F 16 Uppsala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°53′17″N 17°36′23″Ö / 59.88806°N 17.60639°Ö / 59.88806; 17.60639

F 16 Uppsala
Flygflottiljens vapen 1994-2003.
Officiellt namn Kungliga Upplands flygflottilj
Ort Uppsala
Grundad 1943
Nedlagd 2003
Flottiljchefer Bengt Jacobsson (1943–1944)
Knut Lindahl (1944–1952)
Karl-Eril Karlsson (1952–1964)
Björn Hedberg (1964–1967)
Gösta Norrbohm (1967–1971)
Sven-Olof Olson (1971–1973)
Jan-Henrik Torselius
(1973–1976)
Bertil Nordström (1976–1978)
Karl-Erik Fernander (1978–1985)
Rolf Gustafsson (1985–1989)
Arne Hansson (1989–1990)
Stig Dellborg (1990–1994)
Ulf Sveding (1994–1997)
Mats Nilsson (1997–1999)
Tommy Pålsson (1999–2002)
Christer Olofsson (2002–2003)
Flygslag Jakt
Huvudtyper J 22, J 26, J 29, J 35, SK 35,
JA 37
Övriga typer B 5, B 17, G 101, Se 102,
Se 103, Se 104, Sk 11,
Sk 12, Sk 15, Sk 16, Sk 50, SK 60, J 32, TP 87, TP 102A
Flygflottiljens vapen 1943-1994.

F 16 Uppsala, egentligen F 16 eller Upplands flygflottilj, var en svensk flygflottilj inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1943 och 2003. Flygflottiljen var förlagd inom Uppsala garnison i Uppsala, Uppland.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under slutet av trettio-talet anlade Uppsala stad ett civilt flygfält på området. I samband med andra världskriget behövde det svenska flygvapnet byggas ut och ett av valen för utbyggnad var detta flygfält. Gården köptes i början av 1940-talet in av staten och utgjorde tillsammans med Bärby gård det markområde som togs i anspråk vid nyanläggningen av en flygflottilj, Upplands flygflottilj, vilken inrättades år 1944 och upphörde som flottilj år 2003. Området är alltjämt militärt och inrymmer numera skolor och staber för alla tre försvarsgrenarna.

Upplands flygflottilj hade vid Tierp flygbas omfattande anläggningar i form av logement, flygfält och övningsområden i området kring centralorten Tierp i den norra delen av Uppsala län. Området kring Tierp är idag avyttrat och således inte tillhörande Försvarsmakten längre.

I Uppsalas stadsdelsindelning är flygflottiljens område stadsdelen Ärna, och namnet blev därmed synonymt för flottiljen i Uppsala. Flottiljen var under hela sin tid en jaktflottilj, utrustad med flygplanstyperna J 22, J 26 Mustang, J 29 Flygande Tunnan, J 35 Draken och JA 37 Viggen.

Flottiljens ursprungliga emblem var en guldfärgad vasakärve mot blå botten, men i samband med F 2 Hägernäs nedläggning övertog F 16 Upplands landskapsvapen som sitt flottiljvapen.

I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades det att flottiljen skulle avvecklas, men tidpunkten för avveckling sköts på framtiden på grund av utredning om vart krigsflygskolan skulle omlokaliseras från avvecklade F 10 Ängelholm. Dock kom beslutet om avveckling gällande enlighet med riksdagens beslut den 16 maj 2001 lades Upplands flygflottilj F 16 ned 31 december 2003.

