel63 beskrev bra - vi har en hel mängd artiklar i mycket snäva områden, men saknar artiklar eller har mycket korta artiklar inom viktigare områden, att det också förekommer starkt vinklade eller nedklottrade artiklar, även om det skulle vara sällsynt bidrar givetvis till att det finns många skäl att ännu använda NE.FBQ (diskussion) 16 februari 2015 kl. 22.00 (CET)

Såsom tillhörande kategorin källfanatiker, vill jag skjuta in kommentaren om att NE sällan anger källor för sina artiklar (jag har prenumererat på ne.se under flera år). Där bör vi vara uppmärksamma. Med det menar jag att NE endast skall användas med stor försiktighet. Ymer (diskussion) 16 februari 2015 kl. 22.40 (CET)

Jovisst. Det gäller å andra sidan nästan alla uppslagsverk - även om NE inte alltid till skillnad från många äldre alltid anger artikelförfattare. Och NE är väldigt betydligt mer pålitligt än Svensk uppslagsbok, eller Ugglan för den delen - eller de flesta verk som finns på Runeberg. Och i allmänhet mycket mer tillförlitligt än historiehemsidor. Vilket i stort sett i första hand lämnar moderna fackvetenskapliga arbeten, eller vissa mer tillförlitligare databaser av olika institutioner. Om jag inte tror att wikipedia kunnat bli något fritt uppslagsverk att räkna med över huvud taget om man inte från början tillåtit artiklar utan källor, tror jag att svenskspråkiga wikipedia skulle dö ganska snabbt om vi enbart tillät sådana källor. Däremot är vem som helst välkommen att ändra och bygga ut artikeln om Palermo. Jag skulle kanske kunna utöka en del om Garibaldis erövring av Palermo, men då handlar det nog om beskrivningar från svenska världshistorieverk från före 1930 eller reportage och biografier i svensk litteratur från 1800-talet och det är nog inte de bästa källorna (och anger med största sannorlikhet inte heller sina källor). --FBQ (diskussion) 16 februari 2015 kl. 23.27 (CET)

Jag måste säga att svenskspråkiga wikipedia ibland stirrar sig blinda på angivande av källor - det blev ju bland annat intressant i diskussionen om Kulturmarxism. Artikeln kom att betraktas som ett föredöme för att den hade utförliga källor. Sedan visade det sig att källorna inte sade vad de påstod sig göra. Nu läste inte heller jag igenom källorna ordentligt så meningen är inte att sätta mig på höga hästar, men om en källa inte är fackgranskad på något sätt tjänar det ju egentigen föga till att den anger källor. Visst, man kan kontrollera källorna men det förutsätter att någon faktiskt gjort det och att det dokumenterats. Sedan är givetvis angivna källor bättre än inte angivna källor, och jag vet att många artiklar i NE inte heller granskats så noga alla gånger, men det finns ju också värre exempel (Det här blev en avvikelse från trådens grundämne, hoppas det inte misstycktes :-)).--FBQ (diskussion) 16 februari 2015 kl. 23.34 (CET)

Njae, fel forum kanske, men wikipedias chans i informationsflödet ligger väl snarare i att vara bättre/trovärdigare än de sajter du räknar upp. Jag har aldrig tyckt att dessa ska utgöra våra källor, utan snarare ska arbetet bygga på primär- och sekundärkällor. NE är faktiskt ingen sådan, där källa saknas. Vi ska inte ägna oss åt så kallad "egen forskning", men just det tror jag faktsikt att projektet skulle må bra av. Allt förutsätter förstås det övergripande kravet på verifierbarhet. Ymer (diskussion) 16 februari 2015 kl. 23.42 (CET)

Och jag tycker att det är problematiskt, för det innebär att wikipedia upphör att vara ett uppslagsverk och blir ett webhotell för publicering av artikeltexter. Jag skulle utan problem från förstahandskällor och en del andrahands kunna skriva om varje åker i Harbo socken, första omnämnande, alternativa namn, för vissa år vad man sått på dem och vad man fått för skördar. Men är det lämpligt att uppslagsorden "Storvreten" eller "Yttergärdet" leder till en grensida för 13 olika åkrar i Harbo? Och är det lämpligt att vi har 42 långa artiklar om torp i Närke som hetat Palermo men fortsätter ha en ganska usel stubbe om den italienska staden? Det är ju just då sådant som bidrar till att NE fortsätter vara ett mycket gott alternativ till wikipedia. Det finns gränsfall där vi kan vara generösa men tycker att det är viktigt bland annat av det skälet att hålla på principen om att inte tillåta egen forskning. Det öppnar ju för övrigt upp för personer som inte lyckats få sina egna teorier accepterade i andra sammanhang att börja lägga upp sina resultat här. Det är kanske troligt att det oftast inte handlar om några konstigheter i fråga om torpen, men svårt att dra gränser för när det skulle bli problematiskt och därtill svårt att kontrollera när konstigheter börjar dyka upp i sådana artiklar. Den typen av material passar bättre på andra håll än på wikipedia. Jag är beredd att släppa relevanskriterierna ganska långt ned, men inte hur långt som helst, och först då artiklar om "viktiga" ämnen som bör finnas i en encyklopedi. Sedan är jag fullt medveten om att alla här arbetar frivilligt och de flesta utan betalning, och det gäller att vara tacksam för de bidrag som kommer och inte ställa krav på exakt vad skribenter skall skriva om. Men just därför krävs en struktur som inte släpper tyglarna helt fria.--FBQ (diskussion) 17 februari 2015 kl. 12.47 (CET)

Och jag tycker nog inte heller att det här är någon styrka hos wikipedia i dagsläget och undrar om det verkligen är möjligt att vi kan satsa på någon generellt sett större trovärdighet. Jag tänker bland annat på alla artiklar om svenska adelssläkter som är baserade på Anrep. Här ligger vi långt efter NE i tillförlitlighet även om våra artiklar i allmänhet har ett större djup och större detaljnivå. Jag är högst tveksam om att tillåta "egen forskning" är någon metod att råda bot på de artiklarna.--FBQ (diskussion) 17 februari 2015 kl. 13.01 (CET)

Jag vet faktiskt inte FBQ. För att återknyta till det svaret som du gav mig. Det är så att meningar måste omarbetas ordentligt. Men å andra sidan verkar det som om NE själva gör sig skyldiga till olovlig kopiering. Columbia Encyclopedia : The quarrel between Corinth and Corcyra over Epidamnus helped to precipitate (431 BC) the Peloponnesian War. / Nationalencyklopedin: En tvist mellan moderstäderna om kontrollen över Epidamnos bidrog till att utlösa det peloponnesiska kriget 433/432 f.Kr. (artikel Durrës). --Vannucci (diskussion) 17 februari 2015 kl. 18.50 (CET)

För att det ska ske olovlig kopiering måste det som kopieras först uppnå verkshöjd. Det är ytterst sällan som enstaka meningar skyddas av upphovsrätt. //Vätte (diskussion) 17 februari 2015 kl. 23.05 (CET)

Och det handlar om att du aldrig kan få upphovsrätt på att återge informationen, bara för ett unikt sätt att formulera sig. Den meningen går att skriva på några sätt. De flesta styrs av sammanhanget. Just att en konflikt om herraväldet över Epidamnos bidrog till peloponnesiska kriget har garanterat återgetts i tusentals arbeten över världen. Det gäller att kunna bevisa att ens egna formulering inte av en slump har kunnat förekomma i något annat sammanhang tidigare. Jag formulerade om en text från nationalencyklopedin, och fick då en text som var nästan identisk med artikeln hos Uppslagsverket Finland. En sådan text uppnår inte verkshöjd, om den är formulerad på ett sådant sätt att man av en slump kan formulera den likadant. Jag är faktiskt tveksam om NE verkligen hämtat meningen från Columbia Encyclopedia. Det är möjligt det finns någon koppling, att den går tillbaka på en formulering hos en viss författare, som sedan kopierats till Columbia Encyclopedia och NE, möjligen via några mellanlänkar hos andra författare, men jag tror inte det nödvändigtvis behöver finnas en direkt koppling. Det kan till och med vara så att det är en omskrivning av en formulering som förekommer hos en antik författare som båda kopierat. Att de använder olika årtal talar tvärtom för att NE inte baserar sig på Columbia Encyclopedia - om årtalet hämtats från en källa verkar det underligt att samtidigt plocka ordalydelsen från en annan. FBQ (diskussion) 18 februari 2015 kl. 01.11 (CET)

Jag tror däremot ganska säkert att följande stycken har verkshöjd: Från 600-talet f.Kr. var Palermo en av Karthagos främsta stödjepunkter på Sicilien samt År 1860 erövrades Palermo av Garibaldi och kom att ingå i kungariket Italien. Det är ganska tydligt att det är medvetet taget ur NE. Bör helst omarbetas. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 12.55 (CET)

Vannucci, på vilket sätt menar du att ovanstående meningar uppfyller tillräckligt hög grad av originalitet för att var för sig uppnå verkshöjd? Menar du att det är helt uteslutet att två personer som sitter på samma information oberoende av varandra kan komma att formulera sig med orden År 1860 erövrades Palermo av Garibaldi och kom att ingå i kungariket Italien? Vad i meningen är ett resultat av en enskild upphovspersons självständiga och intellektuella skapande? //Vätte (diskussion) 18 februari 2015 kl. 16.20 (CET)

Det är ohållbart att göra sådana undantag, om vi nu smyger in meningar i våra artiklar som tas ur NE. Särskilt med tanke på att det är uppenbart att meningarna tagits ur NE medvetet. Jag tror vi behöver tolka lagen närmare. Jag är av den åsikten att meningar som inte omarbetas ska klassas som verkshöjd. Det finns sätt att omarbeta de två meningarna, som exempelvis: År 1860 togs Palermo i besittning av Garibaldi och införlivades i kungariket Italien. Därmed, med viss ansträngning, undviker man sporadiska och olovliga kopieringar. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 18.40 (CET)

det är OK du själv gör så när du hämtar texter. Du kan dock inte av andra kräva mer än att hålla sig inom upphovsrättslagens utrymme. Och mot den lagen bryter inte de exempel som tagits upp här, och det känns då inte bra du kritiserar andra som agerar helt korrekt.Yger (diskussion) 18 februari 2015 kl. 18.45 (CET)

Jag har en poäng. Det kan du likväl inte förneka. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 19.42 (CET)

Vannucci, du har en poäng i att det lånas friskt i uppslagsverk - jag är som sagt tveksam om meningen hämtats ur Columbia Encyclopedia men tror mycket väl att den kan vara hämtad ur ett äldre uppslagverk, det vet jag att andra artiklar där är. Visst, det är absolut inte det bästa sättet att skriva en artikel, men det är om man skall skriva ett uppslagsverk med några hundratusen artiklar ger annat en oöverstiglig arbetsbelastning. Om du upplever att du har gott om tid över och önskar utveckla Palermoartikeln så är det välkommet.--FBQ (diskussion) 19 februari 2015 kl. 00.15 (CET)

NE kan också låta artikelförfattarna föra fram sina egna åsikter och egen forsking, förhoppningsvis i linje med allmänt vetande, när de är signerade av dem. Det kan inte vi.FBQ (diskussion) 19 februari 2015 kl. 00.23 (CET)

Hjälp med eventuellt dödsdatum

Vet någon om konstnären Bengt Inge Lundkvist (född 4 maj 1913) fortfarande är vid liv? Om inte, när dog han? Google gav inga upplysningar. Tack på förhand. --Holger.Ellgaard (diskussion) 19 februari 2015 kl. 10.01 (CET)

Hittade honom i Sveriges dödbok, han dog 15 december 1991.--FBQ (diskussion) 19 februari 2015 kl. 10.53 (CET)

Tack! --Holger.Ellgaard (diskussion) 19 februari 2015 kl. 11.09 (CET)

Ändringar i fågelarters officiella namn på svenska

Jag skulle vilja uppmärksamma följande: Sveriges ornitologiska förening har ändrat det officiella namnet på en hel del fågelarter. Totalt innehåller den svenska namnlistan 10 709 arter (10 560 nu levande arter och 149 arter som dött ut efter år 1500), tillhörande 239 familjer. Listan över samtliga fågelarter på svenska finner ni här. SOF har bland annat bytt namn på fågelarter med kränkande namn t.ex. negerfink (Nigrita), zigenarfågel(Opisthocomus hoazin) och kafferseglare (Apus caffer). // MAURIZIO 18 februari 2015 kl. 23.05 (CET)

Tror @Silltruten: och @AHA: redan håller på att fixa detta. Hjälp gärna till. Lsj (diskussion) 18 februari 2015 kl. 23.18 (CET)

Jadå, vi jobbar på för fullt med detta sedan ett bra tag tillbaka. Och den 11 feb när SOF till slut släppte den officiella namnlistan för alla tättingar så ökade arbetsbördan enormt. Hjälp gärna till men se till att trivialnamnet ändras på alla ställen i texten, att trivialnamnet gärna källhänvisas till SOF:s listor och att det föråldrade trivialnamnet skrivs in som synonym i taxoboxen. --AHA (diskussion) 19 februari 2015 kl. 20.20 (CET)

Bara för att de gamla namnen tas ur bruk av Sveriges ornitologiska förening betyder inte det att de inte bör anges över huvud taget på Wikipedia. Det kan gott stå "(förr: gammalt namn)" för att undvika förvirring. /Grillo (diskussion) 21 februari 2015 kl. 08.17 (CET)

Medhåll Grillo, vi har väl även omdirigeringar från det gamla namnet och då måste vi ju berätta för läsaren att de hamnat i "en annan artikel" (annat namn) för att det är bytt.

