Christian Anfinsen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Christian Anfinsen Nobelpristagare i kemi 1972
Christian B. Anfinsen, NIH portrait, 1969.jpg
Född26 mars 1916[1][2][3]
Monessen, USA
Död14 maj 1995[4][5][6] (79 år)
Randallstown[7], USA
MedborgarskapUSA[4][8]
Utbildad vidUniversity of Pennsylvania
Swarthmore College
Harvard Medical School, filosofie doktor,
Monessen High School Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBiokemist, universitetslärare, kemist, biofysiker
ArbetsgivareJohns Hopkins University
Harvard University
Utmärkelser
Nobelpriset i kemi (1972)[9][10]
Hedersdoktor vid University of Las Palmas de Gran Canaria (1996)
Guggenheimstipendiet[11]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Christian Boehmer Anfinsen, Jr., född 26 mars 1916 i Monessen, Pennsylvania, död 14 maj 1995, i Randalstown, Storbritannien,[12] var en amerikansk biokemist. År 1972 erhöll han, tillsammans med Stanford Moore och William Howard Stein, Nobelpriset i kemi för "arbete med ribonukleas, speciellt rörande kopplingen mellan aminosyrasekvensen och den biologiskt aktiva konformationen".[13][14]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anfinsen föddes i en familj av norska amerikanska invandrare. Hans föräldrar var Sophie (född Rasmussen) och maskiningenjör Christian Boehmer Anfinsen Sr. Familjen flyttade till Philadelphia på 1920-talet och 1933 började han på Swarthmore College där han spelade varsityfotboll och tog en kandidatexamen i kemi 1937.[14]

År 1939 tog han magisterexamen i organisk kemi vid University of Pennsylvania och tilldelades ett stipendium från American-Scandinavian Foundation för att utveckla nya metoder för att analysera den kemiska strukturen hos komplexa proteiner, såsom enzymer, vid Carlsberglaboratoriet i Köpenhamn, Danmark. År 1941 erbjöds Anfinsen ett universitetsstipendium för doktorandstudier vid Institutionen för biologisk kemi vid Harvard Medical School där han disputerade i biokemi 1943.[14] Under andra världskriget arbetade han för Office of Scientific Research and Development.[15]

Anfinsen fick tre barn med sin första hustru, Florence Kenenger, som han var gift med mellan 1941 och 1978. År 1979 gifte han sig med Libby Shulman Ely, med vilken han hade 4 styvbarn,[16] och konverterade till ortodox judendom. Anfinsen skrev dock 1987 att "mina känslor för religion återspeglar fortfarande mycket starkt en femtioårig period av ortodox agnosticism".[14][17]

Anfinsens papper donerades till National Library of Medicine av Libby Anfinsen åren 1998 och 1999.[18]

Karriär och vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

Anfinsen i laboratoriet

År 1950 rekryterade National Heart Institute, en del av National Institutes of Health i Bethesda, Maryland, Anfinsen som chef för dess laboratorium för cellfysiologi. År 1954 gjorde ett stipendium från Rockefeller Foundation det möjligt för Anfinsen att återvända till Carlsberglaboratoriet i ett år och ett stipendium från Guggenheim Foundation tillät honom att studera vid Weizmann Institute of Science i Rehovot, Israel från 1958 till 1959.[19] Han valdes till fellow vid American Academy of Arts and Sciences 1958.[20][14]

År 1962 återvände Anfinsen till Harvard Medical School som gästprofessor och inbjöds att bli chef för kemiska institutionen. Han utsågs senare till chef för laboratoriet för kemisk biologi vid National Institute of Arthritis and Metabolic Diseases (nu National Institute of Arthritis, Diabetes, and Digestive and Kidney Diseases), där han stannade till 1981.[14] År 1981 blev Anfinsen en av grundarna av World Cultural Council[21] Från 1982 till hans död i 1995, Anfinsen var professor i biologi och (fysisk) biokemi vid Johns Hopkins.[14][16]

Ribonuclease A 3D-struktur, med SS-bindningari guld

Anfinsen publicerade mer än 200 originalartiklar, mestadels inom området förhållandet mellan struktur och funktion i proteiner, samt en bok, The Molecular Basis of Evolution (1959), där han beskrev relationerna mellan proteinkemi och genetik och löftet dessa områden erbjöd för förståelsen av evolutionen.[16] Han var också pionjär med idéer inom området nukleinsyrakomprimering. År 1961 visade han att ribonukleas kunde återskapas efter denaturering samtidigt som enzymaktiviteten bevaras, vilket tyder på att all information som krävs av protein för att anta dess slutliga konformation kodas i dess aminosyrasekvens.

