Tidsaxel över Frankrikes historia

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Frankrikes historia: Tidsaxel)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tidsaxel över Frankrikes historia

Förhistorisk tid[redigera | redigera wikitext]

70 000-40 000 f.Kr. Neandertalmänniskan dominerar.
15 000 f.Kr. Grottmålningar Lascaux i Montignac i Dordogne.

Gallien[redigera | redigera wikitext]

153 f.Kr. Romerska och spartanska soldater tränger in i Gallien.
52-51 f.Kr. Vercingetorix gör uppror mot Rom.
262 Sankt Dionysius (Saint Denis) mördas och blir martyr i Paris.
313 Konstantin den store gör kristendomen till statsreligion.

Franker[redigera | redigera wikitext]

406 Germaner invaderar Gallien.
451 Hunner stoppas vid Châlons-en-Champagne.

Merovinger[redigera | redigera wikitext]

486 Klodvig I besegrar Syagrius vid Soissons.
507 Klodvig I besegrar västgoterna med slaget i Vouillé.
507-511 Den saliska lagen utformas.
534-536 Franker besegrar Burgund och övertar Provence.
732 Karl Martell besegrar araberna vid Tours.

Karolinger[redigera | redigera wikitext]

751 Pippins, den förste karolingiske kungen, kröning.
800 Karl den store kröns som kejsare i Rom.
843 Fördraget i Verdun leder till att Karl den stores rike delas i tre delar.
885-886 Vikingar belägrar Paris.
909 Klostret i Cluny (Cluny III?) grundas av Berno av Baume från klostret Baume i Baume-les-Messieurs.
911 Vikingahövdingen Rollo förlänas Normandie.

Capetinger[redigera | redigera wikitext]

987 Hugo Capet kröns till Frankrikes förste kung.
994 Ett möte i Limoges äger rum med syfte att stoppa striderna mellan kristna.
1066 Vilhelm den store erövrar England efter slaget vid Hastings.
1095 Påven Urban II tar initiativet till det första korståget.
1100 Pierre Abaelard undervisar i Paris.
1122 Abbot Suger blir abbot i klosterkyrkan Saint-Denis och rådgivare till Ludvig VI.
1130-1160 Chrétien de Troyes och Marie de France skriver sagan om Kung Arthur.
1152 Ludvig VII skiljer sig från Eleonora av Akvitanien som gifter sig med Henrik II av England.
1154 Henrik II grundar angevinska imperiet.
1186 Filip II stenlägger gatorna i Paris.
1200 Filip II reglerar studierna och studenter revolterar vid universitetet i Paris.
1210 Påven erkänner universitetet i Paris.
1259 Henrik III av England drar sig ur Normandie, Maine, Anjou och Poitou samt erkänner den franska överhögheten i Akvitanien.
1280 Katedralen i Chartres fulländas.
1302 Generalständerna (États généraux) inkallas för första gången.
1310 Le parlement i Paris blir domstol skild från Curia Regis.

Valois[redigera | redigera wikitext]

1337 Hundraårskriget utbryter.
1346 Frankrike förlorar ett slag vid Crécy.
1348 Svarta döden.
1356 Frankrike förlorar ett slag vid Poitiers.
1358 Uppror i Paris och La jaqueries i norra Frankrike.
1411 Paul och Jean de Limbourg låter utföra Les Très Riches Heures du duc de Berry.
1415 Det franska riddarväsendet går under i och med slaget vid Azincourt.
1420 Henrik V av England ärver genom fördraget i Troyes den franska tronen.
1429 Jeanne d'Arc befriar Orléans. Karl VII kröns till kung i Reims.
1431 Jeanne d'Arc bränns som kättare i Rouen.
1435 Frankrike och Burgund försonas i Arras.
1438 Gallikanska kyrkan skapas i Bourges.
1453 Frankrike segrar vid slaget vid Castillon-la-Bataille vilket innebär slutet på hundraårskriget.
1465 Adeln utamanar Ludvig XI av Frankrike genom Förbundet för allas väfärd.
1484 Tredje ståndet accepteras som ett stånden i generalständerna.
1515 Fransk seger i slaget vid Marignano.
1518 Guillaume Budé skriver L'Institution du Prince.
1523 Hertigen av Bourbon misslyckas med att störta Frans I.
1525 Slaget vid Pavia. Frans I tas tillfånga av Kejsar Karl V.
1529 Freden i Cambrai, "Damernas fred" där Lovisa av Savojen och Margareta av Savojen skapar en allians mellan Frankrikes och Habsburg.
1534 Plakataffären - protestantiska upplopp i Paris.
1536 Jean Calvin skriver Undervisning om den kristna religionen.
1544 Frankrike invaderas av England och Habsburg.
1554 Jean Crespin påbörjar Histoire des Martyrs.
1562-1598 Religionskrig mellan hugenotter och katoliker.
1572 Bartolomeinatten - massaker av hugenotter.
1576 Jean Bodin skriver Six livres de la république.
1588 spanska armadan hotar England och Paris behärskas av katolska ligan.