Jag uppskattar arbetet som görs, det är stora projekt men behöver göras eftersom det är ett bra sätt att visa vår kvalité att vi är uppdaterade på rätt namn. /Hangsna (diskussion) 21 februari 2015 kl. 10.43 (CET)

infoga sociala medier i Wikipedia

Nu när sociala medier är hett borde vi inte försöka att infoga dessa i svenskspråkiga Wikipedia på något sätt? Till exempel i en artikel om en låt länka till YouTube-klippen eller i en artikel om exempelvis Barack Obama länka till politikerns officiella twitter- och faceboksida? På så sätt kan svwp få en skjuts framåt och på så sätt förnya sig och hålla sig up-to-date. --Vannucci (diskussion) 16 februari 2015 kl. 20.43 (CET)

Är syftet att locka fler hit eller att "förnya sig"? Skulle det skapa mer trafik hit eller bara mer trafik härifrån? /Hangsna (diskussion) 16 februari 2015 kl. 20.46 (CET)

Ju "hetare" sociala medier blir, desto viktigare är det att vi förhåller oss kallsinniga. Den som vill hitta något på Facebook eller Twitter gör det lätt utan hjälp från Wikipedia. Rex Sueciæ (disk) 16 februari 2015 kl. 20.48 (CET) 

Om det fanns något liknande {{Auktoritetsdata}} kunde det vara en bra idé, där de olika sociala medierna själva underhöll "växellådan/navet" "bakom" mallen. Att däremot vi bidragsgivare skulle underhålla dessa länkar (de ändras ofta) i alla biografiartiklar skulle vara ogörligt och lite utanför vårt område, då det inte handlar själva substansen i artikeln.Yger (diskussion) 16 februari 2015 kl. 20.57 (CET)

@Yger: Det finns det, se d:Property:P553. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2015 kl. 21.11 (CET)

Cool, då kommer det nog så småningom. Jag såg detta exempel att data redan var ifyllt, så en mall skulle funka för henne.Yger (diskussion) 16 februari 2015 kl. 21.26 (CET)

Vi länkar ofta till artikelsubjektets egna webbplats. Officiella twitterkonton och facebooksidor kan i vissa fall nästan jämställas med webbplatsen, så helt otänkbart tycker jag inte det borde vara. ⬤Bοⅳⅰе 16 februari 2015 kl. 20.58 (CET)

Jag instämmer med Rex Sueciæ! Definiendum (?) 16 februari 2015 kl. 21.04 (CET)

Jag har förklarat så gott jag kan i inledningen. Finns det någon som vill utarbeta någon plan för detta, nu när vi vet att vi har avancerade verktyg? --Vannucci (diskussion) 16 februari 2015 kl. 21.36 (CET)

För min del får du gärna försöka vara tydligare. "Förnya sig och hålla sig up-to-date" räcker inte för mig. Jag tycker det är bättre att vi lägger kraft på att källbelägga de tusentals artiklar som saknar källor, förbättrar språket i tusentals artiklar och kompletterar med artiklar. Externa länkar till Facebook och Twitter blir bara lullull som inte stärker Wikipedia som encyklopedi. Rex Sueciæ (disk) 16 februari 2015 kl. 22.04 (CET) 

Ursäkta för att jag är tråkig, gammaldags och skeptisk, men Vannuccis inlägg förklarar inte på något sätt varför påståendet om att något "är hett" bör påverka hur en encyklopedi skrivs. Vindflöjlar har världen redan tillräckligt av, och min aktivitet på enwp har fått mig att utveckla en rätt stor skepsis mot SEO-motiverade externa länkar av begränsat encyklopediskt värde för de faktasökande läsarna. Tomas e (diskussion) 17 februari 2015 kl. 01.19 (CET)

Jag själv brukar ta bort länkar till twitter, Youtube, Facebook osv. Det känns inte seriöst och det är dessutom tidsbestämt. Det kommer att dö ut. Av egen erfarenhet så kan jag säga att tonåringarna (eller i alla fall min stora bekantskapskrets) överger Facebook. Tycker ej om detta förslag. Vänligen, Hastaro (diskussion) 17 februari 2015 kl. 15.31 (CET)

Vi måste ha och värna ett läsarfokus. Jag själv letar ofta (på enwp, här finns det för sällan) just på Wikipedia för att hitta vad som faktiskt är officiella hemsidor eller andra officiella kanaler. Jag förstår inte heller syftet med att radera dem. Det är en del av vad läsare kan förväntas vara intresserade av och vilja slå upp. Vi har med annan betydligt mer rörlig information och vi ska inte ta hänsyn till vad andra van ha som intresse att ha med eller inte ha med, det är helt orelevant. Så eftersom det är en del av relevant information som är lätt att ha med bör det vara med. - Averater (diskussion) 17 februari 2015 kl. 15.58 (CET)

Att ha med officiella webbplatser är väl helt självklart, och i brist på egna webbplatser har vi ibland twitter- eller facebooksidor. För det mesta länkas Twitter, Facebook etc. tydligt från den officiella sidan, så att länka alla också härifrån sparar inte många klick. Jag tror vi vinner väldigt litet på att erbjuda flera länkar. Risken att någon lägger in en länk till en bluffsida är mycket större med dessa fora än med den officiella webbplatsen. --LPfi (diskussion) 17 februari 2015 kl. 17.39 (CET)

Det finns properties för dylika länkar på Wikidata så det är nog bara en tidsfråga innan de automagiskt dyker upp i faktarutor här på svwp. /ℇsquilo 17 februari 2015 kl. 18.13 (CET)

Vi har ju överdrivet med fotnoter och källförteckningar i uppslagsartiklar och dessutom länkar till Wiktionary. Så länkar till YouTube-, twitter- och facebooksidor skulle inte skada. Jag tror det skulle till och med höja Wikipedias anseende genom att ge läsare direkta länkhänvisningar till relevanta sidor. --Vannucci (diskussion) 17 februari 2015 kl. 19.03 (CET)

De externa länkarna är en service till våra läsare för att kunna erbjuda fördjupande och kompletterande information. Sådan kan finnas i tunga böcker som ligger online, på officiella myndighetssidor, i nördiga specialisters faktadatabaser - och mycket väl på sociala medier. Lika litet som jag ser det som nödvändigt att länka till alla möjliga sådana medier~, lika obegripligt är det för mig att man av något principiellt skäl skulle bannlysa alla sådana länkar och hålla på och plocka bort dem. Vad som är rimligt och relevant får avgöras från fall till fall. För att ta ett förtydligande exempel: i en artikel om en extremt framgångsrik och produktiv popartist är det inte rimligt att länka till vederbörandes samtliga videor på YouTube eller musikfiler på Spotify. Om det däremot är så att det enda bevarade verket av en tidig stumfilmsregissör ligger på YouTube vore det närmast tjänstefel att inte länka till den från hans (eller filmens) egen artikel. /FredrikT (diskussion) 17 februari 2015 kl. 19.11 (CET)

Dina argument med exempel köper jag med hull och hår, FredrikT. Inga problem! Rex Sueciæ (disk) 17 februari 2015 kl. 20.00 (CET) 

Det råder delade meningar. Mitt råd är att tillsätta en grupp personer som har förmåga att genomföra uppgiften. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 12.57 (CET)

Varför inte först kolla om någon redan gjort jobbet? {{Auktoritetsdata}} kommer inte i original härifrån, det har vi lånat någonstans ifrån och det är inte omöjligt alls att någon redan har satt ihop mallar som hämtar den här typen av information. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2015 kl. 14.53 (CET)

Youtube-klipp strider väl oftast mot upphovsrätten? Skall inte läggas ut i så fall. J 1982 (diskussion) 18 februari 2015 kl. 16.01 (CET)

Vi får givetvis inte kopiera Youtubeklipp hur som helst. Men länka till dem är inget upphovsrättsligt problem. Om det är någon annan som lagt ut ett youtubeklipp i strid med upphovsrätten så är inte det vårt problem som vi behöver göra någonting åt. - Averater (diskussion) 18 februari 2015 kl. 18.02 (CET)

Att länka till externt material med tveksam upphovsrätt kanske inte är ett juridiskt problem, men möjligen ett etiskt. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2015 kl. 18.50 (CET)

Vi behöver inte begränsa oss inom YouTube, diskussionen handlar till stor del om twitter och Facebook. Vad gäller det etiska problemet kanske vi behöver ta upp det i diskussion i utvecklingen av idén att infoga sociala medier i Wikipedia. Vi behöver som sagt uppdatera oss ständigt för att hålla takten med utvecklingen och göra Wikipedia folkligt och populärt. Jag tror det är en idé värdig en chans. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 21.53 (CET)

Allt fler både personer och verksamheter tenderar i dag att inte ha några egna webbplatser utan i stället sidor på t ex Facebook och Instagram (det finns ju fler), varför flera länkar till webbplatser numera är döda. Sedan finns det vissa idoga redigerare som raderar dylika länkar med motiveringen att "WP inte ska vara en länksamling", så nog kan det vara bra att komma fram till ett förhållningssätt och då väl också göra en justering i instruktionerna angående just "länksamling", vad det ska innebära.--Bemland (diskussion) 19 februari 2015 kl. 01.41 (CET)

Instämmer, allt fler har inte egna webbplatser utan har endast (en ofta bra, och med många "medlemmar") Facebooksida. Finns inget annat bör man få länka dit. Är för övrigt skeptisk mot begreppet "folkligt" i samband med en encyklopedi, som Wikipedia ska vara. /Nesse (diskussion) 19 februari 2015 kl. 09.15 (CET)

Vad gäller material som är upphovsrättsligt tveksamt så länkar vi inte dit. Det är inte bara svenskspråkiga Wikipedia som har det som princip. Det gäller oavsett om det är Youtubeklipp, film på fildelningssajt eller vad det nu är. Däremot länkar vi ofta till t ex "officiella" kanaler på Youtube. /NH 19 februari 2015 kl. 20.05 (CET)

Är det inskrivet i någon riktlinje? Det finns ju gott om principer lite varstans som vi inte har så det behöver inte betyda någonting. - Averater (diskussion) 20 februari 2015 kl. 14.30 (CET)

Wikipedia:Externa länkar#Exempel: "Man bör undvika att länka till exempelvis: Material som publicerats i strid mot upphovsrätten, såsom Youtube-sidor med film som laddats upp av tredje part" (rimligtvis borde anvisningen finnas också annanstans än som exempel, men jag hittar inte någon sådan formulering).

Jag tror vi är överens om att det i allmänhet är olämpligt att länka till sådant material. Jag har för mig att det också kan vara juridiskt problematiskt.

--LPfi (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.46 (CET)

Wikipedia:Upphovsrätt#Länkning till upphovsrättsskyddat material: "Att länka till upphovsrättsskyddat material innebär normalt inga problem så länge detta material inte heller publicerats i konflikt med någon annans upphovsrätt. Du bör, inom rimliga gränser, försäkra dig om att detta inte är fallet innan du länkar till andra sidor på Internet. Den rättsliga statusen för dylik länkning är dock föremål för prövning i olika rättsliga instanser världen över." //Essin (diskussion) 20 februari 2015 kl. 22.36 (CET)

Jag tycker det räcker att som nu avgöra från fall till fall om länkar är relevanta. För de som är speciellt intresserade av de här länkarna kan man göra en gadget som hämtar alla länkar från Wikidata. Här är ett exempel med länkar i slutet av en artikel (exempel på att det går att göra, om någon vill använda det behövs det snyggas till en del). /EnDumEn ✍ 21 februari 2015 kl. 13.05 (CET)

Då kan vi alltså vara överens om att inte länka till upphovsrättsskyddat material utan endast till officiella YouTube-kanaler och videor. Det låter bra. Om vi bortser YouTube ska vi också länka endast till officiella twitter- och facebooksidor. YouTube, Twitter och Facebook är så pass stora och inflytelserika sidor att vi måste ha med det i Wikipedia. --Vannucci (diskussion) 22 februari 2015 kl. 19.10 (CET)

Frågeformulär om Wikipedia

Hej!

Vi är några studenter som just nu läser kursen Social and Interactive Media vid Umeå Universitet. Inom kursen ska vi försöka hitta lösningar för att locka fler användare till Wikipedia. Det vi vill vi först och främst ta reda på är vilka ni är samt varför och hur ni bidrar till Wikipedia och dess innehåll.

Hoppas ni kan ta er tid att svara på detta formulär och hjälpa oss hjälpa er! Tack på förhand!

Era svar kommer givetvis behandlas konfidentiellt. Om ni har några frågor går det bra att skriva här eller kontakta oss på erhj0004@student.umu.se

Formulär HCIstudentUmea (diskussion) 19 februari 2015 kl. 14.37‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

 Gillar --Hastaro (diskussion) 19 februari 2015 kl. 15.31 (CET)

Kul initiativ! Synd att man inte kunde fylla i flera saker (samtidigt) på vissa av frågorna. /Hangsna (diskussion) 19 februari 2015 kl. 17.48 (CET)

Vad hände med den där andra undersökningen om wikipedia? /Bro 19 februari 2015 kl. 20.04 (CET)

Rådatan från enkätundersökningen som låg upp under jul finns sedan idag tillgänglig här och det håller som bäst på att sättas ihop i en mer tillgänglig grafik. Så det är på gång kan man säga. mvh --Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 19 februari 2015 kl. 20.14 (CET)

Hej igen! Ett stort tack till er som tog er tid att svara. Vi anser att vi har fått tillräckligt med data för att gå vidare och stänger här med formuläret. Om ni vill ställa frågor eller vill framföra fler synpunkter kring Wikipedia går det bra att skicka ett mail till erhj0004@student.umu.se. HCIstudentUmea (diskussion) 23 februari 2015 kl. 14.58 (CET)

Islamiska staten och Boko Haram

Jag har initierat en diskussion om dessa företeelser på Diskussion:Lista över stater som saknar fullt internationellt erkännande. Alla slags synpunkter efterlyses. Diskussion förs på den anvisade diskussionssidan./Ascilto (diskussion) 23 februari 2015 kl. 08.35 (CET)

På spåret, information

I det senaste programmet av På spåret, beskrev domaren Fredrik Lindström att han får information i sin öronsnäcka om olika ämnen. Här blir jag olidligt nyfiken, sitter dom och bläddrar i gamla NE eller surfar dom på NE eller t.o.m. Wikipedia? Det går uppenbart fort för redaktionen att söka och leverera informationen. Tänk om vi visste hur dom jobbade... Ymer (diskussion) 16 februari 2015 kl. 23.50 (CET)

Finns det experter i redaktionen? Kanske använder redaktionen ett speciellt verktyg som har skapats av någon systemerare och svårt att hitta på marknaden? Annars är väl det inte så svårt att hitta svar på fakta? Egentligen vet jag inte hur redaktionen arbetar. Hoppas det räcker som ett svar. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 14.32 (CET)

När jag var med i Jeopardy för runt 15 år sedan vill jag minnas att de sade att domaren och hans medarbetare hade tillgång till diverse uppslagsverk m m för att snabbt kunna slå upp eventuella oklarheter rörande rätt svar (eller snarare "rätt fråga"). /FredrikT (diskussion) 18 februari 2015 kl. 15.02 (CET)

Ymer kanske undrar vad för programvara den nämnda redaktionen använder. Det måste ändå röra sig om en programvara med fakta inbyggt eller något liknande. --Vannucci (diskussion) 18 februari 2015 kl. 16.00 (CET)

Jag tror på något webbaserat, eftersom Lindström tycks (trots att programmet är inspelat) kunna brodera ut svaren i realtid. Kan inte se redaktionen slå i fysiska uppslagsverk. Mina spekulationer, men varför skulle dom inte kunna använda källbelagda artiklar från wikipedia? ne.se har inte på långa vägar wp´s bredd och djup. Ymer (diskussion) 20 februari 2015 kl. 13.55 (CET)

Jag tror inte Wikipedia åtnjuter samma ställning som NE eftersom det sistnämnda uppslagsverk har en tung merit med ämnesexperter. --Vannucci (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.06 (CET)

Våra källkrav medför dock att kvaliteten generellt är jämförbar. Endast inom ett fåtal områden är deras täckning bättre. Vi har en betydligt större bredd, såväl vad gäller nutida fenomen som historiska personer. Tostarpadius (diskussion) 21 februari 2015 kl. 16.34 (CET)

Glöm nu inte att programmen är inte live utan de kan ta omtagningar på vissa scener så "redaktionen" kan ha en viss tid på sig att ta fram information eller att det redan finns svar till allt de frågar om men de formulerar som om de var i en livesändning. Varför kör de med jul/nyårspynt i oktober när de spelar in? Jo, för att det ska kännas som om det är en livesändning för tittarna, när de tittar på det vid jul/nyårshelgen. DIEXEL (diskussion) 23 februari 2015 kl. 13.49 (CET)

DIEXEL: förvisso, men reaktionerna ger ett i alla fall någorlunda spontant intryck som jag har sett, så de borde inte riktigt kunna efterhandskonstruera precis hur som helst, heller. flinga 23 februari 2015 kl. 21.49 (CET)

Likafullt måste redaktionen ha direktaccess till absolut relevant info. i realtid. Programmets rykte skulle stå på spel om man ertappades med felaktigheter. Får inte hända. En sak är naturligtvis alla förberedelserna, det andra all utfyllnadsinfo. som Lindström frikostigt sprider. Den gör mig nyfiken. Ymer (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.28 (CET)

Ymer ta kontakt med TV-kanalen och fråga hur dem arbetar. --Vannucci (diskussion) 23 februari 2015 kl. 20.53 (CET)

Jag fick förklarat någon gång att programmet, iallafall för några år sedan, spelas in i ett svep, som om det vore live, även om det sänds senare. -abbedabb^disk 24 februari 2015 kl. 00.54 (CET)

För övrigt vill jag flika in att en Commons-bild användes i finalprogrammet. I momentet "Vem där?" visades den bild som används i WP-artikeln Sailor Moon. Det var min fru som upptäckte detta. Det är nämligen hon som tagit bilden. -abbedabb^disk 24 februari 2015 kl. 00.58 (CET)

Även Jeopardy spelades så långt som möjligt in i ett svep (tidsschemat var pressat och det satt ju publik i studion), men möjligheten fanns att bryta om något gick snett innehållsligt eller tekniskt. Hände vid minst ett tillfälle under de tre avsnitt jag var med i. Gällde just någon fråga där det möjligtvis fanns flear korrekta svar. Man valde då, efter att ha konsulterat domaren/faktaansvarig, att "backa" programmet till frågan innan och sedan ta en ny fråga. /FredrikT (diskussion) 24 februari 2015 kl. 14.12 (CET)

Donationsreklamen

Hej. Fick nyligen upp ett meddelande som täckte över halva min bildskärm där det med stor fet stil efterfrågades donationer av Wikimedia. Kan vi inte styra över detta alls? Jag skulle vilja se att den rutan minskas avsevärt. Den kändes jobbigare än diverse reklam på andra sidor. Tanken är ju att få donationer för att slippa reklam, då ska det väl inte vara jobbigare än reklam?--Hastaro (diskussion) 17 februari 2015 kl. 15.34 (CET)

Inloggade användare kan lägga till

div#siteNotice { display: none; }

på Special:Min sida/common.css. Nirmos (diskussion) 17 februari 2015 kl. 15.54 (CET)

Tack! --Hastaro (diskussion) 17 februari 2015 kl. 16.03 (CET)

Den där donationsvädjan till reklam är HELT avskyvärd. Hur kan man från högre ort godkänna sånt där som sabbar läsandet helt och till viss mån kan skrämma bort framtida bidragsgivare både donationsmässigt och i skrivandet. Det måste finnas en viss mån om förnuft även för organisationer som lever på donationer! DIEXEL (diskussion) 24 februari 2015 kl. 13.07 (CET)

Wikidata i Mall:Ortsfakta Sverige

Jag har lite på prov lagt till en funktion till {{Ortsfakta Sverige}}.

