Odd Hassel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Odd Hassel Nobelpristagare i kemi 1969
Odd Hassel.jpg
Född17 maj 1897[1][2][3]
Christiania
Död11 maj 1981[1][2][3] (83 år)
Oslo
MedborgarskapNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
Humboldt-Universität zu Berlin Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysikalisk kemist, fysiker, universitetslärare, kemist[4], forskare
Befattning
Professor
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo
FöräldrarErnst August Hassel
Utmärkelser
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1957)
Fridtjof Nansens pris för enastående forskning, matematik- och naturvetenskapliga klassen (1960)
Norsk Kjemisk Selskaps medalje til minne om Guldberg og Waages massevirkningslov (1964)
Gunnerusmedaljen (1964)
Nobelpriset i kemi (1969)[5][6]
Sankt Olavs orden
Fellow of the Royal Society of Chemistry
Redigera Wikidata

Odd Hassel, född 17 maj 1897 i Kristiania (Oslo), död 11 maj 1981, var en norsk kemist och nobelpristagare. Son till gynekologen Ernst Hassel och Mathilde Klaveness.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hassel studerade matematik, fysik och kemi vid Universitetet i Oslo mellan 1915 och 1920. Efter ett friår i Sydeuropa reste han till Tyskland där han först arbetade i München och senare i Berlin, där han doktorerade 1924. Från 1925 till 1964 arbetade han vid Oslo universitet. Han blev docent i fysikalisk kemi och elektrokemi 1926 och professor 1934.[7]

År 1950 utnämndes Hassel till hedersdoktorKöpenhamns universitet och på Stockholms universitet 1960.[7] Han invaldes den 27 november 1963 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Hassel tilldelades 1969 Nobelpriset i kemi tillsammans med Sir Derek Barton för grundläggande arbeten över kemiska föreningars konformation.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Hassel tog utrustning för röntgendiffraktion med till universitetet i Oslo när han återvände från Berlin. Han var mycket aktiv som forskare och fastställde kristallstrukturen för flera oorganiska föreningar. År 1934 publicerade han boken Kristallchemie med sina och andra forskares resultat inom området. Boken skrevs på tyska och översattes till engelska och ryska.[7]

Arbetet som ledde till nobelpriset började redan på 1930-talet men kunde inte slutföras förrän drygt tio år senare när man hade konstruerat en utrustning för elektrondiffraktion. Föreningen som Hassel studerade var cyklohexan, som har flera konformationer. De första resultaten publicerades 1943 och 1947 var samtliga strukturer identifierade.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Odd-Hasseltopic/Britannica-Online, omnämnd som: Odd Hassel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6hx58pz, omnämnd som: Odd Hassel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hassel-odd, omnämnd som: Odd Hassel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1969, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] ”Odd Hassel”. Store norske leksikon. https://snl.no/Odd_Hassel. Läst 4 oktober 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]