Ryoji Noyori

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ryoji Noyori Nobelpristagare i kemi 2001
Rioji Noyori.jpg
Född3 september 1938[1][2][3] (82 år)
AshiyaJapan
MedborgarskapJapan[4][5]
Utbildad vidNagoya universitet, Harvard University, Kyoto universitet, Kyoto universitet och Kyoto universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningKemist[7][4], professor
ArbetsgivareHarvard University
Nagoya universitet
Meijo universitet
UtmärkelserCentenary Prize från Royal Society of Chemistry (1988)
Asahipriset (1992)
Arthur C. Cope Award (1997)
Person med särskild kulturell förtjänst (1998)
Kung Faisals internationella pris i vetenskap (1999)
Hedersdoktor vid université de Rennes I (2000)
Kulturorden (2000)
Wolfpriset i kemi (2001)
Nobelpriset i kemi (2001)[8][9]
Hedersdoktor vid Nanjings vetenskapliga och tekniska universitet (2006)[10]
Lomonosov-guldmedaljen (2009)
Hedersdoktor vid University of Ottawa
Utländsk ledamot av Royal Society
Æresdoktor ved Hong Kong Polytekniske Universitet
Webbplatslänk
Redigera Wikidata
Ryoji Noyori

Ryoji Noyori, född 3 september 1938 i Kobe, är en japansk kemist. Han tilldelades Nobelpriset i kemi år 2001 för sitt "arbete över kiralt katalyserade hydrogeneringsreaktioner". Han delade halva prissumman med amerikanen William S. Knowles. Den andra halvan tilldelades amerikanen Karl Barry Sharpless.

Ryoji Noyori disputerade 1967 vid Kyoto University. Sedan 1972 är han professor i kemi vid Nagoya University, Nagoya, Japan. Han är president för det jappanska forskningsinstitutet RIKEN.

Många molekyler uppträder i två former som är spegelbilder av varandra – liksom våra händer är varandras spegelbilder. Sådana molekyler kallas kirala. I naturen har det visat sig att den ena formen ofta dominerar. I våra celler passar därför den ena spegelbildsformen av en molekyl "som handen i handsken", i motsats till den andra som rentav kan vara skadlig. 2001 års Nobelpristagare har utvecklat molekyler som kan katalysera viktiga reaktioner så att endast den ena av de två spegelbildsformerna bildas. Katalysatormolekylen, som själv är kiral, påskyndar reaktionen utan att själv förbrukas. Metoderna har fått stor praktisk betydelse i industriella processer för framställning av läkemedel, till exempel antibiotika, antiinflammatoriska medel och hjärtmediciner.

Noyori tilldelades 2001 Wolfpriset i kemi tillsammans med Henri Kagan och Karl Barry Sharpless.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dk3csd, omnämnd som: Ryōji Noyori, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Noyori-Ryojitopic/Britannica-Online, omnämnd som: Noyori Ryoji, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Munzinger-Archiv, person-ID på Munzinger: 00000023934, omnämnd som: Ryoji Noyori, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Japan famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Nobel Prize, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b c] Europe PubMed Central, PubMed ID: 21378778, läst: 16 september 2017, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Synthesizing our future., vol. 1, 1, Nature Chemistry, 1 april 2009, s. 5-6, doi: 10.1038/NCHEM.143, PubMed ID: 21378778, läs online, (Källa från Wikidata)
  8. ^ läs online, Nobelprize.org, (Källa från Wikidata)
  9. ^ läs online, Nobelprize.org, (Källa från Wikidata)
  10. ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019, (Källa från Wikidata)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]