Anfinsen var medlem i National Academy of Sciences (USA), Royal Danish Academy of Sciences and Letters och American Philosophical Society.[14][16]

Christian B. Anfinsen-priset[redigera | redigera wikitext]

The Christian B. Anfinsen Award instiftades 1996 och delas årligen ut till framstående forskare och uppmärksammar excellens och enastående prestationer inom proteinvetenskapens tvärvetenskapliga områden och hedrar framstående bidrag inom områdena ledarskap, utbildning eller service. Det sponsras av The Protein Society, och erkänner betydande tekniska prestationer inom proteinvetenskap.[22]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Christian B. Anfinsen, 9 februari 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6rf759w, omnämnd som: Christian B. Anfinsen, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID: christian-b-anfinsen-jr, omnämnd som: Christian B. Anfinsen Jr., läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Two Subsites in the Binding Domain of the Acetylcholine Receptor: An Aromatic Subsite and a Proline Subsite (på engelska), artikel i akademisk tidskrift, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ No Assembly Required (på engelska), artikel i akademisk tidskrift, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Christian B. Anfinsen, Nobel Winner in Chemistry, Dies at 79 (på engelska), The New York Times, 16 maj 1995, läs online, läst: 11 maj 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ encyclopedia.com, HighBeam Research, omnämnd som: Anfinsen, Christian B., läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] The Nobel Prize in Chemistry 1972 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 11 maj 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 11 maj 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: christian-b-anfinsen-jr.[källa från Wikidata]
  12. ^ ”Anfinsen, Christian Boehmer”. Who Was Who in America, 1993-1996, vol. 11. New Providence, N.J.: Marquis Who's Who. 1996. Sid. 7. ISBN 0837902258. 
  13. ^ "The Nobel Prize in Chemistry 1972" (The Royal Swedish Academy of Sciences). Nobelprize.org. Hämtad 2012-03-08.
  14. ^ [a b c d e f g h]
  15. ^ Wolfgang Saxon (May 16, 1995). ”Christian B. Anfinsen, Nobel Winner in Chemistry, Dies at 79”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1995/05/16/obituaries/christian-b-anfinsen-nobel-winner-in-chemistry-dies-at-79.html. 
  16. ^ [a b c d]
  17. ^ Anfinsen, Christian B. (April 1987). ”Autobiographical profile of Christian B. Anfinsen”. profiles.nlm.nih.gov. Box: 41. Folder: 10: Swarthmore College. https://profiles.nlm.nih.gov/101584571X184. 
  18. ^ ”Christian Anfinsen Papers 1939-1999 (bulk 1964-1999)”. Christian Anfinsen Papers 1939-1999 (bulk 1964-1999). National Library of Medicine. http://oculus.nlm.nih.gov/anfinsen. 
  19. ^ "Christian B. Anfinsen – 1957"(Guggenheim Foundation) Arkiverad 22 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad June 22, 2011. Gf.org. Retrieved on 2012-03-08.
  20. ^ ”Book of Members, 1780–2010: Chapter A”. Book of Members, 1780–2010: Chapter A. American Academy of Arts and Sciences. http://www.amacad.org/publications/BookofMembers/ChapterA.pdf. 
  21. ^ ”About Us”. About Us. World Cultural Council. http://www.consejoculturalmundial.org/about-us/. 
  22. ^ ”THE CHRISTIAN B. ANFINSEN AWARD”. THE CHRISTIAN B. ANFINSEN AWARD. http://www.proteinsociety.org/protein-society-awards/the-christian-b-anfinsen-award/.  Arkiverad 19 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]