Kronologi över kvinnans rättigheter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elena Cornaro Piscopia. Första kvinnan med doktorsgrad, 1678.
Eva Ekeblad. Första kvinnan i vetenskapsakademien, 1748.

Denna lista är menad att utgöra en kronologi över de lagar som införts för könens likställdhet. Den fokuserar inte på rösträtten utan på alla formella rättigheter i samhället.

Kronologi[redigera | redigera wikitext]

Före 1800[redigera | redigera wikitext]

1678
1748
1772
  • Sverige: Änkor och "värnlösa" kvinnor får rätt att bedriva tobakshandel.[1]
1773
1778
  • Sverige: Barnamordsplakatet: Ogifta kvinnor tillåts föda barn anonymt på annan ort än sin hemort, för att slippa social utstötning, och ska slippa svara på frågor från myndigheter om barnets födelse.
1782
1788
1789
  • Frankrike: Vid städerförsamlingen inför Franska revolutionen inlämnas flera förslag om allmän rösträtt, och i dessa ingår krav även på kvinnlig rösträtt, som förs fram främst av Markis de Condorcet.
1791
  • Frankrike: Lika arvsrätt (avskaffad 1804).
1792
  • Frankrike: Lika rätt till skilsmässa (avskaffad 1804).
1792
  • Frankrike: Åttatusen kvinnor tjänstgör öppet i franska armén fram till 1794; detta förbjuds 1795, då kvinnor uppmanas att "återvända till sina hem".
1793
  • Frankrike: Förslaget om kvinnlig rösträtt tas upp i lagförsamlingen. Det franska parlamentet förklarar att det inte finns några formella hinder för att inkludera kvinnor i rösträtten och erkänner det som princip, men frågan läggs sedan åt sidan med formuleringen att man bör skjuta upp dess genomförande.

1800-1860[redigera | redigera wikitext]

1810
  • Sverige: Ogifta kvinnor får möjlighet att ansöka om att bli myndigförklarade av kungen.
1811
  • Österrike: Ägorätt för gifta kvinnor och rätten att själv välja yrke.[2]
1832
  • England: I samband med rösträttsreformen inlämnas det första kravet på kvinnlig rösträtt men avslås.
1834
  • Sverige: Kvinnor får tillåtelse att driva pastejbageri [3]
1839
  • Sverige: Tillåtelse att sälja "nipper" (i bemärkelsen småprydnader) [3]
1841
  • Bulgarien: Sekulära utbildningsinstitutioner öppnas för flickor, vilket också öppnar läraryrket för kvinnor[4]
1844
  • Sverige: Tillåtelse att sälja glasföremål[3]
1845
1846
  • Sverige: Hantverks- och handelsyrken öppnas för icke gifta kvinnor .[6]
1847
  • Sverige: Nancy Edberg anställs som första simlärare för kvinnor. Hon gör både simundervisning och skridskoåkning tillgängligt för kvinnor.
1849
  • Sverige: Tillåtelse att sälja "Smått kram"[3]
1850
  • Frankrike: Allmän grundutbildning även för flickor. Flickor till skillnad från pojkar måste dock undervisas av kyrkliga lärare.[2]
  • Oregon, USA: Icke gifta kvinnor får äga mark.[2]
1853
  • Sverige: Rätt till yrket som folkskollärare[6]
1854
  • Norge: Lika arvsrätt.[2]
1855
  • Sverige: Lea Ahlborn blir landets första kvinnliga tjänsteman.
1857
  • Danmark: Ogift kvinna myndig.[5] Ogift kvinna samma näringsrättigheter som man[7]
1858
  • Sverige: Ogifta kvinnor får ansöka vid domstol om att bli myndigförklarade.[5]
1859
  • Sverige: Rätt till lägre statstjänst.[6]
  • Danmark: rätt till att ta lärarexamen och att undervisa kvinnliga elever vid statliga skolor [7]

1860-1899[redigera | redigera wikitext]

