Sundsvalls kommun

Sundsvalls kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunhuset
Vapen för Sundsvalls kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västernorrlands län
Landskap Medelpad, Hälsingland
Läge 62°24′0″N 17°19′0″Ö / 62.40000°N 17.31667°Ö / 62.40000; 17.31667
Centralort Sundsvall
Areal 3 452,29 km² (2015-01-01)[1]
26:e största (av 290)
 - land 3 189,71 km²
 - vatten 262,58 km²
Folkmängd 99 213 (2023-12-31)[2]
21:a största (av 290)
Befolkningstäthet 31,1 invånare/km²[2][1]
140:e högsta (av 290)
Geonames 2670776
Kommunkod 2281
Tätortsgrad (%) 88 (2015)[3]
Antal anställda 7 875 (2014-11)[4]
Webbplats: www.sundsvall.se
Lantmäteriets kommunavgränsning
Gimsjön i Sundsvalls kommun.

Sundsvalls kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Sundsvall. Sundsvalls kommun var, invånaremässigt, sjuttonde folkrikaste kommun i Sverige, tredje folkrikaste kommun i Norrland, och folkrikaste kommun i Västernorrlands län den 31 mars 2014.

Huvudsakligen ligger kommunen i de centrala delarna av landskapet Medelpad, med en liten del i Hälsingland (del av Attmars socken). Kommunen har Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län, i väster till Ånge kommun i Västernorrlands län samt Bräcke kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län. I norr gränsar kommunen till Sollefteå kommun och Timrå kommun, bägge i Västernorrlands län. I riktning från nordväst till sydost rinner Selångersån genom kommunens centrala delar medan älven Ljungan rinner genom kommunens södra delar.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Alnö, Attmar, Holm, Indal, Liden, Njurunda, Selånger, Skön, Stöde, Sättna och Tuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sundsvalls stad som 1863 bildade en stadskommun.

Skönsmons municipalsamhälle inrättades i Sköns landskommun 16 oktober 1883 och upplöstes vid utgången av 1947 när området införlivades Sundsvalls stad. Gångvikens municipalsamhälle och Skönsbergs municipalsamhälle inrättades båda i Sköns landskommun 21 september 1894 och upplöstes vid utgången av 1947 när landskommunen ombildades till Sköns köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades två storkommuner i området, Selånger (av de tidigare kommunerna Selånger och Sättna) och Indals-Liden (av Holm, Indal och Liden) medan landskommunerna Alnö, Attmar, Njurunda, Stöde och Tuna samt Sundsvalls stad och Sköns köping förblev opåverkade. 1963 bildades Matfors landskommun av Attmar och Tuna landskommuner.

1965 införlivades Alnö, Selångers landskommuner samt Sköns köping i Sundsvalls stad. Sundsvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sundsvalls stad. 1974 införlivades kommunerna Njurunda, Matfors, Indals-Liden och Stöde.[5]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en stormhatt över tvåkorslagda muskötgafflar, allt i blått.

Vapnet fastställdes för Sundsvalls stad av Kungl Maj:t år 1937 och går tillbaka på ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Efter kommunbildningen fanns en rad upphörda vapen att tillgå, men stadsvapnet registrerades oförändrat för den nya kommunen. Dock används numera oftast i stället för vapnet en logotyp bestående av ett "S" med drakhuvud. Det skapades 1988.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sundsvalls stad och senare Sundsvalls kommun 1810–2023
År Invånare
1810
  
12 507
1830
  
16 326
1850
  
20 320
1860
  
25 464
1870
  
31 544
1880
  
44 351
1890
  
59 739
1900
  
64 431
1910
  
67 984
1920
  
70 837
1930
  
76 916
1940
  
73 965
1950
  
76 657
1960
  
83 190
1970
  
90 795
1975
  
93 992
1980
  
94 742
1985
  
93 181
1990
  
93 808
1995
  
94 531
2000
  
93 126
2005
  
94 044
2010
  
95 732
2015
  
97 633
2023
  
99 213
Gröna staplar indikerar storleken innan den senaste kommunsammanslagningen 1974. Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter. Källa: SCB och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

