Upplands flygflottilj

Från Wikipedia
(Omdirigerad från F 16 Uppsala)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°53′17″N 17°36′23″Ö / 59.88806°N 17.60639°Ö / 59.88806; 17.60639

Upplands flygflottilj
(F 16)
Upplands flygflottilj vapen.svg
Flottiljens heraldiska vapen åren 1994-2003.
Datum 1 juli 1943 –
31 december 2003
Land Sverige
Försvarsgren Flygvapnet
Typ Flygflottilj
Roll Jakt (1943–2003)
Storlek Flottilj
Flygdivisioner 1. divisionen
(Petter Röd)
2. divisionen
(Petter Blå)
3. divisionen
(Petter Gul)
5. divisionen
(Petter Svart)
Del av Försvarsmakten
Förläggningsort Uppsala,
Uppsala kommun
Motto Labor-Effectus-Vigor (Arbete-Effektivitet-Trivsel)
Marsch "The Solitaire" (Hållander) [1]
Tjänstetecken
Sköldemärken Flygvapnet-Lowvis roundel.svg Flygvapnet roundel.svg
Flygplan
Bombflygplan B 5, B 17
Jaktplan J 22, J 26, J 29, J 32, J 35, JA 37
Skolflygplan Sk 11,
Sk 12, Sk 15, Sk 16, SK 35, Sk 50, SK 60
Transportflygplan TP 87, TP 102A
Övriga typer G 101, Se 102,
Se 103, Se 104
Helikoptar
Räddningshelikoptrar Hkp 3
Flygflottiljens vapen 1943-1994.
Flygflottiljens fana 1943-1996.
Flygflottiljens fana 1996-2003.
Mässbyggnad? vid flottiljen.

Upplands flygflottilj även F 16 Uppsala och F 16, var en svensk flygflottilj inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1943 och 2003. Flygflottiljen var förlagd vid Ärna flygbas Uppsala garnison i Uppsala.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 1936 hade Flygvapnet fått en ny och utökad organisation, vilken omfattade sju flottiljer och en flygskola. Den nya organisationen bestod dock endast av en jaktflottilj, Svea flygflottilj (F 8). Vilket föranledde till att dåvarande ÖB Olof Thörnell i en promemoria den 8 augusti 1940 föreslog att fem nya flottiljer skulle sättas upp, däribland F 16 i Uppsala. Året innan, 1939, hade Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för Uppsala stads räkning påbörjat att anlägga ett flygfält vid Ärna gård.[3] Marken som ägdes av staden, överläts kostnadsfritt till staten, efter att staden dragit fram vatten.[3]

Genom försvarsbeslutet 1942, vilken antogs av riksdagens den 17 juni 1942, angavs Flygvapnet att nio nya flygflottiljer skulle sättas upp mellan åren 1942 och 1947, där en jaktflottilj skulle förläggas till Uppsala. Beslutet innebar att staten övertog Ärna gård tillsammans med Bärby gård, somutgjorde det markområde som togs i anspråk vid nyanläggningen av en flygflottilj. Flygvapnet fortsatte det arbete som påbörjats av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Beslutet angav även Flygvapnet att omlokalisera kadettskolan vid Krigsflygskolan (F 5) till Uppsala.

Den 1 juli 1943 sattes flottiljen upp i Uppsala, och dess första chef blev Överste Bengt Jacobsson. Namnet Upplands flygflottilj bars från början av Roslagens flygflottilj (F 2), vilka blev tilldelade namnet år 1936, men bar det endast i två månader. Mellan åren 1943 och 1944 bestod Upplands flygflottilj endast av en depåstab och en specialdivision. Och på grund av kriget gick byggnation av kaserner och anläggandet av flygfältet trögt. Detta beroende på brist av byggnadsmaterial, men även att män som arbetade som byggnadsarbetare kallats in till militärtjänstgöring.[4]

I maj 1944 kom dock flygverksamheten igång vid flottiljen, detta då 1:a divisionen bildades, och den 1 augusti samma år bildades 2:a divisionen.[5] Flygförarna vid flottiljen utbildades vid F 8 i Barkarby och vid F 10 i Ängelholm. Och som första flygplan tilldelades flottiljen det svensk tillverkade jaktflygplanet FFVS J 22. Flottiljen kom från år 1944 att ingå i Andra flygeskadern (E 2), som dagjakt. Den 17 september 1944 mottog flottiljen sin fana. Detta skedde vid flaggceremonien på Barkarby, där Kung Gustav V lämnade över totalt åtta fanor till nya flottiljer.[2]

Under vintern 1944-1945 sattes 3:e divisionen upp, och sommaren 1945 planerades flottiljen att vara fullt organiserad med tre divisioner J 22.[6] Dock så kom dessa planer att omkullkastas, då flottiljens tidigare chef Bengt Jacobsson genom Flygförvaltningen köpte femtio P-51D Mustang.[6] Vilka började levereras till flottiljen från den 12 april 1945 och framåt.[7]