Bourbon[redigera | redigera wikitext]

1593 Henrik IV övergår till katolicismen i klosterkyrkan Saint-Denis.
1598 Ediktet i Nantes tillerkänner hugenotterna religionsfrihet.
1618-1648 Trettioåriga kriget.
1628-1629 Hugenotterna besegras i La Rochelle men ediktet i Nantes bekräftas åter.
1630 Kardinal Richelieu ger Sverige subsidier för att delta i trettioåriga kriget .
1635 Franska akademin grundas. Uppror mot höga skatter.
1637 René Descartes skriver Avhandling om metoden.
1638 svensk-fransk allians.
1640 Uppror mot höga skatter.
1645 Uppror mot höga skatter.
1648 Westfaliska freden slår fast maktbalansprincipen.
1648-1660 Fronden med fler uppror mot Ludvig XIV
1665 Jean-Baptiste Colbert tillsätts som förste minister.
1670 Molières pjäs Le Bourgeois Gentilehomme. Uppror mot höga skatter.
1675 Uppror i Bretagne mot Ludvig XIV:s krig i Nederländerna.
1677 Jean Racine skriver sitt drama Phèdre.
1682 Det franska hovet flyttar till Versailles.
1683 Jean-Baptiste Colbert dör.
1685 Ludvig XIV upphäver ediktet i Nantes.
1689 England och Habsburg ingår en allians mot Frankrike
1701-1713 Spanska tronföljdskriget: Franska förluster vid Chiari, Blenheim, Ramillies, Turin, Oudenaard, Lille och Malplaquet.
1713 Freden i Utrecht
1717 Antoine Watteau målar L'Emarquement pour l'ile de Cythère.
1740-1748 Österrikiska tronföljdskriget.
1748 Charles-Louis de Secondat Montesquieu skriver L'Ésprit des Lois.
1751 Denis Diderot färdigställer första delen av Encyclopédie.
1756-1763 Sjuårskriget.
1757-1759 Frankrike förlorar besittningar i Indien och Kanada.
1762 Jean-Jacques Rousseau skriver Émile eller om uppfostran och Om samhällsfördraget.
1763 Storbritannien övertar Quebec. Spanien övertar Louisiana .
1778 Frankrike intervenerar i Amerikanska frihetskriget på kolonisternas sida.
1781 Franska flottan understöder USA vid slaget vid Yorktown.
1785 Jacques-Louis David målar Horatiernas ed.
1788 Paris' parlament kräver att generalständerna sammankallas.

Revolutionen[redigera | redigera wikitext]

1789 De mänskliga rättigheterna proklameras. Bastiljen stormas. Nationalförsamlingen skapas.
1792 Revolutionsarmén segrar vid slaget vid Valmy.
1793 Skräckväldet.
1796 Napoleon Bonaparte segrar i Lodi och Arcola.

Napoleon I[redigera | redigera wikitext]

1799 Napoleon genomför en statskupp.
1802 Frankrike sluter fred med Storbritannien i Amiens.
1804 Napoleon kröner sig till kejsare.
1805 Lord Nelson besegrar franska och Spanska flottan vid Trafalgar.
1806 Tysk-Romerska kejsardömet upplöses i och med Rhenförbundet.
1807 Frankrike ingår fördraget i Tilsit med Ryssland.
1812-1813 Frankrike tvingas lämna Ryssland och Tyskland.
1814 Napoleon abdikerar. Den bourbonska restaurationen.
1815 Napoleon återvänder till Frankrike. Slaget vid Waterloo. Wienkongressen.

Det moderna Frankrike tar form[redigera | redigera wikitext]

