Evolutionspsykologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Evolutionspsykologi eller evolutionär psykologi (engelska evolutionary psychology) är en gren av psykologin som studerar evolutionära orsaker till medfödda beteenden (instinkt) och mentala förmågor hos människor och andra djur. Evolutionspsykologi är applicerbart på alla organismer med ett nervsystem men den mesta forskningen inom området fokuserar på människan.

Evolutionspsykologer utreder i vad mån mänskliga beteendemönster, kognitiva förmågor och personlighetsdrag är genetiskt betingade och hur gener som har påverkan på dessa områden kan tänkas ha blivit mer eller mindre vanligt förekommande under historiens gång beroende på i vilken mån de genom naturligt urval lett till reproduktiva eller överlevnadsmässiga fördelar.

Människan har inte biologiska raser. Inom evolutionspsykologi brukar man exempelvis analysera evolutionära orsaker till förmågor som har med syn, hörsel, minne och motorik att göra, exempelvis människans utveckling av språklig förmåga, musikalitet, konstnärlighet, religiositet, normsystem och brottslighet, samt mekanismer för undvikande av inavel eller för upptäckande av fusk. Inom evolutionsspykologin studeras även orsaker till medfödda könsskillnader vad gäller temperament, aggresivitet, risktagande, kognitiva förmågor samt preferenser vid partnerval och sexuella strategier.

Evolutionspsykologin använder metoder från kognitiv psykologi, genetik, etologi, antropologi, biologi och zoologi och är nära släkt med sociobiologin, även om det finns några viktiga skillnader mellan dem. Den mesta forskningen inom sociobiologi sker numera inom beteendeekologi.

Den engelska termen evolutionary psychology myntades troligen av Ghiselin i en artikel i Science 1973. Evolutionspsykologi har applicerats på många olika forskningsfält, till exempel ekonomi, juridik, psykiatri, politik, litteratur och sexualitet.

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Evolutionspsykologin betraktar den mänskliga naturen som en mer eller mindre universell samling psykologiska anpassningar till återkommande hinder i den historiska miljön. Förespråkare av evolutionspsykologi menar att den syftar till att återförena uppdelningen i mjuk vetenskap - humaniora och samhällsvetenskap - och hård vetenskap, naturvetenskapen. Evolutionära psykologer framhåller att människan är en levande organism precis som alla andra; därför bör psykologi förstås som en del av biologin. Antropologen John Tooby och psykologen Leda Cosmides skriver:

"Evolutionspsykologi är det vetenskapliga försöket att från fragmentariska, splittrade och inkonsekventa humanvetenskapliga discipliner förena ett samlat och logiskt forskningsramverk för psykologin, sociologin och de övriga beteendevetenskaperna. Ett ramverk som inte bara innefattar evolutionsbiologi på en fullständig och jämlik basis, utan som även arbetar bort den revisionism i form av existerande föreställningar och praktiker som krävs av en sådan syntes." [1]

Precis som mänsklig fysiologi och evolutionär fysiologi har arbetat för att hitta fysiska anpassningar av kroppen som representerar "mänsklig fysiologisk natur", så är syftet för evolutionär psykologi att identifiera känslomässiga och kognitiva anpassningar som representerar den "mänskliga psykologiska naturen".

Grundläggande principer[redigera | redigera wikitext]

Evolutionspsykologi är en multidisciplinär vetenskap som drar sina insikter från evolutionsteori, biologi, kognitiv psykologi, antropologi, ekonomi, datavetenskap och paleoarkeologi. Enligt evolutionspsykologen David Buss vilar området på en rad grundprinciper:

  1. Det uttryckta beteendet beror på underliggande psykologiska mekanismer; funktioner för informationsbehandling i hjärnan tillsammans med inre och yttre informationsflöden som aktiverar funktionerna.
  2. Evolution genom urval är den enda kända process som kan skapa sådana komplexa mekanismer.
  3. Utvecklade psykologiska mekanismer är specialiserade mot att lösa anpassningsproblem som återkom för människor över långa tidsperioder.
  4. Evolutionärt urval formade informationsbehandlingen hos många psykologiska mekanismer mot att påverkas adaptivt av specifika klasser av information från miljön.
  5. Mänsklig psykologi består av stora antal av funktionellt specialiserade mekanismer och var och en är känslig för specifika former av kontextberoende information som kombineras, koordineras och integreras med varandra för att skapa uttryckt beteende.

På ett liknande vis framhåller fältets pionjärer Cosmides och Tooby fem principer som grunden för evolutionspsykologin:

  1. Hjärnan är ett fysiskt system. Den fungerar som en dator med kretsar som utvecklats för att generera beteende som är anpassat till miljöns förhållanden.
  2. Nervbanorna utformades av naturligt urval för att lösa problem som människans anfäder träffade på medan de utvecklades till Homo sapiens.
  3. Medvetandet är en liten del av innehållet och processerna i hjärnan. Medvetna upplevelser kan vilseleda individer till att tro att deras tänkande är enklare än det faktiskt är. De flesta problem som upplevs som lätta att lösa är mycket svåra att lösa och drivs av mycket komplicerade neurala kretsar.
  4. Olika neurala kretsar är specialiserade på att lösa olika anpassningsproblem.
  5. Moderna huvuden innehåller en stenåldershjärna.[2]

Evolutionspsykologiska förklaringar till könsskillnader[redigera | redigera wikitext]

