Bromma

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Brommalandet)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Bromma (olika betydelser).
Bromma från luften (västerut). Till höger syns Bromma flygplats.
Kongl. General Landtmäteri Contoirets karta över Bromma socken från 1829:
Kartan visar (brunt) två viktiga färdvägar över Brommlandet:
I norr den äldre vägen från Bällsta till Tyska botten och den nyare från Kungsholmen till Kärsön (nuvarande Drottningholmsvägen), som anlades på Gustav III:s initiativ.
Bromma kommun inkorporerades i Stockholms stad 1916.

Bromma (uttalas bråmm-a[1]; även kallat Brommalandet) är en närförort inom Västerort i Stockholms kommun som utmärks bland annat av dess trädgårdsstad, ett läge intill Stockholms innerstad och närhet till Mälaren och flera naturreservat. Bromma har, enligt statistik från 2013, cirka 71 000 invånare. Av områdets 35 600 bostäder är 26 700 lägenheter och 7 900 småhus.[2]

Inom Stockholms kommun utgör Bromma ett stadsdelsområde omfattande stadsdelarna Abrahamsberg, Alvik, Beckomberga, Blackeberg, Bromma Kyrka, Bällsta, Eneby, Höglandet, Mariehäll, Nockeby, Nockebyhov, Norra Ängby, Olovslund, Riksby, Smedslätten, Stora Mossen, Södra Ängby, Traneberg, Ulvsunda, Ulvsunda industriområde, Åkeshov, Åkeslund, Ålsten och Äppelviken.[2]

Bromma gränsar till Kungsholmen i öster, Mälaren och Kärsön i söder, Grimsta naturreservat i väster och Spånga, Sundbyberg och Solna i norr. Till sin yta är Bromma jämförbart med den historiska Bromma socken. Området inkorporerades med Stockholm 1916.

Nio av Stockholms kommuns tio rikaste stadsdelar ligger i Bromma.[3]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Man antar att Bromma ursprungligen var namnet på den by på vars mark Bromma kyrka byggdes under senare delen av 1100-talet.

Ortnamnet Bromma härstammar enligt en teori från brom eller brum, som betyder ’knopp’, ’växtskott’, ’agnar’, ’något utstickande’ eller ’framskjutande’. Troligen har ordet använts för att beteckna den skogshöjd, som här en gång skjutit fram mot en forntida vik. Enligt en annan teori kommer ordet från bruset från en fors i en älv som rann ut i Bällstaviken.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bromma kyrka byggdes under 1100-talets andra hälft. Det är en rundkyrka, som räknas till en av Stockholms äldsta byggnader.

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Från geologisk synpunkt är Bromma uppmärksammat bland annat för sina många ändmoräner, vilka undersökts av geologen Gerard de Geer.

När Stockholmstrakten blev isfri för ungefär 10 000 år sedan låg Bromma cirka 100–150 meter under havsytan. Landhöjningen reste först det bergiga södra Bromma (nuvarande Nockeby, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken) upp ur havet och bildade en stor ö i utskärgården. Senare steg det mera låglänta norra Bromma ur havet och bildade en rik jordbruksbygd kring åren från Kristi födelse och fram emot vikingatiden.

En hel del arkeologiska fynd har gjorts i Bromma. Bland de äldsta är en holkyxa från bronsåldern, som har hittats i närheten av Kämpakumlet i Smedslätten.[4]

Vikinga- och medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Ännu under vikingatiden hade Bromma många vattendrag. Ett sund sträckte sig från nuvarande Ulvsundasjön över Lillsjön och Brommaplan till Judarn, och här låg de flesta av Brommas mera betydande byar och gårdar under vikingatiden och medeltiden, såsom Ulvsunda, Linta, Glia, Nora, Riksby och Nockeby.[5] Bara en större gård låg i södra Bromma, nämligen Ålsten, som var Gustav Vasas kungsgård, han ägde markerna kring Ålstens gård. Under medeltiden ägdes de flesta gårdarna i Bromma av kyrkliga institutioner i Stockholm. Till exempel var Klara kloster en stor markägare. Så många invånare som under vikingatiden hade sannolikt inte Bromma förrän mot slutet av 1800-talet.[4]

Stormaktstiden[redigera | redigera wikitext]

Fatburen vid Stora Ängby anses vara Stockholms äldsta träbyggnad. Fatburen vid Ängby slott är en gammal förrådsbyggnad, som ligger på höjden till höger om slottet och uppfördes på 1690-talet.