Mallen känner nu av om det finns en Property:P373 (Commonscat) på Wikidata för det motsvarande Wikidataobjektet. Om det gör det, så skapas en länk längst ner i mallen till Commons. Det går att styra över det här genom att skriva "commons= " eller ""commons=Åmål " i mallen om man nu tycker det finns en anledning till att strunta i vad man tycker på Wikidata.

Jag vet just nu ingenting om framtiden för denna property på Wikidata, så det kanske måste tas bort i framtiden. Eller om ni inte gillar det, förstås. -- Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2015 kl. 18.18 (CET)

Jag tycker inte Commonskategorin är relevant fakta i en mall som ska sammanfatta det viktigaste om en ort. Det är bättre att som vanligt ha commonslänkar som externa länkar och i sidomenyn. 90.227.135.41 20 februari 2015 kl. 18.53 (CET)

Geoboxen var redan förberedd för det. Jag skulle ha kunnat lägga in det i sidomenyn samtidigt, men det kan krocka om någon annan mall i artikeln också använder iwcommons-mallen. -- Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.28 (CET)

Jättebra, Innocent bystander. Hoppas vi kan få lika tydliga och bra länkar till wikispecies och commons i taxoboxarna snart också. - Averater (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.09 (CET)

Någon property för Wikispecies har jag inte hittat än, och interwiki genom Wikidata vet jag inte om det någonsin kommer. Så jag vet inte hur det skulle kunna lösas. -- Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.40 (CET)

även om platsen i artikeln kan diskutera, så ser jag det som mycket positivt använda återanvända saker från wikidata. Det tillför ju extravärde utan kostnad(insats).Yger (diskussion) 20 februari 2015 kl. 19.14 (CET)

För mig är just vilken plats något har i artikeln viktigt och bland annat därför är jag generellt tveksam till sådana lösningar.Så länge de går att inaktivera ser jag dock inget problem med dem. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2015 kl. 22.48 (CET)

Ser mycket bra ut. Kollade artikeln Sölvesborg. Undrar om det går att få att skriva "Wikimedia Commons bilder: Ort" istället så att läsarna som ej är insatta i wikivärlden förstår att det finns fler bilder att se från orten. Adville (diskussion) 23 februari 2015 kl. 20.08 (CET)

Testa med att lägga till "commons_label" som parameter i Mall:Ortsfakta och se vad som händer. -- Innocent bystander (diskussion) 23 februari 2015 kl. 20.56 (CET)

Biografi-kategorier från Wikidata

Jag har under dagen experimenterat med att sätta ihop en mall, {{Biodata}}, som hämtar data för Kategori:Födda, Kategori:Avlidna, Kategori:Levande personer, Kategori:Kvinnor från Wikidata åt våra biografiartiklar.

Observera att det inte finns någon konsensus om att den här typen av data ska läggas in på det här viset. Varje användande av mallen just nu måste ses som ett test och inget annat. Något sådant måste vi först komma överens om, och det är det kanske lite för tidigt för. Att en del användare kommer att slåss med näbbar och klor för att vi inte ska använda en mall för detta, det är jag redan medveten om.

Detta inlägg nu är främst att jag vill visa vad vi skulle kunna göra med hjälp av Wikidata. Den här mallen måste läggas efter alla kategorier för att kategoriseringen ska bli i rätt ordning, och det måste vi i så fall informera utvecklarna av AWB om först, innan vi börjar lägga in en mall av denna typ. -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2015 kl. 17.29 (CET)

Hur kan fungera kan ni se nu i Alexander den store och Ellie Goulding. -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2015 kl. 17.32 (CET)

Jag stöder mallen! Definiendum (?) 21 februari 2015 kl. 17.36 (CET)

Snyggt!. Om man struntar i i vilken ordning kategorier kommer (vilket jag gör) så vore det väl smidigt att slå ihop den med infoboxen? - Averater (diskussion) 21 februari 2015 kl. 17.46 (CET)

Infoboxen används ibland även för fiktiva och mytologiska personer, och det är Biodata-mallen inte lämpad för. -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2015 kl. 17.49 (CET)

Jag tänker lite större än så. Vi har olika typer av infoboxar i de flesta av våra artiklar. Då borde man i den kunna hämta olika data beroende på subtyp av infobox. Den infoboxen som används för arter kan hämta släktskap och den för personer biografisk data. Den infoboxen för arter har redan olika typer vilka då kanske kan hämta mer specialiserad info beroende på om det är en växt, svamp eller whatever. Om man för personer har en subtyp för politiker kan den kanske hämta data för det och kategorisera efter det. För fiktiva personer borde det också finnas subtyper av infoboxar som hämtar lämplig info och kategoriserar efter det. Och så vidare för alla olika typer och subtyper och subtyper av subtyperna och ... - Averater (diskussion) 21 februari 2015 kl. 18.02 (CET)

Möjligt, men det är lite för tidigt för att klara av att hålla isär personer i StarTrek, Harry Potter och Inutitisk mytologi. Vi behöver ganska kraftfulla verktyg för det, och där är inte Wikidata än. Det värsta träsket är de delar där det är omstritt om någon är mytologisk eller inte, där bör vi hålla dörren öppen för att kunna sköta allt lokalt. Var Douglas Adams en reinkarnation av Siddhartha Gautama eller var han bara en människa? -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2015 kl. 18.19 (CET)

Jag är skeptisk. För många år sedan slutade vi kategorisera artiklar genom mallar och vi bör inte gå tillbaka till det nu. Vi slutade bland annat för att det blev onödigt svårt att justera kategorierna och för att nybörjare får svårare att förstå hur kategorisystemet fungerar än nödvändigt. Tycker det fortfarande är relevanta invändningar. Den enda jag kan tänka mig är levande personer, eftersom den är så pass viktig. /Grillo (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.16 (CET)

Jag instämmer med Grillo, men är ännu mer bestämt avvisande. Det är just sådant här som Wikidata inte bör användas till. Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.23 (CET)

I mina ögon är det dessutom extremt viktigt att kategorier kommer i en estetiskt tilltalande och logiskt försvarbar ordning, vilket allt användande av mallar omöjliggör. Det enda synliga undantag jag hittills accepterat är "Botaniker med auktorsnamn". Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.27 (CET)

Egentligen har jag inte så mycket emot just denna kategorisering, under förutsättning att könet läggs sist, utan det är farhågan att det kommer mer av detta slag som får mig att säga nej redan i detta skede. (Nu har jag sagt mitt för en tid framöver, om jag inte blir direkt apostroferad.) Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.33 (CET)

Att ordningen mellan kategorierna ska vara enhetlig är i mina ögon en bra anledning till att använda en dylik mall. Om man använder mallen skulle aldrig Avlidna-kategorin kunna hamna före Födda-kategorin. Och vill du ha "könet" sist, så går det att ändra på alla sidor samtidigt.

Min största invändning är att Wikidata fortfarande är i barnstadiet. Hur man ska lägga upp olika sidor ändras lite för ofta. Tekniska problem med att redigera där rapporteras hela tiden. -- Innocent bystander (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.35 (CET)

Så, @Tostarpadius:, nu ändrade jag mallen (modulen egentligen) så att könet hamnar sist både i Alexanders och Ellis artikel. Kan väl tillägga att Wikidata använder fler kön än två, det är också en utmaning, men inte värre än att det går att lösa. -- Innocent bystander (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.40 (CET)

Mycket positiv grej. Att återutnyttja så mycket som möjligt av denna typ av basdata från Wikidata ser jag som ett viktigt strategisk mål förr oss av flera skäl. Jag är inte 100% på att just detta sätt är det optimala, men om man börjar med denna typ av mall, går det ju sedan lätt med en bot ändra, när man funnit en "bättre" lösning (tex att ha alla kategorier i någon form av kategoriinfobox).Yger (diskussion) 22 februari 2015 kl. 14.45 (CET)

Jag måste erkänna att Innocent bystanders argument att detta underlättar arbetet att få kategorier i rätt ordning gjort intryck på mig. Det jag är mest orolig för är att vi påtvingas en struktur utifrån, men det behöver kanske inte vara fallet. Kan vi på svwp själva välja hur vi vill lägga upp det, även om allt går via Wikidata? Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.33 (CET)

Ja, vi kan välja både vad och hur vi lägger upp det. Det har jag också försökt implementera i den här mallen genom att tillåta att vi "kör över" vad användarna på Wikidata har tyckt. Vi kan ju föredra andra källor för när någon som Alexander den store föddes, framför vad någon på Wikidata använt. Samma sak med diskussionen ovan om Twitter och Facebook ovan, vi kan välja vilka medier vi ska "tillåta", vi måste inte släppa igenom vad s--t som helst bara för att Wikidata tillåter det. Sedan har vi kanske här på svwp ibland valt andra strukturer än vad majoriteten av projekten gjort, och då kan vi inte använda Wikidata. Vi har tex annan struktur på "Personer från ..."-kategorierna. De flesta projekt verkar bara bry sig om födelseort, medan vi främst tittar på vilken ort vi förknippar med en person. På ruwp använder man länkar till Commons på ett helt annat sätt än man gjorde på alla andra projekt, vilket fick de ryska användarna på Wikidata att gå i taket och allt blev väldigt förvirrat ett tag. Så dylika kulturkrockar kommer vi att stöta på fler gånger och vi kan då välja att helt strunta i Wikidata. Det finns alltid en möjlighet att helt strunta i att använda tekniska hjälpmedel som mallar och Wikidata, det är alltid ett fritt val. -- Innocent bystander (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.56 (CET)

Jag gillar det jättemycket av skälet att det skulle kunna automatisera en massa arbete. Det jag skulle önska är någon slags markering för hur man ändrar ifall det råkat bli fel. Som det är nu måste man gå igenom en hel del steg för att kunna ändra/uppdatera. Jag har ingen aning om hur det skulle kunna göras (dold text?), och jag har ingen aning om hur använt det skulle bli (nybörjare redigerar sällan kategorier), men jag tror att det vore bra om möjligheten fanns. Vad tror ni andra?//Hannibal (diskussion) 23 februari 2015 kl. 09.03 (CET)

Jag motsätter mig bestämt ett experiment som omfattar fler kategorier. Först när vi har sett hur detta fungerar kan vi eventuellt gå vidare. Då är dessutom förhoppningsvis Wikidata mer stabilt. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 11.08 (CET)

Jag är väldigt positiv. Det är sånt här som gör att Wikidata underlättar arbetet. /ℇsquilo 23 februari 2015 kl. 11.48 (CET)

En observation är att metoden inte verkar fungera helt friktionsfritt med Visual Editor. Dels är kategorier som inte ligger i wikikoden helt osynliga när man arbetar med Visual Editor. Det vill säga: Redigerar man i wikitextläge kan man åtminstone se kategorierna när man förhandsgranskar – men det går inte med Visual Editor. Dels verkar mallen, under kategorierna, göra att slutet på artikeln ser konstig ut i VE-redigeringsläge. /NH 23 februari 2015 kl. 12.06 (CET)

HAr du samma problem med stubmallar? (VE är avaktiverad hos mig.) -- Innocent bystander (diskussion) 23 februari 2015 kl. 12.46 (CET)

Problemet att kategorin inte syns i redigeringsläget finns ju. Men det spelar kanske inte så stor roll eftersom själva stubbmallen syns. Problemet att artikeln ser konstig ut på slutet ser jag inte med stubbmallar, men stubbmallarna ligger ju före kategorierna i wikikoden, inte efter. /NH 23 februari 2015 kl. 13.47 (CET)

Det normala är nog att stub-mallarna ska ligga efter kategorierna, det är så AWB sorterar dem. Att det avvikit lite ibland med det, beror på att vi har en annan namnkonvention på våra stub-mallar. Det har dock utvecklarna fixat nu. -- Innocent bystander (diskussion) 23 februari 2015 kl. 15.06 (CET)

Nja. I alla robotskapade artiklar som fortfarande har robotskylten, vilket väl är sådär 4/5 av samtliga artiklar, ligger mallen som åstadkommer stubbkategorin före kategorierna i wikikoden. Men även om man kollar på "vanliga" stubbar verkar stubbmallen ofta (st?) ligga före de vanliga kategorierna. /NH 23 februari 2015 kl. 16.41 (CET)

@NH: Det är så här det ska se ut. -- Innocent bystander (diskussion) 24 februari 2015 kl. 15.50 (CET)

Och anledningen till det är såvitt jag har förstått det att stubb-kategorin ska komma sist i kategorilistningen (den hamnar visst, om jag har sett rätt, i den ordning som mallen ligger, så att säga). flinga 25 februari 2015 kl. 14.52 (CET)

Den saken löser man annars enkelt genom att dölja stubbkategorierna. Som det nu är är vissa dolda och andra synliga. Tostarpadius (diskussion) 25 februari 2015 kl. 15.01 (CET)

Försvenskning av etablerade engelska egennamn

En användare ändrar namnen på engelska personer till svenska utan att flytta artikeln på samma sätt. Är verkligen denna typ av ändring korrekt, typ från Anne Boylen till Anna Boyleñ.Yger (diskussion) 23 februari 2015 kl. 05.13 (CET)

Jag kan källäget för dåligt, men tycker att det är det som borde få avgöra. Vad säger NE, Fokus, mfl?//Hannibal (diskussion) 23 februari 2015 kl. 08.50 (CET)

I äldre tid förekom det flitigt (precis som engelsmännen själva gärna skriver "John" för "Giovanni" eller "Hans"), men numera endast för kungligheter. Henrik VIII:s andra drottning är ett gränsfall. Vi brukar exempelvis kalla den första "Katarina av Aragonien", inte Catalina eller Catherine. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 09.14 (CET)

Jo, jag känner till att man försvenskade namn mer förr, men jag undrade över just de här som frågan gäller. Beklagar om jag var otydlig.//Hannibal (diskussion) 23 februari 2015 kl. 09.19 (CET)

I alla fall NE kallar henne för "Anna". Vi har också artikeln Anna av Kleve.

andejons (diskussion) 23 februari 2015 kl. 11.00 (CET)

Just i egenskap av drottning blir hon föremål för försvenskning ännu idag. Vi skriver Katarina Howard om hennes kusin och efterträderska. Anna av Kleve var tyska, så det är hennes ursprungliga namn. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 11.05 (CET)

I gränsfall ser jag nog att man bör använda försvenskningar, även äldre svenska namn standardiseras ju normalt, inte lika flitigt som i Ugglan men medeltids- och 1500-tals, oftast även 1600-talspersoner stavas ju normalt med svenska normalformen av namnet, inte som de själva stavade det - så åtminstone även danskar och norrmän. Jag tror det faktum att Anna Boleyn varit populär som gestalt i mängder av moderna filmer och TV-serier där hennes engelska namn förekommer gör att Anne känns mer naturligt än vad det annars skulle göra.--FBQ (diskussion) 23 februari 2015 kl. 14.20 (CET)

Dessutom bör man tydligen fortfarande försvenska (delar av) utländska namn, om namnet har titelkaraktär. Se Anna av Bayern.--Paracel63 (diskussion) 25 februari 2015 kl. 03.33 (CET)

Vad gäller normalisering av äldre svenska namn handlar det ju (bortsett från kungligheter, där det pågår längre fram i tiden) om ett slags standardisering. Det är mer regel än undantag att det inte finns en bestämd stavning som personen använde utan flera. Det var uppenbarligen inte så noga. Man kanske skrev sitt namn så sällan att man glömde vilka val man gjorde förra gången. Tostarpadius (diskussion) 25 februari 2015 kl. 08.49 (CET)

Fritz von Dardel

Hei, jeg har lastet opp en del plansjer fra Fritz von Dardels verk Commons:Category:Svenska och norska arméerna, samt flottorna i deras nuvarande uniformering til commons. Jeg mistenker (siden det ved første øyekast) er fler svenske enn norske plansjer i boken at det kanskje er mer interresant her på sv.wiki. Profoss (diskussion) 25 februari 2015 kl. 13.24 (CET)

Absolut intressant. Jag har tittat lite på en del av de artiklar som skapats om Modell äldre, och då har fokus ofta legat på hur plaggen använts idag. Ofta har ju plaggen ofta förändrats, dels för att reglementena inte deltaljspecificerat bredd på slag, skärning osv. I bland har uniformsmodellerna också genom generalorder förändrats efter hand. Kanske kommer jag inte att ha tid att titta på dem just nu, men jag skall försöka komma ihåg att de finns uppladdade ifall jag börjar göra något inom ämnet :-).--FBQ (diskussion) 25 februari 2015 kl. 14.06 (CET)

Invandrare eller nysvensk?