Viktigare årtal[redigera | redigera wikitext]

  • 1943 - Kungliga Upplands Flygflottilj bildas.
  • 1944 - Flygverksamheten vid flottiljen inleds med flygplanet J 22.
  • 1945 - Flottiljen ombeväpnas med J 26 Mustang
  • 1946 - Flottiljens bana 21- 03 färdigställs och kommer att fungera som reservbana för Atlantflyget till Bromma.
  • 1950 - Luftförsvarscentral O3 (Lfc O3) tas i bruk.
  • 1952 - Flottiljen ombeväpnas med J 29 Tunnan
  • 1952 - Byggnation av berghangar påbörjas vid flottiljen och färdigställs 1956. Flottiljen blir en av fyra flottiljer med berghangar.
  • 1953 - Flottiljens andra rullbana (Korsande banan 08-26) färdigställs.
  • 1953 - J 26 avvecklas vid flottiljen.
  • 1957 - Flottiljen blir sektorflottilj med ansvar över sektor O3 med luftförsvarscentral Räven ingående.
  • 1961 - Flottiljen ombeväpnas med J 35 Draken.
  • 1965 - Flottiljen blir typinflygningsskola på J 35 Draken och tillförs två stycken simulatorer för utbildningen.
  • 1965 - Flottiljens sektor O3 uppgår i F 8 Barkarbys sektor O5 (överförd 1974 till F 1 Hässlö).
  • 1981 - Flottiljen blir Sektorflygflottiljen (F 16/Se M) och ansvarar för luftförsvarsområdet över mellan Sverige.
  • 1983 - Flottiljen tillförs helikoptrar för flygräddning.
  • 1983 - Flottiljen övertar tredje divisionen Adam Gul (Huvudstadsjakten) från F 1 Hässlö som baseras vid F 18 Tullinge.
  • 1986 - Flottiljen ombeväpnas med JA 37 Viggen och tillförs en simulator från F 17 Kallinge.
  • 1993 - Flottiljen omorganiseras från Sektorflottilj till Flygkommando Mitt (F 16/FK M).
  • 1994 - Flygvapnets Visbybas F 13G överförs till F 16 på grund av avveckling av F 13 Norrköping.
  • 1994 - Flygkommandot avskiljs från flottiljen och bildar Mellersta flygkommandot (FKM).
  • 1994 - Målflyg- och Transportflygdivisionen F 13M vid Malmen tillförs flottiljen och får ny beteckning F 16M
  • 2003 - Genom avveckling av F 10 Ängelholm tillförs flottiljen Flygskolan (GFU) under första halvåret.
  • 2003 - Flygskolan (GFU) omlokaliseras till Malmen.
  • 2003 - Flottiljen avvecklas genom tidigare beslut i försvarsbeslutet 2000 och F 16G och F 16M överförs till F 17 Kallinge.[1]

Efter avvecklingen[redigera | redigera wikitext]

Efter avveckling av flottiljen övergick ansvaret över flygbasen till Flygplatsenheten inom Luftstridsskolan (LSS). Aeronautech Academy utbildar flygmekaniker i Flygverkstadsbyggnad 119 Ärna.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Flygflottiljens valspråk: Labor-Effectus-Vigor (Arbete-Effektivitet-Trivsel) skapades av dåvarande chefen för F 16, överste Sven-Olof Olson.

Innan avvecklingen hade flottiljen ett traditionsansvar för sju tidigare avvecklade flottiljer, Västmanlands flygflottilj, Roslagens flygflottilj, Östgöta flygflottilj, Svea flygflottilj, Södermanlands flygflottilj, Bråvalla flygflottilj och Södertörns flygflottilj. Detta utgjorde en komplicerad del av flottiljens fana, då enligt Försvarsmaktens reglemente gällande traditionsansvar kräver att ett nedlagt förband återges på fanduken.[2]

Detachement[redigera | redigera wikitext]

F 16 Gotland[redigera | redigera wikitext]

F 16 Gotland (F 16G) var mellan åren 1994 och 2003 ett detachement till F 16 baserat på Gotland. Detachementet sattes upp F 13 Norrköping 1956 på Visby flygplats i syfte för att svara för servicen av Flygvapnets anläggningarna på Gotland. Samma år anlades även en ny start- och landningsbana i asfalt. 1957 tilldelades F 13 Norrköping ansvaret för Gotlands luftförsvarssektor (G 1). Sektorn kom dock 1965 att sammanslås med F 13:s andra sekor O 1. 1981 bildade sektor O 1 tillsammans med O 5 en ny sektor, Sektor Mitt, vilken täckte hela mellan Sverige. Sektor mitt ledes av F 16 i Uppsala, dock så kvarstod fredsverksamheten på Gotland under F 13:s ansvar.

