Sexpositiv feminism
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sexpositiv feminism, sexradikal feminism, sexliberal feminism, teoribildning och ideologi som framför allt syftar till att framställa sexualitet som en positiv kraft i strävandet efter jämställdhet. Sexpositiva feminister anser att den manliga heteronormativiteten lett till att annan sexualitet än den manligt heterosexuella - såsom kvinnans sexualitet, homo- och bisexualitet, transsexualism och BDSM förnekats och skambelagts.
Den sexpositiva feminismen är delvis en motreaktion mot radikalfeminismens och den socialistiska feminismens protester mot pornografi, koppleri, sexköp och i vissa fall all heterosexualitet. Enligt den sexpositiva feminismen utnyttjar och stärker dessa protester äldre patriarkala tabun kring framför allt kvinnlig sexualitet.
Sexpositiva feminister anser att sexuella tjänster mot betalning i vissa fall är en acceptabel och nyttig del av samhället, och att kriminalisering av sexköp och koppleri gör mer skada än nytta. Den sexpositiva feminismen har många kopplingar till både liberalfeminism och queerteori. Sexpositivismen har samtidigt kritiserats för att nedvärdera viktiga feministiska mål, och själva begreppet sexpositivism har på vissa håll setts som en strategisk namngivning för att undvika kritik.[1]
Kända sexpositiva feminister[redigera | redigera wikitext]
- Petra Östergren[2]
- Susanne Dodillet[3]
- Alexander Alvina Chamberland[4]
- Camille Paglia (även definierad som särartsfeminist[5])
Sexpositiv litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Sexual Personae (1990) av Camille Paglia
- The Ethical Slut (1997) av Dossie Easton och Catherine A. Liszt (Janet Hardy)
- Porr, horor och feminister (2006) av Petra Östergren
- F-ordet. Mot en ny feminism
- Allt som är mitt: Våldtäkt, stigmatisering och upprättelse[6]
- Är sex arbete? : Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet
- Bara för dig: Pornografi, Konsumtion, Berättande
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Relationsanarki
- The Naked Feminist
- Sexarbetare
- Sexsäljares och allierades nätverk i Sverige
- International Union of Sex Workers
Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ Koli, Lyra (19 oktober 2020). ”Marknaden tänder på sexpositivismen - OBS”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/1601609. Läst 30 december 2021.
- ^ Ekman, Kajsa Ekis. ”EU-projekt kuppat av prostitutionslobbyn”. ETC. http://www.etc.se/ledare/eu-projekt-kuppat-av-prostitutionslobbyn. Läst 26 december 2015.
- ^ Wallin, Maria. ”Doddillets avhandling, hela debatten”. SocialPolitik. Arkiverad från originalet den 27 december 2015. https://web.archive.org/web/20151227150154/http://www.socialpolitik.com/2009/04/10/doddillets-avhandling-hela-debatten/. Läst 26 december 2015.
- ^ ””Sexarbetare måste få rättigheter””. https://feministisktperspektiv.se/2014/05/09/sexarbetare-maste-fa-rattigheter/. Läst 26 december 2015.
- ^ "Camille Paglia". NE.se. Läst 8 juni 2014.
- ^ ””En genväg förbi läsekretsens intellekt””. https://feministisktperspektiv.se/2015/08/11/en-genvag-forbi-lasekretsens-intellekt/. Läst 26 december 2015.
