Sveriges näringsminister
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Näringsminister Energi- och näringsminister och chef för Klimat- och näringslivsdepartementet, samt vice statsminister | |
 | |
| Klimat- och näringslivsdepartementet | |
| Säte | Stockholms regeringskvarter |
|---|---|
| Utses av | Statsministern |
| Underställd | Statsministern |
| Mandatperiod | Beroende av statsministerns och riksdagens förtroende. |
| Företrädare | Karl-Petter Thorwaldsson (S) |
| Förste innehavare | Krister Wickman (industriminister, S) Per Westerberg (näringsminister, M) |
| Inrättat | 1 januari 1969 (industriminister) 22 oktober 1991 (näringsminister) |
| Ersättning | 161 000 kr/månad (2025) |
| Webbplats | Sveriges regering |
| Noter | [1][2] |
_(cropped_2)_edited.jpg)
Sveriges näringsminister, formellt statsråd och chef för Klimat- och näringslivsdepartementet, utses i likhet med övriga ministrar av Sveriges statsminister och ingår i Sveriges regering. Näringsministern ingår i den grupp av statsråd som är departementschefer. Nuvarande näringsminister är Ebba Busch.
Efter valet 1968 inrättades ämbetet som industriminister, vilken var chef för det samtidigt inrättade Industridepartementet. Industriministerns frågor hade tidigare sorterat under handelsministern. Efter regeringen Bildts tillträde 1991 ändrades namnet till näringsminister. Denne är sedan dess chef för Näringsdepartementet, förutom åren 1996-1998 då namnet var Närings- och handelsdepartementet.
Den 1 januari 2023 lades närings- och miljödepartementen ned av den då nytillträdda regeringen Kristersson, och frågorna fördes in i ett nytt Klimat- och näringslivsdepartement under näringsministerns ledning.[3][4][5]
Thage G. Peterson har innehaft ämbetet längst tid, 5 år och 359 dagar.
Lista över Sveriges näringsministrar
[redigera | redigera wikitext]Industriministrar 1969–1991
[redigera | redigera wikitext].jpg)
.jpg)
Näringsministrar 1991–
[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
.JPG)
Biträdande industri-/näringsministrar
[redigera | redigera wikitext]När den nya svenska författningen trädde i kraft 1974 försvann officiellt de så kallade konsultativa statsråden och ersattes av benämningen statsråd. Det eller de statsråd i näringsdepartementet som inte samtidigt är departementschefer kallas inofficiellt biträdande näringsminister.
Bakom titeln biträdande näringsminister döljer sig flera varianter av ministertitlar, såsom arbetslivsminister, energiminister, handelsminister, infrastrukturminister, IT-minister, regionminister och så vidare. Gemensamt för de flesta är att de inte täcker in hela ministerns verksamhetsområden utan bara en del, oftast det dominerande ansvarsfältet. I regeringen 2019 finns titeln landsbygdsminister knuten till näringsdepartementet[6].
Den förste som utnämndes till biträdande industriminister var centerpartisten Olof Johansson som 1976 blev energiminister[7].
Det enda statsråd vid Näringsdepartementet (då Industridepartementet) som enbart har haft titeln "biträdande industriminister" är Roine Carlsson som hade den positionen i Olof Palmes regering 1982–1985.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Protokoll 2022/23:10 Tisdagen den 18 oktober, § 2 Anmälan om utsedda statsråd”. Riksdagens protokoll. Sveriges riksdag. 18 oktober 2022. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll-20222310-tisdagen-den-18-oktober_ha0910/html/. Läst 11 mars 2026.
- ↑ ”Statsrådsarvoden och ersättningar”. Regeringskansliet. 12 juni 2025. https://www.regeringen.se/regeringskansliet/arvoden-och-ersattningar/. Läst 4 mars 2026.
- ↑ Regeringen och Regeringskansliet (30 december 2022). ”Regeringskansliets nya organisation”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2022/12/regeringskansliets-nya-organisation/. Läst 11 mars 2026.
- ↑ Regeringen och Regeringskansliet (23 oktober 2022). ”Två nya departement bildas 1 januari 2023”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/tva-nya-departement-bildas-1-januari-2023/. Läst 11 mars 2026.
- ↑ ”Nya regeringen lägger ner miljödepartementet”. DN.se. 18 oktober 2022. https://www.dn.se/sverige/inget-miljodepartement-i-regeringsforklaringen/. Läst 11 mars 2026.
- ↑ Regeringskansliet, Regeringen och (21 januari 2019). ”Sveriges nya regering”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/sveriges-nya-regering/. Läst 27 januari 2019.
- ↑ ”Olof Johansson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/olof-johansson. Läst 27 januari 2019.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Regeringsformen. https://lagen.nu/1974:152. Läst 27 januari 2019.