Könsidentitet
Könsidentitet är en persons självidentifierade kön, en persons subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Könsidentiteten är inte med nödvändighet baserat på biologiska fakta, oavsett om de är objektiva eller antagna, inte heller behöver den vara kopplad till personens sexuella läggning. De möjliga könsidentiteterna en person kan ha kan anses vara: manlig, kvinnlig, både manlig och kvinnlig, mittemellan (intergender) eller varken manlig eller kvinnlig.[1][2]
Etymologi
Könsidentitet var ursprungligen en medicinsk term som användes för att förklara könskorrigerande operationer för allmänheten.[3] Termen återfinns också inom psykologin.[4] och inom biologin, vad gäller könskategorisering. På senare år har termen börjat användas inom olika juridiska områden, främst vad gäller mänskliga rättighetsfrågor.[5][6] Sociologi, genusvetenskap och feminism är fortfarande benägna att referera till både könsidentitet, könsroll och olika sexuella beteenden och preferenser med hjälp av termen genus[förtydliga].
Formandet av könsidentiteten
Formandet av könsidentiteten är en komplex process som startar redan vid befruktningen, och involverar ett antal kritiska tillväxtprocesser under fosterstadiet och även inlärda erfarenheter efter födseln.
Även om man ännu inte fullt ut förstått hur könsidentiteten formas har många olika faktorer antagits påverka den. Biologiska faktorer som kan påverka könsidentiteten inkluderar nivåerna av könshormon och regleringen av gener.[7] Sociala faktorer som kan påverka könsidentiteten omfattar familjeförväntningar och signaler från massmedia och andra normbildare.[8]
I vissa fall kan en persons könsidentitet vara oförenlig med deras biologiska könskaraktäristika, vilket resulterar i att personen klär sig som och/eller uppträder på ett sätt som av omgivningen anses ligga utanför det socialt accepterade, utanför normen. Personer med de könsuttrycken kan beskrivas som gender variant.[9] En annan vanlig term för dessa personer är transpersoner, även om det begreppet också omfattar de vars könsidentitet, men inte deras könsuttryck, stämmer med deras biologiska kön.
Juridiska aspekter
Flera länder har infört skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet, ofta som en form av diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning. Bland de länder som anser den typen av diskriminering vara en förbjuden form av könsdiskriminering finns tretton av medlemsstaterna i EU, medan två av dem anser det vara en form av diskriminering på grund av sexuell läggning.[5] Flera stater i USA förbjuder också diskriminering på grund av könsidentitet, inom vissa samhällsområden[10], ofta som självständig diskrimineringsgrund. Till de delstater som förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet hör New York.[10]
Den svenska diskrimineringslagstiftningen har istället utformats så skyddet för transpersoner omfattar "könsöverskridande identitet eller uttryck", vilket innebär att det enbart omfattar transpersoner, inte alla människor, som de flesta andra diskrimineringsgrunder.
En del länder har också skyddslagstiftning mot hets eller hatbrott mot transpersoner, där det i allmänhet är könsidentitet som anges vara den egenskap som inte får ligga till grund för det hat eller den missaktning som lett till brottet. Ett av de länder som senast införde straffskärpningsregler vad gäller hatbrott som begåtts på grund av hat mot offret på grund av könsidentitet var USA, som införde skyddet i och med att president Barack Obama undertecknade The Matthew Shepard Act 28 oktober 2009.[11]
Sverige har inte något uttalat förbud mot hets mot en grupp baserat på deras könsidentitet, men det pågår debatt i ämnet.[12][13][14][15][16]. Sverige har inte heller någon straffskärpningsregel som uttalat inkluderar hatbrott där motivet varit att kränka en person eller en folkgrupp på grund av deras könsidentitet. Det pågår debatt även i detta ämne.[17][18][19]
Se även
Referenser
- ^ Vassi, M. (2005). Beyond bisexuality. Journal of Bisexuality 5(2): 283-290.
- ^ Martin, M. Kay & Voorhies, B. (1975). Supernumerary Sexes: Chapter 4 of Female of the Species. (Columbia University Press, New York): 23.
- ^ "The term 'gender identity' was used in a press release, November 21, 1966, to announce the new clinic for transsexuals at The Johns Hopkins Hospital. It was disseminated in the media worldwide, and soon entered the vernacular. ... gender identity is your own sense or conviction of maleness or femaleness." John Money, 'The concept of gender identity disorder in childhood and adolescence after 39 years', Journal of Sex and Marital Therapy 20 (1994): 163-77.
- ^ Richard G. Kopf, Edward Nersessian, Textbook of Psychoanalysis, (American Psychiatric Association, 1996), p. 645.
- ^ [a b] https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?id=1476365#P93_18883
- ^ http://www.yogyakartaprinciples.org/
- ^ John Money, 'The concept of gender identity disorder in childhood and adolescence after 39 years', Journal of Sex and Marital Therapy 20 (1994): 163-77.
- ^ Henslin, James M. (2001). Essentials of Sociology. Taylor & Francis. sid. 65–67, 240
- ^ Blackless, Melanie. "Atypical Gender Development – A Review". Hämtat 2008-09-28.
- ^ [a b] http://thegovmonitor.com/world_news/united_states/new-york-state-to-protect-employees-from-gender-identity-discrimination-19028.html[död länk]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722003600/http://www.baywindows.com/index.php?ch=news&sc=glbt&sc2=news&sc3=&id=98285. Läst 26 april 2011.
- ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02A257
- ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02So603
- ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02A443
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070816055145/http://www.gronungdom.se/article/1355. Läst 25 december 2009.
- ^ http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=6999[död länk]
- ^ http://www.rfsl.se/?p=324&aid=11554[död länk]
- ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=A257
- ^ ”Ny hatbrottsdefinition fångar upp fler hatbrott”. Brottsförebyggande rådet. 29 juni 2009. http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2009-06-29-ny-hatbrottsdefinition-fangar-upp-fler-hatbrott.html. Läst 22 mars 2012.
| ||||||||||||||||||||||||||