Gregory P. Winter
Utseende
| Gregory P. Winter | |
| Gregory P. Winter, 2016. | |
| Född | 14 april 1951[1][2] (74 år) Leicester |
|---|---|
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Trinity College Royal Grammar School |
| Sysselsättning | Molekylärbiolog, biolog, kemist, biokemist, ingenjör, forskare |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i kemi, 2018 Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Sir Gregory Paul Winter, född 14 april 1951 i Leicester i Leicestershire,[3][4] är en brittisk biokemist som erhöll Nobelpriset i kemi 2018[5] som är mest känd för sitt arbete med monoklonala antikroppar för terapeutiskt bruk. Han uppfann en teknik för att humanisera antikroppar (1986)[6] och senare också en teknik för att fullt humanisera antikroppar med hjälp av fagdisplay. Innan detta hade antikropparna utvunnits från möss vilket gjorde det vanskligt i terapeutiskt bruk då det mänskliga immunförsvaret angrep dessa. För detta arbete erhöll Winter tillsammans med George P. Smith hälften av Nobelpriset i kemi 2018[3]. Den andra halvan tilldelades Frances Arnold.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Colworth Medal, 1986
- Louis Jeantet-priset i medicin, 1989[7]
- Emil-von-Behring-Preis, 1990
- Scheelepriset, 1994
- Kung Faisals internationella pris i medicin, 1995
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden, 31 december 1996[8]
- William B. Coley Award, 1999[9]
- Hedersdoktor vid Nantes universitet, 8 januari 2001[10]
- Gabbay-utmärkelsen, med William Rastetter och Dennis Slamon, 2002[11]
Knight Bachelor, 2004[12]- Balymedaljen, 2005
- Royal Medal, 2011
- Prinsessan av Asturiens pris för teknisk och vetenskaplig forskning, 2012
- Gairdner Foundation International Award, 2013
- Wilhelm Exner-medaljen, 2015[13]
- Prins Mahidol-priset, 2016
- Nobelpriset i kemi, med Frances H. Arnold och George P. Smith, 2018[14]
- Hedersdoktor vid Universität für Bodenkultur Wien, 2020[1]
- Copleymedaljen, 29 augusti 2025[15]
- Hedersledamot av British Biophysical Society
- Fellow of the Australian Academy of Technological Sciences and Engineering
- Fellow of the Academy of Medical Sciences[12]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] läs online, boku.ac.at , läst: 19 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000031532, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Sir Gregory P. Winter – Facts – 2018”. NobelPrize.org. Nobel Media AB. 6 oktober 2018. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2018/winter/facts/. Läst 5 januari 2019.
- ^ ”Nobel Prize In Chemistry Honors Work That Demonstrates 'The Power Of Evolution'”. https://www.npr.org/2018/10/03/653915709/nobel-prize-in-chemistry-honors-the-power-of-evolution.
- ^ ”Nobel Prize in Chemistry 2018 – live”. https://www.theguardian.com/science/live/2018/oct/03/nobel-prize-in-chemistry-2018-live. Läst 5 januari 2019.
- ^ ”Therapeutic antibodies and the LMB”. MRC Laboratory of Molecular Biology. https://www2.mrc-lmb.cam.ac.uk/research/technology-transfer/recent-technology-transfer-initiatives/therapeutic-antibodies/. Läst 4 januari 2019.
- ^ läs online, www.jeantet.ch .[källa från Wikidata]
- ^ The London Gazette, 54625, 31 december 1996, s. 9, ISBN 978-0-11-664625-5, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cancerresearch.org .[källa från Wikidata]
- ^ Journal officiel de la République française, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.brandeis.edu .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Greg Winter - Bicyclic peptides & chemistry of bicycles (på engelska), Laboratory of Molecular Biology, läs online, läst: 4 januari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.wilhelmexner.org .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 2018 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 4 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, royalsociety.org , läst: 15 mars 2025.[källa från Wikidata]
| |||||||||||||||||||
|