Flygbasen kom senare i olika omgångar att anpassas för olika syften, 1965 till Bas 60, 1975 för JA 37 Viggen, 1992 till Bas 90 och 1995 för transportflygplan.[3]

I samband med den stora förbandsnedläggningen som skedde under 1990-talet och början av 2000-talet, kom detachementets huvudman att ändras vid flertal omgångar. 1994 när F 13 Norrköping avvecklades genom försvarsbeslutet 1992 överfördes detachementet till F 16 Uppsala, och fick benämningen F 16 Gotland. När Sedan F 16 Uppsala avvecklades 2003 genom försvarsbeslutet 2000, överfördes detachementet till F 17 Kallinge och fick sitt nuvarande namn F 17 Gotland (F 17G).

Huvudstadsjakten[redigera | redigera wikitext]

I samband med avvecklingen F 1 Hässlö, väcktes en kampanj vid flottiljens tredje division (Adam Gul), om att bibehålla divisionen, och istället verka från Tullinge flygbas, som tillsammans med Malmby flygbas var divisionens krigsbaser. Efter en massiv kampanj där divisionen under åren 1980–1981 spred ett olika upprop, som till exempel "Visste du...att det fanns 12 jaktdivisioner i Mellansverige 1971? att om inget görs finns bara tre kvar 1983". Divisionens kampanj fick stöd hos både försvarsstaben, ÖB, Östra- och Södra milostaben. Vilket senare resulterade i att divisionen med 12 stycken J 35F2 Draken och tredje kompaniet tog farväl av F 1 i augusti 1981. Divisionen antog tilläggsnamnet Kungliga Hufvudstadsjakten, och Södermanlands landskapsvapen prydde fenorna på dess flygplan.[4]

Mellan åren 1981 och 1982 lydde divisionen under F 1. När F 1 skulle avvecklas, överfördes divisionen den 1 januari 1983 till F 16 Uppsala, och blev där dess första division Petter Röd. Divisionen bibehöll sin basering i Tullinge, och blev kvar där till att divisionen avvecklades den 30 juni 1985. Detta efter att den 1982 års nytillträdda regeringen 1983 väckte frågan om en snabb avveckling. Under avslutningsceremonin den 27 juni 1985 gjordes en formationsflygning som avsked med flygrutten Tullinge – Stockholms slottÄrna – Stockholm – Tullinge.[5]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungliga Upplands flygflottilj 1943 1974
Upplands flygflottilj 1974 2003
Beteckningar
F 16 1943 1981
F 16/Se M 1981 1993
F 16/FK M 1993 1994
F 16 1994 2003
Förläggningsorter, detachement och baser
Ärna flygbas (F) 1943 2003
Tierp flygbas (B) 19?? 1999
Rommehed flygbas (B) 19?? 1999
Visby flygbas (D) 1994 2003
Färila flygbas (B) 1963 2003
Tullinge flygbas (B) 1983 1985

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga Upplands Flygflottilj Kamratförening F 16 Historik-milstolpar Läst 29 juni 2009
  2. ^ silvervingar - Upplands flygflottilj Läst 19 januari 2010
  3. ^ Flygvapnet på Gotland Läst 8 april 2011
  4. ^ Åshage, Jarl (2012). Riksten och Kungl. Södertörns flygflottilj. Kristinehamn: Norlén&Slottner. sid. 120–123. ISBN 78-91-8685-943-5 
  5. ^ Huvudstadsjakten Avläst 20 april 2009

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 91, 103-106. ISBN 91-971584-8-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]