1861
1863
  • Sverige: Ogift kvinna automatiskt myndig vid 25 års ålder.[5]
  • Sverige: Telegraf- och posttjänster öppnas för kvinnor.[8]
  • Danmark: rätt till att studera vid gymnasium[7] Norge: Kvinnan myndig.
1864
  • Finland: Ogift kvinna myndig.
  • Sverige: Hustrumisshandel förbjuds[9] Ogifta kvinnor och män lika rättigheter i det privata näringslivet.[6]
  • Sverige: Gymnastikyrket öppnas för kvinnor[8]
1865
  • Italien: Kvinnor myndiga. Schweiz: Kvinnor får studera.
1866
  • Norge: Kvinnor får rätten att välja yrke.[2]
1867
  • Danmark: rätt att undervisa manliga elever vid statliga skolor[7]
1869
  • Norge: båda könen myndiga vid samma ålder.[5]
  • Norge: Läraryrket öppnas för båda kön.
  • Österrike: Rätt till statlig lärartjänst i folkskola.[2]
  • Ryssland: Statliga föreläsningar och kurser i högre utbildning med rätt till examen börjar hållas för kvinnor. Dessa ger rätten till lägre befattningar inom juridik och medicin, så som advokatbiträden, och till lärartjänst i folkskolor. Alla kvinnokurser utom en enda i Sankt Petersburg stängs dock 1883.[2]
  • Sverige: Järnvägstjänster öppnas för kvinnor[8]
1870
  • England: Ägorätt för gifta kvinnor (utökad 1882 och 1893).
  • Sverige: Kvinnor får avlägga läkarexamen[5][10] (första studentexamen 1871). Nya Zeeland: Ägorätt för gifta kvinnor.
1872
  • Sverige : Arrangerade äktenskap förbjuds och båda könen garanteras rätten att välja äktenskapspartner.
  • Österrike: Rätt att arbeta inom post och telegrafbyrå.[2]
1873
  • Sverige: Båda könen får studera på samma villkor.[5] Kvinnor får avlägga universitetsexamen inom alla yrken utom juridik och teologi[10]
1874
  • Nederländerna: Universiteten öppnas för båda kön.
  • Italien: universiteten öppnas för båda kön.
  • Japan: Kvinnor får bli guvernanter och lärare.
  • Sverige: Gifta kvinnor rätt till enskild lön och ekonomi.[6]
1875
  • Danmark: universiteten öppnas för båda könen.[5]
1876
  • England: kvinnor får studera.
1878
  • Finland: lika arvsrätt [5]
  • Bulgarien: Allmän grundutbildning och läroverk för flickor[4]
1879
  • Frankrike: Allmän läroverksutbildning för båda könen.[2]
1880
  • Frankrike: Universiteten öppnas för båda kön[2]
  • Belgien: Universiteten öppnas för båda kön.
  • Danmark: Gifta kvinnor får rätten till sin egen lön och ekonomi[11]
1881
  • Frankrike: Båda könen får öppna bankkonto i eget namn.[2]
1882
  • England: Gifta kvinnor myndiga (fullständigt 1887).
1884
  • Tyskland: Kvinnan myndig.
  • Norge: Kvinnor får studera.[5] Sverige: båda könen myndiga vid samma ålder. * Frankrike: skilsmässa tillåtet även för kvinnor.[2]
1888
  • Spanien: universiteten öppnas för båda könen.
  • Norge: Gifta kvinnor myndiga.
  • Danmark: Fäder blir skyldiga att betala underhåll till utomäktenskapliga barn[11]
1889
  • Sverige: Kvinnor valbara till skolvård, fattigvård och andra socialstyrelser.
1890
  • Belgien: Alla akademiska yrken öppnas för kvinnor[12]
  • Sverige: Apotekaryrket öppnas för kvinnor[8]
1893
  • Frankrike: Ogift kvinna myndig.
1894
  • Danmark: Även statliga universitet öppnas för båda könen[7]
1895
  • Österrike-Ungern: Universiteten öppnas för båda könen.[2]
  • Ryssland: Ett medicinskt institut för utbildning av kvinnliga läkare grundas.[2]
1896
1897
  • Polen: universiteten öppnas för båda könen.
1899
  • Danmark: Gifta kvinnor myndiga[11] Island: Ägorätt för gifta kvinnor.[2]

1900-1999[redigera | redigera wikitext]

