Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/December

Om Nunorna

Ingen som dagligen redigerar har väl kunnat undgå att se de tre nunorna. Vad som omedelbart först slog mig var hur påträngande de presenteras. Tre inte särskilt fagra nunor stirrar emot en så snart man vill göra någon redigering. Faktiskt rätt störande efter några dagar.

Om vi bortser från estetiken så är det än värre med etiken. En av dem är anställd programmerare med lön för vad han gör. Han går nu ut och propagerar för mera bidrag som naturligtvis ger honom möjlighet till högre lön. Jag trodde sådan reklam var portförbjuden på Wikipedia.

Vem har beslutat att sätta in denna påträngande reklam? När jag för någon tid sedan ville få någon beslutsför person eller något handlingskraftigt organ inom Wikipedia att komma åt de professionella fastighetsmäklare som ogenerat stulit texter från WP-artiklar och använder dem i sin dagliga annonsering fanns det ingen som kunde besluta utan det var den enskilde upphovsmannen som skulle agera.

Det finns minst en aspekt till på donationer till Wikipedia. Hur ser egentligen organisationen ut? Hur pass seriös är den? Vart går pengarna? Hur kontrolleras organisationen? Hur många profitörer finns det som i idealismens namn skor sig själva? Är det som Stadsmissionen och Röda korset fast i mycket större skala.

Mitt förslag. Börja med att ta bort nunorna.

///Mvh--Quadrigarius 13 november 2011 kl. 11.38 (CET)

Vilka nunor? Vad är det du pratar om? /ℇsquilo 13 november 2011 kl. 12.55 (CET)

Sannolikt det som ligger i Sitenotice just nu. Personligen har jag stängt av det hela.

#siteNotice {
        display: none;
}

i .css-filen gör jobbet. Innehållet i dessa siteNotice bestäms inte här på Wikipedia. -- Lavallen 13 november 2011 kl. 12.59 (CET)

Antagligen dessa [1]. Edaen 13 november 2011 kl. 13.03 (CET)

Och här lite info om organisationen som driver wikipedia: Wikimedia Foundation och wikimediafoundation.org och som inte gör det gratis.--LittleGun 13 november 2011 kl. 13.16 (CET)

Vi som har konton kan lätt slippa dem, men för den genomsnittliga läsaren är Nunorna ständigt närvarande. Kampanjen är utformad för amerikanska förhållanden och har varje år framstått som rätt osmidig och lätt pinsam för många andra. Tyvärr, får man säga, för syftet är ju gott. /NH 13 november 2011 kl. 17.01 (CET)

Och varje år brukar någon i god tid utannonsera det här på Bybrunnen och be om hjälp med att skapa reklamkampanjer som skulle fungera bättre enligt varje projekts kultur, men det är sällan något intresse att delta i det arbetet. Vi får den donationsreklam som vi får. (den som tror att det är gratis att driva en av världens mest besökta webbplatser är förresten mer än lovligt naiv) /Grillo 13 november 2011 kl. 17.37 (CET)

Aha, då förstår jag. Själv slipper jag dem genom att blockera *.wikimedia.org/wikipedia/*Special:BannerController med Addblock Plus. /ℇsquilo 13 november 2011 kl. 18.48 (CET)

På förekommen fråga så hade Svenska Röda korset 2010 991 MSEK i inkomster¹ och Wikimedia Foundation ca 120 MSEK ($17 MUSD)². Alltså bara den svenska delen av röda korset omsätter mer än 8 gånger av Wikimedia Foundation gör. --Ainali 13 november 2011 kl. 18.59 (CET)

Efter den kommentaren i förrfjol försökte jag i fjol hjälpa med att skapa en för svenska förhållanden bättre kampanj på svenska. Jag gick med i det arbetet så snart jag upptäckte det och gjorde mitt bästa enligt mitt förstånd. Men jag såg aldrig att vårt arbete på något som helst sätt skulle ha noterats och efter att man gjort tester på andra språk fick vi Jimmy Wales för hela slanten. Jag begrep aldrig vad jag borde ha gjort. --LPfi 15 november 2011 kl. 20.59 (CET)

Men visst var det väl så att förra året gjordes tester på svenska? I år vet jag inte hur det har gjorts språkmässigt, men Jimmy har blivit (knappt) slagen i tester av Brandon Harris i alla fall. --Ainali 15 november 2011 kl. 23.17 (CET)

Fastighetsmäklarna

En annan sak: Quadrigarius, apropå fastighetsmäklarna, den cc-licens som vi antas bidra under tillåter faktiskt viss kommersiell återanvändning av vårt material. M. v. h., Jörgen B 15 november 2011 kl. 14.04 (CET)

Under vissa villkor. Jag kan svårligen tro att de villkoren följs i någon vanlig kommersiell organisations "dagliga annonsering". --LPfi 15 november 2011 kl. 21.01 (CET)

Anger de wikipedia som källa, och låter de bli att hävda att de har upphovsrätt även till citaten från wikipedia, så torde de ha full rätt att vanemässigt använda wikipediamaterial. Jörgen B 16 november 2011 kl. 14.30 (CET)

Jag har förgäves försökt väcka intresse för flagranta upphovsrättsintrång där texter skapade av oss utan den ringaste hänsyn till upphovsrätten kommersiellt används av bl annat http://www.fastighetsbyran.se/Kontor/helsingborg/Vara-naromraden/

Det enda svaret på min förfrågan är att det får upphovsmannen bevaka.

Resultat är att att inget händer. Varför har vi i så fall en licens?

Varför ska vi jobba fritt och låta andra stjäla och nyttja kommersiellt vad vi gjort? Varför är vi sådana mesar att vi låter detta ske ohämmat?

Svaret är. Vi är tafatta trälar som fastnat i en degig ideologi som innefattar att ingen kan fatta beslut på Wikipedia.

Nu skriver jag inte om nunor längre. De är så frånstötande så jag kallar dem för nyllen. Hur länge till ska vi behöva se dem stirra på oss?

Vem har översatt och publicerat dessa infantila texter?

Någon ansvarig finns väl eller är vi helt i händerna på någon halvreligiös, halvfnoskig rörelse i USA?

///Mvh--Quadrigarius 17 november 2011 kl. 15.50 (CET)

Ingen tvingar dig att bidra, och ingen tvingas skedmata dig med information om Wikimedia Foundation. Sök och du må finna. Hatar du Wikipedia så mycket, är det nog bättre att du slutar bidra än att sprida din bitterhet över oss andra. /Grillo 17 november 2011 kl. 16.25 (CET)

Om en tredje person skulle stämma ett företag för att de använder texter som jag bidragit till, så ser jag nog det som ett större intrång än själva kopierandet. -- Lavallen 17 november 2011 kl. 16.35 (CET)

Jag har inget egenintresse i detta. Jag tycker ofta är det kul att skriva och kommentera Wikipedia. Sedan 2 maj 2008 har jag gjort 5 300 redigeringar. Jag ångrar ingen.

Mitt inlägg handlar om en helt annan sak och det borde varje intelligent läsare förstå, nämligen hur ska vi skydda oss mot upphovsrättsövergrepp. Jag konstaterade bara att något enda skydd har vi inte. Hur Grillo kan tolka det till att jag är bitter är mig en gåta. Jag hatar inte alls Wikipedia. Tvärtom är det så att jag starkt gillar allt samarbete men jag är å andra sidan misstänksam mot allt vad som kan beteckans som maktmissbruk.

Jag tror att det är typiskt för dessa antiauktoritära system är att de tas över av auktoritära personer som i hemlighet tar kontrollen och på sikt profiten och därmed intäkten.

///Mvh--Quadrigarius 17 november 2011 kl. 18.33 (CET)

Har du brytt dig om att läsa Ainalis och LittleGuns inlägg ovan? /Grillo 17 november 2011 kl. 19.15 (CET)

WMF har inte rätt att ingripa annat än på vårt uppdrag. De har inte svenska jurister. Det vore förstås skäligt att de hjälpte med lämplig infrastruktur och WMF-SE kunde gott ta sig en roll i svenska fall. Jurister är dock dyra, så sådan hjälp bör ges efter noggrant övervägande.

Då någon av oss publicerar oss på Wikipedia har vi precis samma skydd som då vi publicerar oss på våra privata webbplatser (men betydligt bättre än på Facebook e.d., där man ofta ger webbplatsen rätt att utnyttja materialet enligt eget förgottfinnande).

Det här är alltså en sak mellan upphovsmannen och företaget. Vi andra kan hjälpa till enligt förmåga. Det goda med webbplatser à la den nämnda är att de använder ett stort antal artiklar och chansen är då god att man hittar en där man bidragit väsentligt, så att verkshöjden är uppenbar. Jag har dock inte skrivit om svenska orter och kan därmed inte ingripa.

När firman finns i Sverige borde det gå lätt att skriva några brev, kanske först snällt och hövligt, men med klart krav på att licensen skall följas. Och att på riktigt gå till domstol om det inte hjälper.

--LPfi 17 november 2011 kl. 20.07 (CET)

Angående översättningarna så görs de på m:Fundraising_2011/Translation av frivilliga skribenter. Om du är intresserad av att veta exakt vem som har gjort vad finns historikflikar där med, men jag hoppas att du hellre lägger energin på att hjälpa till att göra dem bättre. --Ainali 17 november 2011 kl. 23.04 (CET)

Quadrigarius och LPfi: Jag följde länken ovan, och kan hålla med om att om Fastighetsmäklarna har använt wikipediabidrag på dessa, så kanske det skulle kunna uppfattas som licensbrott; dock inte alls för att de använder texterna kommersiellt (detta är mycket explicit tillåtet), utan i den mån de inte anger källa och att materialet är "fritt".

De bidrag vi ger ges ju nuförtiden under en cc-sa-3.0-licens. Jag påminner om att det bland annat betyder att Du har tillstånd: ... använda verket för kommersiella ändamål, vilket såvitt jag förstår betyder att fastighetsmäklarna utan vidare rutinmässigt kan använda våra texter i sin annonsering. De två explicita inskränkningarna, alltså Erkännande — Du måste ange upphovsmannen och/eller licensgivaren på det sätt de anger (men inte på ett sätt som antyder att de godkänt eller rekommenderar din använding av verket) respektive Dela Lika — Om du ändrar, bearbetar eller bygger vidare på verket får du endast distribuera resultatet under samma licens eller en liknande licens som denna hade uppfyllts i rimlig mån om de exempelvis hade angivit wikipedia som källa, med fast länk till respektive version, och inte hade försökt reservera upphovsrätten även till wikipediacitaten. Det verkar de emellertid för närvarande inte att göra. I stället anger de följande villkor:

Rätt till material på webbplatsen

Materialet på webbplatsen kan vara skyddat enligt upphovsrättslagen. Det gäller t ex bilder och texter. Det är inte tillåtet att mångfaldiga, sprida eller på annat sätt tillgängliggöra upphovsrättskyddat material utan medgivande från rättighetsinnehavaren. Rättighetshavaren kan vara Fastighetsbyrån eller annan vars material Fastighetsbyrån har köpt rättigheten att nyttja till vissa ändamål.

Observera att de inte skriver att alla texter är skyddade av upphovsrätten, utan att varje text 'kan varaskyddad av upphovsrätten. De har därför, såvitt jag förstår, inte hävdat att precis allt textmaterial faktiskt är upphovsrättsligt skyddat från kopiering. Om de inte tydliggör att en viss text är tagen från wikipedia, så torde dock detta av de flesta tolkas som att de har förbehållit sig eller licensägarna all kopieringsrätt; det finns ju då ingen rimlig metod för en vanlig läsare att "sålla agnarna från vetet", alltså att avgöra vilka delar som är rena eller bearbetade wikipediatexter, och därför fria att kopiera under cc-sa.

Jag gissar allts - utan att vara jurist - att det skulle kunna finnas ett visst utrymme för enskilda bidragsgivare till wikipedia att "bråka med" Fastighetsmäklarna, om de senare återanvänder de förras material. "Bråkandet" skulle i det här fallet dock i första hand en uppmaning till att följa cc-sa-licensvillkoren; däremot inte några krav på att ta bort wpmaterial från deras sidor.

Jag tror att ett skäl till att varken Wikimedia foundation eller exempelvis (föreningsavdelningen) Wikimedia Sverige har särskilt stort intresse att agera i dessa fall, är att syftet med cc-sa (och den tidigare gnu-licensen) är att möjliggöra återgivande av materialet, inte att förhindra det. Skulle de börja processa mot andra aktörer, därför att dessa skulle sprida materialet under otillräckliga licenser, så vore det stor risk att det skulle uppfattas som ett steg i motsatt riktning. Därför bör också eventuella enskilda licensägare, som vill protestera mot att deras material återges dåligt attribuerat och/eller till synes med förbud mot kopiering, vara mycket tydliga med att de inte på något vis försöker hindra att materialet återanvänds, vare sig i kommersiella eller andra sammanhang.

Rätten att kopiera även för kommersiella ändamål är en hörnsten både i den gamla licensieringen och i den nya. Den är helt avsiktlig, och beror alltså inte alls på något missförstånd eller överseende. Jörgen B 18 november 2011 kl. 22.02 (CET)

Bevakad artikel bevisligen saknad i bevakningsloggen!?

Fråga och svar flyttad tillWikipedia:Wikipediafrågor#Bevakad artikel bevisligen saknad i bevakningsloggen!?. --MagnusA 18 november 2011 kl. 20.17 (CET)

Se Kategoridiskussion:Möjligen levande personer

Jag tycker att det är olämpligt att kategorisera folk som "möjligen levande". Om syftet med kategorin endast är att använda den gällande försvunna personer, så bör namnet på kategorin ändras till Möjligen levande försvunna personer eller liknande. Vi kan ju inte börja anta att alla som inte har dödsår inskrivet är möjligen döda, tycker att det är bättre att anta att de lever, tills vi har källor som tyder på motsatsen. Och det handlar inte om 130-åringar heller, jag har hittat folk i kategorin i 30-årsåldern, som dessutom finns på birthday och där det inte finns någon anledning att misstänka att de skulle vara döda. Kategorin bör går igenom och rensas. / Elinnea 18 november 2011 kl. 15.16 (CET)

Jag kan inte annat än hålla med. Janders 18 november 2011 kl. 15.20 (CET)

Okänd eller försvunnen då? Schh 18 november 2011 kl. 18.51 (CET)

Själva diskussionen hålls nog bäst samlad på berörd diskussionssida. --MagnusA 18 november 2011 kl. 19.33 (CET)

Dubbla insektskategorier, en ska bort...

