Mörbylånga kommun

	Mörbylånga kommun
	Kommun
	Vapen för Mörbylånga kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Mörbylånga kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Kalmar län
Landskap	Öland
Läge	56°31′0″N 16°23′0″Ö / 56.51667°N 16.38333°Ö
Centralort	Mörbylånga
Areal	668,45 km² (2015-01-01); 157:e största (av 290)
- land	667,25 km²
- vatten	1,2 km²
Folkmängd	16 144 (2023-12-31); 147:e största (av 290)
Befolkningstäthet	24,19 invånare/km²; 156:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Henrik Yngvesson (M)
Geonames	2691347
Kommunkod	0840
Tätortsgrad (%)	77 (2015)
Antal anställda	1 275 (2014-11)
	Webbplats: www.morbylanga.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Mörbylånga kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Mörbylånga.

Kommunen omges på tre sidor av Östersjön med Kalmar sund i väster och omfattar södra delen av landskapet och ön Öland. Den är, jämte Borgholms kommun, medlem i Ölands kommunalförbund.

I norr gränsar kommunen till Borgholms kommun i Kalmar län och i väster har kommunen maritim gräns till Karlskrona kommun i Blekinge län samt till Torsås kommun och Kalmar kommun i Kalmar län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsrum, Glömminge, Gräsgård, Gårdby, Hulterstad, Kastlösa, Mörbylånga, Norra Möckleby, Resmo, Sandby, Segerstad, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby, Torslunda, Ventlinge, Vickleby och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Mörbylånga köping bildades 1881 genom en utbrytning ur Mörbylånga landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner i området: Mörbylånga (av Mörbylånga köping och Mörbylånga landskommun samt landskommunerna Hulterstad, Kastlösa, Resmo, Stenåsa och Vickleby), Ottenby (av Gräsgård, Segerstad, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge och Ås) samt Torslunda (av Algutsrum, Glömminge, Gårdby, Norra Möckleby, Sandby och Torslunda).

1967 uppgick Ottenby landskommun i Mörbylånga landskommun. Mörbylånga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mörbylånga landskommun. 1974 införlivas Torslunda kommun.^[5]

Ett förslag till sammanläggning av de båda kommunerna till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Mörbylånga kommun var motståndet starkast.

Kommunen ingick från bildandet till 1983 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1983 i Kalmar domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I guld en av vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad.

Ingen av de ingående tidigare kommunerna hade haft något vapen och när Mörbylånga kommun färdigbildats 1974 började arbetet med ett sådant. Ett förslag innehöll en hjort. Kommunen omfattade dock bara halva Öland och ett vapen så likt landskapsvapnet ansågs därför olämpligt. Skansmärket i det vapen, som kommunen lät registrera i PRV år 1980 syftar på två försvunna skansar inom kommunens område. I samarbete med statsheraldikern är vapnet komponerat av ölandskonstnären Sven-Bertil Svensson

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Mörbylånga kommun 1970–2015

År			Folkmängd
1970			9 898
1975			11 383
1980			12 613
1985			12 707
1990			13 447
1995			13 802
2000			13 442
2005			13 405
2010			14 021
2015			14 669

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 024, eller 7,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 498 den 31 december 2014).^[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Mörbylånga kommun 14 498 personer. Av dessa var 874 personer (6,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[8]

Födelseland^[8]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&013624.&&&&&013 624
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0144.&&&&&0144
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093
4	Finland	&&&&&&&&&&&&&079.&&&&&079
5	Polen	&&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&071.&&&&&071
7	Thailand	&&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060
8	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051
9	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043
10	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042
11	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031
12	Norge	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031
13	Danmark	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
14	Iran	&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027
14	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027
16	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023
17	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
18	Syrien	&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
19	Kina	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
20	Irak	&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
20	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
22	Island	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
24	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
25	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
25	Somalia	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[9]:

Tätorter

Det finns tio tätorter i Mörbylånga kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Största ort är Färjestaden. Centralort (säte för kommunledning) är Mörbylånga, som därmed har texten i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Färjestaden	5645
2	Mörbylånga	1 824
3	Skogsby	948
4	Algutsrum	862
5	Vickleby	438
6	Glömminge	366
7	Degerhamn	338
8	Saxängen	315
9	Gårdby	277
10	Kastlösa	202

Kommunikationer

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 136 som via länsväg 137 och Ölandsbron har förbindelse till Kalmar och E22.