Efter att flottiljen ombeväpnats till P-51D Mustang, som i Sverige fick beteckningen J 26, överfördes flottiljen år 1948 till Tredje flygeskadern (E 3). Den 27 maj 1952 tog flottiljen steget in i Jetåldern då den första J 29A Tunnan kom till flottiljen. År 1958 levererades J 29F Tunnan till flottiljen, vilken sedan var i tjänst vid flottiljen fram till 24 augusti 1962.[8]

Flottiljens roll kvarstod dock som dagjakt vid Tredje flygeskadern, detta då J 29 Tunnan var ett typiskt dagjaktflygplan. År 1962 började flottiljen omskolas till allvädersjakt, detta då man tillfördes J 35A Draken, och från år 1964 tillfördes även J 35B’ Draken (B-prim). J 35B’ var en version som saknade radar, men bedömdes med sin prestanda vara ett kraftfullt tillskott till jaktförsvaret. De så kallade B-prim versioner som fanns vid flottiljen, modifierades under 1960-talet till fullständiga versionen J 35B, vilken hade radar och möjlighet att ta emot styrdatasändningar. Dessa individer överfördes till Södertörns flygflottilj (F 18). Divisionerna i Uppsala beväpnades helt med J 35A-versionen, vilken ersattes år 1976 med J 35F1 och senare med J 35F2.[9] I samband med att flottiljen beväpnades med J 35 Draken, kom TIS-35 att förläggas till Uppsala. TIS-35 var en centraliserad typinflygning, där samtliga Drakenpiloter inom Flygvapnet gjorde typinflygnings skeendet vid F 16. TIS-35 kom under år 1987 att överföras tillsammans med kvarvarande J 35F2 Draken till Skånska flygflottiljen (F 10).[10]

År 1981 överfördes sektoransvaret över Svealand till F 16, detta på grund av ett beslut om avveckling av Västmanlands flygflottilj (F 1). Som en vidare konsekvens av avvecklingen av F 1, kom en jaktdivision överföras från F 1, den så kallade Huvudstadsjakten. Huvudstadsjakten blev vid F 16 Petter Röd, det vill säga 1:a divisionen, och verkade ifrån Tullinge.

År 1983 överfördes den "Lätta attacken" från Norrbottens flygflottilj (F 21) till Upplands flygflottilj. Lätta attacken var ett system beväpnad med SK 60C, vilka i grunden var ett skolflygplan, men modifierats till ett lättattackflygplan. Systemet hade tagits fram i början av 1970-talet för att i första hand verka i övre Norrland. När divisionen ombaserades från Luleå till Uppsala, kom den att ingå i 5. divisionen, Petter Svart. Petter Svart var en skoldivision vid F 16, och hade bildats år 1982. Detta genom att de två divisionerna vid Flygvapnets Krigsskola (F 20) upphörde som fristående divisioner, och istället överfördes till F 16.[11]

Hösten år 1986 påbörjades en omskolning till JA 37 Viggen. Först ut var Petter Gul, som följdes av Petter Blå under år 1987. Uppsala flygflottilj blev med det den sista jaktflottiljen som ombeväpnades till JA 37 Viggen. Under ett par år så gjordes typinflygning på jaktviggen vid olika förband där, men från år 1990 centraliserades den till F 16, som då fick TIS-JA37.[12]

Under början av 1990-talet påbörjades en större omorganisation av flottiljen. Detta genom försvarsbeslutet 1992 vilket fick stora konsekvenser för flottiljen.

Sektor mitt som den 1 juli 1993 hade omorganiserats till Mellersta flygkommandot (FK M), avskildes den 30 juni 1994 från flottiljen, och blev från den 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M). Genom samma försvarsbeslut beslutades om en avveckling av Bråvalla flygflottilj, vilken skulle vara genomförd senast den 30 juni 1994. Med det överlämnade F 13 under juni månad år 1994 ansvaret över detachementen på Gotland och Malmen och versionskontor JA 37 till F 16. Även stridslednings- och luftbevakningsenheten och radarkompani PS-870 vid F 13 överlämnades till F 16/FK M.[13]

I ÖB:s försvarsmaktsplan för 1998, skulle F 16 bli JAS-flottilj nummer tre. Detta efter att F 7 och F 10 omskolats till JAS 39. Vilket följdes den 19 maj 1999 av ett förslag från ÖB om Försvarsmaktens utseende efter den l juli år 2000. Förslaget föreslog en avveckling av en flygflottilj, vilken var Skånska flygflottiljen. En förutsättning för att avveckla flottiljen var att Flygskolan omlokaliseras. Där en grundförutsättning för Flygskolans nya lokalisering var att det skulle finnas ett bansystem med korsande banor. Vid sidan om F 10, fanns det då endast F 7 i Såtenäs och F 16 i Uppsala, som hade den typen av bansystem. Med hänvisning till detta förslag så sköts ombeväpningen till JAS 39 på framtiden.[14]