Skapade kategorin "Filmer om insekter" och la dit Bee Movie. Detta för att det skall bli enhetligt, finns redan filmer om apor, filmer om valar mm. Dock fanns kategorin "Insekter på film" sen tidigare. Nån som vet hur man gör kanske kan avsluta en av dessa kategorier, och föra över innehållet till den andra, lämpligtvis ta bort "insekter på film". --Mats33 14 november 2011 kl. 19.48 (CET)

Det kan hända att inte båda kategorierna behövs, men "insekter på film" är inte detsamma som "filmer om insekter". I den förstnämnda kategorin skulle jag förvänta mig att hitta insekter och i den andra filmer. /Dcastor 14 november 2011 kl. 20.50 (CET)

Kategori:Insekter på film är fylld med filmer, främst en handfull Godzilla-filmer. Inga insekter. Föreslår överflyttning av alltihop till Kategori:Filmer om insekter. Lsj 14 november 2011 kl. 21.23 (CET)

Fast det står ju att det är insekter med i åtminstone några av Godzilla-filmerna, och i Starship Troopers är ju utomjordingarna insekter. Jag tycker X på film är bättre än Filmer om X, eftersom det är tydligare. Vad innebär det att en film handlar om insekter eller apor? Tarzan-filmerna handlar om en människa, Tarzan, men apor spelar en stor roll. Starship Troopers handlar om människor, men insekter spelar en stor roll. Och Godzilla handlar om en skitstor gummidinosaurie, men insekter spelar en stor roll. Alltså passar de in i X på film, men inte Filmer om X. /jssfrk (d|b) 14 november 2011 kl. 22.29 (CET)

Jag ser inte hur en film någonsin kan passa in på "insekter på film" – en film är inte en insekt. Möjligen är det "Filmer med insekter" vi skulle ha. /Dcastor 15 november 2011 kl. 01.48 (CET)

Om det inte är plastfilm eller biofilm som avses. Men nästan varje producerad film innehåller väl insekter, om än inte i några betydande roller? Dessutom skulle jag inte vilja klassificera extraterrestra varelser med Linnés system (som de myrliknande figurerna i Starship Troopers). Skulle man inte kunna snäva av kategorin till "filmer om insekter"? Vivo 15 november 2011 kl. 07.07 (CET)

Insekter på film är väl precis lika logiskt som Kategori:Norge på film eller någon av de andra underkategorierna i Kategori:Jorden på film? Det är ju normalt språkbruk; invändningen får mig att tänka på den gamla vitsen: "Vad är det på tv:n i dag?" "Det gamla vanliga, en vas och en lampa." Passagen en film är inte en insekt förstår jag inte riktigt vad du menar med, Dcastor. Men "filmer med insekter" är i alla fall bättre än "filmer om insekter", som för mig låter som idel dokumentärfilmer, med någon enstaka Bee Movie eller Ett småkryps liv inklämd, dock ingen Mothra.

Och Vivo, möjligen innehåller de flesta filmer insekter som råkat komma med i kameran, men jag tycker att det är tämligen självklart att kategorierna avser filmer där de spelar en större roll. Insekterna i Starship Troopers kan man dock självklart fundera på om de verkligen är insekter. /jssfrk (d|b) 15 november 2011 kl. 08.10 (CET)

Jag tänker som Dcastor här. Om man ska ha en kategori som heter "Insekter på film" bör den rymma artiklar om insekter som är "huvudrollsinnehavare" i filmer (äckliga flugor, arga getingar eller söta humlor), medan kategorin "Filmer om insekter" bör innehålla artiklar om filmer som handlar om insekter (dokumentärer om malariamyggor och tecknade spelfilmer om livet i ett myrsamhälle). D v s - för att använda exemplet Bee Movie: Den filmen bör kategoriseras under "Filmer om insekter", medan en eventuell artikel om huvudkaraktären Barry B. Benson borde kategoriseras under "Insekter på film". Eller...? Janders 15 november 2011 kl. 08.42 (CET)

Jag lutar som sagt åt "filmer om insekter", delvis för att det blir enhetligare då. Jag tänker på dokumentärfilmer om insekter, och i andra hand animerade filmer av typen Bee Movie, där någon/några insekter har "huvudrollen". Men det skulle förmodligen vara bra med underkategorier, typ "Dokumentärfilmer om insekter" och "Animerade filmer med insekter". --Mats33 15 november 2011 kl. 08.47 (CET)

Om man tar ett kliv tillbaka och funderar på nyttan med kategorierna, funderar jag på varför insekter som spelar biroller mindre roller ska listas. Jag håller med Mats33, om att kategorin bör koncentreras till filmer som verkligen handlar om insekter, för få går väl in i kategorin för att hitta filmer som innehåller insekter, jämfört med som handlar om insekter? Vivo 15 november 2011 kl. 08.59 (CET)

Utomjordingarna i Starship troopers är (i alla fall i boken) explicit klassificerade som Arachnider (spindeldjur) enligt Linnés system. /ℇsquilo 15 november 2011 kl. 09.34 (CET)

(avindenderar) Jaha, det var så ni menade! För det finns ju kategorierna Kategori:Fiktiva elefanter, Kategori:Fiktiva journalister etc. Enligt det här förslaget borde ju närmast alla underkategorier till Kategori:Fiktion också ändras. Annars skulle Kategori:Högtider i fiktion endast innehålla jul, påsk, ramadan och andra högtider som förekommit i fiktion, men inte några böcker eller filmer eftersom de inte är högtider, och Kategori:Nigeria i fiktion skulle blott innehålla Nigeria, och möjligen Biafra, eftersom inga andra Nigerior så vitt jag vet förekommit i fiktion. /jssfrk (d|b) 15 november 2011 kl. 09.12 (CET)

Det är stor skillnad på dokumentärfilmer om insekter (eller vilka djur som helst) och disneyfilmer där djur/insekter är med i vilket fall som helst. Gjorde därför underkategorierna "Animerade filmer med insekter" och "Dokumentärfilmer med insekter". Godzilla-filmerna borde nog inte alls vara i någon insektskategori, eftersom Godzilla snarare är en dinosaurie. --Mats33 15 november 2011 kl. 09.22 (CET)

Ett litet klargörande från min sida. Min lilla notering här ovan var enbart ett försök att bena upp skillnaden mellan de olika möjliga kategorirubrikerna, och jag tar inte ställning i något fall, trots att min redigeringskommentar kanske gav intrycket. Jag är ingen kategorikramare - tycker snarare att kategoriseringsträden i många fall känns lite överarbetade - så jag vet ärligt talat inte om någon av dem är speciellt nödvändig eller angelägen. Janders 15 november 2011 kl. 11.23 (CET)

Mats33: Givetvis är Godzilla en dinosaurie (eller en drake, eller ett monster, eller vad han nu är), men Godzillafilmerna där Godzilla möter Mothra eller andra insektsmonster är ju filmer om/med insekter! Jag tycker nog att det räcker med en enda kategori, och att de nya kategorierna är överflödiga (den där dokumentären är dessutom lite svajig i relevansen, kan jag tycka). Frågan gäller väl framför allt vad kategorin ska heta? /jssfrk (d|b) 15 november 2011 kl. 11.35 (CET)

Har inte sett ngn Godzilla-film, så jag lägger mig inte i det. Såhär är strukturen som jag tycker håller ihop. "Djur i populärkulturen - Filmer om djur - Filmer om insekter - Dokumentärfilmer med insekter / Animerade filmer med insekter". Jag tror som sagt att det är bra att skilja på dokumentärfilmer och övriga, typ animerade, filmer. De flesta övriga är troligen animerade, barnfilmer, skräckfilmer osv. --Mats33 15 november 2011 kl. 11.51 (CET)

AvindenterarMats33, jag ser att de kategorier "Filmer om ..." du refererar till i stort sett är skapade av dig, för någon månad sedan. Jag tycker att det är ett lovvärt initiativ; men försök att få in dessa kategorier i filmkategoriträdet! Som det nu är ligger t. ex. Kategori:Filmer om apor i Kategori:Filmer om djur, men den kategorin är inte alls åtkomlig från Kategori:Filmer. Det kan vara en orsak till att den inte är särskilt full ännu. I övrigt håller jag med om att en Kategori:Filmer om insekter är naturlig, och en vettigare systerkategori till en:Category:Films about insects än vad Kategori:Insekter på film är. Jörgen B 15 november 2011 kl. 14.22 (CET)

Har lagt in den i kategoriträdet, såhär: "Filmer - filmer efter genre - naturfilmer - filmer om djur - filmer om insekter." Kategorin naturfilmer ska väl lämpligen bestå av filmer om djur- och natur. Är det däremot en film om miljöförstöring pga oljan mm så finns kategorin "miljöfilmer". Alternativt att slå ihop kategorierna miljöfilmer och naturfilmer. --Mats33 15 november 2011 kl. 15.42 (CET)

Jag är tveksam till om filmer om djur bör vara en underkategori till naturfilmer. Filmer om djur kan ju förutom renodlade naturfilmer omfatta såväl nästan hela Disneys produktion som filmer om travhästar, kamphundar och heliga kor. /Dcastor 15 november 2011 kl. 17.38 (CET)

Tja, detta är ett fall när "halva kategorin" platsar som underkategori på ett ställe. I det läget tycker jag att det rimligaste är att man inkluderar kategorin; det betyder att "för mycket" hamnar i sökträdet under Kategori:Naturfilmer, vilket EMRÅ är bättre än "för litet". Man kan tillgodose den "andra halvan" genom att få in Kategori:Filmer om djur även i trädet för Kategori:Animerad film, om man tycker att det behövs; de animerade filmerna med djur är nog redan med i det trädet av andra skäl.

Ett alternativ är att splittra upp Kategori:Filmer om djur liksom dess underkategorier om apor, insekter o. s. v. i två underkategorier var. För närvarande verkar det att vara mer våld än nöden kräver.

I vilkendera fallet är det nog värt att också lägga in kategorin Filmer om djur i en underkategori till Filmer, som faktiskt omfattar hela kategorin. På enwp har man löst detta genom att lägga inen:Category:Films about animals i både Nature films och Films by topic. Den senare kategorin saknar f. n. svensk iwsyster; namnet på den norska systern no:Kategori:Filmer etter tema borde vi väl kunna överta (nästan) rakt av? Jörgen B 16 november 2011 kl. 15.12 (CET)

Begreppet naturfilm tror jag syftar till att det är filmer där naturen står i centrum. I stort sett alla naturfilmer är nog också filmer om djur. Enstaka kanske dock fokuserar på växter snarare än djur. Många naturfilmer tar också upp miljöproblem, dvs tangerar den kategori som vi kallar för "miljöfilmer". På grund av överlappningen kanske vi borde slå ihop natur- och miljöfilmer till en kategori. Fast då lär väl miljöfilmer ändå bli en underkategori, liksom "filmer om djur". I vilket fall fanns en engelsk motsvarighet till "naturfilmer", nature films, http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Nature_films (och filmer om djur är en underkategori till denna). --Mats33 16 november 2011 kl. 17.43 (CET)

Som ovan nämnt är deras "filmer om djur"-kategori både med i en:Category:Nature films och med i en:Category:Films by topic. M. v. h., Jörgen B 17 november 2011 kl. 19.57 (CET)

Jo, men vad är skillnaden på "films by topic" och "films by genre". Vi har det andra, inte det första. --Mats33 18 november 2011 kl. 14.33 (CET)

Som så ofta litet flytande... I vissa fall är det rätt uppenbart: Hitchcocks Fåglarna är en skräckfilm (genre!) som bland annat handlar om fåglar (tema!). I andra fall kan man tycka att uppdelningen är mer konstlad. En film om polisen behöver förstås inte vara en polisfilm; det kan i stället vara en diskuterande dokumentär av polisens arbetssätt. En polisfilm bör däremot nog i de flesta fall i åtminstone någon mån ha "polisen" eller "poliser" som tema.

I övrigt föreslår jag att du tittar igenom de två enwpkategorierna du nämnde, och funderar på varför en underkategori har placerats i den ena eller andra kategorin. Du behöver däremot inte alls tycka att alla underkategorier har placerats rätt... M. v. h., Jörgen B 18 november 2011 kl. 22.35 (CET)

Jag skulle nog hellre ha kategorin genre/ämne. --Mats33 19 november 2011 kl. 19.29 (CET)

Hur blir man av med en ixoid person?

Inlägget flyttat till Användardiskussion:Quadrigarius. Mange01 19 november 2011 kl. 19.05 (CET)

Välkomsthälsningen

Jag har alltid uppfattat {{Nb}} som för blaffig och inte reellt välkomnande. Jag har nu sett {{välkommen}} användas här och i en ännu kortare variant här, som jag tycker, betydligt rakare och positivare välkommen hälsning. Kunde vi inte börja använda dessa senare konsekvent istället och avveckla blaffan? Yger 17 november 2011 kl. 16.03 (CET)

Jag använder aldrig Nb-mallen vid välkomsthälsningarna. Har ett svagt minne att jag på något vis kan ha fått den mallen själv i början, men minns att jag i så fall inte läste den eftersom jag då inte hade tänkt etablera mig, och det mesta av dess innehåll kändes tämligen ointressant.

När jag välkomnar nykomlingar numera använder jag enbart {{välkommen}} och {{välkommen hit}}, och resten skriver jag själv. /Mvh Vostok 17 november 2011 kl. 19.02 (CET)

Jag tycker att det allra bästa är om man själv väljer hur man vill välkomna folk, vissa vill använda {{Nb}}, andra {{välkommen}} eller skriva nåt eget. Jag tycker inte att vi ska ha några slags direktiv "Såhär ska vi konsekvent välkomna folk", utan låt det vara inkonsevent och att var och en helt och hållet själva får välja hur de välkomnar folk, så länge det inte är på nåt "Dra åt helvete!!!"-sätt. / Elinnea 17 november 2011 kl. 21.29 (CET)

Jag tycker det hade kunnat vara intressant att undersöka om det finns någon skillnad i resultatet mellan de båda hälsningarna, framförallt om någon leder till att fler användare blir kvar. Vore även intressant att inkludera de som fick en personligt skriven hälsning och de som inte fick någon hälsning alls. Hinner inte göra detta själv just nu, men eventuellt så småningom om ingen annan tar tag i det. Njaelkies Lea (d) 17 november 2011 kl. 21.43 (CET)

Jag använder {{Nb}}, eftersom den innehåller mer information. Kanske en vana från enwp. Så jag är emot att avveckla den. Tomas e 18 november 2011 kl. 10.41 (CET)

Håller med Njaelkies Lea om att det vore intressant att undersöka. Dock är detta inget jag tror jag kan utföra i nuläget. /Mvh Vostok 18 november 2011 kl. 12.35 (CET)

Jag har använt lite olika mallar men ofta nb eftersom det var den jag fick som nybörjare. Den kändes välkomnande då tycker jag och jag har inte uppfattat att någon reagerat negativt på den mallen. Någon avveckling av just nb tycker jag inte behövs, att finns det lite olika sätt att välkomna nya användare gör inget. Höstblomma 19 november 2011 kl. 21.18 (CET)

Som av en händelse efterfrågas hjälp med att testa olika välkomstmeddelanden. Blogposten, här eller här är bra startplatser för den som vill vara med och hjälpa till. /Haxpett 21 november 2011 kl. 22.57 (CET)

Cirkelreferenser

Dagens xkcd var minst sagt tänkvärd. Det här är nog vanligare än vad vi vill tänka oss. /Grillo 17 november 2011 kl. 18.32 (CET)

"Ett speciellt problem är rundgång. Också Wikipedia används ibland som källa, ofta utan att detta anges. Om uppgifter införs i Wikipedia utan källhänvisning och senare verifieras genom en källa som direkt eller indirekt använt Wikipedia, är denna källhänvisning förstås värdelös", som WP:V säger. Lite känns det som om någon påekat att himlen är blå. Men visst är det ett problem och dessutom någonting som är knepigt att göra någonting åt när det väl sker. /Julle 17 november 2011 kl. 19.30 (CET)

För oss kanske, men för seriens läsargrupper är det nog mer av en nyhet. Jag tror inte att folk i allmänhet funderar mer än att att det står en liten siffra efter påståendet. Dessutom är det väldigt lätt att trots medvetenhet om detta skapa cirkelreferenser om man inte tänker efter ordentligt. /Grillo 17 november 2011 kl. 20.37 (CET)

Ja, förstås. Jag menade inte att det var självklarheter för allmänheten, bara någonting som ett gäng år på Wikipedia gjort en uppmärksam på. :) /Julle 17 november 2011 kl. 20.48 (CET)

(Följande inlägg råkade först postas under en egen rubrik, då jag missade att Grillo redan startade en diskussion om saken... Calandrella 17 november 2011 kl. 22.44 (CET)) Bybrunnen är kanske inte rätt forum för detta, men jag kom inte på något bättre. XKCD, en sajt med tecknade serier som ganska ofta tar upp Wikipedia och liknande fenomen, har en ny tecknad serie där problemet med cirkelreferenser tas upp. Underhållande som tecknad serie, visst, men det visar på ett reellt problem: om någon skriver in en felaktig uppgift i en artikel på Wikipedia, kan mer etablerad media som en tidningsartikel ta den uppgiften från Wikipedia i tron att den stämmer, och sedan när vi letar efter en källa till uppgiften här i Wikipedia-artikeln kan vi hitta tidningsartikeln och referera till den... Calandrella 17 november 2011 kl. 22.42 (CET)

Ett sätt att vara försiktig är att kolla datumet. För tidningar är det ofta lätt, och om tidningen utgivits efter att uppgiften lagts in på Wikipedia bör man vara extra noggrann. Men uppgiften kan förstås ha strukits som källös tidigare och lagts tillbaka med tidningen som referens ...

