Peter Debye

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Peter Debye Nobelpristagare i kemi 1936
Debye100.jpg
Född24 mars 1884[1][2][3]
Maastricht[4][5][6]
Död2 november 1966[1][7][8]
Ithaca[9][7][5]
NationalitetKungariket Nederländerna och Amerikan[10][11][12]
Alma materRWTH Aachen och Münchens universitet Blue pencil.svg
SysselsättningProfessor, teoretisk fysiker, vetenskapsman[13][14], fysiker, kemist[15][16][17], ingenjör
ArbetsgivareKejser-Wilhelm-Institut for fysik
Münchens universitet (1906–)
Eidgenössische Technische Hochschule Zürich (1911–)
Universitetet i Utrecht (1912–)
Göttingens universitet (1914–)
Zürichs universitet (1920–)
Leipzigs universitet (1927–)
Humboldt-Universität zu Berlin (1934–)
Cornell University (1940–)
UtmärkelserFaraday Lectureship Prize (1933)
Nobelpriset i kemi (1936)[18][19]
Max Planck-medaljen (1950)
Willard Gibbs-priset (1949)
Franklinmedaljen (1937)
Rumfordmedaljen (1930)
Priestleymedaljen (1963)
Lorentzmedaljen (1935)
National Medal of Science (1965)
Mendel Medal (1940)
Leopold II:s orden (1956)[20]
Nederländska Lejonorden
Fellow of the American Physical Society
Redigera Wikidata

Peter Joseph William Debye, född Petrus Josephus Wilhelmus Debije 24 mars 1884 i Maastricht, död 2 november 1966 i Ithaca, New York, var en nederländsk-amerikansk fysiker och fysikalisk kemist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studier för Arnold Sommerfeld i Aachen och München blev Debye år 1911 professor vid universitetet i Zürich, 1912 i Utrecht, 1914 i Göttingen, 1921 vid Tekniska högskolan i Zürich och från 1927 i Leipzig innan han 1934 blev professor ivid Berlins universitet och 1935 direktör för Kaiser Wilhelm-institutet i Berlin. År 1939 emigrerade han till USA och erhöll 1948 en professur i kemi vid Cornell University (Ithaca) där han verkade ända till sin död. [21] Han blev amerikansk medborgare 1946.

Debye har utfört flera betydelsefulla arbeten av såväl teoretisk som experimentell natur rörande ljusets böjning, strålningslagarna, vätskornas elektrolytiska ledningsförmåga, teorier för Comptoneffekten och molekylära dipoler. Av epokgörande betydelse för teorin för speciell värme är ett av Debye 1912 publicerat arbete, grundat på kvantteoretiska betraktelser, vilket bland annat innehåller den berömda så kallade T3-lagen, enligt vilken den specifika värmen för en enatomig fast kropp vid mycket låga temperaturer är proportionell mot kuben på den absoluta temperaturen.

Tillsammans med Paul Scherrer har Debye utarbetat en metod för undersökning av kristallstruktur genom studium av röntgenljusets interferens.[22]

Hans undersökningar av polära föreningars dipolmoment över röntgen- och elektronstrålars avböjning i gaser och vätskor ledde till metoder att bestämma atomers läge och inbördes avstånd i en molekyl. Detta innebar helt nya möjligheter att erhålla fördjupade kunskaper om molekylers byggnad och för dessa arbeten erhöll han år 1936 Nobelpriset i kemi.[21] Året före hade han tilldelats Lorentzmedaljen.

Han har givit sitt namn åt Debye-krafterna, som är en form av van der Waals-krafter mellan inducerade och permanenta dipoler.

Debyes forskning under senare delen av hans liv var inriktad på att utarbeta metoder för att bestämma molekylvikt och geometriska dimensioner hos jättemolekyler av polymertyp. [21]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  2. ^ Petrus Josephus Wilhelmus Debije, Biografisch Portaal, Biografisch Portaal number: 78472700, läs online
  3. ^ SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6ms3tzz omnämnd som: Peter Debye, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0
  5. ^ [a b] läs online,
  6. ^ läs online,
  7. ^ [a b] läs online,
  8. ^ läs online,
  9. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0
  10. ^ läs online,
  11. ^ läs online,
  12. ^ läs online,
  13. ^ läs online,
  14. ^ läs online,
  15. ^ läs online,
  16. ^ läs online,
  17. ^ läs online,
  18. ^ läs online,
  19. ^ läs online,
  20. ^ Nobelprize.org, läs online, läst: 24 mars 2018
  21. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1974
  22. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]