I oktober 1999 offentliggjordes förslaget inför försvarsbeslutet 2000, vilket bland annat föreslog att de två Viggendivisionerna vid F 16 skulle avvecklas senast den 31 december 2004. Och att Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) från den 1 januari 2003 skulle inlemmas i flottiljens organisation. F 16 skulle istället vara en skol- och specialflottilj. Där F 16 skulle överta Flygskolan, som vid den tidpunkten fanns vid Skånska flygflottiljen.[15] I december 1999 uppdrog ÖB åt F 16 att påbörja denna omorganisation. I januari 2000 började dock en utdragen och lång diskussion om flottiljens vara eller icke vara. I mars år 2000 föreslog försvarsutskottet att Viggendivisionerna istället skulle avvecklas senast den 31 december 2003. Både i mars och december år 2000 lider regeringen nederlag då man inte får majoritet för sin proposition, vilken föreslog att Flygskolan skulle lokaliseras till Uppsala, med start 1 januari 2002. I mars år 2001 föreslog ÖB för försvarsutskottet att F 16 skulle tilldelas en JAS-division och en sammanhållen flygskola. Och att F 4 och F 10 skulle avvecklas den 31 december 2002. Den 4 maj 2001 offentliggjorde försvarsutskottet sin linje att behålla F 4 och avveckla F 16. Vilket den 16 maj 2001 även riksdagen beslutade om. Frågan om Flygskolans lokalisering kvarstod dock, och löstes inte förrän den 20 december 2001, då riksdagen beslutade om att förlägga den till Malmen. Där den skulle verka som ett detachement till Blekinge flygflottilj. På grund av den långdragna processen kom Flygskolan förläggas till Uppsala första halvåret år 2003.[16]

Den 19 december inleddes flottiljens officiella nedläggningsceremoni, med avtäckning av en minnessten nedanför Bergsmässen. Vilket följdes av en överflygning av grupp om fyra JA 37 från F 4. Flottiljchefen överlämnade senare flottiljens fana till skolchefen vid F 20. Den 31 december 2003 klockan 14.51 halades örlogsflaggan en sista gång. Vilket följde med att flottiljchefen Olofsson överlämnade befälstecknet till chefen F 20.[17]

Minnet över Upplands flygflottilj förs sedan den 1 januari 2005 vidare av Luftstridsskolan (LSS).[2]

Viktigare årtal[redigera | redigera wikitext]

  • 1943: Kungliga Upplands flygflottilj bildas den 1 juli.
  • 1944: Flygverksamheten vid flottiljen inleds med flygplanet J 22.
  • 1944: Kung Gustav V överlämnar den 17 september flottiljens första fana.
  • 1945: Flottiljen ombeväpnas till J 26 Mustang.
  • 1946: Flottiljens bana 21- 03 färdigställs och kommer att fungera som reservbana för Atlantflyget till Bromma.
  • 1950: Luftförsvarscentral O3 (Lfc O3) tas i bruk.
  • 1952: Flottiljen ombeväpnas med J 29 Tunnan.
  • 1952: Byggnation av berghangar påbörjas vid flottiljen.
  • 1953: Flottiljens andra rullbana (Korsande banan 08-26) färdigställs.
  • 1953: J 26 avvecklas vid flottiljen.
  • 1956: Berghangaren färdigställs.
  • 1957: Flottiljen blir sektorflottilj med ansvar över sektor O3 med luftförsvarscentral Räven ingående.
  • 1961: Flottiljen ombeväpnas med J 35 Draken.
  • 1965: Flottiljen tillförs TIS-35, typinflygningsskola för J 35 Draken.
  • 1965: Flottiljens sektor O3 uppgår i Svea flygflottiljs sektor O5 (överförd 1974 till Västmanlands flygflottilj (F 1)).
  • 1981: Flottiljen blir Sektorflygflottiljen (F 16/Se M) och ansvarar för luftförsvarsområdet över mellan Sverige.
  • 1983: Flottiljen tillförs helikoptrar för flygräddning.
  • 1983: Flottiljen övertar 3:e divisionen från Västmanlands flygflottilj (F 1), som blir Petter Röd vid F 16.
  • 1985: Petter Röd avvecklas.
  • 1986: Flottiljen mottar den 19 februari sin första individ av JA 37.
  • 1986: Flottiljen mottar en flygsimulator från Blekinge flygflottilj (F 17).
  • 1987: TIS-35 tillsammans med kvarvarande J 35F2 överförs till Skånska flygflottiljen (F 10).
  • 1990: TIS-JA 37, typinflygningsskola för JA 37.
  • 1993: Flottiljen omorganiseras från Sektorflottilj till Flygkommando Mitt (F 16/FK M).
  • 1994: Flygvapnets Visbybas F 13G överförs till F 16.
  • 1994: Mellersta flygkommandot (FKM) avskiljs från flottiljen den 30 juni.
  • 1994: Målflyg- och Transportflygdivisionen F 13M vid Malmen tillförs flottiljen och får ny beteckning F 16M
  • 1996: Flottiljen mottar sin andra fana av ÖB Owe Wiktorin, vid en ceremoni den 30 april.
  • 2001: Riksdagen beslutar den 16 maj om en avveckling av F 16.
  • 2001: Divisionen Petter Gul avvecklas.
  • 2003: Genom avveckling av Skånska flygflottiljen (F 10) tillförs flottiljen Flygskolan (GFU) under första halvåret.
  • 2003: Den sista JA 37D lämnade flottiljen den 16 oktober.
  • 2003: Flygskolan (GFU) omlokaliseras till Malmen.
  • 2003: F 16G och F 16M överförs till Blekinge flygflottilj (F 17).
  • 2003: Flottiljen avvecklas den 31 december.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Anmärkning
F 16G F 16 Gotland 1994–2003 Tillkom år 1994 från Bråvalla flygflottilj
Överförd år 2003 till Blekinge flygflottilj
F 16M F 16 Malmen 1993–2003 Tillkom år 1993 från Bråvalla flygflottilj
Överförd år 2003 till Blekinge flygflottilj
FlygS Flygskolan 2003–2003 Tillkom år 2003 från Skånska flygflottiljen
Överförd år 2003 till Blekinge flygflottilj
161. divisionen Petter Röd 1944–1977 Upplöst i samband med ombeväpning till J 35F
162. divisionen Petter Blå 1944–2003
163. divisionen Petter Gul 1944–2001
165. divisionen Petter Svart 1944–1982
1983–2003
Skoldivision
Bildad år 1983 av Tore Röd och Tore Blå från F 20.
12. jaktdivisionen Huvudstadsjakten 1983–1985 Tillkom år 1983 från Västmanlands flygflottilj
Upplöst år 1985
Transportflygenheten 1985–2002 Tillkom år 1985 från Flygvapnets Södertörnsskolor
Överförd år 2003 till Blekinge flygflottilj
TIS-35 Typinflygningsskola flygplan 35 196?–1987
TIS-JA 37 Typinflygningsskola flygplan JA 37 1990–2002

