John Bannister Goodenough

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
John B. Goodenough Nobelpristagare i kemi 2019
John B. Goodenough (cropped).jpg
FöddJohn Bannister Goodenough
25 juli 1922[1][2][3] (98 år)
Jena
MedborgarskapUSA
Utbildad vidYale University
University of Chicago Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker, ingenjör, uppfinnare
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology
University of Texas
FöräldrarErwin Ramsdell Goodenough
UtmärkelserCentenary Prize från Royal Society of Chemistry (1975)
Von Hippel Award (1989)
Japanpriset (2001)
Hedersdoktor vid Santiago de Compostela Universitetet (2002)[4]
Enrico Fermi-priset (2009)
National Medal of Science (2011)[5]
Charles Stark Draper-priset (2014)[6]
Israels premiärministers pris för innovation inom oljeersättning (2015)
Welch's kemipris (2017)
Benjamin Franklin-medaljen (2018)
Nobelpriset i kemi (2019)[7]
Copleymedaljen (2019)[8]
Fellow of the Royal Society
Hedersdoktor vid Jenas universitet
Utländsk ledamot av Royal Society
Medlem av American Physical Society
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

John Bannister Goodenough, född 25 juli 1922 i Jena, Tyskland, är en amerikansk professor och fysiker samt mottagare av Nobelpriset i kemi 2019.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Goodenough hade dyslexi som barn och beskriver själv sin barndom som "inte särskilt lycklig" med en far som var professor i religionshistoria vid Yale och som förväntade sig att hans son skulle kunna läsa. I tolvårsåldern blev han satt i internatskola där han med större framgång ägnade sig åt språk och matematik. Under andra världskriget tog han värvning och arbetade som meteorolog.[9]

Han doktorerade i fysik vid University of Chicago och arbetade med att utveckla datorminnen vid MIT i Boston. 1976 övergick han till att arbeta med batteriforskning vid Ford Motor Company. Han blev 1986 professor i maskinteknik och materialvetenskap vid University of Texas i Austin. Han tillskrivs upptäckten och utvecklingen av litiumjonbatteriet.

År 2014 mottog han Charles Stark Draper-priset för sitt bidrag till litiumjonbatteriet.[10] År 2019 tilldelades han Royal Societys högsta utmärkelse, Copleymedaljen.[11].

År 2019 tilldelades han även Nobelpriset i kemi tillsammans med M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litumjonbatteriet.[12]

Goodenough är troende och framhåller att han som forskare "ärar skaparen genom att försöka förstå skapelsen och hur den fungerar".[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ John B. Goodenough, Summary of losses in magnetic materials, vol. 38, 5, IEEE Transactions on Magnetics, september 2002, s. 3398-3408, doi: 10.1109/TMAG.2002.802741, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ John B. Goodenough & Jianshi Zhou, Orbital ordering in orthorhombic perovskites, vol. 17, 23, Journal of Materials Chemistry, 2007, s. 2394, doi: 10.1039/B701805C, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: john-b-goodenough, omnämnd som: John B. Goodenough, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ läs online, www.usc.es, (Källa från Wikidata)
  5. ^ The President's National Medal of Science: Recipient Details (på engelska), National Science Foundation, läs online, läst: 9 oktober 2019, (Källa från Wikidata)
  6. ^ läs online, www.nae.edu, läst: 9 oktober 2019, (Källa från Wikidata)
  7. ^ läs online, Nobelprize.org, läst: 9 oktober 2019, (Källa från Wikidata)
  8. ^ läs online, docs.google.com, läst: 10 januari 2021, (Källa från Wikidata)
  9. ^ [a b] Maria Gunther (5 maj 2018). ”John Goodenough skapade batteriet i all bärbar elektronik”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/john-goodenough-skapade-batteriet-i-all-barbar-elektronik/. 
  10. ^ Charles Stark Draper Prize News Arkiverad 25 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine., National Academy of Engineering. Retrieved March 1, 2015.
  11. ^ Inventor of the lithium-ion battery, Professor John Goodenough, awarded Royal Society’s prestigious Copley Medal på Royal Society 23 maj 2019.
  12. ^ ”Nobelpriset i kemi 2019” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. 9 oktober. https://www.nobelprize.org/uploads/2019/10/press-chemistryprize2019-swedish.pdf. Läst 9 oktober 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]