Politik

I Mörbylånga styr en mitten-högerkoalition bestående av Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, i minoritet.

Kommunfullmäktige 2014–2018

Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
C	Kjell Magnusson		vakant	S	Margaretha Lööf-Johanson	^[10]

Kommunstyrelse 2014–2018

Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
M	Henrik Yngvesson	C	Anna-Kajsa Arnesson	S	Matilda Wärenfalk	^[11]

Nämndpresidier

Nämnd	Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden	MP	Günter Ruchatz	MP	Anne Wilks	S	Per-Olof Johansson	^[12]
Valnämnden	C	Gudrun Mo	M	Sven Stenson	S	Rose-Marie Sjöman	^[13]

Utskottspresidier

Utskott	Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
Barn- och ungdomsutskottet	M	Agneta Stjärnlöf	C	Gunilla Karlsson	S	Mattias Nilsson	^[14]
Kommunledningsutskottet	M	Henrik Yngvesson	C	Anna-Kajsa Arnesson	S	Matilda Wärenfalk	^[15]
Miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskott	MP	Günter Ruchatz	MP	Anne Wilks	S	Per-Olof Johansson	^[16]
Sociala utskottet	C	Monika Löfvin Rosén	M	Ulrik Brandén	S	Mattias Nilsson	^[17]
Vård- och omsorgsutskottet	M	Carl Dahlin	C	Gunilla Karlsson	S	Ella-Britt Andersson	^[18]

Mandatfördelning i valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

15

11

4

5

15

11

4

5

35

89,1

30

5

1973

1

16

3

18

3

8

16

3

18

3

8

49

91,9

44

1976

1

17

4

10

17

4

10

49

92,0

40

9

1979

1

17

15

4

1

11

17

15

4

11

49

91,5

38

11

1982

19

1

13

3

1

12

19

13

3

12

49

91,5

38

11

1985

18

1

12

5

1

12

18

12

5

12

49

90,0

39

10

1988

1

18

3

12

5

1

9

18

3

12

5

9

49

87,1

33

16

1991

1

16

2

1

12

4

2

11

16

2

12

4

2

11

49

87,6

33

16

1994

2

18

3

14

2

1

9

2

18

3

14

2

9

49

86,7

25

24

1998

4

15

3

10

2

4

11

4

15

3

10

2

4

11

49

82,23

27

22

2002

2

17

2

4

9

4

3

8

2

17

2

4

9

4

3

8

49

82,41

26

23

2006

2

17

2

1

2

9

3

2

11

2

17

2

9

3

2

11

49

84,08

31

18

2010

2

14

3

2

1

7

3

2

15

2

14

3

2

7

3

2

15

49

86,20

28

21

2014

2

15

3

5

6

1

16

2

15

3

5

6

16

49

88,19

26

23

Övriga 1973 var Kommunens bästa

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ [1], Kommunfullmäktige — Mörbylånga kommun.
^ [2], Kommunstyrelse — Mörbylånga kommun.
^ [3], Miljö- och byggnadsnämnd — Mörbylånga kommun.
^ [4], Valnämnd — Mörbylånga kommun.
^ [5], Barn- och ungdomsutskottet — Mörbylånga kommun.
^ [6], Kommunledningsutskottet — Mörbylånga kommun.
^ [7], Miljö- och byggnadsnämnds arbetsutskott — Mörbylånga kommun.
^ [8], Sociala utskottet — Mörbylånga kommun.
^ [9], Vård- och omsorgsutskottet — Mörbylånga kommun.

Externa länkar

Mörbylånga kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)

[Scbfödelseland-8] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[10] [1], Kommunfullmäktige — Mörbylånga kommun.

[11] [2], Kommunstyrelse — Mörbylånga kommun.

[12] [3], Miljö- och byggnadsnämnd — Mörbylånga kommun.

[13] [4], Valnämnd — Mörbylånga kommun.

[14] [5], Barn- och ungdomsutskottet — Mörbylånga kommun.

[15] [6], Kommunledningsutskottet — Mörbylånga kommun.

[16] [7], Miljö- och byggnadsnämnds arbetsutskott — Mörbylånga kommun.

[17] [8], Sociala utskottet — Mörbylånga kommun.

[18] [9], Vård- och omsorgsutskottet — Mörbylånga kommun.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]