F 16 Gotland[redigera | redigera wikitext]

F 16 Gotland (F 16G) var mellan åren 1994 och 2003 ett detachement till F 16 baserat på Gotland. Detachementet sattes upp av F 13 Norrköping 1956 på Visby flygplats i syfte för att svara för servicen av Flygvapnets anläggningarna på Gotland. Samma år anlades även en ny start- och landningsbana i asfalt. 1957 tilldelades F 13 Norrköping ansvaret för Gotlands luftförsvarssektor (G 1). Sektorn kom dock 1965 att sammanslås med F 13:s andra sekor O 1. 1981 bildade sektor O 1 tillsammans med O 5 en ny sektor, Sektor Mitt, vilken täckte hela mellan Sverige. Sektor mitt ledes av F 16 i Uppsala, dock så kvarstod fredsverksamheten på Gotland under F 13:s ansvar.

Flygbasen kom senare i olika omgångar att anpassas för olika syften, 1965 till Bas 60, 1975 för JA 37 Viggen, 1992 till Bas 90 och 1995 för transportflygplan.[18]

I samband med den stora förbandsnedläggningen som skedde under 1990-talet och början av 2000-talet, kom detachementets huvudman att ändras vid flertal omgångar. År 1994 när F 13 i Norrköping avvecklades genom försvarsbeslutet 1992, överfördes detachementet den 14 juni 1993 vid ceremoni till F 16. Detachementet fick med det den nya benämningen F 16 Gotland. När Sedan F 16 Uppsala avvecklades 2003 genom försvarsbeslutet 2000, överfördes detachementet till F 17 Kallinge och fick sitt nuvarande namn F 17 Gotland (F 17G).

F 16 Malmen[redigera | redigera wikitext]

F 16 Malmen (F 16M) var ett detachement till F 16 baserat på Malmslätt. I samband med försvarsbeslutet 1972 avvecklades Östgöta flygflottilj (F 3) den 30 juni 1974. Flottiljen som var en normalflottilj, bestod i början av 1970-talet av två flygdivisioner, en jaktdivision och en målflygenhet. Vidare hade var en jaktdivision och ett baskompani vakantsatta sedan den 1 juli 1967. Då flottiljen låg inom F 13:s luftförsvarssektor, beslutades det att Bråvalla flygflottilj skulle överta mobiliserings- och förvaltningsansvar. Den aktiva jaktdivision föreslogs först att omlokaliseras till Kalmar flygflottilj (F 12), men kom senare att tillföras till Blekinge flygflottilj (F 17). Ett år innan flottiljen avvecklades överfördes Flygvapnets Transportflygsdivisionen från Svea flygkår (F 8) till F 3. Från den 1 juli 1974 organiserades den kvarvarande verksamheten på Malmslätt som ett detachement inom F 13 med benämningen F 13 Malmslätt (F 13M).[19] Detachementet verkade sedan fram till att F 13 avvecklades 1994. Då det överlämnades genom en ceremoni till F 16 den 18 juni 1993. Detachementet med Målflygdivisionen avvecklades genom försvarsbeslutet 1996 den 26 juni 1997.