1900
  • Belgien: Ogifta kvinnor myndiga[12]
  • Egypten och Tunisien: Flickskolor tillåts.
  • Sverige: Kvinnor får inte anställas för gruvarbete. Rätt till obetald ledighet efter förlossning för kvinnliga industriarbetare[6]
1901
  • Sverige: Rätt till obetald ledighet efter förlossning för alla kvinnliga anställda[6] * Danmark: Betald mödraledighet för industriarbetare[11]
  • Bulgarien: Universiteten öppnas för båda könen[4]
1903
  • Sverige: Läkaryrken i statlig tjänst öppnas för båda könen [10]
1905
  • Island: Läroverken öppnas för båda könen.[2]
  • Ryssland: Universiteten öppnas för båda könen.[2]
1907
  • Japan: Samundervisning börjar tillämpas gradvis vid universiteten.
  • Sveriges första kvinnliga byggnadsingenjörer: Elin Jacobsson och Anna Sandstedt[13]
1908
  • Frankrike: gifta kvinnor myndiga.
  • Danmark: Lägre juridiska tjänster öppnas för båda könen[7]
  • Danmark: Ogifta mödrar blir förmyndare för sina barn[11]
  • Belgien: Kvinnor får vittna inför domstol[2]
  • Ryssland: Universiteten öppnas för båda könen.[2]
1909
  • Sverige: Formuleringen "Svenske män" som villkor för en rad statliga tjänster tas bort och båda könen får därmed formellt tillträde till de flesta statliga tjänster[10]
1910
1913
  • Sverige: Rätt till att bli lektorer och rektorer vid statliga verk för båda könen[6]
1920
  • Kina: universiteten öppnas för båda könen.
1921
  • Danmark: Kvinnor får rätt till statstjänst[7]
  • Sverige: Gifta kvinnor myndiga
1922
  • Belgien: Juridiska yrken öppnas för kvinnor[15]
1923
  • Egypten: Slöjan kommer ur bruk bland den muslimska överklassen.
1925
  • Sverige: Behörighetslagen ger kvinnor rätt till alla statliga tjänster utom militära och teologiska.[5]
1926
  • Turkiet: Kvinnor blir myndiga och får studera, och slöjan avskaffas.
1927
  • Sverige: statliga gymnasier och läroverk får samundervisning och kvinnor behöver inte längre studera vid avgiftsbelagda flickskolor för att kunna studera på universitet[16]
1935
  • Iran: universiteten öppnas för båda könen.
1936
  • Iran: slöjan avskaffas.
1938
  • Sverige : Preventivmedel leglaiseras[5]
  • Frankrike: Gifta kvinnor myndiga.
1950
  • Belgien: Gifta kvinnor myndiga[15]
1971

' Schweiz: Kvinnor i alla schweiziska kantoner har nu rösträtt i federala val.

1973
1975

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alice Lyttkens: Kvinnan börjar vakna. Den svenska kvinnans historia från 1700 till 1840-talet. Bonniers Stockholm 1976
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Richard J Evans (1979). Kvinnorörelsens historia i Europa, USA, Australien och Nya Zeeland 1840-1920. Helsingborg: LiberFörlag Stockholm. ISBN 91-38-049201
  3. ^ [a b c d] http://www.ub.gu.se/kvinndata/digtid/03/1910/dagny1910_12.pdf
  4. ^ [a b c] The Oxford encyclopedia of women in world history, Volym 1 Av Bonnie G. Smith
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Lilla Focus Uppslagsbok. Focus Uppslagsböcker AB (1979)
  6. ^ [a b c d e f g h] http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/artal/
  7. ^ [a b c d e f g] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 april 2012. https://web.archive.org/web/20120404224755/http://www.kvinfo.dk/side/342/. Läst 28 november 2011. 
  8. ^ [a b c d] http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kunskap/folkbildning/kvinnstyrken.pdf
  9. ^ Kvinnor och våld: en mångtydig kulturhistoria redigerad av Eva Österberg, Marie Lindstedt Cronberg
  10. ^ [a b c d] http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/akademiker/
  11. ^ [a b c d e] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120529040814/http://www.kvinfo.dk/side/341/. Läst 29 november 2011. 
  12. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 april 2012. https://web.archive.org/web/20120415165154/http://www.rosadoc.be/site/rosa/english/pdf/factsheetsenglish/01.pdf. Läst 30 oktober 2012. 
  13. ^ Ur tidningen Idun nummer 19/1907
  14. ^ [1]
  15. ^ [a b] http://books.google.se/books?id=EFI7tr9XK6EC&pg=RA2-PA331&dq=feminist+history+belgium&hl=sv&ei=kIjRTomZDu_Z4QSGu6Vo&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CDIQ6AEwAQ#v=onepage&q=feminist%20history%20belgium&f=false
  16. ^ http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kunskap/historik/

Källor[redigera | redigera wikitext]