För faktauppgifter bör man alltså använda källor som kan antas inte använda Wikipedia som källa. För uppgifter om hur världen ser på en problematik är det mindre problematiskt: om en kolumnist nappar på vad som stått på Wikipedia så har kolumnisten skrivit om saken på det sättet, oberoende om inspirationen var Wikipedia eller ett samtal i kafferummet.

Så återstår förstås frågan om man får skriva sådant som man bara har halvdåliga källor för. Det brukar vi acceptera inom visa områden; om inte skulle Wikipedia inte alls kunna skriva om mycket som många ser en styrka i att vi skriver om.

--LPfi 18 november 2011 kl. 09.56 (CET)

Helst borde vi förstås aldrig använda dagstidningar som källor, annat än möjligtvis debatt- och ledarartiklar för att visa på debatter och reaktioner, recensioner för reaktion et cetera – det vill säga sådant som inte har med faktauppgifter att göra. Men det lär vi aldrig uppnå utan att döda mycket av innehållet. /Julle 18 november 2011 kl. 09.58 (CET)

Som sagt - det bästa är att vara väldigt försiktigt med allt sådant som inte anger varifrån uppgifterna kommer, men dagstidningar i synnerhet. Om uppgifter verkar tveksamma - malla dem. Det här är ett skäl till varför jag tycker det är viktigt att mer erfarna användare lär sig skilja mellan "faktakoll" och "källor behövs". En källa är inte alltid en bra källa. Man behöver inte radera allt med dåliga källor, men det skadar inte att försöka ersätta dåliga med bättre och kontrollera sådant som verkar en smula udda eller strider mot andra uppgifter.

Och cirkelreferenser är inget nytt problem (även om det givetvis går fortare och enklare att sprida felaktig information idag). Det finns otaliga exempel på att lösa påstående dykt upp i facklitteratur under 1800-talet och tidigare då man inte allt behövde ange källor utan kunde ange uppgifter utifrån vilket anseende man hade. Sedan har mycket av de uppgifterna kopierats in i nyare litteratur utan att någon kontrollerat varifrån uppgifterna egentligen kom eller vad källorna egentligen säger - vid författande av översiktsverk är det ganska ovanligt att författaren går och själv kontrollerar några fakta. Populärvetenskap och hembygdslitteratur har ofta citerat sådana uppgifter även utan att jämföra med modernare forskning.

Kanske vore en tanke att försöka börja med våra utmärkta artikar? På sikt skulle jag vilja se att åtminstone de artiklarna baseras på tillförlitliga och aktuella källor.--FBQ 18 november 2011 kl. 23.58 (CET)

Serien innehåller också en såndär svårupptäckt felskrivning, med "was was" med radbrytning emellan ;) --flinga 21 november 2011 kl. 00.31 (CET)

Söker man i bybrunnens eller wikipediadiskussion:källhänvisningars arkiv efter "cirkelreferens/er" eller "rundgång" får man upp hyfsat många liknande diskussioner (många handlar om översättningar), men de allra flesta wp-läsare känner (väl?) inte till våra diskussioner, så det var välkommet med något för "den stora massan"! Vivo 18 november 2011 kl. 11.45 (CET)

Särskrivning på Meta

På meta:Special:AllPages finns det en lista på alla namnrymder. "Hjälp diskussion" är särskriven och behöver rättas till "Hjälpdiskussion". Jag antar att även danskans "Hjælp diskussion" och norskans "Hjelp diskusjon" är fel. Var och hur kan man få detta rättat? --Stefan2 21 november 2011 kl. 01.38 (CET)

Det finns mycket gammalt "skräp" på Meta. Dessa namnrymder verkar inte användas längre. En infosida om namnrymderna är meta:Meta:Namespaces. Bästa stället att ta upp en eventuell ändring är nog något forum på Meta. ⬤Boⅳⅰe 21 november 2011 kl. 07.42 (CET)

Binde- eller tankestreck, igen ...

I dagens DN skriver språkkonsulten och språkvårdaren vid Språkrådet, Anna Antonsson, på frågan; "Hur är det med bindestreck och tankestreck? Vilket streck gäller, jfr. 18.00-19.00 eller 18.00–19.00. Personligen tycker jag tankestreck enbart platser som talminus, inget annat...", svaret; "Där ska det vara kort tankstreck. Bindestreck används i sammansättningar, tankstreck i tidsuttryck som det du nämner." På denna punkten råder det minst sagt delade meningar på wikipedia. Vad säger ni? Ymer 18 november 2011 kl. 08.44 (CET)

Jag förstår inte varför vi i just denna fråga skulle bortse från de goda källor som finns. Jag har all respekt för wikipedianernas kunskaper, som är stora, goda och varierande, men varför kan vi inte respektera det faktum att språkvårdare och korrekturläsare också vet vad de sysslar med? Det råder inga delade meningar i relevant litteratur. Slå upp Språkrådets Svenska skrivregler, som väl är det närmaste ett standardverk vi har, till exempel. /Julle 18 november 2011 kl. 08.58 (CET)

Då missförstår du, detta är ett debattinlägg som kopplar till föregående dito, där konsensus saknas. Ymer 18 november 2011 kl. 09.12 (CET)

Det var en kommentar till debatten i allmänhet. Men: jag trodde att vi i Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/September#1925-50, eller 1925-1950, med binde- eller tankestreck? var tämligen överens om vad som skulle vara vår policy, med tillägget att alla inte kunde förväntas skilje på tank- och bindestreck i sitt eget artikelförfattande, men att vi skulle ha som mål att sträva dit? /Julle 18 november 2011 kl. 09.22 (CET)

I diskussionen som Julle hänvisar till verkar det råda konsensus om att tankestreck ska användas i betydelsen från...till (med reservation för att alla inte orkar bry sig om sådana typografiska finesser). Oenigheten verkade snarare vara om hur man skriver årtalsintervaller. /ℇsquilo 18 november 2011 kl. 09.31 (CET)

Men varför i all världen skulle vi använda tankstreck ibland men sedan gå tillbaka till bindestreck i sammanhang där det är felaktigt? Låt mig citera några exempel på när Svenska skrivregler anger att tankstreck skall användas som täcker tid: "Öppet 9–12", "Stängt 1–12 juli", "1990–1999". Det råder inga oklarheter. /Julle 18 november 2011 kl. 09.41 (CET)

Man kan också notera att såväl våra egna skrivregler (Wikipedia:Skrivregler#Tankstreck) som vår artikel Tankstreck specifikt nämner "kl. 12–18" respektive "kl. 8.00–18.00" som exempel på när tankstreck bör användas. /Julle 18 november 2011 kl. 09.53 (CET)

Eller, nu kanske jag missuppfattade vad du menade med årtalsintervaller, om det var skillnaden mellan 1990–1999 och 1990–99 snarare än mellan 1990–1999 och 1990-1999 du menade, ℇsquilo? Ber om ursäkt, i så fall. Där finns ju som tidigare konstaterat däremot ingen entydig norm att luta sig tillbaka på för ena eller andra alternativet. Men det är en fråga som inte har med tankstreck att göra, förstås. /Julle 18 november 2011 kl. 10.02 (CET)

Äxakt. /ℇsquilo 18 november 2011 kl. 10.44 (CET)

(Redigeringskonflikt) Flera gånger har jag sett andra ändra till tankstreck då jag enbart kunnat lägga in bindestreck, och jag kan tala om att jag för endast två minuter sedan (i just artikeln) hittade och kollade upp hur man gör dessa tankstreck –, eftersom jag inte haft den blekaste aning förut. Jag är övertygad om att det säkert finns fler än jag som inte vetat/vet hur man gör dessa, och jag ser därför ingen vidare lämplighet att föra tankstrecken in i nån policy. I så fall måste det stå tydligt (och framförallt visande) på typ WP:Skrivregler (där har jag f.ö. ej förr upptäckt något om detta), för att folk lättare ska få möjlighet att lära sig inför "stundens allvar"... /Mvh Vostok 18 november 2011 kl. 10.50 (CET)

Jag håller med om att det borde framgå tydligare. Jag kan ta på mig att utöka vårt avsnitt i skrivreglerna med både information om hur man rent praktiskt producerar tankstreck med tangentbordet och en bättre förklaring till hur och när det bör användas. Det allra viktigaste är dock inte att alla kan lägga in det – det är okej att det inte blir perfekt från början. Det viktigaste är att vi har en policy att sträva mot som följer svensk skriftnorm, så att vi som försöker korrigera inte motverkas när vi korrekturläser. /Julle 18 november 2011 kl. 11.00 (CET)

(Redigeringskonflikt igen) Har nu sett det finns en liten beskrivning i WP:Skrivregler (länken av Julle här ovan). Det är dock kanske lite svårt att upptäcka om man inte läser hela sidan (framförallt om man inte vet vad som är särskilt och menas med begreppet "tankstreck"). I övrigt är det ett knepigt/krångligt sätt att skriva dessa, då man inte har någon som helst kunskap/erfarenhet att skriva något som har specifika koder. Med detta syftar jag även på att det är omständigt att behöva skriva tal/siffror och enheter med tillägget &nbsp, då det ser likadant ut genom att göra ett enkelt mellanslag. /Mvh Vostok 18 november 2011 kl. 11.09 (CET)

Ja, det är krångligt. Och som Julle skriver kan vi inte förvänta oss att alla kommer att skriva så, men det måste vara rätt att den som ids (såsom undertecknad) kan justera i efterhand. /Dcastor 19 november 2011 kl. 00.49 (CET)

Vanligt mellanslag som tusentalsavgränsare är inte bra eftersom det då kan uppstå en radbrytning mitt i ett tal. Med det är fortfarande bättre än en punkt. /ℇsquilo 22 november 2011 kl. 16.23 (CET)

Nu har jag försökt utöka, framför allt med fler exempel. /Julle 21 november 2011 kl. 14.08 (CET)

Och det blev väldigt mycket bättre, men borde det inte stå att man trycker på symbolen under redigeringsrutan, vilket torde vara lättare för nybörjare än att kopiera tecknet och sedan klistra in det? /Diupwijk 22 november 2011 kl. 17.49 (CET)

Betydligt bättre, nu bör avsnittet bli svårare att missa! ;) /Mvh Vostok 22 november 2011 kl. 21.21 (CET)

Förlagor?

På tyska wikipedia används tecknen {{}} ofta på förgreningssidor, särskilt sådana med efternamn. Man kan då direkt länkas till alla som har ett visst förnamn och får in all information automatiskt. Vore detta möjligt att genomföras även här eller finns det nackdelar med systemet? Fernbom2 20 november 2011 kl. 21.05 (CET)

Jag har inte bekantat mig med det tyska systemet (är inte sidan du länkade en allmän mallhjälp?), men den uppenbara nackdelen är att det kan behövas specialkunskap för att rätta fel eller lägga in nya länkar på rätt ställe.

"Alla som har ett visst förnamn" för tankarna till Special:prefix-magi och de uppenbara problemen är då artiklar som inte handlar om mänskor fastän de inleds med ett ord identiskt med förnamnet och omdirigeringssidor med felaktiga stavningar.

--LPfi 21 november 2011 kl. 17.11 (CET)

Jo, det är sant att den länkade texten inte ger mycken vägledning beträffande denna specialmöjlighet, men poängen i de fall jag beskriver är att om man i artikeln Friedländer sätter Paul Friedländer inom klammer kommer texten från den grensidan med. Detta förutsätter alltså att man använder "onlyinclude" omkring det som skall finnas med på andra sidor. Jag kan inte det tekniska, men tycker att det är ett smidigt system. Om det då tillkommer en artikel om en ny person med samma namn, som inte redan finns länkad, kan denna lätt läggas in på ett ställe och kommer då automatiskt med på det andra. Jag upplever det som smidigt, men vet som sagt inte om det finns problem i sammanhanget. Fernbom2 22 november 2011 kl. 08.13 (CET)

Jag märkte nu att det faktiskt fungerar även här! Om man sätter ett kolon direkt efter den första klammern kommer texten från sidan med. Jag har aldrig sett detta använt, men det kanske rent av finns nämnt någonstans. hur som helst skulle jag gäran se det tillämpat i stor skala. Är det rent av möjligt att låta en bot lägga in "onlyinclude"? Jag har tyvärr hittils tagit bort dem när jag importerat förgreningssidor från dewp, eftersom de inte haft någon funktion här. Fernbom2 22 november 2011 kl. 08.21 (CET)

Det är i princip det här vi använder i SFFR och AAB sedan ett tag och i headern till Bybrunnen här tex. 'onlyinclude' är inte nödvändigt för att det ska fungera, men det styr vad man får med från undersidan, så man inte får med kategoriseringar mm. -- Lavallen 22 november 2011 kl. 10.12 (CET)

Precis, och i dessa fall även inledningen. Själv tycker jag det blev väldigt bra och hoppas att ingen har invändningar mot att jag kommer att praktisera det framöver. Fernbom2 22 november 2011 kl. 15.48 (CET)

Aha! Att kolonet fungerar beror på att artikelnamnrymden inte har något prefix. För att inkludera från WP: skulle det bli {{WP:...}}. <onlyinclude> var nytt för mig, men mycket redigare än <noinclude> och <includeonly>. Om man ännu finge dem på egen rad tillsammans med en kommentar! Som det nu är är de något förvirrande och oberoende finns en risk att namn läggs in före eller efter, men det får man väl leva med. --LPfi 22 november 2011 kl. 19.24 (CET)

Vad har hänt med iw-botarna?