FlygS[redigera | redigera wikitext]

Flygskolan (FlygS) bildades år 1926 i Ljungbyhed. I samband med att Krigsflygskolan avvecklades den 30 juni 1998, genom försvarsbeslutet 1996, kom skolan att överföras år 1997 till Skånska flygflottiljen (F 10). Genom försvarsbeslutet 2000 antog riksdagen regeringens proposition, vilken bland annat inkluderade avveckling av två flygflottiljer, Skånska flygflottiljen och Upplands flygflottilj. Flygskolan som vid den tidpunkten tillhörde F 10, blev tvungna att flytta, då all flygverksamhet skulle vara avvecklad i Ängelholm den 31 december 2002. De elever som vid den tidpunkten utbildade sig vid Flygskolan, fick slutföra sin utbildning i Uppsala, då Flygskolan överfördes temporärt till Upplands flygflottilj (F 16). Vilken i sin tur avvecklades den 31 december 2003.[20]

Flygskolan kom från den 1 juli 2003 att lokaliseras till Malmen, där den övertog den avvecklade Måldivisionens förläggningar på norra sidan om flygfältet.[20] På Malmen blev skolan en underenhet och detachement till Blekinge flygflottilj (F 17). Den 1 januari 2006 överfördes Flygskolan till att bli en skola inom Luftstridsskolan (LSS), men med bibehållen lokalisering till Malmen.[21]

Sektoransvar[redigera | redigera wikitext]

I början av 1950-talet tog en luftförsvarscentralen i bruk, vilken hade byggts inom flottiljområdet, och var den första fasta centralen inom STRIL 50. Genom luftförsvarscentralen fick flottiljen ett ansvar över luftförsvarssektor O3, även kallad LFC Räven. År 1965 avvecklades dock luftförsvarscentralen, då STRIL 60 ersatte STRIL 50. Luftförsvarssektor O3 uppgick i sektor O5, vilken leddes av Svea flygflottilj (F 8). År 1974 överfördes sektoransvaret till Västmanlands flygflottilj, detta då flygverksamheten upphörde vid F 8. När sedan riksdagen beslutade om att Västmanlands flygflottilj skulle avvecklas, beslutades samtidigt att sektoransvaret skulle överföras till F 16 år 1981. Vid samma tidpunkt gjorde en större omorganisation av luftförsvarssektorena i Sverige, där dom samlades inom fyra sektorer, Sektor Syd, Sektor Mitt, Sektor Nedre Norrland och Sektor Nedre Norrland. F 16 fick med det nya sektoransvaret den nya beteckningen F 16/Se M. Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades om en av veckling av Bråvalla flygflottilj. Och med det tillkom den 18 juni 1993 stridslednings- och luftbevakningsenheten från F 13.[13] Genom samma försvarsbeslut skulle de fyra luftför­svarssektorförbanden avvecklas och omorganiseras till vanliga flygflottiljer. Ansvaret skulle istället ersättas av tre stycken nyinrättade flygkommandon. Sektor Mitt omorganiserades den 1 juli 1993 till Mellersta flygkommandot (FK M). Och den 30 juni 1994 avskildes kommandot från flottiljen, för att från och med den 1 juli 1994 verka som ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M).

Transportflygenheten[redigera | redigera wikitext]

Transportflygenheten har sina rötter i Stabens flygavdelning, vilken från och med år 1938 ingick i 4:e divisionen vid F 8. År 1974 överfördes Sambandsflygenheten till Flygvapnets Södertörnsskolor i Tullinge. Från början använde enheten Sk 50 och Sk 60 som transportplan, dessa båda plan hade begränsningen att de saknade civila navigerings och landningshjälpmedel. Detta innebar att man var hänvisad till att flyga endast då den militära flygledningen tjänstgjorde, vilket var endast på vardagar. Två Sk 60 byggdes om med civila navigeringssystem och fick beteckningen Sk 60D. Senare tillfördes också en Tp 87, vilket gav betydligt större transportkapacitet. Efter affären med den grundstötta U 137 så fick sambandsflyget ett uppsving. Senare införskaffades en Tp 88 som kom att användas för VIP-flygningar, även om den köptes för förflytta klargörningsstyrkor för incidentberedskapen. År 1985 flyttade sambandsflyget till Bromma flygplats, då Bromma erbjöd start och landning utanför den ordinarie arbetstiden.[22] Samma år, den 1 juni 1985, överfördes Sambandsflygenheten till F 16 i Uppsala, men bibehöll viss verksamhet på Bromma. Vid F 16 ingick enheten i flygunderhållsenheten, och fick den 1 juni 1990 det nya namnet Transportflygenheten.[23] Inför att F 16 skulle avvecklas år 2003 överfördes enheten organisatoriskt (då benämnd Specialflygenheten) den 31 december 2002 till F 17 Kallinge.[24] Den 31 december 2008 överfördes Specialflygenheten från F 17 till att från den 1 januari 2009 organisatoriskt tillhöra F 7 i Såtenäs, där den tillsammans med Transportflygdivisionen bildade Transport- och specialflygenheten (7. TSFE). Vilken finns baserad på Bromma flygplats, Ronneby flygplats, Malmens flygplats, Luleå flygplats och Uppsala flygplats.[25][26]

TIS[redigera | redigera wikitext]

År 1965 tillförs flottiljen Typinflygningsskolan (TIS-35) på J 35 Draken, och tillförs två stycken simulatorer för utbildningen.[10] Tillsammans med typinflygningen tillförs SK 35 Draken. I samband med att flottiljen ombeväpnas till JA 37 Viggen, överförs TIS-35 år 1987 till Skånska flygflottiljen i Ängelholm.