Vad gäller? I artikeln Etableringslots används ordet invandrare, men det ord som mer och mer används av politiskt korrekta idag är nysvensk. Finns någon konsensus i frågan och vilket ord är det rätta att använda? --Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 11.42 (CET)

Invandrare är neutralt i förhållande till vilket land man invandrat till. Nysvensk blir konstigt om man invandrat till Danmark. Edaen (diskussion) 24 februari 2015 kl. 11.42 (CET)

Google sökning på nysvensk ger dåliga vibbar. Koppling till nysvenska partiet, S har 2005 sagt det ger negativa associationer. Vi bör nog vara försiktiga att använda det begreppet.Yger (diskussion) 24 februari 2015 kl. 11.47 (CET)

Svar till Yger: Icke desto mindre används ordet nysvensk i vardagssvenskan och i tongivande massmedia.--Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 11.55 (CET)

Wikipedia är inte knutet till Sverige och vi kan inte använda ord för globala företeelser som har ett så rikssvenskt perspektiv. Edaen (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.02 (CET)

Svar till Edaen: I fallet Etableringslots avses person som invandrat till Sverige. Finns någon konsensus då invandringen specifikt gäller Sverige och inte globalt?--Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.11 (CET)

Det kanske finns motsvarande program i andra länder och man bör kunna använda samma ord för motsvarande företeelse. Det blir särskilt aktuellt om man vill skriva en artikel om "etableringslotsar i EU" eller liknande. Edaen (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.14 (CET)

Fråga till alla:Finns ingen konsensus? I vardagligt tal går båda orden att använda.--Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.17 (CET)

"Invandrare", per WP:GLOBAL. /Hangsna (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.29 (CET)

Lill-Ann: Genom att söka på orden nysvensk respektive invandrare här på Wikipedia ser du hur orden använts av andra skribenter. Det framgår att nysvensk inte används som du påstår. /NH 24 februari 2015 kl. 12.32 (CET)

(redigeringskrock) Wikipedia skall inte användas för att lansera nya begrepp. Och nysvensk är ett nytt begrepp i förhållande till begreppet immigrant/invandrare. POMMF som man kan se av bla träffar på Google ger entydigt försteg till immigrant/invandrare. Så det finns konsensus att inte (ännu) använda begreppet Nysvensk på wikipedia.Yger (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.33 (CET)

(redigeringskrock) På vad baserar du påståendet att ordet nysvensk används mer och mer och att det används i tongivande massmedia? En sökning på dn.se och svd.se indikerar motsatsen. Hos Dagens Nyheter ger nysvensk 38 träffar medan invandrare ger 14386 träffar. Och tittar vi på de 38 träffarna så hittar vi inte nyhetstexter. Däremot bland annat några citat i intervjuer och användning av ordet i annan betydelse (exempelvis Gunnel är nysvensk form av det fornnordiska Gunhild, stridsmö).--ArildV (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.43 (CET)

Tack till er alla för svar och länkar. Vi får ta en ny diskussion om 5-10 år.--Lill-Ann (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.46 (CET)

"Invandrare" är ett ganska dåligt ord på människor som kommit hit och nu är bosatta. Någon gång slutar man så att säga "vandra". "Invandrare" borde benämnas "invandrade" (migrationsprocessen når ett stopp för individen) eller "nya svenskar" (ifall nationaliteten är relevant i sammangmhanget). dnm ^{(d | b)} 24 februari 2015 kl. 13.49 (CET)

Fast språk är inte så logiskt, ett annat dåligt ord är "skåpätare" om de som går och småäter direkt ur skåpen. Sällan äter de skåp. Eller kullerbyttan att polisvåld används om våldsutövande poliser och kvinnovåld om kvinnor som utsätts för våld. När man slutar vara invandrare är en annan fråga. "Nysvenskar" har jag nästan bara sett användas sarkastiskt i kommentatorsfält av uppenbart främlingsfientlig karaktär.--LittleGun (diskussion) 24 februari 2015 kl. 13.58 (CET)

"Nya svenskar" är det uttryck som används allt mer, även om personer som inte ens fått uppehållstillstånd. Jag kan inte se varför Wikipedia skall hoppa på den trenden och använda uppenbara eufemismer. Blir språkbruket etablerat kan vi anpassa oss, men först när (eller om) den dagen kommer. Tostarpadius (diskussion) 24 februari 2015 kl. 14.05 (CET)

Dnm - när du skriver "kommit hit" hoppas jag att du är medveten om att svenskspråkiga Wikipedia har såväl läsare som bidragsgivare som inte bor i Sverige. :-) Bodde själv i Belgien i flera år och var aktiv svwp-bidragsgivare, men den som kallar mig för f.d. nybelgare kommer jag att kasta härsken pommes frites på! ;-) I sakfrågan anser jag att en encyklopedi oftare bör ansluta sig till kanslisvenska än till tidningars språkbruk, och att invandrare därför är det naturliga ordvalet i detta sammanhang. Åtgärderna har nämligen kommit till som en följd av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Tomas e (diskussion) 24 februari 2015 kl. 16.52 (CET)

För mig som varit med en stund betecknar nysvensk en anhängare av Per Engdahls nysvenska rörelse. Och som svensk bosatt i Norge skulle jag kunna betecknas som nynorsk. Nej, även det ordet har en annan betydelse. Roufu (diskussion) 24 februari 2015 kl. 17.23 (CET)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 25 februari 2015 kl. 04.13 (CET)

Alla som invandrar till t ex Sverige gör det ju heller inte på någon permanent basis – särskilt inte med dagens fria rörlighet inom Norden och EU – utan man kan t ex gästarbeta/-studera/-forska en tid som invandrad i ett land eller bara bo där som ett tillfälligt transitland (eller vara gömd/tvångsinförd för den delen). Det avsedda moderna begreppet nysvensk syftar väl snarast på från annat land komna nya medborgare i Sverige, därför inte alla i Sverige boende.--Bemland (diskussion) 25 februari 2015 kl. 06.00 (CET)

Om man är osäker på eller oense om vad ett ord har för betydelse(r) är första steget att kolla i en ordbok. Gör man det (SO) så finns det två betydelser av nysvensk, inget av dem har med invandring att göra. Marfuas (diskussion) 25 februari 2015 kl. 09.32 (CET)

Som sagt, det vanligaste uttrycket är "nya svenskar" och en sådan sammanställning hamnar inte självklart i en ordbok. Det logiska vore om det användes i enlighet med Bemlands argumentation, men så är inte alltid fallet. Det är inte sällsynt att det brukas även om asylsökande. Tostarpadius (diskussion) 25 februari 2015 kl. 09.43 (CET)

Invandrare eller immigrant

Apropå detta, så undrar jag när begreppet "immigrant" bör användas. Det verkar som att det ofta används när det rör sig om invandrare till USA. Är det en anglicism som bör ändras till invandrare eller bör "immigrant" användas för personer som invandrat till USA medan "invandrare" bör användas för personer som invandrat till alla andra länder? / Elinnea (diskussion) 26 februari 2015 kl. 21.06 (CET)

Jag tror immigrant/emigrant är mer ett historiskt begrepp. På NE.se [4] står det bara som synonym och andrahandsval. Jag kan tänka mig att det här låneordet inte blivit lika "belastat" som just invandrare blivit av senare årtiondens svenska invandringsskriverier. Men i praktiken är det nog samma ord. Jämför hur det gick med ord som städare -> lokalvårdare ->…--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 01.25 (CET)

Jag tycker väl man kan använda vilket som av de orden, det faller sig ofta av sammanhanget. Själv använder jag ofta ordet migrant i flera sammanhang, eftersom verkligheten i dag alltmer är sådan att människor kan flytta från plats till plats, från land till land av olika anledningar (frivilligt eller påtvingat) och därför inte bara – som t ex amerikaemigranter förr – flyttar från ett land till ett annat en gång i livet. Många flyttar dessutom tillbaka till hemlandet efter ändrade omständigheter, så de är helt enkelt "i rörelse". Immigrant/emigrant ser jag inte som avsett bara för USA-fall.--Bemland (diskussion) 27 februari 2015 kl. 04.55 (CET)

Ja, migrant kan ju inte ersättas av vandrare... Jag ser orden immigrant/emigrant respektive invandrare/utvandrare som synonymer, användbara såväl historiskt (jämför Mobergs böcker) som för nutida förhållanden. De med latinskt ursprung har möjligen en mer formell klang. Jag har dock alltjämt svårt för att det nu så ifrågasatta ordet fått ersätta främling i Gamla testamentet. Blir det nya israeliter nästa gång? Tostarpadius (diskussion) 27 februari 2015 kl. 06.31 (CET)

Invandrare och immigrant är ju i princip synonymer. Men invandrare används lite mer i betydelsen någon som kommit hit, och immigrant i betydelsen någon som kommit dit. Jag tycker varje skribents språkkänsla ska få avgöra vilket av orden som är lämpligast. Vad gäller migrant har det ju fått en ny användning i sammansättningen EU-migrant. /NH 27 februari 2015 kl. 11.29 (CET)

Bra resonerat ovan. Invandrare/utvandrare (liksom immigrant/emigrant) är ju lite klumpiga begrepp, eftersom det bara kan användas i relation till riktning och plats. Ju rörligare folk bli, desto högre kommer migrant att hamna Googles sökresultat. I det postindustriella samhället är allt fler av oss nomader, samtidigt som andra (inklusive undertecknad) förtjänar brödfödan på distans. :-)--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 15.51 (CET)

Sitenotice Enough Already

Vi har åtminstone 3 olika projekt som påkallar uppmärksamhet nu genom att använda Sitenotice. Det är en insamling, ett stewardval och ett bildomröstning. Hur många gånger jag den senaste tiden hamnat, inte bara på fel sida, utan dessutom på fel projekt både när jag läst och när jag redigerat, är närmast skrämmande. Min ärliga fråga är: "Hur i h-e kan vi ha det på det här viset i en 'fri' encyklopedi"? De reklambanners som finns på Wikia är närmast en fröjd för ögat i jämförelse! Man vet aldrig hur stort utrymme denna spam ska ha, inte heller browsern verkat alltid veta det, så sidan hoppar upp och ner. Det kan variera från mer än halva fönstret (insamlingen) till en liten anbox-liknande ruta (stewardvalet). De här rutorna kan dessutom dyka upp efter en stund när man varit inne på en sida, varvid man helt tappar tråden om man håller på att läsa. Jag vill starta ett upprop mot denna spam: Sitenotice Enough Already. -- Innocent bystander (diskussion) 26 februari 2015 kl. 20.11 (CET)

Jag skulle gärna se att vi lokalt kan få "godkänna" banners innan de läggs ut. Då kan vi i alla fall se till att de är vettigt översatta och att länkning och annat fungerar. /Hangsna (diskussion) 26 februari 2015 kl. 20.14 (CET)

En del av problemet ligger i att översättningar av bannrar, och all övrig "systemtext", görs på andra projekt än svenskspråkiga Wikipedia. Så måste det nog vara eftersom materialet också används på många andra projekt. Men det gör att de användare som är aktiva här och som egentligen tycker om sådant småpyssel aldrig ser materialet förrän det dyker upp.

En annan del är att de av oss som gör översättningarna är slarviga. Man översätter mening för mening från engelska, ganska maskinmässigt och utan att reflektera över vad saker egentligen heter på svenska. Ibland hävdas det till och med att man måste översätta WMF:s officiella meddelanden så (och alltså att språket får komma i andra hand), för annars avviker man för mycket från originalet.

En lösning är ju att fler aktiverar sig och översätter. Systemen för översättning är tyvärr väldigt röriga, men det mesta görs på metaprojektet. Alla (åtminstone alla registrerade) kan översätta meddelanden och korrigera andras översättningar innan meddelandena publiceras. Att rätta felaktigheter i efterhand är lite krångligare.

