Paul Sabatier (kemist)
Paul Sabatier  | |
 | |
| Född | 5 november 1854[1][2][3] Carcassonne, Frankrike |
|---|---|
| Död | 14 augusti 1941[4][1][3] (86 år) Toulouse[4], Frankrike |
| Medborgarskap | Frankrike |
| Utbildad vid | École normale supérieure lycée Pierre-de-Fermat Toulouse universitet (1896-1969)  |
| Sysselsättning | Kemist, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Toulouse universitet (1896-1969) universitetet i Bordeaux |
| Utmärkelser | |
| La Caze-priset från Académie des sciences (1897) Jeckerpriset (1905) Nobelpriset i kemi (1912)[5][6] Davymedaljen (1915)[7] Utländsk ledamot av Royal Society (1918) Albert-medaljen (1926) Franklinmedaljen (1933) Hedersdoktor vid Portos universitet Storofficer av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
Paul Sabatier, född den 5 november 1854 i Carcassonne, Frankrike, död den 14 augusti 1941 i Toulouse, var en fransk kemist. År 1912 erhöll Sabatier, tillsammans med Victor Grignard, Nobelpriset i kemi för arbete med att förbättra hydrogeneringen av organiska ämnen i närvaro av metaller.[8] Han invaldes 1928 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Sabatier tilldelades Davymedaljen 1915 och Franklinmedaljen 1933.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Sabatier började 1874 studera vid École Normale Supérieure och tre år senare tog han examen med toppbetyg av sin klass.[8] År 1880 tog han sin doktorsexamen vid College de France.[8]
År 1883 efterträdde Sabatier Édouard Filhol vid vetenskapsfakulteten och inledde ett långt samarbete med Jean-Baptiste Senderens, så nära att det var omöjligt att särskilja de båda männens verk. De publicerade gemensamt 34 artiklar i Vetenskapsakademiens rapporter, 11 memoarer i Bulletin of the French Chemical Society och två gemensamma memoarer i Annals of Chemistry and Physics.[9] COx metanationsreaktioner upptäcktes först av Sabatier och Senderens 1902.[10] Sabatier och Senderen delade Vetenskapsakademiens Jeckerpris 1905 för deras upptäckt av Sabatier-Senderens-processen.[9]
Efter 1905–1906 publicerade Senderens och Sabatier få gemensamma verk, kanske på grund av det klassiska problemet med erkännandet av meriter genom bidrag till gemensamt arbete.[9] Sabatier undervisade i naturvetenskap större delen av tiden innan han blev dekanus vid fakulteten för vetenskap vid universitetet i Toulouse 1905.
Paul Sabatier University i Toulouse är uppkallad efter Paul Sabatier. Han var en av grundarna av Annales de la Faculté des Sciences de Toulouse, tillsammans med matematikern Thomas Joannes Stieltjes.
Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]
Sabatiers tidigaste forskning gällde termokemin av svavel och metalliska sulfater, ämnet för avhandlingen som ledde till hans doktorsexamen. I Toulouse fortsatte han sina fysiska och kemiska undersökningar till sulfider, klorider, kromater och kopparföreningar. Han studerade också kväveoxider och nitrosodisulfonsyra och dess salter och genomförde grundforskning om skiljemedelskoefficienter och absorptionsspektra. Sabatiers forskning underlättade kraftigt den industriella användningen av hydrogenering. År 1897, med början i den amerikanska kemisten James Boyces senaste biokemiska arbete, upptäckte han att införandet av en spårmängd nickel som katalysator underlättade tillsats av väte till molekyler av de flesta kolföreningar.
Reduceringen av koldioxid med väte vid hög temperatur och tryck är en annan användning av nickelkatalysator för att producera metan. Detta kallas Sabatierreaktionen och används i den internationella rymdstationen för att producera det nödvändiga vattnet utan att förlita sig på lager från jorden.[11]
- ∆H = −165,0 kJ/mol
- ( viss initial energi/värme krävs för att starta reaktionen)
![{\displaystyle {\begin{matrix}{}\\{\ce {{CO2}+4H2->[400\ ^{\circ }{\ce {C}}][{\ce {pressure}}]{CH4}+2H2O}}\\{}\end{matrix}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/b8cfa0531c24c7259d545e0d4ed222561c599bbe)
Sabatier är mest känd för Sabatierprocessen och hans verk som La Catalyse en Chimie Organique (Katalys i organisk kemi) som publicerades 1913. Han är också känd för Sabatier-principen om katalys.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Paul Sabatier (chemist), 12 juli 2021.
- Alcouffe, Alain (december 2006) (på franska), La loi de 1905 et l'université de Toulouse ou la La laïcité au bon sens du terme, Iesr – Toulouse, https://halshs.archives-ouvertes.fr/file/index/docid/64799/filename/note433.doc, läst 26 juli 2017
- Rönsch, Stefan; Schneider, Jens; Matthischke, Steffi; Schlüter, Michael; Götz, Manuel; Lefebvre, Jonathan; Prabhakaran, Praseeth; Bajohr, Siegfried (2016-02-15), ”Review on methanation – From fundamentals to current projects”, Fuel 166: 276–296, doi:
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: 19800035/169/21742, omnämnd som: Paul Sabatier, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w63n26z3, omnämnd som: Paul Sabatier (chemist), läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Сабатье Поль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1912, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Paul Sabatier - Biography”. Paul Sabatier - Biography. The Nobel Foundation. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1912/sabatier-bio.html.
- ^ [a b c] Alcouffe 2006, s. 10.
- ^ Rönsch et al. 2016.
- ^ Administrator, NASA Content (2015-08-17). ”The Sabatier System: Producing Water on the Space Station” (på engelska). NASA. https://www.nasa.gov/mission_pages/station/research/news/sabatier.html.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Paul Sabatier (kemist).- Sabatier, Paul i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 1912
- Nobelprize.org, Paul Sabatier - biografi
- ”Paul Sabatier (to 150th anniversary of his birthday)”. Russian Journal of Applied Chemistry 77 (11): sid. 1909–1912. 2004. doi:.
- Rideal, E. K. (1951). ”Presidential address. Concepts in catalysis. The contributions of Paul Sabatier and of Max Bodenstein”. Journal of the Chemical Society (Resumed): sid. 1640–1647. doi:.
- Taylor, H. (1944). ”Paul Sabatier 1854–1941”. Journal of the American Chemical Society 66 (10): sid. 1615–1617. doi:.
- Paul Sabatier (kemist) hos Nobelstiftelsen (på engelska) including the Nobel Lecture, December 11, 1912 The Method of Direct Hydrogenation by Catalysis
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||||||||||||||||
|
- Franska kemister
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Nobelpristagare i kemi
- Franska nobelpristagare
- Mottagare av Davymedaljen
- Mottagare av Franklinmedaljen
- Kemister under 1800-talet
- Kemister under 1900-talet
- Franska forskare under 1800-talet
- Franska forskare under 1900-talet
- Personer från Carcassonne
- Födda 1854
- Avlidna 1941
- Män
- Alumner från École normale supérieure
- Sidor som använder föråldrat format av chem-taggarna