Toivo Pawlo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Toivo Pawlo
Född Toivo Pawlo
25 december 1917
London, Storbritannien Storbritannien
Död 14 juni 1979 (61 år)
Stockholm, Sverige Sverige
Maka Kerstin Hedeby
(1949-1977)
Bästa skådespelare: Hallo Baby, 1976
IMDb

Toivo Pawlo, född 25 december 1917 i London, död 14 juni 1979 i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pawlo som var son till operasångaren George Pawlo, och operettsångerskan Eva Pawlo, studerade vid Dramatens elevskola 1935–1939. Efter studierna arbetade han där under ytterligare ett år. Under 1940-talet turnerade han med Riksteatern och var sedan verksam vid stadsteatrarna i Malmö och Stockholm. Åren 1969–1978 engagerades han åter på Dramaten.[1]

Han medverkade i ett trettiotal filmer och tilldelades 1976 en Guldbagge i kategorin bästa skådespelare för sin medverkan i filmen Hallo Baby. Samma år fick han O'Neill-stipendiet.

I Sverige är han välkänd som rösten till Tyko Jonsson i Karl-Bertil Jonssons julafton. Han läste även Kalles klätterträd och Loranga, Masarin och Dartanjang.

Mellan 1949 och 1977 var han gift med Kerstin Hedeby och är far till skådespelaren Rebecca Pawlo. Senare var han gift med konstnären Amie Lindahl med vilken han fick dottern Clara Pawlo. Han avled i Stockholm den 14 juni 1979 och är begravd i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[2]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1937 En fenicisk låssmed Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson
Rune Carlsten Dramaten
1938 Hyresgästen 3 tr upp Sex trappor upp
Alfred Gehri
Pauline Brunius Dramaten
1939 Mr Cherry Mitt i Europa
Robert E. Sherwood
Rune Carlsten Dramaten
René Ségur Nederlaget
Nordahl Grieg
Svend Gade Dramaten
1942 Parasitstekeln I vår Herres hage
Josef Čapek och Karel Capek
Gösta Folke Vasateatern[3]
Frank Lippencott Min syster Eileen
Joseph Fields och Jerome Chodorov
Gösta Folke Vasateatern[4]
1943 Greve Gerhard Niels Ebbesen
Kaj Munk
Ingmar Bergman Dramatikerstudion[5]
1944 Direktören
Herr Sleeman
Spelhuset
Herr Sleeman kommer

Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Dramatikerstudion[6]
1947 Jag ska låta höra av mig
Brita von Horn
Ellen Isefiær Dramatikerstudion[7]
1950 Midsommardröm i fattighuset
Pär Lagerkvist
Malmö stadsteater
De likgiltiga
Alberto Moravia
Gösta Folke Malmö stadsteater
Konungen
Pär Lagerkvist
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1951 Till Damaskus, första delen
August Strindberg
Gösta Folke Malmö stadsteater
Järnvattnet i Madrid
Lope de Vega
Gösta Folke Malmö stadsteater
Kärlek i Albanien
Eric Linklater
Gunnar Ekström Malmö stadsteater
"Patrasket"
Hjalmar Bergman
Mats Johansson Malmö stadsteater
Colombe
Jean Anouilh
Henrik Dyfverman Malmö stadsteater
Gengångare
Henrik Ibsen
Henrik Dyfverman Malmö stadsteater
1952 Jesper Mordet i Barjärna
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[8]
Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Mats Johansson Malmö stadsteater
Greve Öderland
Max Frisch
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Ett dockhem
Henrik Ibsen
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1953 Som ni behagar
William Shakespeare
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Hjälten på den gröna ön
John Millington Synge
Mats Johansson Malmö stadsteater
Måsen
Anton Tjechov
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
K Slottet
Max Brod efter en roman av Franz Kafka
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[9]
1954 Smältdegeln
Arthur Miller
Mats Johansson Malmö stadsteater
Intermezzo
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Njegus Glada änkan
Franz Lehár, Leo Stein och Viktor Léon
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[10]
1955 Sganarelle Don Juan
Molière
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[11]
Sakini Tehuset Augustimånen
John Patrick
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[12][13]
Fjäderboll
Lars-Levi Laestadius
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Trasiga änglar eller Änglaköket
Albert Husson
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Revisorn
Nikolaj Gogol
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1956 Julij Kapitonyc Karandysc Bruden utan hemgift
Aleksandr Ostrovskij
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[14]
Ornifle
Jean Anouilh
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Fruar på vift
Georges Feydeau
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Stolarna
Eugène Ionesco
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Trojanska kriget blir inte av
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Erik XIV Erik XIV
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[15]
1957 Knappstöparen Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[16]
Glädjespridaren
John Osborne
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1958 Herr Mississippis äktenskap
Friedrich Dürrenmatt
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater
Melodi på lergök
Lars-Levi Laestadius
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Världen är vi
William Saroyan
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Mefistofeles Ur-Faust
Johann Wolfgang von Goethe
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[17]
Brukspatronen Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[18]
1959 Polisinspektören Irma la Douce
Alexandre Breffort och Marguerite Monnot
Åke Falck Scalateatern[19]
1961 Jago Othello
William Shakespeare
Birgit Cullberg Stockholms stadsteater
Aristoteles, uppassare Violerna
Georges Schehadé
Sam Besekow Stockholms stadsteater
Polischefen i Aten Lysistrate
Aristofanes
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1963 César Bara en barberare
Georges Schehadé
Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
1966 Löpar-Nisse
TV-producenten
Nya Wermländingarne
Sandro Key-Åberg
Christian Lund Stockholms stadsteater
1969 Majoren Familjen Tot
István Örkény
Ernst Günther Stockholms stadsteater
1970 Färgarn Brända tomten
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1974 Burrus Britannicus
Jean Racine
Ernst Günther Dramaten
1975 Medverkande Staden spelar upp!
Carl Zetterström
Lars Amble Dramaten

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1960 Furst Ter-Gaimazov Han som sålde sin fru
David Tutaev
Staffan Aspelin[20]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Toivo Pawlo, Rollboken, Dramaten.
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ ”I vår herres hage”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14232&pos=427. Läst 1 maj 2016. 
  4. ^ 'Min syster Eileen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 december 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-12-27/351/12. Läst 24 augusti 2015. 
  5. ^ ”Niels Ebbesen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/niels-ebbesen. Läst 16 oktober 2015. 
  6. ^ ”Spelhuset/Herr Sleeman kommer”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spelhusetherr-sleeman-kommer. Läst 16 oktober 2015. 
  7. ^ Age (7 oktober 1947). ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-10-07/271/11. Läst 10 februari 2016. 
  8. ^ ”Mordet i Barjärna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mordet-i-barjärna. Läst 17 oktober 2015. 
  9. ^ ”Slottet”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/slottet. Läst 15 oktober 2015. 
  10. ^ ”Glada änkan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/glada-%C3%A4nkan. Läst 17 oktober 2015. 
  11. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. Läst 17 oktober 2015. 
  12. ^ ”Tehuset Augustimånen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tehuset-augustim%C3%A5nen. Läst 15 oktober 2015. 
  13. ^ Sven Barthel (6 februari 1955). ”Ingmar Bergmans tehus”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-02-06/35/18. Läst 22 augusti 2015. 
  14. ^ ”Bruden utan hemgift”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/bruden-utan-hemgift. Läst 17 oktober 2015. 
  15. ^ ”Erik XIV”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/erik-xiv. Läst 15 oktober 2015. 
  16. ^ ”Peer Gynt”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  17. ^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015. 
  18. ^ ”Värmlänningarna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/värmlänningarna-0. Läst 19 oktober 2015. 
  19. ^ Irma la Douce”. Dagens Nyheter: s. 14. 30 oktober 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-10-30/295/14. Läst 22 augusti 2015. 
  20. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 47. 29 september 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-09-29/265/47. Läst 18 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]