Jaktviggen år 1990. Till en början gjordes typinflygningen vid Hälsinge flygflottilj (F 15), som hade den centrala typinflygningen för de övriga Viggenversionerna. Dock så skiljde sig jaktversionen väsentligt från de andra Viggenversionerna, vilket resulterade i att jaktversionen av Viggensystemet fick en centraliserad typinflygning vid F 16 år 1990.[12] I samband med avvecklingen av flottiljen överfördes TIS-JA 37 till F 4 i Östersund, som där integrerades i den TIS-37 för övriga Viggensystem.

Flygdivisioner[redigera | redigera wikitext]

Petter Röd[redigera | redigera wikitext]

Petter Röd var 1:a divisionen vid flottiljen, eller 161:a jaktdivisionen inom Flygvapnet, och bildades den 1 maj 1944. Dess första chef var Kapten Karl-Erik Karlsson,[5] som den 1 oktober 1952 tillträdde som flottiljchef.[6] Divisionen beväpnades till en början med J 22, men kom i april 1945 tillsammans med övriga divisioner påbörja omskolning till J 26.

Den 27 maj 1952 levererades flottiljens första individ av J 29A Tunnan,[8] och där Petter Röd ledde omskolningen till J 29 vid flottiljen.[27] Under åren 1961–1962 omskolades samtliga divisioner till J 35 Draken. När flottiljen skulle ombeväpnas till J 35F lämnades Petter Röd utanför. Och divisionen upplöstes i slutet av 1977, när det var slutfluget med J 35A.[28] Den 1 januari 1983 återuppstod Petter Röd. Då som ett detachement vid Tullinge, och under det inofficiella namnet Huvudstadsjakten.[29]

Petter Blå[redigera | redigera wikitext]

Petter Blå var 2:a divisionen vid flottiljen, eller 162:a jaktdivisionen inom Flygvapnet, och bildades den 1 maj 1944. Dess första chef var löjtnant Ola Neppelberg.[5] Divisionen följde Petter Röd i flygtyper, fram till år 1987. Då man som andra divisionen vid F 16, omskolades till JA 37-systemet. Divisionen gjorde sin sista flygning den den 16 oktober 2003, då överstelöjtnant Jan-Olov Persson flög flottiljens sista jaktflygplan, Petter 03, till Halmstad för skrotning. Divisionen utgick under hösten år 2003.

Petter Gul[redigera | redigera wikitext]

Petter Gul var 3:e divisionen vid flottiljen, eller 163:e jaktdivisionen inom Flygvapnet, och hösten/vintern 1944–1945 (ett troligt datum är 1 september 1944). Dess första chef var Kapten Tomas Stålhandske.[30] Divisionen följde Petter Röd och Blå i flygtyper, fram till år 1986. Då man som första divisionen vid F 16, omskolades till JA 37-systemet. Divisionen utgick under år 2001.

Petter Svart[redigera | redigera wikitext]

Petter Svarts platta år 1955 med till vänster J 29 Tunnan, vilken ersatte J 28A Vampire i mitten och till höger.

Petter Svart var 5:e divisionen vid flottiljen, eller 165:e skoldivision inom Flygvapnet. Divisionen var från början en skoldivision som tillhandahöll och försåg Flygkadettskolan (F 20) med flygplan. Genom reformen Ny befälsordning, upphörde flygverksamhet vid F 20 år 1982. Vid F 20 fanns det två divisioner, Tore Röd och Tore Blå, vilka uppgick i Petter Svart från den 1 januari 1983. Båda divisionerna hade vid F 20 svarat för utbildning av kadetter. Tore Röd hade även ansvar för allmän flygträning för stabspersonal (AFT). Från år 1976 till 1982 var Tore Röd även ansvarig för Lätt attack. När sedan Tore Röd och Tore Blå fördes över till Petter Svart, kom Tore Blå att ha ansvaret för GFU/GTU, och Tore Röd för den lätta attacken, vilken överfördes från F 21 årsskiftet 1982/1983.[31] Genom försvarsbeslutet 1996 avvecklades den lätta attacken år 1996. Divisionen kom i fortsättningen att bedriva grundläggande taktisk utbildning (GTU) fram till år 2003. I samband med att Flygskolan lokaliserades till Uppsala år 2003, kom den att ingå i Petter Svart. Petter Svart avvecklades sedan tillsammans med flottiljen.[32]

Huvudstadsjakten[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Huvudstadsjakten
J 35F-1 Draken (35496) Petter 32, med Södermanlands landskapsvapen på fenan.