Befolkningstillväxten 2010–2035 prognostiseras till +1%.[6]

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 11 629, eller 11,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 338 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 941, eller 7,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 93 252 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sundsvalls kommun 97 338 personer. Av dessa var 9 481 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar

Kommundelar

Kommunen är indelad i åtta kommundelar med ett antal glesbygdsområden, tätortsområden och stadsdelar.[9][10]

NYKO Delområde Motsvarande distrikt
1 Sundsvalls tätortsområde Sundsvalls Gustav Adolfs distrikt
Sköns distrikt
Skönsmons distrikt
Selångers distrikt (del av)
2 Alnö kommundel Alnö distrikt
3 Sättna kommundel Sättna distrikt
Selångers distrikt (del av)
4 Njurunda tätortsområde Njurunda distrikt (del av)
5 Njurunda glesbygdsområde Njurunda distrikt (del av)
6 Matfors kommundel Tuna distrikt
Attmars distrikt
7 Stöde kommundel Stöde distrikt
8 Indals-Lidens kommundel Indals distrikt
Lidens distrikt
Holms distrikt

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Sundsvalls kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:

Sundsvallsregionen

Sundsvallsregiongruppen är sex kommuner (Hudiksvalls, Nordanstigs, Sundsvalls, Timrå, Ånge och Härnösands kommuner) som sedan 2004 försöker att lansera varumärket Sundsvallsregionen.[12] Tillsammans består kommunerna av 196 531 invånare 2011. Gruppen har som mål att uppnå hållbar tillväxt genom att kommunsamverkan och kortare restider ska leda till framtida regionförstoring, så att de sex kommunerna bildar en gemensam arbets-, utbildnings- och boenderegion.

Några exempel på samverkan som idag sker mellan kommunerna i Sundsvallsregionen och intilliggande kommuner vid sidan av själva regionsamverkansorganet är:

Enligt Tillväxtverkets indelning baserat på pendlingsmönster består FA-regionen Sundsvall idag endast av kommunerna Timrå, Härnösand, Sundsvall och Ånge. Denna FA-region är Norrlands tredje största med 150 070 invånare 2011.[13] LA-regionen Sundsvall består enligt SCB idag av samma fyra kommuner.

Geografi

Kommunen gränsar i väster till Ånge kommun och i norr till Sollefteå och Timrå kommuner i Västernorrlands län. I nordväst gränsar Sundsvalls kommun till Bräcke och Ragunda kommuner i Jämtlands län och i söder till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län. Öster om Sundsvall ligger Bottenhavet.

I kommunens östligaste del ligger Sundsvalls skärgård med Alnön som största ö, känd för Alnöiten, Medelpads landskapssten, en vulkanisk bergart som hittats på Alnön som för 550 miljoner år sedan var en vulkan.[14]

Insjöar

Se även Lista över insjöar i Sundsvalls kommun
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Namn
Areal
(km²)
Holmsjön (del av) 36,56
Stödesjön 16,28
Armsjön 13,55
Stor-Skälsjön 10,42
Navarn 10,16
Öjen 7,39
Marmen 7,13
Stor-Gussjön 5,70
Fagervikssjön 5,37
Stor-Hullsjön 5,13
Malungen (del av) 4,65

Havsområden och fjordar

Vattendrag

Öar

Berg

Drygt 12 kilometer söder om Stöde fågelvägen finns kommunens högsta punkt, Fanbyklacken. Fanbyklacken når 506 meter över havet. Flera bergstoppar kring Liden når också över 400 meter över havet.

Tätorter

2015 fanns det 20 tätorter i Sundsvalls kommun.[15]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2010-12-31.

Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Tätort
Befolkning
Landareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Sundsvall &&&&&&&&&&057606.&&&&&057 606 &&&&&&&&&&&04251.&&&&&04 251 &&&&&&&&&&&01355.&&&&&01 355
Kvissleby &&&&&&&&&&&08785.&&&&&08 785 &&&&&&&&&&&01062.&&&&&01 062 &&&&&&&&&&&&0827.&&&&&0827
Vi/Alvik &&&&&&&&&&&05841.&&&&&05 841 &&&&&&&&&&&&0629.&&&&&0629 &&&&&&&&&&&&0928.&&&&&0928
Matfors &&&&&&&&&&&03437.&&&&&03 437 &&&&&&&&&&&&0465.&&&&&0465 &&&&&&&&&&&&0739.&&&&&0739
Stockvik &&&&&&&&&&&02532.&&&&&02 532 &&&&&&&&&&&&0142.&&&&&0142 &&&&&&&&&&&01779.&&&&&01 779
Indal &&&&&&&&&&&&0949.&&&&&0949 &&&&&&&&&&&&0244.&&&&&0244 &&&&&&&&&&&&0388.&&&&&0388
Ankarsvik &&&&&&&&&&&&0986.&&&&&0986 &&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208 &&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0474
Stöde &&&&&&&&&&&&0704.&&&&&0704 &&&&&&&&&&&&0197.&&&&&0197 &&&&&&&&&&&&0357.&&&&&0357
Lucksta &&&&&&&&&&&&0637.&&&&&0637 &&&&&&&&&&&&0159.&&&&&0159 &&&&&&&&&&&&0400.&&&&&0400
Fanbyn &&&&&&&&&&&&0599.&&&&&0599 &&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201 &&&&&&&&&&&&0299.&&&&&0299
Klingsta och Allsta &&&&&&&&&&&&0547.&&&&&0547 &&&&&&&&&&&&0172.&&&&&0172 &&&&&&&&&&&&0319.&&&&&0319
Kovland &&&&&&&&&&&&0485.&&&&&0485 &&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058 &&&&&&&&&&&&0838.&&&&&0838
Hartungviken &&&&&&&&&&&&0400.&&&&&0400 &&&&&&&&&&&&0248.&&&&&0248 &&&&&&&&&&&&0162.&&&&&0162
Selånger &&&&&&&&&&&&0324.&&&&&0324 &&&&&&&&&&&&0111.&&&&&0111 &&&&&&&&&&&&0292.&&&&&0292
Nedansjö &&&&&&&&&&&&0310.&&&&&0310 &&&&&&&&&&&&&096.&&&&&096 &&&&&&&&&&&&0323.&&&&&0323
Liden &&&&&&&&&&&&0283.&&&&&0283 &&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086 &&&&&&&&&&&&0329.&&&&&0329
Skatan &&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0222 &&&&&&&&&&&&0121.&&&&&0121 &&&&&&&&&&&&0184.&&&&&0184
Hovid &&&&&&&&&&&&0216.&&&&&0216 &&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053 &&&&&&&&&&&&0405.&&&&&0405
Tunbyn &&&&&&&&&&&&0216.&&&&&0216 &&&&&&&&&&&&&074.&&&&&074 &&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290
Vattjom &&&&&&&&&&&&0563.&&&&&0563 &&&&&&&&&&&&0134.&&&&&0134 &&&&&&&&&&&&0420.&&&&&0420

Kommunikationer

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan/Ådalsbanan. Från Sundsvall utgår E14 och Mittbanan i nordvästlig riktning mot Östersund och Trondheim. Från E14 avatar länsväg 305 åt söder i Stöde samt riksväg 86 och länsväg 320 åt nordväst i Sundsvall. Mittbanan trafikeras av Norrtågs regiontåg. Ostkustbanan/Ådalsbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg, Ostkustbanan av regiontåget X-Tåget från Gävle och Ådalsbanan av regiontåget Norrtåg mot Umeå.