/NH 26 februari 2015 kl. 22.11 (CET)

I min mening är inte problemet att de ofta är dåligt översatta, utan att de ligger där de ligger och stör både läsning och redigering. Det gör de oavsett om de är skrivna på kanslisvenska eller burmesiska. -- Innocent bystander (diskussion) 27 februari 2015 kl. 08.42 (CET)

Små banners ibland är ok, men denna gigantiska insamlingsbanner i gult är på tok för stor och stör jättemycket för oss med små skärmar. Storleken borde vi på svwp få vara med och bestämma. Adville (diskussion) 27 februari 2015 kl. 09.01 (CET)

Ja, när frugan kollade upp något på Wikipedia på sin surfplatta så såg det bedrövligt ut, täckte mer än hälften. /Hangsna (diskussion) 27 februari 2015 kl. 14.11 (CET)

Jag blev kontaktad av en "vanlig användare" som trodde att Wikipedia snart hade slut på pengar. Han tolkade annonsens storlek och de skrikiga färgerna som ett rejält rop på hjälp. Jag fick lugna den i övrigt nöjde användaren (korsordslösare som använder Wikipedia dagligen). Annonsen fick honom dock att betala in en slant.--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 14.27 (CET)

Snart månadsskifte…

Nu är det mindre än 150 minuter kvar av februari. Just nu är det delat i toppen om vilken som ska utses till januari månads bästa artikel. Har du inte röstat är du mer än välkommen att sätta din lilla röda stjärna () på lämpligt ställe. Du får jättegärna även rösta i kategorin "Utökade artiklar". Vänliga wikihälsningar. --Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 21.42 (CET)

Kvalitetsmätningen – mars

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
62 103 artiklar
kvar att källbelägga

Förra månadens kvalitetsprojekt (faktakoll) resulterade i att antalet artiklar som behöver faktakollas gick upp med 2 stycken. Även antalet artiklar med åtgärdskategorierna fluff, POV, relevanskontroll och källor och uppåt. Denna månads kvalitetsprojekt blir källhänvisningar. Antalet artiklar med åtgärdskategorierna förvirrande, ugglan och ickewiki var oförändrat, medan antalet artiklar i de andra kategorierna gick nedåt (kvalitetskontroll, språkvård, städa, infoga, globalt perspektiv, ouppdaterad och substubbar). Definiendum (?) 1 mars 2015 kl. 08.46 (CET)

Bästa bidragen under januari

Richard Carrier och John McCrae delade på platsen som januari månads bästa nya artikel. Papyrus P52 framröstades samtidigt som den bästa artikelutökningen. Av projektets 164 nya och 76 utökade februariartiklar har 26 respektive 18 nu blivit nominerade. Välkomna att rösta eller att lista marsartiklar. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 mars 2015 kl. 17.29 (CET)

Förslag till nytt supplement till riktlinjen Konsensus kring diskussioner för att nå samförstånd

Jag har uppfattat att väldigt många av ärendena på WP:KAW den senaste tiden har hängt samman med svårigheter med själva diskussionen när vi diskuterar för att söka samförstånd. Utifrån en personlig essä av Obelix har jag därför, med hjälp från andra, satt ihop ett förslag till supplement till vår riktlinje för Att söka samförstånd (Konsensus) benämnd Wikipedia:Diskussioner för att nå samförstånd på Wikipedia. Tanken är att detta supplement skulle kunna fingera som stöd om och när vi kör fast i denna typ av diskussioner. Förlaget har naturligtvis brister i språk och utformning där komplement och förbättringar kan föras in direkt och diskuteras på dess diskussionssida. Här på Bybrunnen skulle jag dock gärna se en återkoppling om den är "värd" finnas till, det vill säga om det är lämpligt ha en sådan här sida och göra den till ett supplement, den kunde ju också tex bara vara en (personlig) essä.Yger (diskussion) 25 februari 2015 kl. 07.26 (CET)

Bra initiativ! Ser att fyra användare redan gjort 90 redigeringar för att få fram detta supplement. Har också upplevt behov av riktlinjer för att nå samförstånd. Vad är egentligen samförstånd? Hur många ska vara "överens"? Hur länge ska diskussionen pågå. Ska det finnas en rådgivande "omröstning" för att tydliggöra vad frågan gäller? Är det skillnad på att diskutera artiklar och kategorier? (eller kan artiklar och kategorier diskuteras samtidigt?). Vem ska få vara "domare" och avgöra om "församlingen" har nått fram till samförstånd? Som ni ser ska jag läsa den spännande texten Wikipedia:Diskussioner för att nå samförstånd på Wikipedia med stort intresse! Mvh --Kentlarserik (diskussion) 25 februari 2015 kl. 08.22 (CET)

Tack! Mycket av det du tar upp hör dock mer till riktlinjen om konsensus, som har fokus på själva beslutsmekanismen, än denna som har fokus på diskussionen "före".Yger (diskussion) 25 februari 2015 kl. 08.31 (CET)

Jag ser ofta att det är svårt att nå konsensus eftersom majoriteten av åsikterna drunknar i den mängd av diskussionsinlägg som görs av ett fåtal. Därför ser man ibland att en eller några enstaka användare envist hävdar att konsensus finns (eller inte finns) i en viss fråga trots att hen inte verkar ha något stöd för den ståndpunkten. Jag skulle därför vilja öppna upp mer för omröstningar. Jag börjar känna att m:Polls are evil ligger allt längre ifrån verkligheten för varje dag som går. /ℇsquilo 25 februari 2015 kl. 09.06 (CET)

När det gäller vissa praktiska frågor bör vi kanske modifiera vårt motstånd, men formella omröstningar om artikelinnehåll skulle definitivt minska vår trovärdighet. Visserligen används de även i vissa vetenskapliga sammanhang, som Jesusseminariet i USA, där man röstar om vilka Jesusord som är äkta, men metoden ses på med stor skepsis i den akademiska världen. Tostarpadius (diskussion) 25 februari 2015 kl. 10.01 (CET)

Jag ser nu att texten handlar om steget "före" riktlinjer kring konsensus. Texten är bra! Men några av oss är också nyfikna på hur vi når "konsensus" (i praktiken). Denna fråga får vi söka svar på annat ställe... Mvh --Kentlarserik (diskussion) 25 februari 2015 kl. 10.15 (CET)

Om det som står i riktlinjen inte räcker, kunde vi kanske skapa ett eget supplement för just den delen?Yger (diskussion) 25 februari 2015 kl. 10.19 (CET)

Det är sällan som de problemen handlar om artikelinnehåll, även om de brukar initieras på artikelnivå, utan om mer generella ställningstaganden. Så jag kan hålla med om att omröstningar likt "Ska det här verkligen stå med i den här artikeln?" inte kommer att leda någon vart. /ℇsquilo 25 februari 2015 kl. 14.01 (CET)

Samarbete ger resultat. Kul att se att den nu är i ett skick att den kunde flyttas till Wikipedianamnrymden och att så många engagerat sig, och fortsätter förbättra den. Det är bra att den kan vara som ett supplement – en essä även i Wikipedianamnrymden har ingen status mer än att det indikerar att fler än en' tycker det, medan det ändå är utanför riktlinjen. Riktlinjer skall hållas korta och ganska flummiga, medan supplement kan tydliggöra. Obelix (diskussion) 25 februari 2015 kl. 20.26 (CET)

Bra jobbat, hörni! :-) /Mvh Vostok (diskussion) 26 februari 2015 kl. 17.52 (CET)

Flummiga är väl ändå det sista riktlinjer skall vara. Strikta torde vara en bättre beskrivning. Jag skulle dock tro att vad Obelix menar är att de skall vara allmänt hållna. Tostarpadius (diskussion) 27 februari 2015 kl. 06.35 (CET)

Det har varit roligt se hur många som varit inne och förbättrat texten, över 10 stycken. Och jag uppfattar i och med det, att denna text accepterats som ett supplement till riktlinjen Konsensus. Och att fortsatt diskussion kring den kan ske på sedvanligt sätt på sidans diskussionssida.Yger (diskussion) 2 mars 2015 kl. 10.09 (CET)

Offentlig konst-listorna och originalforskning

Jag tänkte göra ett handtag i någon eller ett par av listorna över offentlig konst, men slogs av en fundering. Var går rågången mot originalforskning? Att jag har tagit en bild av ett konstverk, är det verkligen en källa i sig? Vivo (diskussion) 27 februari 2015 kl. 15.06 (CET)

Ditt eget samvete till att börja med. Vad skulle bilden källbelägga? Att den finns? Eller att bilden du lägger in verkligen föreställer listat konstverk?--LittleGun (diskussion) 27 februari 2015 kl. 15.59 (CET)

Om det handlar om att det t ex på själva statyn finns en inskription eller uppgift om konstnärens namn e dyl så skulle jag nog säg att ett eget foto kan vara en nog så god källa (strikt sett är det väl då egentligen statyn själv som är källan). /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 16.44 (CET)

Säg att jag lägger in en bild på ett konstverk, uppskattar vilket material det är byggt av och anger koordinater. Är det originalforskning, eller bara bondförnuft? Vivo (diskussion) 27 februari 2015 kl. 17.40 (CET)

Tillägg: Det gäller framförallt de konstverk som inte redan är inlagda i listorna. (En bifråga är om konstverk som är bortplockade, men finns inlagda i listorna – men det kan vi diskutera i en annan tråd). Vivo (diskussion) 27 februari 2015 kl. 17.53 (CET)

Materialet skulle jag nog säga är litet över gränsen för originalforskning. Där skulle jag vilja ha en trovärdigare källa än egen gissning. /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 17.56 (CET)

(Redigeringskonflikt)Att avgöra vilket material det är kan ställa krav på expertkunskaper, men är ibland uppenbart. I det senare fallet borde det vara ok. Edaen (diskussion) 27 februari 2015 kl. 17.58 (CET)

Jag vet att Historiker varit inblandad i liknande diskussioner om bilder som källor. Han kan kan fylla på med mer information om hur det löste sig.//Hannibal (diskussion) 27 februari 2015 kl. 19.53 (CET)

Den diskussion Hannibal avser var en fråga om en kiosk som blivit fiskaffär. Artikeln har som referens länkar till två bilder, tagna vid olika tidpunkter, vilket genom skyltar visar att byggnadens användningsområde ändrats. Vad gäller den fråga Vivo tar upp här, så är det inget problem att ta ett foto av en skylt på statyn och länka in det i artikeln som referens. Jag vet inte hur det skulle kunna vara egen forskning, men har dock aldrig gjort så, utan bara lagt upp bilden på konstverket på Commons och i artikeln. Likaså är koordinaterna problemfria, antingen använder man GPS vid fototillfället, eller så mäter man in det på kartan. Uppgift om materialet bör dock hämtas från en källa, då det är svårt att avgöra.--Historiker (diskussion) 27 februari 2015 kl. 20.51 (CET)

Här använde jag bilder som källa i min "wiki-ungdom". Kanske de två sista bilderna bara kunde vara som länkade källor. Adville (diskussion) 27 februari 2015 kl. 21.51 (CET)

File:Klotet av Bengt Persson.jpg är en bild jag tagit när jag kollade efter andra konstverk. Verket finns inte i någon källa jag har sett men har en skylt på platsen och med hjälp av den kunde jag lägga in den i en konstlista. /Hangsna (diskussion) 27 februari 2015 kl. 21.56 (CET)

Diskussionen har kommit att handla om konstverk med skylt, de flesta har dock ingen sådan. Jag syftar med diskussionen inte att klargöra vilket namn eller vilken upphovsman ett konstverk har, utan att det överhuvudtaget existerar på en viss plats. Jag skulle därför vilja backa till LittleGuns frågor. Vivo (diskussion) 28 februari 2015 kl. 08.41 (CET)

Det är väl ofta så att man behöver någon källa för att hitta till konstverket eller för att överhuvudtaget veta att en figur är ett konstverk och då kanske det är lämpligt att använda den. Edaen (diskussion) 28 februari 2015 kl. 09.01 (CET)

Man kan ju faktiskt bara råka gå förbi ett konstverk. Jag tycker inte man behöver källbelägga att det finns på ett speciellt ställe. Jag tycker inte heller att man måste fota av och publicera en bild på eventuell skylt, precis som man inte måste scanna in en tidningssida för att källbelägga vad som helst. Finns konstverket på en angiven plats så är det verifierbart. Finns där en infoskylt är den verifierbar. Om man däremot själv analyserar materialet eller vem konstnären är eller vilken tidsepok då är det egen forskning. Det skadar naturligtvis inte att fota av inskriptioner, signaturer eller andra detaljer.--LittleGun (diskussion) 28 februari 2015 kl. 09.12 (CET)

Jag tycker det är värt att vara försiktig när det inte finns källor men samtidigt tycker jag inte att vi kan vara så rigorösa. Det måste ju i sådana fall även fotografier av byggnader, vyer eller personer eller återgivningar av äldre porträtt eller fotografier - oftast finns ingen källa till att det föreställer det som sägs. Annars skulle vi bara kunna använda bilder som återfinns i annan litteratur. Även om det skulle finnas en skylt som säger vem som är konstnären, är inte skylten med på bilden kan det ju fortfarande ses som overifierbart, den kanske är borttagen nästa gång någon annan kommer dit, det finns ju inte heller några källor till att bilden är tagen där det sägs.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 11.19 (CET)

Jag instämmer med LittleGun. Det finns mängder med konstverk som ägs av bostadsföretag eller bostadsrättsföreningar, och som inte finns upptagna på webbplatser eller i böcker. Här kan Wikipedia lyfta fram verket genom att publicera uppgifter om det. Dock måste det finnas en skylt invid konstverket, så att man kan ange konstverkets namn, konstnär och eventuella andra uppgifter, i det fall inga andra källor finns tillgängliga. Jag har själv råkat på konstverk, vilka jag fotograferat, men där jag inte hittade någon skylt intill. De konstverken har jag ännu inte publicerat, i väntan på att jag finner uppgifter om dem någon annan stans.--Historiker (diskussion) 28 februari 2015 kl. 19.28 (CET)

Går det att utgå ifrån att konst som kommunerna satt upp finns med i något dokument någonstans? Ett exempel: I lista över offentlig konst i Avesta kommun finns ett konstverk listat vid entrén till äldreboendet Skogsgläntan – men det finns två. Vivo (diskussion) 28 februari 2015 kl. 19.48 (CET)

Konstverket kallas "Rådjur med kid", är du säker på att inte det ena konstverket är rådjuret och det andra är kidet? -- Innocent bystander (diskussion) 28 februari 2015 kl. 20.18 (CET)

Du kan ju jämföra när jag lägger upp bilderna efter månadsskiftet (spoiler: Det på ena sidan ingången är en skulptur av en rådjursget med ett kid, det på andra sidan ingången är en abstrakt skulptur av olika stål- och betongdelar). Vivo (diskussion) 28 februari 2015 kl. 21.49 (CET)

Rådjur med kid, det andra konstverket. Här kan det dock anas var konstverken står, men det finns ju klurigare fall. Listan gör ju inte anspråk på att vara komplett, men det kan möjligen vara svårt att fylla den, beroende på hur vi ska räkna. Vivo (diskussion) 1 mars 2015 kl. 12.14 (CET)

Jag missförstod frågeställningen ser jag. Offentlig konst bekostad av kommunen upp finns garanterat dokumenterat, även om källan möjligen kan vara svårt att hitta om kommunen själva har dålig koll. En hel del annat finns garanterat dokumenterat. Efter att ha tittat på en del listor blir jag dock lite tveksam till en del objekt, det finns en hel del uppsatt i offentliga miljöer som inte är att räkna som "konst". Om jag utanför min restaurang sätter upp en skulptur är det tveksamt om den med nödvändighet kvalificerar sig - i praktiken skulle jag ju faktiskt kunna byta ut skulpturen varannan vecka och därmed göra dokumentationen riktigt svår. För mig är det dock mer en fråga om relevans än källor. Som jag ser det borde nog listorna skilja mellan skulpturer uppsatta och underhållna av kommuner, statliga myndigheter och museer, och enskilda verk, även om de senare mycket väl kan kvalifiera sig.FBQ (diskussion) 1 mars 2015 kl. 21.31 (CET)

Efter att ha jobbat 2 år (från och till) med offentlig konst i kommuner kan jag med säkerhet säga att det inte finns någon garanti på att kommunerna själva har information om de konstverk de äger. Detta då konsten tillkommer på flera olika sätt (en donation kräver nästan ingen donation, om verket köpts av en mellanhand kan det också saknas mycket info) samt för att inköpen sker från olika budgetar över en mycket lång tid. I praktiken så kommer merparten av den information som kommunerna trycker i broschyrer/böcker/skyltar från nån konstintendents efterforskningar utöver originalhandlingar (dvs. konstböcker, protokoll som nämner att man planerar att köpa in ett verk av någon etc).

Det skiljer sig även mycket vad en kommun räknar som sina konstverk. Vissa kommuner dokumenterar enbart konst de själv äger (och/eller sköter), andra dokumenterar allt som förskönar kommunen och en tredje lägger ut all hantering (och dokumentering) av konsten på ett kommunalt bolag vars fokus är ett helt annat. Ville bara belysa att det inte alltid finns en "sann" källa. /André Costa (WMSE) (diskussion) 2 mars 2015 kl. 14.56 (CET)

Veckans tävling handlar om hälften av allt (mänskligt)

Veckans tävlingsämne är brett…

Jo, det är sant… i princip. I alla fall allt som har direkt anknytning till den ena halvan av mänskligheten. Tävlingen Kvinnor då och nu 2 arrangeras dels för att mars är kvinnohistoriens månad. Dessutom råkar sista tävlingsdagen vara internationella kvinnodagen. I tävlingen räknas alla artiklar om kvinnor, jämlikhet, könsroller och liknande. Fina rosetter delas ut till förtjänta tävlande, och var och en som deltar i tävlingen får en egen kvinnlig bedrift (avslöjas först efter midnatt om en vecka).