Huvudstadsjakten var inte något förband som tillhörde F 18, utan var ett detachement underställt chefen F 1 och senare chefen F 16. Detachementet verkade på Tullinge under åren 1981 och 1985.[29]

Inför avvecklingen av Västmanlands flygflottilj (F 1), väcktes en kampanj vid flottiljens 3:e division, Adam Gul, om att bibehålla divisionen. Och istället ombasera den till Tullinge flygbas, som tillsammans med Malmby flygbas var divisionens krigsbaser. Efter en massiv kampanj där divisionen under åren 1980–1981 spred olika upprop, som till exempel "Visste du...att det fanns 12 jaktdivisioner i Mellansverige 1971? att om inget görs finns bara tre kvar 1983". Divisionens kampanj fick stöd hos både försvarsstaben, ÖB, Östra- och Södra milostaben. Vilket senare resulterade i att divisionen med tolv J 35F2 Draken och tredje kompaniet tog farväl av F 1 den 31 augusti 1981. På Tullinge fick divisionen överta byggnad 97, som tidigare hade innehafts av 3:e divisionen vid Södertorns flygflottilj. Den bastropp som fanns vid F 18 utökades till att omfatta ett kompani. Divisionens sexton J 35F Draken parkerades i berghangaren. För att anpassa sig från Västmanland till Södermanland, antog divisionen tilläggsnamnet Kungliga Hufvudstadsjakten, och hade Södermanlands landskapsvapen på fenorna på flygplanen.[29]

Mellan åren 1981 och 1982 lydde divisionen under F 1. Inför att F 1 skulle avvecklas, överfördes divisionen den 1 januari 1983 till F 16. Genom denna förändring namnändrades divisionen till 1:a divisionen, Petter Röd. Divisionen bibehöll sin basering i Tullinge, och blev kvar där tills divisionen avvecklades den 30 juni 1985. Under avslutningsceremonin den 27 juni 1985 gjordes en formationsflygning som avsked med flygrutten Tullinge – Stockholms slott – Ärna – Stockholm – Tullinge.[29]

Flygplatsen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Uppsala-Ärna flygplats

Flygfältet som hade påbörjats redan år 1939 av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, färdigställdes av Flygvapnet. Till en början bestod bansystemet av gräsfält med cirka 1500 meters utsträkning i längd och bredd.[33] Men år 1946 anlades den så kallade Atlantbanan, eller bana 03/21. Bakgrunden till att den kallades Atlantbanan var att Ärna kom under en period bli reservlandningsplats för Atlantentrafiken till Bromma. Bana 03/21 fick till en början en sträcka på 1700 meter. Men på grund av ombeväpningen till J 35 utökades banan med 200 meter under sommaren 1961. År 1953 färdigställdes den korsande banan 08/26.[34] År 1984 stod ett nytt kontrolltorn färdigt att tas i bruk. Detta efter att det tidigare som var placerat ovanpå kanslihuset var i stort behov av renovering.[35]

Efter avveckling av flottiljen övergick ansvaret över flygbasen till Flygplatsenheten inom Luftstridsskolan (LSS). Aeronautech Academy utbildar flygmekaniker i Flygverkstadsbyggnad 119 Ärna.

Bergshangar[redigera | redigera wikitext]

Huvudtunneln vid liknande berghangar vid Säve flygbas

F 16 var en av fem flottiljer där berghangaranläggningar byggdes. År 1952 påbörjades byggnationen av bergshangaren, vilken byggde på 1948-års utbyggnadsplan. Berghangarerna stod klar år 1956.[36] I Sverige stod samtliga bergshangarer färdiga att tas i bruk år 1959. Under 1960-talet modifierades berghangaren för att kunna rymma J 35 Draken och senare JA 37 Viggen. Under 1990-talet modifierades berghangaren en tredje gång, då för att anpassa den till JAS 39 Gripen, som flottiljen planerades att ombeväpnas till. Då flottiljen avvecklades, upphörde freds- och krigsanvändningen av bergshangaren. Istället kom Flygvapnet förrådsställa övertaliga stridsflygplan.[37] Bergshangaren i sig är helt nedsänkt från markytan, och har två 300-500 meter långa lutande uppfartstunnlar, vilka är sammankopplade med huvudtunneln, vilken i sig är hästskoformad. Längst ned i huvudtunneln finns ett antal sidotunnlar. Totalt är anläggningen på cirka 22 000-24 000 m2.[38]

Flygbaser[redigera | redigera wikitext]

Upplands flygflottilj hade vid Tierp flygbas omfattande anläggningar i form av logement, flygfält och övningsområden i området kring centralorten Tierp i den norra delen av Uppsala län. Området kring Tierp är idag avyttrat och således inte tillhörande Försvarsmakten längre.