Är iw-botarna osedvanligt slöa för tillfället? I går lade jag till iw en på flera artiklar och tänkte att de som vanligt skulle uppdatera där det behövdes så småningom, men inget verkar hända. Är jag för otålig, eller är det trögt nu? /jssfrk (d|b) 18 november 2011 kl. 09.11 (CET)

Problem med toolservern kan hålla tillbaka en del botar, annars ver jag inte. -- Lavallen 18 november 2011 kl. 15.01 (CET)

Det har varit underhåll på en del dumpservrar nyligen, vet inte om det påverkar toolservern. Men nu är de maskinerna igång i alla fall. /^Fluff?_Fluff! 22 november 2011 kl. 18.09 (CET)

Och de flesta sidor jag lagt till iw på senaste veckan tycks ha fått motsvarande på andra versionen. Problemet löst, hoppas vi. /jssfrk (d|b) 23 november 2011 kl. 12.59 (CET)

Edzard Ernst

Jag har gjort redigeringar i artikeln om Edzard Ernst som tycks ha retat upp minst en person och jag tror att mina redigeringar kan behöva studeras av några skarpa NPOV-ögonpar härifrån. Någon som känner sig manad? Dessutom finns det en del kvar på enwiki att översätta för den som vet vad en "research methodologist" kallas på svenska. --Carl von Blixen 19 november 2011 kl. 13.39 (CET)

Jag tycker mig vid en snabb genomläsning inte se några uppenbara konstigheter, men å andra sidan har det hänt att jag kallats antidemokratisk pseudoskeptiker... Niklas R (D^#) 19 november 2011 kl. 13.48 (CET)

Oavsett vad ska det inte stå egenpåhittade epitet på Wikipedia, som "scourge" osv. Tanzania 22 november 2011 kl. 09.00 (CET)

"scourge" är en formulering som finns i den engelska artikeln, så det är nog därifrån den smugit sig in, men jag tycker du har helt rätt i att den inte passade in här. Well spotted! :) --CvB 23 november 2011 kl. 13.42 (CET)

"Muhammed" eller "profeten"

När jag tittade på artikeln Muhammed såg jag att ordet "profeten" var överrepresenterat. Det användes "som ett sätt att vörda profeten". Det är i och för sig inget fel att vörda sin heliga person, men enligt vad jag erfar så skall wikipedia vara religiöst (och politiskt) neutralt skrivet. Genom att då benämna Muhammed som "profeten" blandat med hans namn ibland ger ett intryck av att det är religiöst skrivet. Jag jämförde lite ytligt med artikeln om Jesus, där ordet "han" används flitigt, liksom hans namn. Eftersom det antagligen står skrivet på samma sätt, dvs hänvisningar till vad profeten Muhammed har sagt, i andra artiklar med ville jag lyfta frågan på bybrunnen, däremot så vill jag att själva diskussionen förs i Muhammedartikeln. Adville 21 november 2011 kl. 14.40 (CET)

"Han" eller namnet är i min mening att föredra, men jag har inget emot "profeten" här och där. Det var ju hans titel, och egentligen inte konstigare än "författaren" i en artikel om en författare, så länge ordet inte används på ett teatraliskt sätt. Dock hade det varit värre att använda "frälsaren" i Jesus. /Grillo 21 november 2011 kl. 23.51 (CET)

Jag tror spontant att jag instämmer med Grillo, profeten kan användas som variation eventuellt, men inte i någon direkt hög grad, utan att då istället använda det neutralare "han". Men hur ligger det till i sak egentligen? Varför är "profeten" en titel, och vad är de principiella skillnaderna mot "frälsaren"? (Alla är ju troligen redan ense om att vi förstås inte ska använda oss av "inom-religiösa" beskrivningar av olika företeelser.) --flinga 22 november 2011 kl. 17.51 (CET)

En av de meningarna som ändrades löd något i stil med "Inom islam vördas profeten", vilket jag tycker är acceptabelt: "profeten" blir i sammanhanget mer av en titel än en beteckning, eller i alla fall en precisering: det är Muhammed som profet, inte Muhammed som person som vördas. I andra fall kan det vara mer olämpligt. Som vanligt landar det i att det är svårt att ange några direkta regler utan måste utgå från vad språkkänslan säger i det specifika fallet.

andejons 22 november 2011 kl. 21.19 (CET)

Till flinga och Grillo: Jag vill nog mena att i förhållande till en författare förhåller sig "profet" i som "nobelpristagaren". Profeten är hedersbetygelse och ska behandlas som en sån, som andejons menar.--LittleGun 22 november 2011 kl. 21.26 (CET)

->LittleGun:Det var det jag menade med när jag ändrade.

->Andejons:Det var så många profeten att min yxa kanske högg för snävt ;-) Det är fritt att ändra tillbaks där. Adville 22 november 2011 kl. 21.49 (CET)

Det är väl inte konstigare än att kungligheter tituleras, i stället för att benämnas med personligt pronomen, här på Wikipedia? Apropå vördnad och politisk neutralitet, alltså. /194.103.205.27 23 november 2011 kl. 13.30 (CET)

Gör dom?--LittleGun 23 november 2011 kl. 13.58 (CET)

Utan att ha tittat närmare på den berörda artikeln hör jag till dem som anser att det måste vara rimligt att man får variera språket i en artikel så att man kan varva användandet av fullständigt namn/bara efternamn med titlar, kända epitet och liknande. Minns att jag hade en sådan diskussion för några år sedan med någon som konsekvent principändrade alla "kungen", "kronprinsen" etc i artikeln om (tror jag) Gustaf VI Adolf till vederbörandes fullständiga namn med en extremt repitativ och klumpig prosa som följd. /FredrikT 23 november 2011 kl. 14.20 (CET)

(redkonflikt) Personligen tycker jag det är klumpigare med titlar och kända epitet och jag ändrar konsekvent efternamn till både förnamn och efternamn och jag skulle förmodligen ta bort titlar och kända epitet också om de inte är avgörande för sammanhanget. Fortfarande som andejons alltså.--LittleGun 23 november 2011 kl. 14.42 (CET)

(Med viss förvåning:) ändrar du t ex "Jonsson" till "Kim Jonsson"? Jag gör normalt tvärtom... --flinga 23 november 2011 kl. 15.07 (CET)

Jag säger detsamma. Att gång på gång upprepa hela namnet låter för mig inte som något bra sätt att skapa en text med flyt. /FredrikT 23 november 2011 kl. 16.11 (CET)

Det händer att jag gör det, till och med så att jag genomgående gör det om jag ändrar annat, fast det är alltså inget jag "jagar" som jag gör med tex "världsberömd". Behöver man använda personliga pronomen så ofta att det stör tror jag inte att en variation av dessa gör att det stör mindre, jag varierar i stort set bara "hen" och "Kim Jonsson". (Var du tvungen att välja ett könsneutralt namn:)). Ni får hojta om ni ser mig förstöra någon artikel.--LittleGun 23 november 2011 kl. 16.25 (CET)

Det är väl inte riktigt samma sak? Om jag kallar någon för frälsare (eller profet) kan det tolkas som att jag gör ett påstående om dennes faktiska övernaturliga egenskaper, medans om jag kallar någon kung gör jag bara ett påstående om personens roll i ett samhälle (såvida inte man tänker sig att en person kan ha inneboende kungliga egenskaper)? --flinga 23 november 2011 kl. 14.41 (CET)

Jag uppfattar profet som lika neutralt som kung. Begreppet betecknar, liksom till exempel präst eller biskop, personens roll inom det sammanhang han (eller i undantagsfall hon) verkar eller har verkat. Trots att jag utifrån min tro betraktar just Mohammed som en falsk profet ser jag inga POV-bekymmer med att beteckna honom som profet i en encyklopedisk artikel. Ordval bör, som många skrivit, göras utifrån sammanhang och för att ge ett bra flyt i texten. /Dcastor 23 november 2011 kl. 14.56 (CET)

Ja, jag förmodar att ditt (och andras) resonemang är rimligt. Men hur är det med frälsaren? Jag är på jakt efter den principiella skillnaden mellan dessa två. --flinga 23 november 2011 kl. 15.04 (CET)

Det handlar nog om att frälsaren är en unik titel som vad jag vet i princip bara används om Jesus (även om vi i väst gärna tar kristendomen som mall och beskriver personer i "främmande" religioner som "frälsargestalter" etc.). Profet är en generisk term som används om många personer (även inom islam). /Dcastor 23 november 2011 kl. 15.13 (CET)

En profet är en person som förmedlar Guds budskap, men begreppet profet används även om "falska" profeter som påstår sig företräda Gud, och jag tror att väldigt få ifrågasätter att Muhammed åtminstone menat sig förmedla Guds budskap. "Frälsaren" syftar på att Jesus genom sin död tog på sig all världens synd - eller den synd som kommit in i världen genom syndafallet. Där är inte alla eniga om att det var det som Jesus verkligen sade sig ha gjort.--FBQ 23 november 2011 kl. 20.28 (CET)

Sedan tycker jag kanske inte att man skall säga att man absolut inte bör benämna Jesus frälsare i artikeln om honom - om man behandlar hur han betraktats genom historien och fokuserar på situationer där han otvetydigt betrakats som frälsaren.--FBQ 23 november 2011 kl. 21.59 (CET)

Det är ju lite annorlunda ton att skriva "Jesus betraktas som frälsare för världens kristna" och "frälsaren föddes av jungfru Maria". Det är lite det jag menar med teatraliskt. Ungefär som att man inte ska skriva "Profeten (saw)" som muslimer gör av vördnad. /Grillo 24 november 2011 kl. 01.02 (CET)

Håller med Grillo om att man kan vara försiktig med begreppet Profet också. Kan tänka mig att man även kan skriva "Bohemund I av Antioka vandrade efter Jerusalems fall 1098 till Heliga gravens kyrka, där frälsaren antogs ha lidit sin död på korset, och förrättade bön med blottat huvud" (kanske inte helt lyckad formulering, men kom inte på något bättre i brådskan). För Bohemund och andra korsfarare var Jesus frälsaren. Men det är ju vettigt att det då framgår tydligt att det handlar om ett begrepp som används för att skapa bättre förståelse för tankesättet hos dem som artikeln handlar om - inte att ge en objektiv beskrivning av något "verkligt" förhållande. Man kanske kunde ta Grillos exempel "frälsaren föddes av jungfru Maria" som inte är någon särskilt objektiv beskrivning, men om det handlar om en 1500-talsmålning av Jesu födelse, fullsmäckad med symbolik kring just det faktum att han är "fräsaren" blir det ju bara dumt att inte göra klart att konstnären målat Jesus som frälsaren. Om det finns tveksamheter är det bättre att inte använda ordet frälsare.

Angående Dcastors påpekande kan man tala om "frälsargestalter" även inom andra religioner, ja faktist även inom politiska rörelser och liknande. Man menar då någon som genom sina gärningar förväntas rädda mänskligheten eller kanske bara en viss grupp - en det är ju skillnad på att tala om en frälsargestalt och frälsaren (i bestämd form - den enda sanna). Säger man Profeten i bestämd form kan det ju i vissa sammanhang uppfattas snarlikt - den enda sanna profeten.--FBQ 24 november 2011 kl. 11.45 (CET)

Just som jag tänkte från början. Försiktighet med att överanvända ett attribut, men även bestämd form skall man vara försiktig med. Jag hade dock lite svårt med "jungfru Maria", och vågade därför inte gå in i den artikeln. det blir konstigt att ta bort ordet "jungfru" före. Adville 24 november 2011 kl. 12.22 (CET)

"Bohemund I av Antioka vandrade efter Jerusalems fall 1098 till Heliga gravens kyrka, där frälsaren antogs ha lidit sin död på korset, och förrättade bön med blottat huvud" Om man i den föregående meningen syftar på Jesus med "frälsaren", anser jag att det blir en felsyftning i vilket fall. Det låter snarare som att det är Bohemund I som är frälsaren som led sin död vid korset när han kommit fram till Heliga gravens kyrka. Så av rena tydlighetsskäl ska man undvika sådana formuleringar. /Grillo 24 november 2011 kl. 12.28 (CET)

Avindenterar Jag tycker nog att epitet som "frälsaren" eller "profeten" främst har sitt berättigande, när man redogör för den roll respektive personlighet spelat i en viss religion. I kristen teologi har man ju kristologin; och jag förmodar att motsvarande kan finnas inom islam. Jag har ingenting alls emot att man använder epitet eller binamn som "Frälsaren", "Messias", eller "Sonen" i artiklar eller artikelavsnitt, vars främsta uppgift är att återge kristna teologers uppfattningar om vem Jesus var (och är). I mer historiska artiklar eller avsnitt har vi däremot EMRÅ rätt liten orsak att använda sådana epitet. Jörgen B 24 november 2011 kl. 22.20 (CET)

Fundering kring BLP

Wikipedia har en del artiklar om personer där man på diskussionssidan debatterar huruvuda personen är känd nog att ha med i ett uppslagsverk. Jag förmodar att det ofta är personens fans som startat artikeln en gång i tiden mer eller mindre i reklamsyfte. Ett reklamtrick som dock kan slå tillbaka om mindre smickrande uppgifter om personen kommer fram.

För några dagar sedan såg jag att flera anonyma hade skrivit i artikeln om en sådan person att denne hade avgått från sina politiska uppdrag efter att ha blivit ertappad på bar gärning med ett brott. Dessa uppgifter togs bort och artikeln låstes eftersom personen inte identifierades i etablerad media förutom genom en pixlad bild. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att personen inte är så känd bland allmänheten. Att identiteten är korrekt kan dock vem som helst kolla på aktuell åklagarkammare (personen har erkänt brott).

Nu till mina två funderingar: även om uppgifterna om brottet kan ses som skvaller är det väl en högst relevant uppgift huruvida en politiker avgått från sina uppdrag eller inte? Och om etablerad media inte anser att en politiskt aktiv person är känd nog att hängas ut så kanske denne inte är känd nog för att ha en artikel på Wikipedia heller? Åkebråke 22 november 2011 kl. 01.02 (CET)

Jag vet inte vad det är för mekanismer som styr att vissa hängs ut av media direkt och andra inte. Oavsett vad så anser jag inte att det ska styra om en artikel får vara kvar eller inte. Politikern var relevant för wikipedia innan politikern greps och är relevant nu av samma orsaker som den var det innan. Däremot tycker jag inte att wikipedia ska koppla brott, misstanke om brott, domstolsbeslut om brott eller andra moraliskt tveksamma händelser till ett artikelsubjekt innan media gör det och överhuvudtaget vara restriktiv och släpa efter media i det hänseendet. Alldeles oavsett att det är offentlig handling eller inte.--LittleGun 22 november 2011 kl. 09.12 (CET)

Jag anser att en viktig princip är att bara för att vi kan skriva något, betyder inte det att vi måste göra det. /Grillo 22 november 2011 kl. 09.51 (CET)

I fallet med en viss riksdagsledamot, tillika sitt partis alkoholpolitiske talesman, som greps för fylleri och därefter avgick från talesmannaposten räckte det inte med massiv omskrivning i medierna, med namn och bild, för att Wikipedia skulle våga nämna orsaken till varför han valde att avgå. /194.103.205.27 23 november 2011 kl. 13.38 (CET)

Som Grillo så klokt sa: Jag anser att en viktig princip är att bara för att vi kan skriva något, betyder inte det att vi måste göra det. /Grillo 22 november 2011 kl. 09.51 (CET).--LittleGun 23 november 2011 kl. 13.57 (CET)

Fast om det är relevant information så ska det stå med tycker jag. /ℇsquilo 23 november 2011 kl. 16.41 (CET)

Instämmer med ℇsquilo. Om offentliga personers karriärer starkt påverkas av begångna oegentligheter blir det en ofullständig (och därmed i viss mån falsk) historieskrivning att inte nämna detta. /FredrikT 23 november 2011 kl. 17.29 (CET)

Eller påstådda oegentligheter. Om anklagelserna leder till att personen avgår behöver man ju inte ha någon dom med laga kraft för att saken skall vara relevant. Däremot skall man inte dra slutsatsen själv. Om en person anklagad för oegentligheter avgår med hänvisning till personliga skäl är det förstås lätt att anta att det var det förra som var avgörande, men det behöver inte ha varit det och kvällstidningar duger då inte som källa. Gott omdöme behövs, och det är bättre att tiga än att gå efter osäkra uppgifter. --LPfi 24 november 2011 kl. 15.29 (CET)