Under veckan kan tävlingsdeltagarna skriva i den egna kammaren, eller på de olika wikiträffarna i olika delar av landet. I mitt eget Göteborg kommer vi att träffas måndag (wikifika), tisdag (Göteborgs litteraturhus) och söndag (skrivstuga på Världskulturmuseet). Välkommen att kavla upp armarna och göra skillnad (om en knapp halvtimme…). --Paracel63 (diskussion) 1 mars 2015 kl. 23.34 (CET)

[Global proposal] m.Wikipedia.org: (alla) Redigera sidor

MediaWiki mobile

Hi, this message is to let you know that, on domains like sv.m.wikipedia.org, unregistered users cannot edit. At the Wikimedia Forum, where global configuration changes are normally discussed, a few dozens users propose to restore normal editing permissions on all mobile sites. Please read and comment! Thanks and sorry for writing in English, Nemo 1 mars 2015 kl. 23.32 (CET)

Översätter kontentan: I nuläget kan man inte redigera om man är oinloggad och kommer via mobilsidan ( https://sv.m.wikipedia.org/ ). Diskussionen ovan handlar om huruvida detta ska göras möjligt eller inte. Alltså om man ska (fortsätta) göra någon åtskillnad kring att tillåta (eller förbjuda) oinloggad redigering beroende på hur personen ansluter. /Hangsna (diskussion) 2 mars 2015 kl. 21.05 (CET)

Särskiljning av aviseringar?

Jag tycker funktionen med den lilla röda "lampan" för personliga aviseringar är bra, men hade det egentligen inte varit ännu bättre att införa även en grön dito bredvid den röda, då denna används för flera typer av aviseringar? Den röda "lampan" lyser oavsett om någon vill tacka för något eller kritisera/påkalla uppmärksamhet eller göra redigeringar ogjorda. Därför kan en initial glädje över någon som ev tackar för något förbytas i motsatsen i stället och det kan vara litet trist.. I en tidigare diskussion var det någon som ironiskt även föreslog funktionen att kunna utdela "otack" också.. Skämt åsido, det hade kanske varit trevligare att ha en grön "lampa" för tack och den röda för övrigt "alarmerande"? (Och kanske en gul för "varning"..:-) det borde inte vara så svårt att tillföra? Vad tycker sällskapet?--Bemland (diskussion) 4 mars 2015 kl. 00.53 (CET)

Nja, jag ser inte riktigt behovet. Det är ju redan så att den röda lampan (som har sin röda förlaga på Facebook) idag kan användas för tack, omnämnanden i diskussioner eller länkningar till ens skapade artikel. Den röda lampan funkar helt enkelt som postpackens duns i hallgolvet, och det är upp till dig att kolla om det finns avier, tidningar eller kravbrev bland reklamen. Jag vill personligen inte ha mer "bling" i sidhuvudet. Med färgkodade lampsignaler blir det mer bling, vilket också riskerar att försvaga den viktiga ryggmärgsreflexen att alltid "kolla posten".--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 04.16 (CET)

De röda och oranga färgerna gjorde mig alldeles ursinnig, så jag lade till

/* Ändrar färgen på "Du har nya meddelanden" från orange till turkos. */
.mw-echo-alert { background-color: #00FFFF !important; }
.mw-echo-alert:hover { background-color: #00ebeb !important; }
 
/* Ändrar färgen på notifieringsrutan från röd till turkos. */
.mw-echo-unread-notifications { background-color: #00FFFF !important; }
.mw-echo-unread-notifications:hover { background-color: #00ebeb !important; }

på Special:Min sida/common.css. Nirmos (diskussion) 4 mars 2015 kl. 05.15 (CET)

Efterlysning: tillverkare av loggos

Den officiella logon från enmiljonsjubileet.

Nu är det
0 artiklar
kvar till 2 000 000

Det drar ihop sig till den tvåmiljonte artikeln. Något att fira tycker säkert många. Då gäller det väl också att duka upp för festen.

Den 16 mars blir därför Veckans tävling att förbereda jubileet, Wikipedia:Veckans tävling/2M. Men eftersom det är svårt att säga när jubileet ska infalla och eftersom tillverkandet av loggos kan vara en långsam, om än kreativ process - så har den delen av tävlingen tjuvstartat.

Det går alltså bra att lämna tävlingsbidrag redan nu, så där tio dagar i förväg! Välkommen att vara med och bidra till festen! Deryni (diskussion) 4 mars 2015 kl. 16.54 (CET)

Vi saknar fyra artiklar

Enligt den internationella jämförelsen av Wikipedia-versioner saknar vi fyra artiklar:

• bee
• elephant
• electromagnetic force
• gambling

För den som inte känner till problemet så handlar det här om märklig interwikilänkning. Vi har en artikel om bin, men som Averater skriver på Månadens uppdrag: "Dela artikeln om Bin i två så den inte handlar om både Anthophila och Apoidea." Jag gissar att det är likadant med elefant.

Är det här ett stort problem? En del av er kanske inte ens kände till den internationella jämförelsen. Nja, enligt den jämförelsen så är problemet snarast att vi har en massa korta artiklar. Enbart 221 av de 1000 basartiklarna är över 30 000 byte och 287 är under 10 000 byte, vilket räknas som stubbar enligt den jämförelsen. Vi växer +0.12% den senaste månaden och hamnar till slut på måttet 46.98 av 100 möjliga.//Hannibal (diskussion) 5 mars 2015 kl. 15.07 (CET)

Texter över 30 000 byte är inte artiklar. De är uppsatser. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2015 kl. 15.12 (CET)

Jag tyckte dessa artiklar och projekt basartiklar passade bra i vår mognadsfas för 5-6 år sedan, vi hade då ett antal viktiga artiklar som var alldeles för korta. Nu tycker jag dock dessa tabeller spelat ut sin roll. Som T skriver ovan så är det numera min uppfattning att alltför långa artiklar inte är bra, utan närmast bör brytas upp för att bli lättare ta till sig. Och att några stycken roar sig med att byta vilka som ingår bland de 1000 ser jag som oseriöst och inget egenvärde följa dessa godtyckliga turer. Att som cawp och ruwp arbeta mot att få 100% tycker jag inte ger proportionellt värde för insatsen ur aspekten skapa en bra encyklopedi.Yger (diskussion) 5 mars 2015 kl. 15.24 (CET)

Det var inte riktigt på det sättet jag tänkte. Det där är en fingervisning, inte mer. Jag har inga planer på att bli slav under godtyckligheten som basartikelsurvalet innebär. Däremot vill jag vända mig mot tanken på att texter över 30 000 byte inte skulle vara ett bra mål. Jag håller själv på med Lisbeth Salander just nu, och den passerade nyligen 30 000 tecken. Då har jag ändå mer att skriva och fler källor att använda. Holger Ellgaards artiklar om Stockholms arkitektur har jag svårt att se poängen med att bryta isär, eftersom de handlar om större ämnen. Jag tror inte att det här måste vara i motsats mot varandra, men själv blir jag lite besviken när jag ser en kort artikel och tänker sällan att "informationen nog finns i en av de länkade artiklarna". Bra att vi tycker olika, således.//Hannibal (diskussion) 5 mars 2015 kl. 15.39 (CET) (PS. Dessutom var inlägget en push för Averaters uppdrag, som jag tycker är intressant men inte har kompetens att fixa själv.)

Problemet med bee har diskuterats åtminstone två gånger. Jag länkar till diskussionen på min diskussionssida här, och till diskussionen på artikeln Bin:s diskussionssida här. Det rör sig i korthet om att taxonomin för steklar är omdebatterad, vissa Wikipediaversioner använder den ena, vissa den andra. Vi redovisar båda indelningarna i vår artikel Bin, så någon faktabrist gentemot andra Wikipediaversioner är det inte fråga om. / Ternarius_D 5 mars 2015 kl. 15.42 (CET)

Det är ur den listan som jag fått att vi bör dela artikeln om bin. Dock är listan relativt godtycklig. Exempelvis är begreppet elefant en parafyletisk grupp då mammutar exkluderas. Det är inte säkert att alla språk har samma tolkning av olika begrepp och just elefanter är dessutom relativt ovetenskapligt (samma sak gäller dock reptiler som borde inkludera fåglar). --Averater (diskussion) 5 mars 2015 kl. 16.25 (CET)

Vad är problemet här? Vi har artiklarna elefanter (familj; en:Elephantidae) och elefantdjur (ordning; en:Proboscidea). Att enwp definierar familjen annorlunda (och inkluderar mammutar, vilket leder till deras separata artikel en:elephant) är väl inte vårt fel utan vetenskapsmännens, som inte kan ena sig om indelningen. Jag noterar förresten att NE.se är inkonsekvent, eftersom man här räknar mammutar som elefantdjur och här som elefanter; Ragnar Hall har skrivit båda texterna--Paracel63 (diskussion) 6 mars 2015 kl. 22.41 (CET)

Jag ser egentligen inget problem med att vissa ämnen avhandlas i uppsatser, även om jag är positiv till att exempelvis längre diskografier eller verklistor bryts ut. Jag ser då den sammanfattande inledningen som den egentliga artikeln och den övriga textmassan som en fördjupning. Det jag vänder mig emot är att dessa långa texter ofta uppfattas som ett ideal och inte minst att det ibland hävdas att alla uppslag bör ha ingresser av samma slag. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2015 kl. 16.36 (CET)

Varför är inte Gambling = Hasardspel? I den artikel som är länkad till ENWP från vår artikel Hasardspel (en:Game of chance) står det "Any game of chance that involves anything of monetary value is gambling." och där är gambling länkat till engelska uppslagsordet. I vår artikel hasardspel står att det är "spel om pengar". Hur kan då inte motsvara den engelska Gambling? /Hangsna (diskussion) 5 mars 2015 kl. 19.38 (CET)

Kanske för att gambling ligger närmre hasardspelande, men det vore lite stolpigt om vi lät vår artikel heta så. Hasardspel översätts med game of chance i mina två ordböcker (Norsteds och Bonnier). Men det vore ju inte felaktigt att länka en:Gambling <--> sv:Hasardspel. /NH 5 mars 2015 kl. 20.00 (CET)

Jag tycker (helt utan källa så ta det för vad det är) att motsvarande till "game of chance" borde vara "turspel" på svenska (jag tänker att turspel behandlar spelets "regler", hur det är "styrt" och inte nödvändigt behöver betyda att det satsas och/eller vinns pengar). Det är väl ändå det som bör beskrivas under den artikeln, i alla fall när jag tittar på den engelska artikeln. Innehållsmässigt tycker jag att vår artikel hasardspel motsvarar engelskas artikel "gambling". Jag kommer alltså till samma slutsats som NH att vi kan (och bör) byta IW-länkarna på Wikidata. /Hangsna (diskussion) 5 mars 2015 kl. 20.15 (CET)

Definitionen av hasardspel (från franska hasard, slump, tillfällighet) är ett spel vars utgång beror på slumpen och inte av de spelandes skicklighet, det vill säga att det är ett "turspel. Jag har modifierat artikelns inledn en smula. Wvs (diskussion) 6 mars 2015 kl. 13.13 (CET)

I min gamla svensk-engelska ordbok står det: hasardpel gamble, game of chance; hasardspelande gambling.Wvs (diskussion) 6 mars 2015 kl. 14.41 (CET)

"Electromagnetic force" borde på svenska bli "Elektromagnetisk växelverkan", som i nuläget enbart är en omdirigering till "Elektromagnetism". Förövrigt verkar en sådan artikel även saknas på engelskspråkiga Wikipedia, men den existerar på tyskspråkiga Wikipedia och många andra språkversioner. Definiendum (?) 5 mars 2015 kl. 20.20 (CET)

Link FA & Link GA & Link FL

Link FA & Link GA & Link FL are now deprecated. The task of adding star before IW is now managed by Wikidata. May I use my OctraBot to cleanup (remove) the templates usage on this project? (For Link FL, you can just delete it because now no page use it.) I have ever finished the task on thwp and viwp. --Octahedron80 (diskussion) 8 mars 2015 kl. 05.09 (CET)

Additionally, please update FA & GA badges for list of feature/good articles of this project on Wikidata. --Octahedron80 (diskussion) 8 mars 2015 kl. 05.39 (CET)

All right. The task finished. The templates/redirects can be safely deleted. I suggest to lock their titles preventing someone accidentally create them again. --Octahedron80 (diskussion) 8 mars 2015 kl. 07.53 (CET)

Jag blockerade roboten men för sent. Kan någon här redogöra för om det behöver städas eller om redigeringarna var okontroversiella? --Averater (diskussion) 8 mars 2015 kl. 08.03 (CET)

Ska blockeringsverktyget verkligen användas på det sättet? Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter ⬤Bοⅰⅵе 8 mars 2015 kl. 08.17 (CET)

Användaren är inte blockerad. Robotar kan blockeras om man misstänker att något är snett eftersom de kan ställa till med mycket skada snabbt. Jag förutsätter att intentionen var god men att tempot var för högt, ingen hann kommentera innan roboten kördes igång. --Averater (diskussion) 8 mars 2015 kl. 08.24 (CET)

Roboten, som är från Thailand, strök text och bl.a. standardsorteringsmallar i min sandlåda. Detta är vandalism, även om avsikten kan ha varit god. Roufu (diskussion) 8 mars 2015 kl. 08.31 (CET)

Avblockera roboten. Den verkade redan vara klar med projektet, och dessutom stämmer det att mallarna {{Link FA}}, {{Link GA}} och {{Link FL}} inte bör användas längre. Det enda som vore ett problem är om artiklarnas utvalda status inte har angetts på Wikidata och om roboten har avlägsnat annat än det önskade (som exempelvis på din sandlåda). Definiendum (?) 8 mars 2015 kl. 08.35 (CET)

Har inte någon annan robot kört igenom detta redan? "Amir" är ett namn jag förknippar med den körningen. Minns MagnusA kanske? /Hangsna (diskussion) 8 mars 2015 kl. 08.42 (CET)

@Hangsna: Du tänker kanske på Dexbot, vars husse tydligen kan tolka sitt mandat som botägare ganska frikostigt, se BOÅ-arkivet. --MagnusA 8 mars 2015 kl. 09.25 (CET)

Jag har för mig det endast kördes på de sidor där det redan låg inne i Wikidata. Här har alla förekomster av mallen raderats rakt av oavsett om det funnits i Wikidata eller inte. --Averater (diskussion) 8 mars 2015 kl. 08.50 (CET)

Avsikten var nog god, men regexpen verkade vara för dåligt skriven och raderade tydligen brödtext också i vissa fall. Dessutom är det bedrövligt att bara ta bort mallen utan att först kontrollera att motsvarande information faktiskt finns på Wikidata. /ℇsquilo 8 mars 2015 kl. 09.05 (CET)

Men ändringar som detta och detta är ju helt bedrövligt och förstör hela artiklar. Ska vi gå igenom alla eller massåterställa eller hur gör vi? /Hangsna (diskussion) 8 mars 2015 kl. 08.47 (CET)

Jag kontrollerade enbart de senaste redigeringarna, och de såg bra ut – redigeringar liknande de som du hänvisar till ovan, innebär nog tyvärr att en kontroll av robotens redigeringar är ett faktum. Definiendum (?) 8 mars 2015 kl. 08.58 (CET)

Jag tror jag nu har kontrollerat alla redigeringar där mer än 100 byte raderades, men det gick fort så jag kan ha missat någon. Jag hittade ett gäng till som jag har återställt. Dessutom är det väl inte okontroversiellt att göra sådana redigeringar i användarsidor där jag kan tänka mig att de haft ett humoristiskt syfte. --Averater (diskussion) 8 mars 2015 kl. 09.04 (CET)

(Redigeringskonflikt) När stora textsjok tagits bort går det ju att se, men när kortfattade mallar tagits bort, som här, är det svårt att hitta utan att man gör något ganska kvalificerat analyserande skript. Antagligen betydligt svårare än att återställa allt och köra igen med ett korrekt skript. Taxelson (diskussion) 8 mars 2015 kl. 09.10 (CET)