Under stormaktstiden koncentrerades markinnehavet till några få stora gods. Lennart Torstenson förvärvade Ulvsunda slott och Linta by. Under honom och hans efterföljare byggdes godset ut till att omfatta den östra halvan av Bromma.

Under Ulvsunda slott lydde inte mindre än trettio torp och stugor: Abrahamsbergs dragontorp (Ranhammars dragontorp), Nyby, Alviks krog, Alviken, Dorpt, Nytorp, Stenhammar, Långhagen, Glia, Kortenslunds båtsmanstorp, Mjölnarstugan, Norrby båtsmanstorp, Mossen, Nedre Smedslätten, Guldsmedstorpet (senare Traneberg), Tranebergs krog (Ulvsunda krog), Fiskarestugan, Grimstorp, Rifvan, Åkeslunds grindstuga (Wibergstun, Ulvsunda västra grindstuga),[6] Asplund, Äppelviken, Barby, Lövåsen,[7] Vidängen, Ulvsunda östra grindstuga, trädgårdsstugan, statarstuga, bränneri och Fårhagen.[8]

Den medeltida gården Nockeby, som då låg norr om det nuvarande samhället Nockeby, förvärvades 1635 av riksmarskalken Åke Axelsson (Natt och Dag). På 1640-talet lät han bygga stenhuset och flyglarna och gav det namnet Åkeshof. Han inköpte även Ålstens gård och Stora Ängby och skapade därigenom ett gods som var praktiskt taget lika stort som Ulvsunda säteri och omfattade nästan hela västra Bromma. I norr fanns den stora självständiga bondgården Bällsta, som fanns kvar ända in på 1900-talet.[4]

Stora Ängby slott nämns i skrift 1315. På 1600-talet omvandlades byn till säteri och på 1690-talet byggdes Stora Ängby, troligen för legationssekreterare Baltzar Brandenburg, adlad Ehrenstolpe. Ehrenstolpe köpte Stora Ängby gård av Johan Gabriel Stenbock. År 1765 köptes Stora Ängby av familjen Stierncrona, det var David Stierncrona (1715-1784), som var son till förre ägaren, friherre Gabriel Stierncrona (1669-1723) på Åkeshov, och som ägde gården till år 1857. Stora Ängby slott byggdes nära Bällstavägen, som var den enda vägen från Stockholm, som under lång tid ledde till Mälaren och färjeläget för överskeppning till Drottningholms slott, kungens sommarresidens. På höjden till höger om Stora Ängby slott ligger Fatburen vid Stora Ängby, en gammal förrådsbyggnad. Den uppfördes på 1690-talet, delvis av stockar från den medeltida byn från 1500-talet. Fatburen anses vara Stockholms äldsta träbyggnad.

I närheten av Stora Ängby slott fanns förr flera torp. Åtta torp och stugor hörde under Stora Ängby, nämligen: Solbaset, Frökendal (Torfstickan), Ladugårdskarlsstugan, Björklund (Sörtorp), Komötet, Nytorp (Mjölnarstugan i Södra Ängby), Tyska Botten och Pihlstugan.[9][10]

Gustaviansk tid[redigera | redigera wikitext]

Den gamla färdvägen till Drottningholms slott gick via Solna, Bällstavägen och Blackebergsvägen till färjeläget vid Tyska botten. Karta från 1750-talet.

Åkeshovs egendomar utökades under 1700-talet med Ålstens gård i stadsdelen Ålsten och Beckomberga gård i nuvarande stadsdelen Beckomberga. När Åkeshovs säteri var som störst, omfattade det ungefär halva Bromma socken, den västra halvan.[8] Åkeshovs slott har ända från tillkomsten varit ett av storgodsen i Stockholmstrakten. Under Åkeshov låg en gång 17 torp och stugor, nämligen: Färjkarlstorpet, Fiskartorpet, Bryggartorp (Humlegårdstorpet), Lugnet, Majsudden, Mjölnarestugan, Nockeby krog, Smedstugan, Åkeshovs grindstuga, två statarstugor, Räfsan, Olovslund, Katrinelund, Övre Smedslätten, Fredrikslund och Åkeslund.[8][11]

Under den gustavianska tiden öppnades 1787 en ny och viktig väg igenom Bromma till Drottningholm. Därigenom slapp kung Gustav III att färdas den långa omvägen över Solna socken och Bällsta till Tyska botten för att därifrån färjas över till Lovön. De två broarna längs den nya vägen genom Bromma har byggts om flera gånger. Den senaste högbron vid Traneberg, byggd 1934, har år 2005 renoverats och breddats.