Jag har skrivit det förut, och upprepar det: Om en uppgift är falsk eller sann är inte avgörande för om den bör tas med eller inte; däremot om den på ett väsentligt sätt påverkat det som personen i övrigt är encyklopediskt intressant för. Typiska exempel är Giftasprocessen mot August Strindberg och skattetillslaget mot Ingmar Bergman. Både Strindberg och Bergman rentvåddes ju helt, men lämnade en tid Sverige som en effekt av åtalet/tillslaget - vilket nog var "värre" för Sverige än för dem. Jörgen B 24 november 2011 kl. 22.08 (CET)

Hjälp med avPovning av Jämtlandsartiklar

Vi har ett flertal välskrivna och långa artiklar som berör Jämtlands historia: Jämtlands historia, Jamtamotet, Jämtland med flera. Tyvärr är de fulla med lokalpatriotism och romantisering av historien (tex att upprepa forntiden som en bondepublik, är en anakronism och sakmässigt inkorrekt beskrivning av verkligheten). Och jag föreslår vi börjar denna diskussion på Diskussion:Republiken Jamtland, en artikel som nu Edaen med rätta POV märkt.Yger 24 november 2011 kl. 13.06 (CET)

Nu var Edaen så snabb att han åtgärdade medan jag skrev ovan och tog bort 90% av texten.Yger 24 november 2011 kl. 13.11 (CET)

Musik- och teaterbiblioteket

Genom en statlig omorganisation har Musik- och teaterbiblioteket (http://muslib.se/) blivit en del av Statens musikverk (http://statensmusikverk.se/). Nu ska de "göra om" sin webbsajt och bjuder in till synpunkter. Här finns en chans för wikipedianer att påverka. Idag har sv.wikipedia ynka 65 länkar till muslib.se. Enligt Alexa.com finns det 3,9 miljoner webbplatser i världen som är mer besökta än denna, så utrymmet för förbättringar är enormt. Hur skulle en ny sajt se ut för att bli lika användbar och länkad som exempelvis Libris-katalogen (Alexa-rank 58.000) eller Svensk Filmdatabas (298.000)? Går det att lösa med goda råd, utan att det kostar många miljoner? Biblioteket skriver själva: Hjälp oss att göra vår nya webbplats riktigt bra! och där finns en länk där man kan anmäla sitt intresse. Eftersom jag själv inte är någon musikvetare/kännare/nörd, så bollar jag detta vidare till alla som känner sig manade. --LA2 24 november 2011 kl. 17.48 (CET)

Det vore ju bra om de i möjligaste mån kunde undvika länkröta.Niklas R (D^#) 24 november 2011 kl. 19.23 (CET)

Länkrötan är redan nu utbredd och de flesta av de nuvarande länkarna är redan döda vilket sannolikt beror på denna institutions ständiga omvandling Musikaliska akademiens bibliotek - Statens musikbibliotek - Statens musiksamlingar - Musik- och teaterbiblioteket. Det finns knappast skäl att nu gå in och försöka reparera länkarna utan det är kanske bättre att avvakta även nästa omorganisation. Men klokt är förstås om musikintresserade wikipedianer anmäler sitt intresse att delta i arbetet med myndighetens nya webbplats. En fungerande musikaliekatalog (av Libris kvalitet) har jag saknat länge. Rex Sueciæ 24 november 2011 kl. 19.53 (CET)

Länkröta är ett återkommande problem. En möjlig lösning på stora delar av det skulle nog vara att försöka gå in för fler specialdestinerade mallar av samma slag som {{lagref}}, och gå in för att också använda dem. I den mån de avslutande delarna av URLar behålls, och övriga ändras lika för alla sidorna, så räcker det då att ändra malldefinitionen varje gång sidorna flyttas. I den mån det inte är så enkelt, så har vi åtminstone lätta verktyg för att hitta alla unkna länkar för en viss myndighet/förening/... på en gång. Jörgen B 24 november 2011 kl. 22.50 (CET)

Bigami

Jag har tidigare noterat att det stått uppgifter om att ett flertal kungar ingått bigami genom att de ingått vänsterhandsäktenskap och reagerat på det, eftersom vänsterhandsäktenskap inte haft samma lagstatus som vanliga äktenskap och inte heller räknats som bigami, som var straffbart såväl i äldre tid som idag. De var snarast en slags formaliserade mätressförhållanden. Nu har jag råkat i konflikt med en annan användare som anser att det bör stå i artiklarna att kungarna begått bigami, och skulle vara tacksam för andra personers synpunkter.--FBQ 25 november 2011 kl. 01.40 (CET)

Som vanligt bör Wikipedia inte dra slutsatser som inte andra dragit innan oss. Om ingen annan källa betraktar det som bigami, kan inte Wikipedia göra det heller. /Grillo 25 november 2011 kl. 04.58 (CET)

Kan du ge exempel på artikel, och diskussion där debatten förs?Adville 25 november 2011 kl. 06.41 (CET)

Förlåt - här finns diskussionen Diskussion:Anna Sophie Reventlow.--FBQ 25 november 2011 kl. 10.36 (CET)

Frillosystemet var såvitt jag förstår äldre än kristendomen, och avvecklades först så småningom. Det ersattes då av mätressystemet:-). Se även en:Fitz, och Greve av Visby. Jörgen B 25 november 2011 kl. 14.43 (CET)

mall:riksdagsledamöter

Vilka ska egentligen stå med i mallen {{riksdagsledamöter}}? Jag har pillat en del med mallen rörande Centerpartiet för mandatperioden 2010-2014. Nu har ju Annie Lööf blivit partiledare och Anders Flanking statsrådsekreterare - ska de stå kvar i mallen? Richard Nordin och Göran Lindell är ersättarna - ska de stå i mallen? Vilka är de generella reglerna? Tanzania 26 november 2011 kl. 15.34 (CET)

Jag ser på Malldiskussion:Riksdagsledamöter att en användare år 2008 tog bort statsråden från listan. Jag förmodar att orsaken är att de är tjänstlediga från sitt riksdagsledamotskap så länge de är statsråd. Själv tycker jag nog att uppgifter om de tjänstlediga också bör finnas i någon form.

Riksdagens egna listor specificerar tydligt att de upptar aktiva ledamöter. Kanske vi bör göra detsamma här? Jörgen B 26 november 2011 kl. 15.48 (CET)

Hur vi än gör bör vi som sagt specificera hur vi gör. En möjlighet är att ha en rubrik för alla som blev invalda, sen en med ersättare, med vem de ersätter inom parentes? Tanzania 26 november 2011 kl. 16.11 (CET)

Städer i Kosovo

Nyligen gjorde Skarabor (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) en redigeringsräd som med rätta snabbt återställdes. Jag undrar dock om användaren inte hade en poäng. Jag har flyttat några av Kosovos största städer som i princip enbart befolkas av albaner till sina albanska namn. Har någon något emot om jag eller någon annan går igenom även övriga kosovska städer och eventuellt flyttar på dessa? Artiklarna anger ofta ungefär hur många i staden som är albaner, även om siffrorna tyvärr ofta är källösa. De borde väl dock vara på en höft korrekta. Enligt våra principer ska städers artikelnamn följa antingen svensk standard eller det namn som används av en majoritet av lokalbefolkningen. Då bör enligt denna princip städer i Kosovo med majoritet albaner ha albanska namn, och städer med serbisk majoritet ha serbiska namn. I båda fallen ska naturligtvis det andra namnet anges vid sidan av. Har någon något att invända mot artikelflyttar enligt denna linje? /Grillo 4 november 2011 kl. 21.54 (CET)

Kör på du, det blir nog bra. Har Sverige erkänt Kosovo som eget land och det huvudsakliga språket är albanska så bör givetvis artikelnamnen vara på albanska eller motsvarande. Riggwelter 4 november 2011 kl. 21.56 (CET)

Bra. Jag ser dock inte riktigt vad Sveriges erkännande av Kosovo har med saken att göra. Principen gäller rimligen även albanskdominerade städer i Serbien eller för den delen, som bekant, svenskdominerade städer i Finland. /Grillo 4 november 2011 kl. 22.28 (CET)

Min tanke var att om Sverige (eller andra länder...) inte erkänt ett land är det väl "ursprungslandets" språk som borde gälla som "andraval" efter svensk standard. Men den frågan är nog fastslagen sedan länge, det är ingenting jag vare sig varit engagerad i eller känner som viktigt för min egen del. Riktlinjen gäller. Riggwelter 4 november 2011 kl. 22.32 (CET)

Sant nog, men som du säger så är svensk standard fortfarande förstaval. Även i de fall där svensk standard ligger närmare serbisk än albansk, t.ex. Kosovo och Pristina snarare än Kosova och Prishtina. Lsj 5 november 2011 kl. 11.46 (CET)

Kan vi förresten passa på att komma överens om att städer i Kosovo ska ha kosovsk stubbmall och Kategori:Orter i Kosovo, inte kategori för serbiska orter? I dagsläget är ett antal av dem dubbelkategoriserade. /Grillo 5 november 2011 kl. 00.03 (CET)

Ja, det låter rimligt, men samtidigt noterar jag att kategoriträdet ovanför inte någonstans leder in i Serbien-kategorin. Är det korrekt att behålla det så? Orter i Kosovo låg ju i Serbien till inte alltför länge sedan, och Kosovos ställning är ju trots allt fortfarande aningen omstridd, då det (enligt artikeln Kosovo) är godkänt som ett eget land av under hälften av FN:s medlemmar. Tomas e 5 november 2011 kl. 11.28 (CET)

En rimlig lösning vore väl att huvudkategorin Kategori:Kosovo fick ligga både under Kategori:Serbien och under Kategori:Europas länder. Lsj 5 november 2011 kl. 11.46 (CET)

Att lägga huvudkategorin Kategori:Kosovo under Kategori:Serbien vore en politiskt ställningstagande. Jämförbart skulle kunna vara området Kosova Lindore(som betyder "Östra Kosovo" och som numera benämns med Preshevadalen) som tillhörde Kosovo fram till 1950-talet då det införlivades med Serbien, trots att den överväldigande majoriteten är etniska albaner. Enligt samma ovanstående logik skulle då huvudkategorin Kategori:Serbien hamna under Kategori:Kosovo. --Allexim 19 november 2011 kl. 12.28 (CET)

Nej, det är inte alls jämförbart. Realiteten är att vissa länder har erkänt Kosovo som ett eget land, medan andra länder fortfarande ser det som en del av Serbien. Ingen auktoritet ser Serbien som en del av Kosovo. ⬤Boⅰⅵe 19 november 2011 kl. 14.08 (CET)

Grillos inlägg är kopierat och inlaggt i artikeln Kosovo. Mvh --Allexim 27 november 2011 kl. 20.32 (CET)

Anemoner?

Hej! Jag hamnade på artikeln i rubriken och blev mer än något förundrad när jag ser namngivningen av Actiniaria på svenska. Artikeln är helt utan källor. Och nämner inte med ett ord anemon som alternativord på sippa. Ordet "havsanemon" (det enda förekommande ordet i NE.se etc) syns ingenstans. Nu tror jag att jag kommer att flytta den här artikeln rätt så snart plus skriva om på några strategiska ställen, om ingen säger emot. Vad tycks?--Paracel63 24 november 2011 kl. 15.41 (CET)

Nu har jag bytt ut all felaktig och icke källbelagd namninfo plus lite till. Det enda som återstår nu är artikelflytt – plus att bygga ut artikeln rejält samt göra alla röda länkar röda: ;-)--Paracel63 24 november 2011 kl. 15.50 (CET)

Nu har jag petat lite till i artikeln. Samt gjort förtydliganden i både toppen på sidan och i ranunkelväxter. Jag tror vi klarar oss utan en riktig grensida i det här fallet, eftersom anemoner i svenska språket/folkmun nog bara kan ha två betydelser. Däremot kan jag nu inte flytta anemoner till havsanemoner, eftersom den senare nu pekar på den förra (utan synbar förklaring). Eftersom jag inte är administratör, undrar jag om någon admin. skulle kunna hjälpa till med den flytten? Stort tack på förhand. :-)--Paracel63 26 november 2011 kl. 22.19 (CET)

 Utfört Artikeln flyttad. - Green Yoshi (^d_b) 26 november 2011 kl. 22.37 (CET)

Tack!--Paracel63 26 november 2011 kl. 23.04 (CET)

Veckans tävling...

...handlar om källor. Visste du att Kategori:Alla artiklar som behöver källor för tillfället innehåller 14831 artiklar! Gör någonting åt det och passa på att vinna en fin rosett – delta i den här veckans tävling! Niklas R (D^#) 21 november 2011 kl. 08.00 (CET)

Vår första tävlande, Nordelch har anmält sig, och har redan skrapat ihop 730 poäng. Men visst kan du slå det? Niklas R (D^#) 21 november 2011 kl. 10.44 (CET)

Efter drygt ett dygn har de (hittills) två tävlande lagt till åtta nya källor, varav sex fackgranskade och fem inlagda i källmallar, samt fjorton fotnoter. På vägen har de lyckats åtgärda fem åtgärdsmallar och lyckats få ihop totalt 1410 poäng. Bra jobbat, men det är fortfarande inte försent att ge sig in i leken. Wikipedia behöver dina källhänvisningar och du behöver den gröna rosetten ()!Niklas R (D^#) 22 november 2011 kl. 00.52 (CET)

Tävlingen är avslutad, vinnare blev Användare:Annavon. Niklas R (D^#) 28 november 2011 kl. 01.14 (CET)

Dödsår saknas

Jag ville bara meddela att jag har börjat kategorisera om en massa folk från den tidigare slaskkategorin Kategori:Avlidna okänt år till Kategori:Dödsår saknas, och samtidigt letat upp dödsår på en del av dem. Men det är ett jättejobb, och det vore fint om fler kunde hjälpa till, både med omkategoriseringen och detektivarbetet kring folks dödsår. Jag har dragit någon sorts gräns vid omkring 1800 för omkategoriseringen, så de som är födda före det datumet ligger kvar i Avlidna okänt år. (A-Q är genomgångna, R-Ö är kvar i Avlidna okänt år.)