1816 Henri de Rouvroy de Saint-Simon skriver Industri och samhälle.
1818 Ockupationsarméerna lämnar Frankrike.
1824 Tidningen Le Globe utkommer med sitt första nummer.
1830 Karl X:s reaktionära regering leder till julirevolutionen.
1830-1881 Det franska imperiet i Afrika och Indokina byggs ut.
1839 Louis Jacques Mandé Daguerre uppfinner kameran. Stendhal skriver La Chartreuse de Parme.
1841 En ny lag reglerar barnarbete.
1848 Februarirevolutionen störtar julimonarkin.
1851 Ludvig Napoleon tar makten i en statskupp.
1852 Napoleon III kröns till kejsare.
1852-1865 Baron Haussmann låter riva stora delar av huvudstaden och skapar boulevardsystemet i Paris.
1854-1856 Krimkriget
1859 Fransk-Österrikiska kriget. Freden i Villafranca.
1860 Frihandelsavtalet Cobden-Chevalier mellan Frankrike och Storbritannien.
1862 Victor Hugo skriver Les Misérables.
1863 Ernest Renan skriver La Vie de Jésus. Édouard Manet ställer ut Frukost i det grönaDe refuserades salong.
1864-1867 Napoleon III:s försök att återupprätta en monarki i Mexiko genom en militärexpedition.
1869 Suezkanalen öppnas. Gustave Flaubert skriver L'Education Sentimentale.
1870-1871 Fransk-tyska kriget. Napoleon III tas tillfånga vid Sedan. Frankrike förlorar Alsace-Lorraine.
1871 Pariskommunen.
1874 Claude Monet målar Impression: Soleil Levant - det första impressionistiska verket.
1875 Tredje republiken.
1876 Stéphane Mallarmé komponenerar L'Après-Midi d'un Faune. Pierre-Auguste Renoir målar Bal du moulin de la Galette. Frankrike ger Frihetsgudinnan som gåva till USA.
1880 Émile Zola skriver Nana.
1884 Fackföreningar legaliseras.
1886 Georges Seurat ställer ut Dimanche à la Grande Jatte.
1892 Panamaskandalen orsakar ekonomisk och politisk kris.
1892-1894 Claude Monet målar Katedralen i Rouen.
1894-1906 Dreyfusaffären delar Frankrike i två läger.
1894 Frankrike och Ryssland ingår en allians.
1895 Conféderation Générale du Travail bildas. Auguste Lumière uppfinner kinematografen. Paul Cézanne ställer ut hos Ambroise Vollard.
1898 Tidningen Action Française grundas. Marie Curie upptäcker radium. Émile Zola publicerar sin artikel J'accuse.
1902 Claude Debussys första föreställning av Pelléas och Mélisande.
1904 Entente Cordiale ingås med Storbritannien, början till det som kom att bli ententen.
1905 Kyrkan separeras från staten.
1907 Trippelententen mellan Frankrike, Storbritannien och Ryssland. Pablo Picasso målar Les Demoiselles d'Avignon. Henri Bergsons L'Évolution créatrice publiceras.
1908 Georges Sorel utger Réflexions sur la violence. Action Française blir dagstidning.
1909-1910 Henri Matisse målar La Danse och La Musique.
1913 Igor Stravinskijs balett Våroffer har premiär. Edoudard Prosts À la Recherche du Temps Perdu publiceras.
1914 Första världskriget utbryter. Slaget vid Marne. Skyttegravskrigvästfronten
1916 Slaget vid Verdun. Slaget vid Somme.
1917 Nivelleoffensiven. Oroligheter bland de franska soldaterna.
1918 Första världskriget slutar.
1919 Versaillesfreden.
1920-1926 Frankrike ingår allianser med Belgien, Polen, Tjeckoslovakien och Rumänien.
1922 Paul Valérys Le Cimetière Marin publiceras.
1923 Frankrike ockuperar Ruhr.
1925 Locarnofördraget, som innebär att Ruhr demilitariseras.
1930 Frankrike lämnar Ruhr.
1932 Icke-aggressionspakt med Sovjetunionen. Effekterna av Wall Street-kraschen når Frankrikes.
1932-1934 Olika diplomatiska ansträngningar för att uppnå nedrustning misslyckas.
1935 Försvarspakt mellan Frankrike och Sovjetunion.
1936-1937 Léon Blums i spetsen för Folkfronten blir Frankrikes förste socialistiska regeringschef.
1938 Münchenöverenskommelsen, som delade Tjeckoslovakien, undertecknas av Édouard Daladier.
1939 Frankrike och Storbritannien ger säkerhetsgarantier tillPolen. Detta innebär att Frankrike skall anfalla Tyskland om de invaderar landet. Frankrike sviker sina bundsförvanter. Tyskland invaderar Polen.
1940 Frankrike kapitulerar för Tyskland. Philippe Pétain bildar Vichyregimen.
1943 Fria Frankrike bildas av Charles de Gaulle.
1944 De allierade landstiger i Normandie. Paris befrias. Jean-Paul Satres skriver Huis Clos.

Det moderna Frankrike[redigera | redigera wikitext]

1947 Tredje republiken ersätts av fjärde republiken. Kvinnlig rösträtt.
1947 Albert Camus publicerar La Peste.
1949 NATO bildas.
1951 Europeiska kol- och stålunionen bildas.
1954 Vo Nguyên Giap besegrar Frankrike vid Dien Bien Phu. Frankrike lämnar Indokina.
1956 Suezkrisen - Frankrike och Storbritannien får se sig utmanövrerat av Egyptens president Gamal Abdel Nasser, USA och Sovjetunionen.
1957 EEG bildas då Romfördraget undertecknas.
1958 Militärrevolt i Algeriet. Femte republiken grundas.
1959 Charles de Gaulle blir president.
1960 Frankrike genomför sina första kärnvapenprov.
1962 Algeriet blir självständigt.
1967 Frankrike lämnar NATO.
1968 Studentrevolt i Paris.
1969 Charles de Gaulle avgår.
1974 Valéry Giscard d'Estaing blir president.
1981 François Mitterrand blir president.
1984 Jean-Marie Le Pen grundar Front National.
1988 François Mitterrand blir återvald som president.
1991 Edith Cresson blir Frankrikes första kvinnliga premiärminister.
1992 Eurodisney öppnar i Marne-la-Vallée utanför Paris.
1993 Med mycket knapp marginal röstar fransmännen för Maastrichtfördraget.
1994 Eurotunneln under Engelska kanalen öppnas.
1995 Frankrike återupptar sina kärnvapenprov.
1996 Jacques Delors avgår som EU-kommissionens ordförande.
2003 Frankrike motsätter sig USA inför Irakkriget.

Se även[redigera | redigera wikitext]