Mot slutet av 1700- och början av 1800-talet började de stora godsen fragmenteras. Rika stockholmare köpte mark till sommarnöjen och till att förse de egna hushållen med jordbruksprodukter. Så såldes till exempel Johannelund, Traneberg, Alviken, Smedslätten och Äppelviken omkring år 1900 från Ulvsundas ägor.[4]

Industrialismen[redigera | redigera wikitext]

Brommas första industri var Ulvsunda Fabrique nära Ulvsunda slott med keramisk tillverkning kring sekelskiftet 1700/1800. Senare under 1800-talet uppstod vid Oxhålet nära Alvik och Ulvsundasjön sådana industrier som Barnängen, Sandviks limfabrik, Gardinfabriken Tangen vid Svartvik och från 1917 och framåt Ulvsunda industriområde med ett stort antal industrier.[4]

Modern historia[redigera | redigera wikitext]

Nybyggt Södra Ängby, 1930-tal

I början av 1900-talet köpte Stockholms stad de stora brommagodsen,[12] och började bygga trädgårdsstäder från Äppelviken 1913 ut mot Nockeby. Spårvagnslinje nummer tolv följde med byggnationen. Redan tidigare (omkring 1905) hade på privat initiativ delar av Ulvsunda och områden omkring Bromma kyrka bebyggts med villor och ändå tidigare hade Mariehäll, det vill säga östra delen av Bällsta, blivit ett industri- och bostadsområde av till stor del mycket dålig kvalité.[4]

Viktiga händelser under 1800- och 1900-talen:

Administration[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bromma stadsdelsområde

Bromma stadsdelsområde är en del av stadsområdet Västerort inom kommunen Stockholm, och har, enligt statistik från 2013, cirka 71 000 invånare i 26 700 lägenheter och 7 900 småhus och villor.[2]

Bromma var tidigare en socken Bromma socken, som ingick i Sollentuna härad. Socknen omfattade nuvarande Bromma församling, Västerleds församling, den tidigare Essinge församling, och Sundbybergs församling, dock med något annorlunda gränser kring Blackeberg, Södra Ängby, Norra Ängby, Beckomberga och Råcksta. År 1888 bildades Sundbybergs köping genom en utbrytning ur Bromma landskommun.

Den 1 januari 1916 inkorporerades Bromma landskommun i Stockholms stad.

År 1998 inkorporeras det då separata Västerled (stadsdelsområde) i Bromma stadsdelsområde.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Per Albin Hansson stiger av 12:an

Bromma är eller har varit hembygd för en rad kända personer. Sveriges statsminister mellan 1932 och 1946, Per Albin Hansson bodde i ett radhus på Ålstensgatan i Ålsten innan han avled 1946 (när han fortfarande var statsminister) på Nockebybanan. Även hans efterträdare, Tage Erlander bodde under en tid i Bromma, i ett flerfamiljshus i Alvik. Författarna Eyvind Johnson och Alf Henrikson bodde båda i Södra Ängby1930-talet, Henrikson kom att stanna livet ut. Makarna Myrdal och arkitekten Sven Markelius lät uppföra stora funktionalistiska villor i trädgårdsstaden.

Musikerduon BernardoHallerstrom, som i några sånger har skildrat ungdomslivet i Bromma, föddes här.

Se vidare: Kategori:Brommabor

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Bromma ligger längs Stockholms tunnelbana, där stationerna är Alvik, Stora Mossen, Abrahamsberg, Brommaplan, Åkeshov, Ängbyplan, Islandstorget och Blackeberg.