Samtidigt undrar jag om det inte vore bra att kategorisera in folk som har okänt födelse-/dödsdatum, men där man vet vilket århundrade eller årtionde de föddes och dog, i exempelvis Kategori:Avlidna 900-talet eller Kategori:Födda 1500-talet. Jag har dock sett att folk har gjort precis tvärtom, och i stället flyttat folk från Avlidna X-talet till okänt år-kategorin, så det vore fint med en principdiskussion. /jssfrk (d|b) 24 november 2011 kl. 23.27 (CET)

Bra! Jag håller med om att det vore bra att få in de som man inte känner till dödsår på under rätt århundrade åtminstone, men om man inte vet dödsåret kan det innebära gissningar, typ "Han föddes 1807, så då dog han nog på 1800-talet också" fast personen ju kan ha blivit väldigt gammal och levt in på 1900-talet, sånt bör vi undvika. Jag gör allt jag kan för att leta rätt på så många dödsdata jag kan i Sveriges dödbok. / Elinnea 25 november 2011 kl. 11.52 (CET)

Och om personen dog någon gång mellan 1797-1808 är det ju också olämpligt att stoppa in honom i avlidna på 1800-talet. Jag ser tyvärr ofta att personer ligger instoppade i födda 1615, fast det i själva verket handlar om ett omkring 1615, och olika källor anger årtal som omkring 1620, omkring 1617, omkring 1610, och jag brukar försöka plocka bort sådant när jag råkar på det.--FBQ 25 november 2011 kl. 13.06 (CET)

En del som översätter artiklar från tyskan verkar ha missat att um i det här sammanhanget betyder omkring.--FBQ 25 november 2011 kl. 13.07 (CET)

Står det omkring 1615 så bör man lägga dem i Kategori:Födda 1610-talet eller Kategori:Födda 1600-talet. / Elinnea 25 november 2011 kl. 16.57 (CET)

Ja, men jag anser att detta bör kompletteras med Kategori:Födda okänt år som föreslås ovan. Jag kan hålla mewd om att det kan vara problematiskt med ungefärliga dödsår i vissa fall, men om någon är född i mitten av 1800-talet och de sista uppgifter som finns tillgängliga är från 1910-talet kan man utan tvekan kombinera Kategori:Dödsår saknas med Kategori:Avlidna 1900-talet. Fernbom2 28 november 2011 kl. 13.14 (CET)

Länkstatistik

Jag vill ha feedback, för att veta om detta är något som bör fortsättas och vidareutvecklas: På http://toolserver.org/~la2/linkstats.csv finns en enkel textfil med fyra fält (åtskillda av tab-tecken) som anger datum, projekt, antal länkar och sajt. Man kan exempelvis se (som nedan) att den 26 november hade da.wikipedia 15 länkar till sr.se, medan sv.wikipedia hade 117 länkar till dr.dk. Jag har kapat bort eventuella "www." från sajtadresserna och bara tagit med sådana rader i statistiken där antalet länkar är 10 eller högre. Statistiken samlas just nu in dagligen och omfattar bara de nordiska+baltiska språken. Senare kanske det bör bli fler språk och en insamling per vecka. Från två dygn har det blivit 40.344 rader från 45 projekt som länkar till 14.775 sajter. Jag har gjort detta snabbt och enkelt i csv-format (textfil med fält) så att man själv kan ladda in det i ett kalkylprogram eller databas för vidare analys, hellre än att utveckla en avancerad webbpresentation. --LA2 26 november 2011 kl. 12.09 (CET)

2011-11-26      da.wikipedia    2727    dr.dk
2011-11-26      da.wikipedia    15      sr.se
2011-11-26      da.wikipedia    11      sverigesradio.se (*)
2011-11-26      sv.wikipedia    117     dr.dk
2011-11-26      sv.wikipedia    2559    sr.se
2011-11-26      sv.wikipedia    1458    sverigesradio.se (* tillagd senare, efter Vivos anmärkning)

Bör inte sverigesradio.se också räknas, eftersom sr.se bara är gamla döda länkar efter att Sveriges Radio bytt domännamn? Vivo 26 november 2011 kl. 12.56 (CET)

Det har du förstås rätt i. Jag tänkte inte ens på det när jag valde exemplet. Men som tur är kan du ladda ner filen och göra din egen analys. --LA2 26 november 2011 kl. 15.39 (CET)

När jag, med Mozilla Firefox 3.6.3, klickar på linkstats-länken ovan så får jag följande felmeddelande: Kodningsfel av innehållet. Sidan kan inte visas eftersom den använder en typ av komprimering som är ogiltig eller som inte stöds. Med Internet Explorer 9 kan dock sidan visas. Kanske den behöver kompletteras med någon form av header som beskriver att det är en csv-fil för att Firefox ska klara av att visa den också. /--Larske 26 november 2011 kl. 13.52 (CET)

Det är en fråga som jag får bolla vidare till sajtens administratör. Det fungerar smärtfritt för mig i Firefox 8.0 på Linux, men givetvis ska det finnas rätt typdeklaration i HTTP-svaret och det är en enkel konfiguration för webbservern. Fungerar det om du högerklickar på länken och väljer "spara som"? --LA2 26 november 2011 kl. 15.39 (CET)

Ja, "spara som" fungerar. /--Larske 26 november 2011 kl. 19.06 (CET)

Intressant sak, LA2. Har du några funderingar kring vad vi kan använda verktyget till - kanske i vårt kvalitetsarbete? I så fall hur - och varför skapade du verktyget? Riggwelter 26 november 2011 kl. 15.42 (CET)

Jag brukar klaga på att Riksarkivet är så dåliga på webben att ingen vill länka till dem, och för att hävda det behöver jag statistik för några olika kulturarvsinstitutioner, som utdraget nedan. Sedan kan man följa hur det utvecklar sig över tiden. Fototävlingen Wiki Loves Monuments gav oss ju några tusen nya länkar till Bebyggelseregistret hos RAÄ, till exempel. --LA2 26 november 2011 kl. 16.25 (CET)

2011-11-26      sv.wikipedia    65      nordiskamuseet.se
2011-11-26      sv.wikipedia    70      riksarkivet.se              <--- Riksarkivet, webbsajt
2011-11-26      sv.wikipedia    71      modernamuseet.se
2011-11-26      sv.wikipedia    72      svar.ra.se                  <--- Riksarkivet, digitaliserade handlingar
2011-11-26      sv.wikipedia    77      biblioteket.stockholm.se
2011-11-26      sv.wikipedia    77      varmlandsmuseum.se
2011-11-26      sv.wikipedia    84      magasin.kb.se:8080          <--- Kungliga biblioteket, digitaliserade handlingar
2011-11-26      sv.wikipedia    86      stockholmslansmuseum.se
2011-11-26      sv.wikipedia    95      stadsmuseum.stockholm.se
2011-11-26      sv.wikipedia    144     tekniskamuseet.se
2011-11-26      sv.wikipedia    151     lansmuseum.a.se
2011-11-26      sv.wikipedia    157     bildarkivet.jamtli.com
2011-11-26      sv.wikipedia    157     kb.se                       <--- Kungliga biblioteket, webbsajt
2011-11-26      sv.wikipedia    174     kms.raa.se                  <--- RAÄ, kulturmiljöer
2011-11-26      sv.wikipedia    218     raa.se                      <--- RAÄ, webbsajt
2011-11-26      sv.wikipedia    325     gutenberg.org
2011-11-26      sv.wikipedia    429     archive.org
2011-11-26      sv.wikipedia    843     digitaltmuseum.se
2011-11-26      sv.wikipedia    1206    stockholmskallan.se
2011-11-26      sv.wikipedia    1263    web.archive.org
2011-11-26      sv.wikipedia    1750    fmis.raa.se                 <--- RAÄ, katalog över fornminnen
2011-11-26      sv.wikipedia    2630    nad.ra.se                   <--- Riksarkivet, katalog
2011-11-26      sv.wikipedia    4591    sfi.se
2011-11-26      sv.wikipedia    4891    smdb.kb.se                  <--- Kungliga biblioteket, katalog för audio/video
2011-11-26      sv.wikipedia    7072    bebyggelseregistret.raa.se  <--- RAÄ, katalog över byggnadsminnen
2011-11-26      sv.wikipedia    7281    imdb.com
2011-11-26      sv.wikipedia    14339   akas.imdb.com
2011-11-26      sv.wikipedia    25851   libris.kb.se                <--- Kungliga biblioteket, katalog för böcker
2011-11-26      sv.wikipedia    27591   runeberg.org

Jag har nu lagt upp omkring 825 sockenartiklar enligt nytt mönster och något fler församlingsartiklar. Så i stort sett alla länkar till digitalt museum har jag lagt upp, 50% av de till FMIS, och drygt 50% av de till Nad (och om det är antal länkar och inte artiklar 90%). Så var försiktigt dra för långtgående slutsatser, om jag valt länka till raa skulle antalet blivit betydligt högre.Yger 27 november 2011 kl. 20.44 (CET)

Min kritik är inte riktad mot raa.se (Riksantikvarieämbetet, som även driver FMIS och Bebyggelseregistret), utan mot Riksarkivet (svar.ra.se och riksarkivet.se). Men helst av allt vill jag inte sprida kritik, utan redovisa statistik så att alla kan se hur de ligger till, och försöka förbättra sig efter förmåga. Att vi har så många länkar till de sajter du nämner, beror ju på att sajterna innehåller användbar information som vi kan länka till. Att du ensam kanske har lagt in 50% av länkarna till en viss sajt, försämrar ju inte sajten. (Jag har nog lagt in mer än 50% av länkarna till BBR, inför tävlingen Wiki Loves Monuments.) --LA2 28 november 2011 kl. 18.43 (CET)

Ny tävling: En bild säger mer med 1000 ord

I veckans tävling får du låta dig inspireras av några av de vackraste bilderna på Commons. Uppgiften är att skapa artiklar som går till respektive bild. Se En bild säger mer med 1000 ord. /Dcastor 28 november 2011 kl. 00.24 (CET)

Roligt med ett nytt upplägg! Kan bli en intressant tävling! / Elinnea 28 november 2011 kl. 01.22 (CET)

Minneslunden Leksands kyrka

Frågan flyttad till Wikipedia:Faktafrågor#Minneslunden Leksands kyrka. --MagnusA 28 november 2011 kl. 20.40 (CET)

Serbien

Jag har noterat ett missförhållande i statistiken för Serbiens yta och folkmängd. Eftersom detta i slutändan kan handla om ett ställningstagande om hur vi bör definiera Serbien, med eller utan Kosovo, vill jag gärna ha lite gensvar. Titta gärna in på diskussionssidan.--Pjred 28 november 2011 kl. 14.02 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt - halvvägs genom månaden

Nu finns det
339 artiklar
kvar att att infoga eller dela!

Vi är redan halvvägs genom november och Månadens kvalitetsprojekt Wikipedia:Projekt infogningar. Antalet har minskat från 596 till 439. (Egentligen är minskningen ännu större, men den uppvägs till viss del av ökningen under månaden). De som arbetat med detta har gjort ett mycket bra jobb, men det är viktigt att kvalitetsarbetet inte står och faller med några få personer, hellre att många personer gör en liten del var än att några få gör massor. 439 kan kanske låta mycket, men vi får inte glömma att i mars-april minskade vi den här kategorin från 859 till 431. Vi klarar att göra en rejäl minskning här nu med om alla tar en liten del var och att man diskuterar med varandra. / Elinnea 15 november 2011 kl. 14.31 (CET)

Att statistiken inte ser så bra ut hittills beror till stor del på att de som lagt originalmallen slarvat med att malla båda de berörda artiklarna och vi fått lägga till mallar. Vi kan nog räkna med att det rent siffermässigt går snabbare nu mot slutet då varje avlutat ärende innebär att två mallar går bort. hejkompis 16 november 2011 kl. 07.24 (CET)

Nu är det dags för slutspurt, just nu finns det 390 artiklar kvar att dela eller infoga. Det här är de under 1000 b, är det någon av dem som du kan ta dig an?/ Elinnea 25 november 2011 kl. 19.04 (CET)

Minskning från 596 till 375 är inte illa! Och då ska man minnas att kategorin samtidigt ökat med 71 artiklar som märkts upp nu i november, så egentligen är minskningen större. Inför december så föreslår jag att vi kör Wikipedia:Projekt substubbar som Månadens kvalitetsprojekt. Det var över ett år sedan det var Månadens och antalet märkta substubbar har ökat rejält och ligger just nu på 185 st. Antalet var nere i noll i mars och det kan vi se till att det blir igen! / Elinnea 29 november 2011 kl. 22.02 (CET)

Bra substubförslag. Det tar vi. Luttrad 29 november 2011 kl. 22.04 (CET)

Estniska eller estländska

Ska vi skriva "estländska" eller "estniska" i kategorier? Just nu används båda två. TT-språket anger båda (Estland, estländare (=), est (-er), estländsk, estnisk). Spontant känns "estnisk" bättre, men det är möjligt att det analogt med finsk och finländsk syftar på etniciteten snarare än nationaliteten. /Grillo 25 november 2011 kl. 06.49 (CET)

Estnisk vinner i min hjärna kampen mellan dessa två. Calle Widmann 25 november 2011 kl. 07.05 (CET)

Det är det vanligare och naturligare ordet, men tydlighet kan vara viktigare. Jag tycker det verkar som om man konsekvent gått in för estländare (men mitt stickprov var inte randomiserat). Man måste tänka efter vilka artiklar man vill ha i kategorierna - och dokumentera när man tänkt färdigt. För många kategorier är "X i Estland" naturligt. Att kategorisera ryskspråkiga författare som estniska låter märkligt, men ryskspråkiga politiker bör finnas med i politikerkategorin. Utlandsester måste också beaktas. --LPfi 25 november 2011 kl. 09.18 (CET)

Jag föredrar som vanligt prepositioner hellre än nationalitetsadjektiv. Men i de fall nationalitetsadjektiv ändå förekommer skulle jag själv göra samma distinktion som mellan finsk och finländsk. Men det finns väl språkråd och praxis från andra auktoriteter som kan svara på hur vi bör förhålla oss till det. ⬤Boⅳⅰe 25 november 2011 kl. 09.56 (CET)

Både ’estniska’ och ’estländska’ förekommer i SAOB och SAOL och kan användas efter eget skön. Det är helt onödigt att diskutera vilket av orden vi ska skriva på WP. Wvs 25 november 2011 kl. 10.14 (CET)

Forskningscentralen för de inhemska språken har fört en diskussion kring det här, och rekommenderar att man använder dem analogt med finne/finländare eller finskt/finländskt. Det tycker jag är ett gott råd. /Julle 25 november 2011 kl. 10.23 (CET)

Men om man ska skriva estnisk så ska man väl också skriva finsk? Sedan en tid tillbaks har man bestämt att det är fel att skriva finsk om det gäller Finland och att man istället ska kalla kategorierna för finländsk. Det är väl likadant när det gäller Estland? Estländsk går bättre ihop med finländsk. Finsk anses betyda finskspråkiga invånare. Som jag förstått saken gäller likadant att estnisk betyder estniskspråkiga invånare. Estländsk och finländsk ska alltså vara mer neutrala begrepp och innebära själva länderna oavsett folkens etniska tillhörighet eller språk--Bruno Rosta 25 november 2011 kl. 10.25 (CET)

(redkonfl, svar till Wvs) Jag vet inte det. För finsk/finländsk finns det ganska tydliga regler för vilket som ska användas när. Jag tror finsk ska användas när det av sammanhanget framgår att det handlar om landets, t ex finska regeringen och finsk utrikespolitik, medan finländsk ska användas i sammanhang där det inte är lika självklart, t ex finländska konstnärer och finländska skolor. Jag hoppas det finns en liknande skillnad mellan estnisk och estländsk, men det har jag ingen källa på. ⬤Boⅰⅵe 25 november 2011 kl. 10.27 (CET)

I sammanhanget kan noteras att beteckningen lettländsk nästan inte alls används här, med resultat att såväl ryssar som balttyskar ofta blir kategoriserade som "letter", vilket jag inte anser vara särskilt lyckat. /Annika 25 november 2011 kl. 10.45 (CET)

De flesta här tycks utgå från att alla här känner till betydelseskillnaden mellan "finsk" och "finländsk". Jag hoppas att jag nu slår in öppna dörrar, men fruktar att så inte är fallet...