Roboten verkar ha varit felkonfigurerad. I artiklar som innehöll mallen UA togs inte bara anropet till den mallen bort utan även alla andra anrop till mallar. // jorchr 8 mars 2015 kl. 09.20 (CET)

Ja, att ta bort dessa mallar var en helt korrekt åtgärd, men sättet det utfördes på var helt bedrövligt. -- Innocent bystander (diskussion) 8 mars 2015 kl. 11.56 (CET)

Vertikalstrecket var inte escapat. Robotägaren har fått hjälp nu på Användardiskussion:Octahedron80. Nirmos (diskussion) 8 mars 2015 kl. 12.48 (CET)

Sorry I can't read Swedish. It's my fault for making error. I forgot to escape a pipe after "UA". (I put regex as parameter.) But there are not so many articles affected by my error. Almost of edits are good. Moreover, someone already reverted my errors all. I will track them manually. There will not be the same mistake again. --Octahedron80 (diskussion) 8 mars 2015 kl. 13.08 (CET)

In case of you worry about whether a removed tag is FA/GA or not. I sampled some articles to check and found that most of tagged articles are not FA/GA's in the current; this is local anomaly. The best practice is to let each Wikipedia input list of its FA/GA's to Wikidata by theirselves. --Octahedron80 (diskussion) 8 mars 2015 kl. 14.18 (CET)

So do you really want to keep those templates? --Octahedron80 (diskussion) 8 mars 2015 kl. 13.22 (CET)

@Octahedron80: Did you mean to keep the templates in the articles or to not delete them? Definiendum (?) 8 mars 2015 kl. 13.43 (CET)

I mean the templates pages e.g. Mall:Link FA. Someone removed delete signs that I posted could understand that you want to keep? --Octahedron80 (diskussion) 8 mars 2015 kl. 13.59 (CET)

In the Swedish Wikipedia, it is common practice to not delete templates if they are no longer in use. Instead, they are marked with the template {{Historisk mall}}. Definiendum (?) 8 mars 2015 kl. 14.25 (CET)

Okay I understand. --Octahedron80 (diskussion) 8 mars 2015 kl. 14.29 (CET)

Also, this special job ends; please unblock my bot to continue its normal job, Wikidata collecting. (I don't rush) --Octahedron80 (diskussion) 8 mars 2015 kl. 14.38 (CET)

Done under the condition that you make sure there are no damaged pages left (you will have to look this up yourself). You must make yourself familiar with the bot guidelines. Making edits in user space is not uncontroversial. Also, edit comments should be human readable (by humans not familiar with regular expressions, that is). /NH 8 mars 2015 kl. 17.39 (CET)

En relaterad fråga är nu om de koder som finns i Common.js/css nu är redundanta och kan tas bort?! @Nirmos, EnDumEn: -- Innocent bystander (diskussion) 8 mars 2015 kl. 18.48 (CET)

Javascriptet ändrar stjärnornas hovertext till "Detta är en utmärkt/bra artikel på ett annat språk" i stället för bara "utmärkt/bra artikel". CSS-reglerna ändrar stjärnan för bra artiklar till en blå stjärna som mer liknar den vi använder för våra bra artiklar. För utmärkta artiklar verkar vår regel vara redundant och ändra till en likadan gul stjärna, jag tar bort den regeln. /EnDumEn ✍ 8 mars 2015 kl. 21.30 (CET)

Illustreringsrace 2015

Vinnaren kommer att erhålla den orangefärgade rosetten – den delas ut väldigt sällan och bör vara eftertraktad av Wikipedias rosettsamlare. Kanske hamnar den på din prishylla?

”

En bild säger mer en 1000 ord.

„

Under vecka 10 (i skrivande stund nuvarande vecka) kommer veckans tävling att vara Illustreringsrace 2015. Det blir den sjätte upplagan av tävling – den har tidigare hållits årligen i fem år. Delta gärna! För mer information, se tävlingssidan. Definiendum (?) 9 mars 2015 kl. 12.10 (CET)

Förtroendet för Wikipedia

Medieakademin har släppt årets rapport. Den visar (sid 18-20) positiva siffror för Wikipedia. Bland unga har 49% förtroende, upp från 46% förra året, och bland äldre 39%, upp från 26%. Siffrorna är inte fullt tillförlitliga och variera lite från år till år, men det måste ändå tolkas positivt, speciellt gruppen äldre. DN har tex en sjunkande trend och har nu bara någon procentenhet högre förtroende.Yger (diskussion) 6 mars 2015 kl. 09.09 (CET)

Tack för länken! Hela rapporten är intressant. Vet vi varför förtroendet för Wikipedia ökar? Är det något vi har gjort, är det bara för att folk blir vant med Wikipedia och accepterar uppslagsverket som en del av vardagen? Finns det någon annan anledning? Om vi vet vad vi gör "rätt", så kan vi förhoppningsvis öka förtroendet för Wikipedia ytterligare (även om vi borde påminna folk att inta en något källkritisk ställning när de läser Wikipedia). Dieselmotorvagnar (till stationen) 6 mars 2015 kl. 15.10 (CET)

Jag tror att det gjorde en enorm skillnad att Jimmy Wales var med på Skavlan senhösten 2013, jag märkte personligen ett helt annat bemötande efter det, inte minst när jag stod i Wikimedias monter på fotomässan veckan efter. Det var nog lyckosamt vältajmat med det ökande förtroende som avspeglas i att Wikipedia länkas till från etablerad media t ex.--LittleGun (diskussion) 6 mars 2015 kl. 15.25 (CET)

Kanske man kan gissa att det är en kombination av att många själv har haft nytta av Wikipedia och att det (så vitt jag kan minnas) inte har varit så många negativa nyheter om Wikipedias opålitlighet på ett tag? Båda dessa är väl på sätt och vis en effekt av att Wikipedia inte längre är lika "nytt" som för några år sedan utan mer "etablerat". Tomas e (diskussion) 6 mars 2015 kl. 16.34 (CET)

Jimbos betydelse i sammanhanget bör nog inte överdrivas. Jag är glad att det inte bidrog till att förtroendet sjönk. Däremot måste alltfler ha iakttagit det jag själv såg redan för sex år sedan: att uppslagsverket är riktigt bra. Vi får hoppas att fler tänker vidare i samma banor på det sätt jag gjorde: det går fortfarande att förbättra och jag vill vara med. Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2015 kl. 16.40 (CET)

Enligt s. 27 hamnar Wikipedia på samma plats som Kungahuset, Riksdagen, strax under Svenska kyrkan, och direkt över SAS och regeringen, i förtroendetoppen. Dock hörde jag på Spanarna på P1 idag hur de refererade Wikipedias definition av något (glömt vad, men något om wrestling om jag minns rätt) och detta åtföljdes av skratt. Detta sätt att referera Wikipedia på P1 har ökat.Klementin (diskussion) 6 mars 2015 kl. 16.56 (CET)

Jessika Gedin 6 mars 2015, cirka en minut efter att hon nämnt ordet Wikipedia.

Nja, Klementin, skratten berodde nog mer på att det är just Spanarna. Som av en händelse var jag på plats och tog foton på de inblandade (programmet spelades in på Meg-dagarna på Svenska Mässan, och min uppdragsgivare Bulls Press monter var rätt nära scenen).

Det var Jessika Gedin som citerade (efter 20min 30s) ur enwp:s artikel professional wrestling (som är lite större än vår artikel), där definitionen översattes som "en sorts performancekonst som kombinerar teater och idrott". Svwp-artikelns definition är "scenkonst som efterliknar brottning", vilket väl är ganska snarlikt. Huvudpoängen var här att Wikipedia användes som en referens inför den fortsatta utläggningen i ämnet. Hon drog ner en hel del skratt angående amerikansk fribrottning, som ju i sig är en rätt märklig företeelse. Däremot var det mest hon själv som fnittrade till direkt efter sitt Wikipedia-citerande och själv sa "Var inte det fint?" (vilket inte uttrycktes på ett förklenande vis).

Rent generellt tror jag att Wikipedia har gott anseende hos "Spanarfolket". Vi är en viktig del av den samtidsutveckling där de hittar så många spaningsuppslag. De flesta medverkande har nog citerat Wikipedia någon gång, inklusive Göran Everdahl (bl.a. om hemester) och Gabriella Ahlström (här).--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2015 kl. 00.51 (CET)

Jag har inte lagt märke till att Wikipedia omnämnts med mindre respekt i radio på sistone. Finns det fler konkreta belägg för påståendet? Har fler gjort iakttagelser som leder till att Ni delar Klementins bild? Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2015 kl. 21.35 (CET)

Jag hade ett referat av artikeln identitetspolitik i färskt minne, en definition som kom direkt från min översättning från engelska artikeln. (Jag tog bort det kritiserade, men tänkte sedan att det egentligen stämmer).Klementin (diskussion) 7 mars 2015 kl. 12.00 (CET)

Infogas denna undersökning i artikeln om svenska wikipedia? Ymer (diskussion) 6 mars 2015 kl. 17.19 (CET)

jag har lagt in resultatet i Wikipedia:Statistik. Sedan tror jag vi skall vara försiktiga dra slutsatser. I denna undersökning sjönk förtroendet kraftigt från 2011 till 2012 utan anledning. Kanske är det så att nya 55-åringar har datorvana medan de som dött under året inte hade datorvana. Om man läser siffrorna noggrannare är det ungefär oförändrat för de som vaken är unga eller gamla (25-55 år).Yger (diskussion) 6 mars 2015 kl. 18.22 (CET)

Ingenting sker utan anledning, statistik är som en gatlykta, den belyser lite men är bra att hålla sig i. Alltså, släng blygsamheten överbord och använd de positiva aspekterna av materialet. Ymer (diskussion) 6 mars 2015 kl. 19.04 (CET)

Statistik säger alltid något. Frågan är bara vad. På fredag förmiddag (före mitt besök på mässan) lyssnade jag på en mycket intressant föreläsning, där Anja Franck hittade oväntade förklaringar till varför malaysiska kvinnor arbetar så lite (enligt statistiken) när de i verkligheten arbetar en hel del (enligt mångas vittnesuppgifter). Sådant som hur man ställer frågor, vilka som ställer frågor, vad begreppet hemmafru betyder, vad som är definitionen på arbete och en del annat togs upp. Kontentan av hennes malaysiska fältstudier var att malaysiska kvinnor ofta arbetar i den informella ekonomin och fattar strategiska/taktiska beslut utifrån sin egen verklighet. På samma sätt kan skandalartiklar i svenska massmedier (eller frånvaron av dem) om Wikipedia spela större roll för vårt rykte än vad vår kvalitet gör.--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2015 kl. 01.17 (CET)

Det finns bara en väg framåt: producera bra och verifierbara artiklar. Då sover vi gott oavsett vilka program som sänds på radio eller tv och vilka artiklar/ämnen man tar upp för granskning. Men vi är inte där ännu. Ymer (diskussion) 7 mars 2015 kl. 12.19 (CET)

Visst finns det mer att göra, men vi har inget att skämmas för. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2015 kl. 12.29 (CET)

Jag skrev en obesvarad glad hälsning här i höstas, om hur/att folk använder Wikipedia på sociala medier. :-) /Mvh Vostok (diskussion) 6 mars 2015 kl. 18.33 (CET)

Förtroende för vad? De flesta rörelserna ovan har en roll att se till att svenska samhället och Sveriges ekonomi fungerar. (gäller även Svenska kyrkan då de inte bara jobbar med sprida kristen tro utan döpa nya medlemmar, konfirmera tonåringar, begrava döda, viga par, förbereda stora högtider där seden inte bara är för troende utan mycket kulturellt-historiskt). Vår roll däremot är att sprida all möjlig kunskap om världen i går och i dag, oberoende av vilka samhällen som finns och funnits genom historien (och bara beskriva dem), och sedan får läsaren själv tycka vad han-hon vill. J 1982 (diskussion) 7 mars 2015 kl. 12.43 (CET)

Det handlar ju just om förtroende, inte om samhällsbetydelsen.Klementin (diskussion) 7 mars 2015 kl. 17.14 (CET)

Barometern besvarar hur väl respondenten uppfattar att en viss viktig samhällstjänst gör vad den säger sig göra. D.v.s. hur den uppfyller de förväntningar som man kan ha på tjänsten. Folk har behov av vettig information (inte bara av att brandkåren kommer när den skall), och numera förväntar sig nog alltfler att Wikipedia ska ge det. Åtminstone donerar många gärna en slant för att även långt senare få reda på vad brandkårerna i Västmanland gjorde 2014. Då är det viktigt att få ett svar på om folk också tycker att vi lever upp till vårt rykte. :-)--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2015 kl. 23.46 (CET)

Lite kul när det handlar om förtroende och så har journalisten lyckats blanda ihop wikipedia med wikileaks /Bro 8 mars 2015 kl. 20.33 (CET)

Jag är måttligt road... Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2015 kl. 09.52 (CET)

Kanske inte så underligt att förtroendet är lågt för dagspressen, när man ser att journalisten.se inte lyckas läsa av att Mediebarometern frågat om Wikipedia, utan på upprepade ställen skriver Wikileaks? Om man som professionellt organ inte kan hålla isär så olika entiteter, så kan man nog räkna med att allmänheten kommande år kommer att sänka nivån för trovärdighet för dagspressen i allmänhet till dagens Aftonbladet-nivå" Boberger (diskussion) 8 mars 2015 kl. 23.11 (CET)

Journalisten har korrigerat sin artikel nu. //Vätte (diskussion) 9 mars 2015 kl. 23.00 (CET)

Ja, fyra insändare (varav flera namn känns bekanta) senare är texten justerad. Alla kan ha fel, och kanske har man inte lika många korrekturläsare på journalisten.se som vi har här på svwp. ;-) Det är betänkligt – och tänkvärt.--Paracel63 (diskussion) 10 mars 2015 kl. 04.44 (CET)

Kanon att de ändrade, synd att tre av fyra kände sig tvungna att raljera om sjunkande förtroende. Det hade räckt att påtala sakfelet, ett uppenbart lapsus, så hade vi kunnat visa att tonen på WP skiljer sig från andra nätforum vilket sköttes föredömligt av Axel Pettersson (WMSE).--LittleGun (diskussion) 10 mars 2015 kl. 08.10 (CET)

Terminologi

Det vore värdefullt med synpunkter i Kategoridiskussion:Hellenister. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2015 kl. 06.41 (CET)

Remissinstans

För en ideell organisation har det länge varit tillräckligt att vara remissinstans för att automatiskt bli relevant enligt WP:REL. Det har nu kommit upp till diskussion: Wikipediadiskussion:Relevanskriterier#Remissinstans, efter att Transföreningen FPES skapades. Till exempel är inte kriterierna för att bli remissinstans solklara.--LittleGun (diskussion) 11 mars 2015 kl. 17.05 (CET)

Det var ett märkligt relevanskriterium, för jag betvivlar att det finns någon permanent "remissinsats-status" för ideella organisationer. Artikeln remissinstans saknar för övrigt källor. Tomas e (diskussion) 11 mars 2015 kl. 17.31 (CET)

Statusen behöver inte vara huggen i sten eller på annat sätt permanent. Har en förening en gång varit remissinstans så är den relevant. Ungefär som en världsrekordhållare:). ta gärna diskussionen på diskussionsidan--LittleGun (diskussion) 11 mars 2015 kl. 17.37 (CET)

Ja, beständigheten är viktig. Det går lika bra att skapa en artikel om en dåvarande remissinstans som en nuvarande. Obelix (diskussion) 11 mars 2015 kl. 18.15 (CET)

"Kanske mest känd för"

Uttrycket "kanske mest känd för" (413 träffar i huvudnamnrymden) tycker jag inte är en bra formulering i ett uppslagsverk. Det känns fluffigt, är ofta eget tyckande och en oskarp formulering som saknar källa (för om det finns källa kan man ju skriva det annorlunda). Har någon ett förslag på hur vi annars kan formulera det eller ska vi helt ta bort det? /Hangsna (diskussion) 8 mars 2015 kl. 21.05 (CET)