Större andel män än kvinnor är kriminella vilket bland annat kan förklaras med skillnader i aggression, som förorsakas av skillnader i könshormon, exempelvis testosteronnivåer. Flera evolutionspsykologiska förklaringar har föreslagits till vissa mäns fysiska aggressivitet och även till mäns förhöjda riskbenägenhet. Hanar har under människans evolution kunnat öka sin reproduktiva framgång genom polygami och våldtäkter, och genom att fysiskt ta strid med konkurrerande hanar. Om en mor dog till följd av risktagande och fysisk strid kunde detta få mer allvarliga konsekvenser för ett barns överlevnad än om fadern dog eftersom det finns en tendens till ökade föräldrainvesteringar och vård av barn bland honor än hanar. Honors omvårdnad av barn har också inneburit svårigheter att lämna dem för att antingen kämpa eller fly. Kvinnor kan därmed undvika direkt fysisk aggressivitet och istället använda strategier som "avslutande av vänskap, skvaller, utfrysning och stigmatisering".[3]

Konflikt och kontrovers[redigera | redigera wikitext]

Evolutionspsykologin är kontroversiell inom delar av traditionell samhällsvetenskap och humaniora. Framför allt hos förespråkare av socialkonstruktivistiska, postmodernistiska eller poststrukturalistiska perspektiv. Genusvetenskap och sociologi (som ibland kritiseras för sociologism) är fält som ofta avvisar evolutionspsykologin, medan evolutionsspykologer menar att personligheten till ungefär lika delar är en effekt av biologisk arv och social miljö.

Rasbiologiska hypoteser[redigera | redigera wikitext]

Hypoteser har framlagts om att geografiskt separerade människopopulationer utvecklat olika genetiska adaptioner på grund av skillnader i historisk livsmiljö, främst som försök att förklara de skillnader som man kan observeras emellan medel-IQ för människor som tillhör olika genetiska kluster,[förtydliga] som enstaka forskare anser även finns vid likartade socioekonomiska uppväxtförhållanden.[4] Hypoteser av detta slag anses vara rasistiska då de bygger på grundantagandet att det finns statistiskt signifikanta medfödda skillnader på det kognitiva området mellan människor av olika etniciteter på grund av olika genetiska förutsättningar. Enligt etablerade forskare finns "inget empiriskt stöd för en genetisk tolkning och ingen adekvat förklaring till de genomsnittliga skillnader i IQ som för närvarande finns mellan etniska grupper".[5]

Kognitiv förmåga påverkas av många andra faktorer än gener och socio-ekonomiska uppväxtförhållanden (inlärning och kost under de första levnadsåren), såsom risk för infektionssjukdomar bland barn (vilket påverkas av hudfärg och klimat[6]), moderns kost och drogintag under graviditeten, med mera.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Barkow, Jerome H.. Missing the Revolution: Darwinism for Social Scientists. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-513002-2 
  • Buss, David M. (2004). Evolutionary psychology: the new science of the mind. Boston: Pearson/A and B. ISBN 0-205-37071-3 
  • Darwin, Charles (1871). The Descent of Man, and Selection in Relation to Sex. John Murray 
  • Joyce, Richard. The Evolution of Morality (Life and Mind: Philosophical Issues in Biology and Psychology). Cambridge, Mass: The MIT Press. ISBN 0-262-10112-2 
  • Miller, Geoffrey P. (2000). The mating mind: how sexual choice shaped the evolution of human nature. Garden City, N.Y: Doubleday. ISBN 0-385-49516-1 
  • Pinker, Steven (1997). How the mind works. New York: Norton. ISBN 0-393-04535-8 
  • Pinker, Steven (2002). The blank slate: the modern denial of human nature. New York, N.Y: Viking. ISBN 0-670-03151-8 
  • Richards, Janet C. (2000). Human nature after Darwin: a philosophical introduction. New York: Routledge. ISBN 0-415-21243-X 
  • Rushton, John Philippe, (1995). Race, evolution and behaviour: a life history perspective. Port Huron: Charles Darwin Research Institute. ISBN 0-9656836-1-3 
  • Wilson, Edward Osborne (2000). Sociobiology: the new synthesis. Cambridge: Belknap Press of Harvard University Press. ISBN 0-674-00089-7 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Buss, D. M. (1995). Evolutionary psychology: A new paradigm for psychological science. Psychological Inquiry, 6, 1-30. Full text pdf
  • Durrant, R., & Ellis, B.J. (2003). Evolutionary Psychology. In M. Gallagher & R.J. Nelson (Eds.), Comprehensive Handbook of Psychology, Volume Three: Biological Psychology (pp. 1-33). New York: Wiley & Sons. Full text pdf
  • Tooby, J. & Cosmides, L. (2005). Conceptual foundations of evolutionary psychology. In D. M. Buss (Ed.), The Handbook of Evolutionary Psychology (pp. 5-67). Hoboken, NJ: Wiley. Full text pdf
  • Klaatsch, Hermann (1865 - 1916). Människans och kulturens tillkomst och utveckling. Svensk översättning av E. Teiling (1923).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tooby & Cosmides 2005, p. 5
  2. ^ Cosmides, L; Tooby, John (13 januari 1997). ”Evolutionary Psychology: A Primer”. Center for Evolutionary Psychology. http://www.psych.ucsb.edu/research/cep/primer.html. Läst 16 februari 2008. 
  3. ^ The Handbook of Evolutionary Psychology, redaktör David M. Buss, John Wiley & Sons, Inc., 2005. Kapitel 21 av Anne Campbell.
  4. ^ http://www.udel.edu/educ/gottfredson/30years/Rushton-Jensen30years.pdf
  5. ^ Daniel Schacter, Daniel Gilbert and Daniel Gilbert (2007), Psychology, New York: Worth Publishing, ISBN 0716752158 - American Psychological Association: "there is no empirical support for a genetic interpretation, and no adequate explanation for the racial IQ gap that is presently available".
  6. ^ Eppig, Christopher (2011). ”Why Is Average IQ Higher in Some Places?”. Scientific American. http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=why-is-average-iq-higher-in-some-places.