Politik

Socialdemokraterna var, sedan kommunsammanslagningen i början av 70-talet, det styrande partiet i kommunen. Sedan valet 2014 styrs kommunen av en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, och Centerpartiet.

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Arianne Sundman
Förste vice ordförande
M
Elisabeth Gisslin Burman
Andre vice ordförande
S
Burhan Hussain
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Malin Larsson
S
Jonas Väst
Kultur- och fritidsnämnden
S
Åsa Ulander
V
Hiham Elkahtib
Miljönämnden
C
Kjell Bergkvist
S
Leif Nilsson
Lantmäterinämnden
S
Anders Hedenius
V
Åke Johansson
Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration
V
Christiane Rüdiger
S
Christina Nordenö
Barn- och utbildningsnämnden
S
João Pinheiro
V
Hans Zetterkvist
Stadsbyggnadsnämnden
S
Anders Hedenius
V
Åke Johansson
Valnämnden
S
Cathrine Edström
S
Stefan Aronson

Mandatfördelning i Sundsvalls kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704321096
4321096
6187,2
529
19735422257
5422257
8191,0
6318
19765402187
5402187
8191,0
5823
197954117711
54117711
8190,2
5328
198244615412
44615412
8190,5
5229
19854431101013
443101013
8188,3
5130
1988441711819
44171189
8184,3
4734
19914394188413
439488413
8184,8
4734
199454476712
54476712
8184,7
4140
19981036554714
1036554714
8178,91
4734
20027384710510
7384710510
8177,57
4239
20064354278417
435478417
8178,96
4635
20104325437125
43254725
8182,22
4437
20144384845216
438484516
8184,05
4239
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Tidigare kommunfullmäktigeordförande i Sundsvall

Utbildning

Sundsvall är en av Mittuniversitetets campusorter.

Sevärdheter

  • Kvissle-Nolby-Prästbolet. Unik fornlämningsmiljö vid Ljungans utlopp i Bottenhavet söder om Sundsvall. Historiskt maktcentrum under åtminstone tusen år där Norrlands mest monumentala storhög uppfördes under folkvandringstid tillsammans med tolv andra storhögar. Runsten med kors och tidigmedeltida gårdskyrkoruin berättar om kristendomens införande hos stormannaätten. Områdets reservatskaraktär och den välbevarade helheten gör detta historiska landskap till ett av de märkligaste i Norrland och Sverige. Storhögar av liknande dignitet finns dessutom i Högoms gravfält och i Sundsbruk.
  • Friluftsmuseet Norra berget innefattar utsiktstorn, gamla byggnader, ett hantverks- och sjöfartsmuseum vars mest kända föremål är den uppstoppade Skvadern, samt Bureplatsen som är en slags konstnärlig gestaltning och festivalplats.
  • Köpstaden Birsta, 8 kilometer norr om Sundsvall, är Norrlands största handelsområde.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  9. ^ ”områdesfakta 2015_K 1s”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921034945/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Befolkning/Omr%C3%A5desfakta/omr%C3%A5desfakta%202015_K%201s.pdf. 
  10. ^ ”Hela Sundsvalls kommun”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921035308/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Statistikomr%C3%A5deskartor/Kommundelar/Hela%20Sundsvalls%20kommun.pdf. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Sundsvallsregionen.se
  13. ^ ”Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv”. Tillväxtanalys. http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.1d7fbce414d2f83fc769ee8b/1431501592888/WP_PM_2011_47.pdf. 
  14. ^ ”I A-G Alnö geologiska lokaler”. http://www.rst.sundsvall.se/download/18.5fa0c5b211481decdd980005807/A-G... [död länk]
  15. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016. 
  16. ^ ”Sundsvallsbron”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525233229/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasternorrland/E4-Sundsvall/Sundsvallsbron/. Läst 17 maj 2015. 

Externa länkar