Traditioner och fana[redigera | redigera wikitext]

Flottiljens ursprungliga emblem var en guldfärgad vase mot blå botten. När flottiljen bildades år 1943 tilldelades den namnet Upplands flygflottilj, men Upplands landskapsvapen var redan upptaget som flottiljvapen. Detta då det bars av Roslagens flygkår (F 2). Istället tilldelades vasen som flottiljvapen.[39] Flottiljen mottog sin första fana den 17 september 1944 på Barkarby. När sedan F 2 avvecklades den 30 juni 1974, blev Upplands landskapsvapen ledigt, och det började användas på J 35 Draken och Helikopter 3.[2] Det var inte förrän år 1996 som flottiljen officiellt fick upplandsäpplet som sitt flottiljvapen, detta då den tidigare fanan ersattes med en ny. Vilken tilldelades av ÖB general Owe Wiktorin, vid en ceremoni den 30 april 1996 på Artillerigården i Stockholm.[40]

Innan avvecklingen hade flottiljen ett traditionsansvar för sju tidigare avvecklade flottiljer, Västmanlands flygflottilj (F 1), Roslagens flygkår (F 2), Östgöta flygflottilj (F 3), Svea flygkår (F 8), Södermanlands flygflottilj (F 11), Bråvalla flygflottilj (F 13) och Södertörns flygflottilj (F 18).[2] Detta utgjorde en komplicerad del av flottiljens fana, då enligt Försvarsmaktens reglemente gällande traditionsansvar kräver att ett nedlagt förband återges på fanduken.[41]

Valspråk[redigera | redigera wikitext]

Flygflottiljens valspråk: Labor-Effectus-Vigor (Arbete-Effektivitet-Trivsel) skapades av dåvarande chefen för F 16, överste Sven-Olof Olson.

Tjänstgöringstid för flygplanstyper och helikoptrar[redigera | redigera wikitext]

Huvudtyper[redigera | redigera wikitext]

Jaktflygplan

Övriga flygsystem[redigera | redigera wikitext]

Lätt attack
Skolflygplan
Helikoptrar

Flottiljchefer[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungliga Upplands flygflottilj 1943 1974
Upplands flygflottilj 1975 2003
Beteckningar
F 16 1943 1957
F 16/Se O3 1957 1965
F 16 1965 1981
F 16/Se M 1981 1993
F 16/FK M 1993 1994
F 16 1994 2003
Förläggningsorter, detachement och baser
Ärna flygbas (F) 1943 2003
Tierp flygbas (B) 19?? 1999
Rommehed flygbas (B) 19?? 1999
Visby flygbas (D) 1994 2003
Färila flygbas (B) 1963 2003
Tullinge flygbas (B) 1983 1985
Marma skjutfält (Ö) 19?? 2003

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 207
  2. ^ [a b c d e] Braunstein (2003), s. 103–106
  3. ^ [a b] Regefalk (1993), s. 23
  4. ^ Regefalk (1993), s. 24
  5. ^ [a b c] Regefalk (1993), s. 33
  6. ^ [a b c] Bergtrollet 1964-3
  7. ^ Regefalk (1993), s. 41
  8. ^ [a b] Regefalk (1993), s. 266
  9. ^ Regefalk (1993), s. 267
  10. ^ [a b] Regefalk (1993), s. 113
  11. ^ Regefalk (1993), s. 206
  12. ^ [a b] Regefalk (1993), s. 224
  13. ^ [a b] Regefalk (1993), s. 135
  14. ^ Flygvapennytt 1999-4
  15. ^ prop. 1999/2000:30
  16. ^ Ulriksson (2003), s. 7
  17. ^ Ulriksson (2003), s. 143
  18. ^ Flygvapnet på Gotland Läst 26 oktober 2014
  19. ^ prop. 1971:110
  20. ^ [a b] Flygvapennytt 2002-1
  21. ^ Flygskolan överlämnad till nytt förband
  22. ^ Åshage 2011, s. 135–140
  23. ^ Vingar över Uppland (1993), s. 214-218
  24. ^ Det sista decenniet (2003), s. 77
  25. ^ Krigsarkivet
  26. ^ Kronologi över flyget i Sverige: 2000–2009
  27. ^ Regefalk (1993), s. 93
  28. ^ Upplands Flygflottilj vid Ärna utanför Uppsala
  29. ^ [a b c d] Åshage (2011), s. 120–123
  30. ^ Regefalk (1993), s. 79
  31. ^ Regefalk (1993), s. 185-189
  32. ^ Ulriksson (2003), s. 71
  33. ^ Regefalk (1993), s. 64
  34. ^ Regefalk (1993), s. 65
  35. ^ Regefalk (1993), s. 72
  36. ^ Regefalk (1993), s. 1999
  37. ^ Svenska flygbaser (2008), s. 117
  38. ^ Svenska flygbaser (2008), s. 118
  39. ^ Regefalk (1993), s. 259
  40. ^ Ulriksson (2003), s. 26
  41. ^ silvervingar - Upplands flygflottilj Läst 26 oktober 2014

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. Sid. 149-150. ISBN 91-971584-8-8 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Regefalk, Egon (1993). Vingar över Uppland: Ett halvsekel med Ärnaflyget: F 16 1943-1993. Västerås: Upplands flygflottilj. ISBN 91-630-1597-8 
  • Ulriksson, Christer (2003). Det sista decenniet: F 16 Upplands flygflottilj: en minnesbok 1993-2003. Ödeshög: Upplands flygflottiljs kamratförening. ISBN 91-631-3932-4 
  • Andersson, Lennart (2008). Svenska flygbaser. Svensk flyghistorisk förening 
  • Åshage Jarl, red (2011). Sjunde jaktflottiljen: F 18 - en nedlagd flygflottilj. [Tullinge]: Norlén & Slottner. Libris 12306331 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]