En del av Bromma trädgårdsstad betjänas sedan utbyggnadens start på 1920-talet av Nockebybanan. Bromma är även känt för sin flygplats, Stockholm-Bromma flygplats, med IATA-koden BMA.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brommas skolhistoria

Brommas skolhistoria började vid 1600-talets slut. Bromma kyrkskola, Riksby skola och Alviks skola är några av de äldsta skolorna i Bromma. Till Brommas grund- och gymnasieskolor hör:

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Religiösa samfund
Kulturskyddade bostadsområden
Slott
Andra kända byggnader och anläggningar
Natur, naturreservat och parker
Bad
Motion och idrott

Referenser och anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 6
  2. ^ [a b c] ”Områdesfakta Bromma Stadsdelsnämnd” (pdf). statistikomstockholm.se. 2013. http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/SDO06_SVE.pdf. Läst 30 juni 2014. 
  3. ^ Brommaborna har blivit rikare”. Lokaltidningen Mitt i Bromma: s. 1. 14 augusti 2012. http://epaper.mitti.se/epaper_mibr/20120814/index.html. 
  4. ^ [a b c d e f g] Gezelius 2008
  5. ^ Riksmarskalken Åke Axelsson (Natt och Dag) köpte egendomen, som låg vid platsen för det nuvarande Åkeshovs slott. På platsen låg en gård som år 1400 tillhörde rådmannen Peter Ålänning i Stockholm. Gården förvärvades av Johan III:s köpman Anders Larsson 1576. Denne förvaltade Kronans kopparhandel och ytterligare en ägare fanns innan Åke Axelsson köpte egendomen. Han avhyste bönderna i bondbyn Nockeby, vars bebyggelse troligen låg på platsen för det nuvarande Åkeshovs slott.
  6. ^ I Åkeslund låg torpet Åkeslund Grindstugan. Det var Ulvsunda slotts västra grindstuga, även Grindstugan, Wibergstun eller Vibergslund. Namnet Vibergslund finns nämnt i 1807-1810 års husförhörslängd. Stugan låg på Ulvsunda slotts mark i hörnet av nuvarande Fredrikslundsvägen och Tunnlandsvägen. Här gick gränsen mellan Ulvsundas och Åkeshovs ägor. Torpet revs 1940 för att ge plats för flerfamiljshus. I gatuhörnet några meter från hyreshuset växer fortfarande ett äppelträd, den enda kvarvarande resten av torpbebyggelsen.
  7. ^ Torpet Lövåsen (Löfåsen) låt vid hörnet av Barrstigen och Lövåsvägen och söder om elverket i Ulvsunda. Torpet revs 1960.
  8. ^ [a b c] Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, historik, lägen och lämningar, Bromma hembygdsförenings skrift nr 3, 2010. ISBN 91-85671-70-0.
  9. ^ Nils Ringstedt, Brommas skyltade kulturminnen, en kulturhistorisk vägvisare, Bromma hembygdsförenings skrift nr 4, 2013, sidan 105. ISBN 978-91-86939-37-3.
  10. ^ Under den nuvarande kraftledningsgatan låg på 1700- och början av 1800-talen torpet Frökendal. Det var en mindre krog som var det första raststället mälarbönderna nådde efter överskeppningen till Tyska Botten på färden mot Bällstabro och huvudstaden. Frökendal (eller Torfstickan) ska ha legat vid Bällstavägen norr om Runstensplan och under nuvarande kraftledningen, troligen vid nuvarande Torvsticksvägen, som är en liten tvärgata till Bällstavägen i stadsdelen Bromma kyrka. Det hörde under Stora Ängby. På en plats strax norr om där det gamla torpet Solbaset låg, ligger nu Lilla Ängby gård i Blackeberg, som är ett bevarat torp 200 m söder om Islandstorget. Av Lilla Ängby, som efter att under 1700-talet ha skiljts från Stora Ängby och blivit ett skattehemman om 3/8 mantal, återstår idag trädgårdsmästarens bostad.
  11. ^ Nils Ringstedt, Brommas skyltade kulturminnen, en kulturhistorisk vägvisare, Bromma hembygdsförenings skrift nr 4, 2013, sidan 101. ISBN 978-91-86939-37-3.
  12. ^ Bland annat köptes Smedslättens gård av Magna Sunnerdahl.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]