Suchoj Su-7

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Suchoj Su-7
Su7bkl mob.jpg
Su-7BKL Fitter
Beskrivning
Typ Attackflygplan
Besättning 1
Första flygning 7 September 1955
I aktiv tjänst 1959
Ursprung  Sovjetunionen
Tillverkare Suchoj
Data
Längd 16,80 meter
Spännvidd 9,31 meter
Höjd 4,99 meter
Vingyta 34 m²
Tomvikt 8 330 kg
Max. startvikt 15 210 kg
Max. bränslevikt 3 220 kg
Motor(er) 1 × Ljulka AL-7F-1 turbojet med ebk
Prestanda
Räckvidd med max. bränsle 1 650 km
Max. flyghöjd 17 600 m
Stigförmåga 160 m/s
Dragkraft/vikt: 0,71
Vingbelastning 434,8 kg/m²
Beväpning
Vapenbalkar 6
Beväpning 2 × 30 mm NR-30 automatkanoner

Suchoj Su-7 eller (NATO-rapporteringsnamn Fitter-A[1]) var ett sovjetiskt jetdrivet jakt/attackflygplan som utvecklades under det tidiga 1950-talet. Första flygningen gjordes 1955 och 1959 togs planet i tjänst. Totalt byggdes över 1 800 Su-7:or. Det tvåsitsiga skolflygplanet Sukhoj Su-7U fick NATO-namnet Moujik.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

I maj 1953 började konstruktionsbyrån Suchoj att designa ett jaktflygplan med svepta vingar med motorn Ljulka AL-7. Det var det första sovjetiska flygplanet med helrörliga stjärtfenor utan roder och variabelt luftintag med centerkon. Den första prototypen S-1 flög första gången 7 september 1955 och satte i april 1956 sovjetiskt hastighetsrekord med 2 170 km/h. Motorn visade sig dock vara otillförlitlig och S-1 totalförstördes i en krasch 23 november 1956.

I juli 1958 började man konstruera en attackversion av Su-7 som fick beteckningen Su-7B. Den största nackdelen med både Su-7 och Su-7B var den höga landningshastigheten (runt 350 km/h). Flera försök gjordes att komma tillrätta med problemet, till exempel startraketer och bromsskärmar. Den mest lyckade konstruktionen var dock provflygplanet Su-7IG med svepbara vingar som ledde fram till efterföljaren Suchoj Su-17.

Endast 143 jaktflygplan byggdes, men de blev kortlivade och ersattes snart av MiG-21. Attackversionen tillverkades i långt fler exemplar och förblev trots flera brister i tjänst in på 1970-talet.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • Su-7 – Jaktversion. 143 byggda.
  • Su-7B – Första attackversionen. 431 byggda.
  • Su-7BM – Uppgraderad version med ny motor, nytt bränslesystem med möjlighet att bära fälltankar. 290 byggda.
  • Su-7BKL – Version med förstärkt landningsställ, fästen för startraketer och två bromsskärmar. 441 byggda.
  • Su-7BMK – Exportversion av Ju-7BM utan möjlighet att bära kärnvapen.
  • Su-7U – Tvåsitsig skolversion av Su-7B.
  • Su-7UM – Tvåsitsig skolversion av Su-7BM.
  • Su-7UMK – Tvåsitsig skolversion av Su-7BMK.
  • Su-7IG – Provflygplan med svepbara vingar.

Användare[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Namnet Fitter används även för de senare flygplanstyperna Su-17, Su-20 och Su-22, därav versionssuffixet -A.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]