Den gamla skillnaden mellan finländsk och finsk var främst att det första syftade på statstillhörighet och det senare på språkförhållanden. Finländare omfattade alltså finnarna (de finskspråkiga finländarna) och finlandssvenskarna (de svenskspråkiga finländarna). Jag vet inte om detta är det språkbruk som fortfarande i alla avseenden gäller, men tror att det åtminstone i huvudsak håller. Naturligtvis har frågan komplicerats litet av att Finland numera tydligt erkänner att det finns finländare som varken har svenska eller finska som förstaspråk, utan exempelvis samiska.

Finns det ett rimligt officiellt förslag att använda "estnisk" och "estländsk" på liknande sätt, så tycker jag at vi skall följa det. Vi har god orsak att tydliggöra vad vi skriver om. För några år sedan var en stor del av vår institution på studiebesök på universitetet i Tartu (Dorpat). Någon frågade vår guide (som studerade svenska) hur många invånare Estland har; och vi fick (ungefär) följande förbluffande svar (citerat ur minnet):

"Estland har 900000 invånare. Så bor här en halv miljon ryssar också."

Vi blev snarast mållösa; vi svenskar är inte riktigt vana vid den sortens inställning, åtminstone inte i grannländer.

Skall vi reda ut vad som har hänt och kommer att hända i Estland, behöver vi någon slags tydlig terminologisk skillnad mellan "rörande estniska staten" och "rörande estniska språkgruppen". Den föreslagna (som alltså inte vore vårt påhitt) verkar vettig. Vill man inte anta den, så bör man föreslå något alternativ (som inte heller är vårt påhitt). Jörgen B 25 november 2011 kl. 15.06 (CET)

För tydlighetens skull anser jag att estländska är bättre men har det inte till stor del redan varit etablerad praxis? Prematureburial 25 november 2011 kl. 16.00 (CET)

Estnisk eller estländsk - varför ska man plötsligt vara så stelbent att man låser fast sig i ett ord? Ska man ändra och reglera bara för att några tycker det är mer ”korrekt” att säga si eller så? Sånt utarmar bara språket. Var glada för att det finns en variation så att vi får ett mer levande språk. Wvs 25 november 2011 kl. 16.29 (CET)

Frågan gällde ursprungligen kategorier, och där kan det finnas en poäng att försöka styra bruket lite hårdare.

andejons 25 november 2011 kl. 18.04 (CET)

SAOL ger ingen betydelseskillnad utan anger est och estländare som varandras synonymer. Av ovan länkad frågelåda hos Forskningscentralen för de inhemska språken framgår också att det i massmedialt bruk av svenska språket inte görs någon åtskillnad, även om svarets författare gärna skulle se att det förhöll sig annorlunda. Det har sagts ofta att Wikipedia inte skall vara platsen att etablera företeelser på, även om dessa skulle kunna vara välmotiverade. Vi kan ändå välja att harmoniera våra kategorinamn, men frågan är om vi inte i så fall konsekvent bör hålla oss till endera formen snarare än att försöka bidra till skapandet av en betydelseskillnad som i dag knappast finns. /Dcastor 26 november 2011 kl. 03.48 (CET)

Estländsk blir då mer logiskt eftersom man då konsekvent ändå följer samma mönster som Finländsk. Även Lettländsk borde sammanfalla logiskt här. Då har vi varken skapat nya begrepp eller varit ologiska--Bruno Rosta 26 november 2011 kl. 05.54 (CET)

"Estländsk" verkar mycket vettigt, så länge det gäller något som rör hela landet eller alla i landet - inklusive estlandssvenskar och 'estlandsryssar'... Jörgen B 26 november 2011 kl. 14.26 (CET)

Estnisk eller estländsk spelar ingen roll. Bruket av estnisk uppfattar jag som mer utbrett än estländsk. Efter som frågan endast gäller kategorier och inte språket över lag så kan man gott vara konsekvent. Kategorerna över finländska/finska företeelser dock är inte konsekvent, så det kanske inte är något stort problem. Kanske det är bättre att lägga ner tid på viktigare saker än att ändra på något som inte behöver ändras. Att försöka styra över svenska språket är lite som i nyspråksreformen boken 1984 där man försökte utrota synonymer och annat dubbeltänk. Nasko 26 november 2011 kl. 16.47 (CET)

Med tanke på att styrningen i romanen är motiverad av ren maktlystnad och dessutom fungerande så är den där jämförelsen tämligen otrevlig.

Syftet med att försöka hålla sig till ett enda ord i kategorinamnen vore för att konsekvensen skulle underlätta, inte för att underkänna alla andra ordval.

andejons 26 november 2011 kl. 21.34 (CET)

Redigeringskonflikt Förklaring av est enligt SAOB: benämning på person tillhörande den finska folkstam som nu bebor Estland. (Detta var 1922; folkstamsbegreppet brukar numera ersättas av hänvisning till etnicitet, där gensam kulturell (särskilt språklig) identitet är det viktigaste kriteriet.)

Förklaring av estländare enligt både SAOB och SAOL: Invånare i Estland.

För dessa två ord anges alltså en tydlig betydelseskillnad. Däremot förklarar alltså SAOL estnisk genom att hänvisa till estländsk. För det som rör de svenskspråkiga estländarna ges två adjektiv: estsvensk och estlandssvensk.

SAOL tycks förklara härledda adjektiv i lägre grad än de substantiv från vilka de härletts. De tre rätt så olika orden finländsk, finsk och finlandssvensk förklaras inte alls; däremot finne, finländare och finlandssvensk. TT-språket ger alla desa sex termer, utan att förklara skillnaden. För Estland ges bara fyra: Estländare, est, estländsk, estnisk.

Till sist: SAOB ger två definitioner av estländska: Dels Kvinna från Estland, dels, angivet som "mindre brukligt", estniska. SAOB utgår ifrån att läsaren direkt förstår skillnaden mellan "kvinna från Estland" och "estniska", eller alternativt slår upp eventuellt oklara ord (som "estniska"), och därefter förstår skillnaden. Jörgen B 26 november 2011 kl. 21.43 (CET)

Jag förstår inte heller jämförelsen med 1984. Syftet är ju inte att ta bort en av formerna estnisk/estländsk utan att framhäva en nyansskillnad mellan orden, dvs raka motsatsen till nyspråkets minimering av ordförrådet. För närvarande är det främst personer som är kategoriserade som estländska, medan en del andra saker kategoriseras som estniska. Uppdelningen avspeglar kanske i någon mån att där språk/etnicitets/kulturtillhörigheten är av fullständigt underordnad betydelse är "estnisk" och "estländsk" mer synonyma, men gränsdragningen är inte alltid självklar. Diskussion:Eesti Päevaleht (Sverige) illustrerar en del av problematiken. //Essin 30 november 2011 kl. 00.11 (CET)

Ovädret Berit

Med anledning av kvällens oväder i stora delar av Sverige har jag skrivit början till en artikel om det pågående ovädret Berit, se Ovädret Berit. Då jag inte har satt mig in i om det är en storm eller orkan har jag givit den ett neutralt namn. Bidra med fakta (vinddata till exempel) och länkar om ni känner er manade! Bluescan 27 november 2011 kl. 22.35 (CET)

Hej, den storm som drog in över Sverige den 27 november 2011 saknar ju namn, kvällstidningar ju visserligen varit påhittiga och döpt den till Adeventsstormen. Ovädret Berit var ju ett oväder/storm som drog in över Norge tidigare i veckan. Som jag förstått det så har dessa ingen koppling till varandra, eller? //Joshua 27 november 2011 kl. 22.42 (CET)

Det stämmer bra, men det går ju att byta namn på artikeln. Som det är nu utan officiellt namn kan jag inte komma på vad man ska döpa den till? På facebook, twitter osv benämner nästan alla som pratar om stormen som pågår just nu som "Berit" inofficiellt enligt min uppfattning. :) Mvh Bluescan 27 november 2011 kl. 22.53 (CET)

Vi kan inte ha en artikel som påstår saker utifrån hur snacket går bland någons FB-bekanta. Så bråttom är det inte att skapa artiklar. /Dcastor 27 november 2011 kl. 23.43 (CET)

Jag tror att ett namnbyte till Adventsstormen är nödvändigt, iaf till något annat än Berit, som trots allt var ett helt annat lågtryck. Länken till norska sidan behandlar också den förra stormen, blir risk för fortsatt förvirring med detta namn. Alternativt kan ju din artikel behandla just Berit medan en ny skapas för Adventsstormen. Njaelkies Lea (d) 27 november 2011 kl. 23.45 (CET)

SVT Rapport 2011-11-28 04:40 kallar stormen för "Berit junior" en svensk version skulle kunna vara mini-berit. SVT Play kan vara ett tips för den som vill källkolla Rapport. Schh 28 november 2011 kl. 04.48 (CET)

SMHI kallar den för Första adventstormen. --NERIUM 28 november 2011 kl. 08.22 (CET)

Den senare borde ha högre relevans.. ;-) Schh 28 november 2011 kl. 12.17 (CET)

Som vanligt när media blåser upp nåt ("MONSTERSTORMEN!!!") så betyder det inte att Wikipedia omedelbart bör ha en separat artikel i ämnet. Använd Wikinews istället. Det är likadant så fort det är nåt som ger lite löpsedlar oavsett om det är ett oväder eller nåt mord så är det nån som vill skapa separata artiklar om det. Samma diskussion, gång på gång på gång. Bättre att vänta nån vecka eller så, ta det lite lugnt och se om detta blir något anmärkningsvärt öht. / Elinnea 28 november 2011 kl. 14.33 (CET)

Ja, det verkar alltid vara någon av en handfull användare som noga ser till att det blir samma diskussion gång på gång. Det vore hälsosammare att vid det här laget bara acceptera att det finns andra åsikter om vad som hör hemma i ett internetbaserat uppslagsverk och framförallt när det hör hemma där, det är ju vad diskussionerna brukar leda till att vi upptäcker. Låt de som finner sin motivation från att händelsen nyligen inträffade också använda sig av denna kraft istället för att försöka tvinga dem anpassa sig till det arbetssätt som passar er. Njaelkies Lea (d) 28 november 2011 kl. 15.30 (CET)

Det faktum att adventsstormen fick SMHI att utfärda klass 3-varning borde vara relevant eftersom klass 3-varningar är ovanliga, har för mig att jag läst att det var fyra år sedan sist. 212.181.63.190 28 november 2011 kl. 15.38 (CET)

Jag kan å ena sidan sympatisera med Njaelkies Leas tänk, men å andra sidan bryter det mot den viktiga principen om verifierbarhet. Det som skrivs om aktuella ämnen de första dygnen är mycket sällan verifierbart med pålitliga källor. /Dcastor 28 november 2011 kl. 15.43 (CET)

Är fyra år verkligen att betrakta som ett långt tidsspann ur ett meteorologiskt perspektiv? Det tycker jag snarare låter som nåt som är rätt vanligt förekommande. Jag tycker att man bedöma oväder utifrån dess konsekvenser, inte utifrån varningar. Om ett oväder leder till stor skada och många döda, så kan de ha relevans, men om det bara innebar att folk får "hålla i hatten" under några dagar så har det det troligtvis inte oavsett hur många som finner motivation och kraft i att skriva om det. / Elinnea 28 november 2011 kl. 16.21 (CET)

Avindenterar Angående namn: Om man skall vänta på att SMHI namnger stormen med ett personnamn, så får man vänta länge; se t. ex. Orkanen_Per#Namn. Däremot använder SMHI de norska namnen Gudrun och Per på sina egna sidor om dessa orkaner.
Angående behovet att skriva artikel nu:: Kanske detta egentligen lämpar sig bättre för Wikinews? Blir de långsiktiga verkningarna i Sverige stora, så skall vi självklart senare skriva en wp-artikel. Alternativt kan man göra om artikeln, med fokus på Färöarna och Norge; Berit lär ha uppmätts till 55 m/s på Färöarna, vilket torde vara mycket även för dessa vindpinade öar. Jag undrar om de små försöken till skogsplantering på Färöarna återigen spolierades av stormen, liksom varit fallet någon gång tidigare. Jörgen B 28 november 2011 kl. 20.24 (CET)

Idag benämnde Pererik Åberg på SVT stormen som Novemberstormen. Dock så har det inte hänt så mycket med artikeln de senaste dagarna, så finns det någon relevans med artikeln? //Joshua 29 november 2011 kl. 17.58 (CET)

Visst var det en kraftig storm under några timmar. Men en företeelse som i dubbelt bokstavlig mening blåste över så snabbt, och vars konsekvenser inte skiljer sig i så hög grad från de flesta andra oväder som drabbar något ställe på jorden i så gott som varje ögonblick, kan enligt vad jag kan förstå inte vara relevant ämne i ett allmänt uppslagsverk med globalt perspektiv. Vi noterar väldigt sällan de stormar (inte ens de extra kraftiga) som - obs! hypotetiska exempel - kanske rasade i Uganda år 738, i Turkiet år 1009, på Tasmanien år 1278 eller i Colombia år 1355, men som sedan de avklingat inte lämnade några mer långsiktiga spår efter sig. Varför då en enskild storm över Norden år 2011? Det enda skälet som jag kan se är att vi själva råkade notera och uppleva den. Janders 29 november 2011 kl. 18.32 (CET)

Och här utmärkte den sig det inte alls, förutom i kvällstidningarna. -- Lavallen 29 november 2011 kl. 19.17 (CET)

Däremot har förödelsen tydligen varit påtaglig i skogsplanteringarna på Färöarna (se [2]) - vartill kommer nedblåsta hustak och annat. Hur den slagit i Norge och Skottland vet jag inte.

Det finns (föga förvånande) en del artiklar om enstaka stormar på enwp. Även där verkar dock det globala perspektivet litet eftersatt. Jag tror att "Berit" som svensk storm inte har nog intresse för en artikel; men möjligen kan Berit/Xaver visa sig aningens intressantare ur ett globalt perspektiv.

Janders kommentar verkar rätt vettig. Det är inte en helt orimlig utgångspunkt att fråga sig om artikeln skulle ha tillräckligt intresse, om den gällt en storm av samma sammantagna styrka (alltså inte bara i Sverige) som Berit, men som rasat i östra Medelhavsområdet år 1909 (det räcker bra att gå 100 år tillbaka; 1009 års stormar har vi litet för dåliga faktaunderlag för). Jag gissar att svaret är "Nej"; men har ett bristfälligt faktaunderlag. Jörgen B 29 november 2011 kl. 23.20 (CET)

Tycker också att Janders tankeexperiment är tänkvärt. Visst kan informationen platsa i t.ex.Kraftiga_stormar_i_Sverige, men en egen artikel? Nja. Niklas R (D^#) 29 november 2011 kl. 23.27 (CET)

Vad gäller de färöiska träden torde stormen vara relevantare i en artikel om dem. Om motsvarande stormar kommer ens vart tionde år kommer det att vara flera stormar - och alltså stormarna som fenomen, inte nödvändigtvis de enskilda stormarna - som är relevanta. Samma sak tror jag att gäller Sverige. En artikel Storm i Sverige eller liknande kunde diskutera hurudana effekter stormar brukar ha och exemplifiera med några av de kända stormarna. Att ett visst antal hushåll blev utan ström i Skåne ett år och ett visst antal i Blekinge har knappast någon betydelse om tjugo år (sifferbitarna är i och för sig säkert intresserade av den ovannämnda listartikeln). Stormar man i en större del av landet berättar om åt sina barnbarn är en annan femma. --LPfi 30 november 2011 kl. 09.59 (CET)

Nationella fotografregistret

Vår artikel om fotografen Sten Didrik Bellander har en extern länk till Nationella fotografregistret (NFR), vilket är lika naturligt som att filmregissörer och -skådespelare har hänvisningar till IMDb och Svensk Filmdatabas. Men det är bara 4 artiklar som länkar till NFR (jämfört med tusentals för IMDb och SFDb). Visst är väl det konstigt? Synd på så fina ärter. Ska vi göra det till "veckans tävling" att länka Kategori:Svenska fotografer till NFR? Behövs det en bra länkmall? Nu låter det kanske som "länkspam", men jag tror att vi både förbättrar Wikipedia och uppmuntrar Nordiska museet till att göra fler välstrukturerade och länkbara registersajter. Eller finns det några goda skäl att inte länka till NFR? --LA2 28 november 2011 kl. 22.07 (CET)

Jag är för! Plrk 29 november 2011 kl. 22.47 (CET)

Det låter som en god idé att inkludera länkar dit. En mall kan eventuellt vara praktisk, beroende på hur urlarna ser ut, för att få det enhetligt och snyggt. --flinga 1 december 2011 kl. 18.25 (CET)

Obskyr men intressant milstolpe nådd - bra jobbat!