Varför inte ändra till enbart känd för? Adville (diskussion) 8 mars 2015 kl. 21.15 (CET)

I så fall "mest känd för". Det finns personer som haft sin huvudsakliga verksamhet inom ett visst område och främst är förknippade därmed, men också gjort betydande insatser på ett annat område och där kan vara väl så kända. Vladimir Nabokov är främst känd som poet, men var också en respekterad entomolog.

andejons (diskussion) 8 mars 2015 kl. 21.46 (CET)

I vissa fall kan jag tänka mig att "bland annat känd för" passar bättre än "mest känd för" eller enbart "känd för". Listan behöver nog gås igenom manuellt och beslut tas från fall till fall. //Vätte (diskussion) 8 mars 2015 kl. 21.54 (CET)

Jag föredrar Adville:s förslag att enbart skriva "känd för" (utom i vissa solklara fall), då lämnar man öppet för att personen även är känd för annat och andra kan komplettera. /Pontuz (diskussion) 8 mars 2015 kl. 23.04 (CET)

Med "Känd för" kan man räkna upp flera saker personen är känd för och sedan kan läsaren själv utifrån sin bakgrund välja vilket den anser artikelsubjektet är mest känd för (ex som med Nabokov ovan). Adville (diskussion) 9 mars 2015 kl. 01.22 (CET)

Fast då får man se till att man faktiskt räknar upp allt personen är känd för, istället för ett rimligt urval.

andejons (diskussion) 9 mars 2015 kl. 10.15 (CET)

Bra initiativ! Tyvärr är dock detta långt ifrån det enda fluffuttryck/-ord som är vanligt förekommande här. Här är några andra vanliga exempel:

"det sägs" (1027 träffar)

"det anses" (654 träffar)

"det påstås" (171 träffar)

"det hävdas" (94 träffar)

"det har sagts" (101 träffar)

"det har hävdats" (101 träffar)

"det har påståtts (35 träffar)

"många menar" (105 träffar)

"många anser" (32 träffar)

"många hävdar" (33 träffar)

"vissa menar" (174 träffar)

"vissa anser" (126 träffar)

"vissa hävdar" (85 träffar)

"kritiker menar" (132 träffar)

"kritiker anser" (44 träffar)

"kritiker hävdar" (47 träffar)

"forskare menar" (99 träffar)

"forskare anser" (136 träffar)

"forskare hävdar" (46 träffar)

"forskning visar" (116 träffar)

"forskning har visat" (123 träffar)

Här skulle med andra ord behövas en rejäl uppstädning.

/Caelus sv (diskussion) 8 mars 2015 kl. 22.52 (CET)

Bra genomgång. Kanske dessa listor kunde vara något för en "veckans tävling" eller ett städa-uppdrag? Adville (diskussion) 9 mars 2015 kl. 01.22 (CET)

Vad gäller listan ovan måste det väl också alltid ses i sitt specifika sammanhang och huruvida någon källa också ger vidare information. I många sammanhang är det ju faktiskt så att åsikter om olika företeelser/subjekt verkligen är föremål för olika tydliga synsätt, uppfattningar eller kritik och att det kan handla om kontroversiella ämnen, som "delar människor i olika tydliga läger" i samhället eller forskarvärlden t ex. Därför går det inte att bara generellt ta bort alla dessa formuleringar. Det idealiska är ju om man kan specificera vilka grupper som hyser särskilda åsikter etc, men ibland rör det ju sig snarare om den allmänna opinionen i samhället som är delad och därmed svårt att definiera. Dock är det viktiga att ange vad och varför synsätt skiljer sig åt.--Bemland (diskussion) 9 mars 2015 kl. 04.59 (CET)

Det är knappast en god ide att "förbjuda" vissa formuleringar. Ibland har man begränsat med källor som endast ger visst stöd för vissa formuleringar. Att då själv skriva om på andra sätt kan vara både egen forskning eller att gå emot vad källorna/källan säger. Säkerligen kan många av exemplen ovan skrivas om men det är något som bör tas från fall till fall. --Averater (diskussion) 9 mars 2015 kl. 06.42 (CET)

Självklart Averater. Jag kollade själv orden "kändaste" och "betydelsefullaste" igår efter jag såg denna lista (jag föredrar "mest kända", men såg det i en artikel). Då såg jag ex formuleringar som "kändaste låten på albumet är nog...", vilket sticker lite i ögonen. Så en genomgång betyder ju inte att man måste ändra allt. Mvh Adville (diskussion) 9 mars 2015 kl. 08.36 (CET)

I de fall där ett påstående att "vissa anser" eller "många anser" inte har någon källa så är det förstås problematiskt. Ifall det finns en källa så kan jag nog tycka att "vissa anser" eller "många anser" kan vara en acceptabel förenkling i stället för att rabbla upp alla som anser vad det nu kan vara. /ℇsquilo 9 mars 2015 kl. 09.08 (CET)

Vi har länge haft en varning för "vessleord" eller vad de nu har kallats, men jag håller med dem som inte vill se ett förbud. Saknas källa helt är det problematiskt, men ibland står det sådant i våra källor. Att då tvingas skriva att enligt NN har många ansett känns tämligen absurt. Ibland har jag själv valt en dylik omskrivning istället för ett direkt citat. Det hela får bedömas från fall till fall. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2015 kl. 10.04 (CET)

Jag instämmer med vad som sagts ovan. Jag tycker inte heller att vissa formuleringar ska bannlysas helt och hållet utan det får bedömas från fall till fall. Jag kanske uttryckte mig lite klumpigt men med "uppstädning" menade jag inte att samtliga dessa formuleringar omedelbart ska raderas. I de flesta fall bör det dock gå att skriva om dem på ett bättre sätt och/eller lägga till källhänvisningar i de fall detta saknas. /Caelus sv (diskussion) 9 mars 2015 kl. 22.42 (CET)

Se även Användare:Nirmos/Värdeladdade_ord.//Hannibal (diskussion) 10 mars 2015 kl. 09.00 (CET)

Formuleringarna sist i listan ovan (forskare anser/menar/hävdar etc) har jag svårt att se något problem med i de fall artikeln innehåller källhänvisningar till sagda forskning. /FredrikT (diskussion) 10 mars 2015 kl. 10.07 (CET)

I mycket av den litteratur jag använder mig av finns många brasklappar och det vore att extrapolera källan om de togs bort. I en del fall har jag rent av satt en fotnot på det vaga ordet, såsom "troligen" i Tidningshuset, Hedemora. Vivo (diskussion) 12 mars 2015 kl. 06.22 (CET)

Ebba Busch Thor

Det har senaste tiden skett många redigeringar av typen skönmålning av den artikeln av ett flertal användare som verkar enbart ha intresse av denna. Och även efter jag raderar "skrytet" så undrar jag med tanke på avsaknaden av fakta som inte bara visar en oavbruten serie succéer om en POVmall vore på sin plats. Diskussion på artikeln diskussionssida.Yger (diskussion) 2 mars 2015 kl. 16.38 (CET)

Vi kan nu också se att samma personer som "skönmålat enligt ovan även varit inne och "svartmålat" om Jakob Forssmed. Nu är vi dock flera som följer och neutraliserar.Yger (diskussion) 7 mars 2015 kl. 11.08 (CET)

Jag kan nog tycka att vi generellt borde vara mindre avvisande till att redovisa antalet personkryss. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.37 (CET)

Hur få av de mycket erfarna som lämnat svwp

Det finns 45 användare som var och en över årens lopp gjort fler än 38000 redigeringar. Av dessa har enbart en lämnat projektet, Rosp med 77000 redigeringar, sista 2009, och en har vi inte sett till sedan oktober 2014, Jono med 59000 redigeringar. (Och Torvindus är inte ett aktivt konto längre, men personen bakom torde fortfarande vara aktiv här).Yger (diskussion) 4 mars 2015 kl. 13.07 (CET)

Ja, Wikipedia är som ett gift ;-)//Hannibal (diskussion) 4 mars 2015 kl. 13.18 (CET) PS. Kul med sådan kuriosa!

 Gillar Deryni (diskussion) 4 mars 2015 kl. 16.54 (CET)

Fint påpekande, Yger. Behövs ibland för att se att har man väl kommit upp i några tusen redigeringar så är det svårt att sluta. Man blir nästan beroende av det;-) mvh Adville (diskussion) 4 mars 2015 kl. 17.01 (CET)

Fast det tar ett tag innan man blir beroende. Eller hur ska man annars tolka det faktum att knappt en procent av alla registrerade konton har redigerat senaste månaden. Det är lika illa på alla språkversioner. Enwp-användarna är ännu svårarare att "få fast", medan jawp-användarna är märkbart mer "lojala". Problematiken märks i och efter alla de olika IRL-projekt för Wikipedia jag deltagit i de senaste 5-6 åren. Statistiken säger: mindre än var tjugonde svensk har skaffat konto på Wikipedia (vilket är en hög siffra), men över 99 procent av dem är bara tillfälliga besökare. Jag tror att vi har potential för att nå och fånga fler, men frågan är hur man gör det.--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 19.02 (CET)

En huvuduppgift måste vara att engagera fler välutbildade kvinnor. Rex Sueciæ (disk) 4 mars 2015 kl. 19.40 (CET)

Jag gör vad jag kan. På tisdagar. Den här fredagen. På söndag. :-)--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 23.57 (CET)

Jag tror att det som behövs för att få fler att "stanna" är att se till så att det är lättare att se att det man gör på projektet faktiskt gör skillnad! Då tänker jag på funktioner som att man skulle kunna se hur många gånger de artiklar man har skrivit har lästs. En annan mer kontroversiell idé är att göra det möjligt att kommentera artiklar, då menar jag mer generella kommentarer som inte riktigt passar in på diskussionssidan. Jag vet att det gjordes ett försök om det här på enwp, men vet inte riktigt vad som hände med det./Bro 13 mars 2015 kl. 19.33 (CET)

Även om vi är en "community" tillhör Wikipedia inte de sociala medierna. Allmänna kommentarer i ett uppslagsverk uppfattar jag inte som seriöst. Jag är rädd att det skrämmer bort sådana som verkligen vill producera artiklar. Vi har tillräckligt med diskussioner som det är. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.33 (CET)

@Bro. Jag fick en återkoppling från enwp på dessa siffror. Och de såg samma fenomen - när man gjort ett vist anal redigeringar är man "fast", medan deras siffra var högre cirka 70000 redigeringar. Och medan jag det är intressant diskutera hur vi får flera bidragsgivare generellt, så är egentligen slutsatsen av det jag funnit att det är nog så viktigt att få in de vana bidragsgivarna i denna "mest" erfarna grupp, då de verkar aldrig lämna. Och det verkar vara ett fenomen att man känner sig fullt delaktig, och inte känner "utanförskap" till det som pågår här. Så genom att föra in dessa vana (med 18-38 tusen redigeringar) i våra diskussioner mm än mer kan vara av stort värde för att få fler.Yger (diskussion) 14 mars 2015 kl. 09.59 (CET)

Jag instämmer med Tostarpadius till fullo! Definiendum (?) 14 mars 2015 kl. 14.39 (CET)

Det finns några som hävdar att de försöker undvika diskussioner och önskar ägna sig åt att skapa artiklar men som ändå deltar i alla diskussioner med många inlägg. Jag har svårt att se hur de som uppenbarligen inte undviker diskussioner vill ha färre när det är så lätt löst genom att bara låta bli dem. --Averater (diskussion) 14 mars 2015 kl. 15.01 (CET)

Den användargrupp som du beskrev (pseudoexopedianer) skulle jag nog säga att jag själv tillhör. En av anledningarna till att i alla fall jag deltar i diskussioner är att framföra mina åsikter, då jag anser att Wikipedia gynnas av att de uppfylls. Däremot anser jag att det tillför mer till uppslagsverket att skapa och ändra artiklar, och av den anledningen stöder jag inte ett kommentarsfält då det tar fokus från artiklarna (med hänsyn till nya bidragsgivare). Dessutom skulle Wikipedia börja likna en blogg eller ett social medium om ett kommentarsfält infördes, vilket antagligen skulle leda till att förtroendet sänks för Wikipedia. Definiendum (?) 14 mars 2015 kl. 15.17 (CET)

Jag instämmer med Definiendum till fullo. Deltagande i diskussioner är ett nödvändigt ont om man inte är beredd att låta beslut fattas över ens huvud. Det pågår för övrigt hela tiden många samtal som inte intresserar mig tillräckligt för att jag skall engagera mig i dem. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2015 kl. 16.43 (CET)

SUL finalization update

Hi all,apologies for writing in English, please read this page for important information and an update involving SUL finalization, scheduled to take place in one month. Thanks. Keegan (WMF) (talk) 13 mars 2015 kl. 20.45 (CET)

Översättning till svenska: Hej allihopa, ursäkta för att jag skriver på engelska. Läs gärna denna sida för viktig information och en uppdatering rörande slutförande av SUL som beräknas ske om en månad. Tack. (översättning av ♥Ainali ^diskussion_bidrag)

Wikidata-buggar

En viktig bugg som troligen orsakat mycket av den klagan som varit på projektet ett tag, ska nu enligt utvecklarna vara löst. Vill gärna höra feedback på hur ni upplever det! -- Innocent bystander (diskussion) 14 mars 2015 kl. 15.14 (CET)

Vet inte var du vill ha feedbacken, jag har inte skapat jättemånga sidor med interwikilänk än, 4-5 stycken, men det verkar fungera problemfritt :-)FBQ (diskussion) 15 mars 2015 kl. 22.21 (CET)

Lite för tidigt att ropa hej tydligen, när jag försökte i dag fick jag felmeddelande "invalid token" igen (både då man "klistrar in" och skriver i länkartikeln för hand). Det verkade dock den här gången fungera att gå via wikidata och existerande post där och länka den nyskapade.--FBQ (diskussion) 16 mars 2015 kl. 08.42 (CET)

Låter hyfsat åtminstone, eller? -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2015 kl. 15.46 (CET)

Har skrivit egentligen skrivit för få artiklar för att göra en bedömning men visst - hittils har alla jag skrivit gått att wikilänka på något sätt. Skulle dock önska att det var förutsägbart var som skulle hända, särskilt för nya användare och med tanke på att krånglet varat en tid. Men som sagt, det går ju alla fall att länka.FBQ (diskussion) 16 mars 2015 kl. 15.54 (CET)

Veckans tävling förbereder 2M-jubileet

Denna vecka skiftar Veckans tävling karaktär och blir en förberedelse inför 2-miljonte artikeln. Du är välkommen med valfria artiklar på temat "2 miljoner", men även med direkta bidrag till jubileet. Varmt välkommen! Deryni (diskussion) 16 mars 2015 kl. 06.30 (CET)

Prisutdelning har nu skett i jubileumstävlingen. Vi har numera tre förslag på jubileumsloggon och kanske, kanske fler på ingång. Diskutera gärna på Wikipediadiskussion:2M, eller bidra till jubileumsartikeln Wikipedia:2M!

Hittills föreslagna jubileumslogotyper

• 
• 
  Kopia av 1M med text
• 
  Kopia av 1M med siffror

Fyra fyraåringar

På Wikipedia:Problematiska kategorier har vi just nu fyra diskussioner som pågått i över fyra år. Nu är det dags att göra något för att få igång aktiviteten på sidan igen. J 1982 (diskussion) 16 mars 2015 kl. 13.17 (CET)

Låg aktivitet på WP:Artikelgranskningar

Ja, som rubriken lyder, aktiviteten på Wikipedia:Artikelgranskningar är väldigt låg i förhållande till Wikipedia:Artikelnomineringar. I skrivande stund ligger åtta artiklar uppe, men endast en av dem har text på "diskussion", och den hänvisar till att artikeln nyligen uppe för nominering men blev ej vald. Av alla kunniga wikipedianer borde det finnas några som kan lämna synpunkter på vad som kan förbättras i artiklarna. Mercedes Grand Prix (diskussion) 17 mars 2015 kl. 16.08 (CET)

Tack Averater och Deryni som granskar för fullt!