Svenska Wikipedia har nu passerat en något obskyr, men enligt min mening intressant och betydande, milstolpe, nämligen att mer än hälften av våra artiklar numera innehåller minst 1kb brödtext, iallafall enligt statistiken. Bra jobbat! (Strax under 24% innehåller minst 2kb text, så den siffran ska väl förhoppningsvis nå 25% inom överskådlig tid, och sen är vi på väg mot 30%....) Entheta 28 november 2011 kl. 22.27 (CET)

Tycker att det är glädjande att vi har fler artiklar som är längre än 1kb brödtext än kortare. 1kb är inte en särskilt lång artikel egentligen, men vi har väldigt många ännu kortare artiklar. Funderar på om Wikipedia:Projekt substubbar kanske vore bra som Månadens kvalitetsprojekt i december, det var ett år sen vi körde det sist och antalet märkta substubbar har ökat på sistone... Hur som helst, tack för denna information, detta är ett bra och glädjande steg! / Elinnea 29 november 2011 kl. 21.55 (CET)

Det är väldigt roligt att artiklarna blir längre! Jag har också haft funderingar på substubbar som kvalitetsprojekt, och är rädd att det är jag som står för en stor del av ökningen av märkta substubbar; jag har gått igenom ganska många kategorier och märkt upp en hel del korta artiklar på sistone. /jssfrk (d|b) 29 november 2011 kl. 22.22 (CET)

Jag försöker titta över orter och andra artiklar där tror att jag kan bidra emellan åt.

Nu är det ganska mycket från ämnet, men jag har just kommit fram till Sigmund Freud i Svensk uppslagsbok, och konstaterade att den artikeln var betydligt fylligare, trots att Freuds betydelse knappast minskat. Nu är en inte någon stub - men nu tycker jag ungefär som FredrikT att det finns artiklar som det inte gör mycket om de är subbar, och artiklar som definitivt inte borde vara det, och det här är en - som för övrigt borde vara intressant även för de mest kulturhistoriskt och psykologiskt intresserade med tanke på den aktuella filmen om honom.

Jag ville inte utöka artikeln utifrån min källa, eftersom det skulle betyda att jag skulle få lov att skriva om den ganska mycket för att få det att bli bra, och det borde finnas modernare källor, och kanske någon som är intresserad.

PS - ursäkta om jag stal tråden med en avvikelse från ämnet; jag tyckte det kändes onödigt med en ny tråd, och jag tyckte mig ändå hitta en, om så mycket vag koppling. Mvh. --FBQ 30 november 2011 kl. 00.23 (CET)

jssfrk, det är ju bra att substubbarna märks upp, så de uppmärksammas och förlängs, även om man när man tittar på siffrorna tänker "oj, vilken ökning", så behöver det ju inte betyda att det blivit fler substubbar egentligen, utan bara att vi hittat de som redan fanns. / Elinnea 1 december 2011 kl. 05.44 (CET)

Jo, självklart är det bra att de hittas, men det känns ibland lite futtigt att märka upp artiklar "så får nån annan fixa till dem". Men nu djeflar ska här dödas substubbar! /jssfrk (d|b) 1 december 2011 kl. 08.00 (CET)

Listor över sidor som skapats av en användare

På förfrågan har jag skapat en lista över alla sidor som skapats av en användare. Eftersom det är en mycket smal sak att lägga in fler användare, och botköra alla på en gång, så inbjuder jag vemsomhelst att lägga in en förfrågan på min användardisk, så kommer jag att med jämna mellarum uppdatera dennes lista. Det jag behöver veta, är var jag ska spara sidan, och vilket format som önskas. (tabell/lista, länkat/olänkat, header/footer, ev kategorier etc). Jämför tex med listan jag skapade för mina bidrag. Båda listorna skapas av samma botkod och körs i princip samtidigt. -- Lavallen 30 november 2011 kl. 16.20 (CET)

Är det inte typ samma sak som [3] gör? /ℇsquilo 30 november 2011 kl. 16.56 (CET)

Jo. Men i fall som Grillos tar den sidan ganska lång tid att få fram. Dessutom kan du inte transkludera den på din användarsida eller om det finns ngt annat som du vill göra med listan. -- Lavallen 30 november 2011 kl. 17.08 (CET)

Fungerar tjänsten som Esquilo länkade till alltså? Jag har försökt använda den flera gånger tidigare i dag men gett upp för att inget händer. Räcker det att vänta ut den? /Dcastor 30 november 2011 kl. 17.12 (CET)

Ja, man får ha tålamod om man ska använda den... /ℇsquilo 30 november 2011 kl. 17.15 (CET)

Det strular när det handlar om användare med lång historik. Försöker du med nyare användare går det bättre. -- Lavallen 30 november 2011 kl. 17.16 (CET)

Det tar tid, men medan jag var nere i tvättstugan kom den räknaren fram till att jag skapat 5247 artiklar (exklusive redirecter) under mitt användarnamn./Annika 30 november 2011 kl. 17.26 (CET)

Skulle det gå att få listan i storleksordning? Skulle gärna vilja hitta de kortaste artiklarna jag skapat, så man kan se till att förlänga dem. Att man tar ansvar för de substubbar och stubbar man själv skapat. / Elinnea 30 november 2011 kl. 17.41 (CET)

Det skulle gå. Jag utgår då ifrån att du menar hur stor sidan är idag, inte hur stor den var när den skapades. -- Lavallen 30 november 2011 kl. 17.47 (CET)

Den jag startade i förmiddags har nu get resultat (7122), det står också det tog 328 s att få fram den.Yger 30 november 2011 kl. 18.40 (CET)

Ok, då låter jag min fortsätta en stund till; den är inte uppe i sex timmar riktigt än. Om den inte ger resultat snart kommer jag dock att dyka upp på Lavallens diskussionssida .../Dcastor 30 november 2011 kl. 22.49 (CET)

Går det att få den att lägga in information om hur stor artikeln var när man skapade den inom parantes (och samtidigt göra listan sorterbar)? Skulle vara bra om man vill gå tillbaka och fixa gamla stubbar som man lämnat efter sig och glömt bort! Jopparn 1 december 2011 kl. 12.57 (CET)

Ja, det är ungefär vad Elinnea frågade efter ovan. Jag använder då egentligen info om hur många bytes artikeln har idag, det känns som mer relevant info i det här sammanhanget?! JAg är beredd att för ögonblicket testa de modifieringar som jag anpassat för Elinneas variant. -- Lavallen 1 december 2011 kl. 15.30 (CET)

Kategorin "Penningreform" och underkategorin "Penningreformister"

På engelska och tre andra språk fanns kategorin "Penningreform" (Monetary reform), och eftersom jag tycker det är en bra kategori skapade jag samma på svenska. Jag la också in underkategorin "Penningreformister" och la in några av de mest kända, Ellen Hodgson Brown, Herman Daly, Clifford Hugh Douglas, Silvio Gesell, Margrit Kennedy, Michael Rowbotham, Richard Douthwaite och Ron Paul. Finns ju kategorier för liberaler, anarkister, feminister osv, så varför inte också denna kategori? --Mats33 30 november 2011 kl. 17.00 (CET)

Kan även passa på att fråga om man skall skriva svenska eller engelska gällande partiet "Social Credit Party of Canada". Jag försvenskade artikelnamnet till "Social Credit-partiet i Kanada".--Mats33 30 november 2011 kl. 17.46 (CET)

Är inte "valutareform" ett vanligare uttryck på svenska? /FredrikT 30 november 2011 kl. 17.48 (CET)

Jo, det är också min bedömning. Fernbom2 30 november 2011 kl. 18.30 (CET)

Nja, jag tror att penningreform och penningreformrörelse är de aktuella motsvarigheterna till engelskans "monetary reform" och "monetary reform movement". Finns betydligt fler träffar på "penningreformrörelse" än "valutareformrörelse" t.ex. Norska wikipedia kallar iofs sin artikel för valutareform, men den artikeln behandlar strängt taget inte riktigt samma sak som de övriga språkversionerna. Känns som att de snarast avser "växelkursreform". Penningreform, som det beskrivs på svenska, engelska, spanska wikipedia mm fokuserar mycket på kritiken mot FRB, dvs fractional reserve banking (hur pengar skapas i kreditsystemet). Det känns som att det är det och den korresponderande räntekritiken, samt idén med guldmyntfot o.dy. som är egentlig penningreform. Dock känns det naturligt att också lägga in underkategorin "lokala och alternativa valutor" i kategorin "penningreform". --Mats33 30 november 2011 kl. 19.29 (CET)

Ja, jag skulle också mena att monetary = penning-. Däremot currency = valuta-. Tyda instämmer. Plrk 30 november 2011 kl. 23.25 (CET)

Och utöver det upptäckte jag att vi faktiskt inte har någon artikel om det rätt grundläggande ekonomiska begreppet valutareform! Penningreform verkar bra mer obskyrt. /Grillo 1 december 2011 kl. 06.57 (CET)

Men, är det samma sak? en:Currency reform omdirigerar till en:Monetary reform. Min nationalekonomiska teori är lite rostig... /Grillo 1 december 2011 kl. 06.59 (CET)

NE tycks inte ha någon artikel om någondera begreppet. Ordet "valutareform" förekommer dock i ett antal artiklar om olika länder, medan penningreform inte ger en enda träff. /FredrikT 1 december 2011 kl. 15.50 (CET)

Monetary reform betyder i vilket fall "penningreform" avseende på hur pengar skapas, typ om centralbanken skall trycka pengarna eller om pengar skall skapas via kreditsystemet i form av krediter, samt om pengar skall kopplas till guld e.dy. Det är främst fractional-reserve banking och räntesystemet som kritiseras - samt Federal Reserve. Även lokala valutor och förstatligande av banker hör nog hit. Några exempel: 1, 2, 3, 4. Currency reform, som lämpligen översätts till valutareform, verkar mest handla om devalveringar och införande av ny valuta (t.ex. euron). --Mats33 1 december 2011 kl. 16.38 (CET)

Har skapat artikeln valutareform nu, och tror alltså att båda dessa artiklar behövs. Jag tolkar det f-ö. som att växelkursreform är ett begrepp som är snarlikt valutareform och att centralbanksreform är ett begrepp som är snarlikt penningreform (vilket jag nämner på dessa sidor). --Mats33 1 december 2011 kl. 17.43 (CET)

Kvalitetsmätningen - December

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
33 artiklar
kvar att att förlänga!

Det var väldigt roligt att se att Månadens kvalitetsprojekt Wikipedia:Projekt infogningar ledde till att den kategorin minskade från 596 till 354. Bra jobbat allihop! I december fokuserar vi på Wikipedia:Projekt substubbar. De märkta substubbarna har ökat markant, men vi försöker förlänga några av dem var, så ska vi nog lyckas få ned den siffran till noll innan årskiftet, eller hur? / Elinnea 1 december 2011 kl. 05.34 (CET)

Utropstecken vid nyskapade sidor

Vad innebär dessa utropstecken vid nyskapade sidor? Varför dyker de inte upp på alla nyskapade sidor? Är det flaggade användare på något sätt som ska kontrolleras? Kan exempelvis jag patrullera dessa kontroller? El Gurka Rapido 25 november 2011 kl. 21.19 (CET)

När jag håller markören över utropstecknet står det "Denna redigering har inte blivit kontrollerad ännu". Märkligt dock att det dyker upp även vid nyskapade omdirigeringssidor. De hamnar iallafall inte i Special:Nya_sidor så det spelar kanske ingen roll. Entheta 25 november 2011 kl. 22.57 (CET)

Och även vid nya diskussionssidor... Entheta 25 november 2011 kl. 22.59 (CET)

Nyskapade omdirigeringar dyker upp på "nya sidor" om dy klickar på "Visa omdirigeringar". -- Lavallen 26 november 2011 kl. 12.17 (CET)

Första gången jag ser det också... Är det nån utvecklare som "råkat" smyga in flagged revisions bakvägen? /Grillo 26 november 2011 kl. 01.38 (CET)

Det tror jag inte. Det är såhär det alltid ser ut i projekt som har patrullering av enskilda redigeringar istället för nyskapade sidor. Så det är nog bara gränssnittet som ändrats litegrann. -- Lavallen 26 november 2011 kl. 12.15 (CET)

Och för att svara på 'El Gurka Rapido's orginalfråga så är det bara sidor som skapas av användare som inte är autopatrolled som får den här flaggan. Det betyder att sidor som skapas av tillbakarullare, admins och botar (och uppåt i hierarkin) inte får den här flaggan. Alla bekräftade användare kan patrullera, dvs även 'El Gurka Rapido'. -- Lavallen 26 november 2011 kl. 12.27 (CET)

Tack :) El Gurka Rapido 26 november 2011 kl. 19.58 (CET)

Om man kan patrullera manuellt, varför blir sidan inte patrullerad automatiskt när man skapar en ny? :O Moberg 2 december 2011 kl. 14.47 (CET)

Det hade den blivit om du varit admin eller tillbakarullare. -- Lavallen 2 december 2011 kl. 14.52 (CET)

Tieto företagsfakta?

Någon som kan fylla på med företagsfakta så att Tieto artikeln blir lika komplett i omsättning mm och andra ekonomiska basfakta som t.ex Hemköp. Schh 1 december 2011 kl. 23.26 (CET)

På Bybrunnen tar vi upp principfrågor. Frågor om enskilda artiklar får du ta upp på artikelns diskussionssida. /Grillo 2 december 2011 kl. 06.36 (CET)

Skattereduktion för gåvor till ideella organisationer - nu även i Sverige

Läst på skatteverkets hemsida om detta skall införas 1 januari 2012. De tillåter även utländska icke-vinstdrivande stiftelser såsom Wikimedia, kan bli ett lyft för donationer från svenska donatorer. Skatteverkets information 83.254.49.168 1 december 2011 kl. 23.58 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Detta angår nog mer Wikimedia-föreningen än Wikipedia. --MagnusA 2 december 2011 kl. 08.59 (CET)

Uppdatering på specialsidor saknas

De senaste dagarna har det inte uppdaterats på Special:Specialsidor. Det är där man hittar alla okategoriserade sidor, röda kategorier, dubbla omdirigeringar och liknande. Normalt uppdateras denna efter tre eller ibland fyra dagar. Men nu har det inte uppdaterats där sedan 23 november. Är det någon som vet vad som kan vara fel och om det snart är fixat igen? Eller är detta något som kanske måste felanmälas till Wikimedia Foundation?--Bruno Rosta 2 december 2011 kl. 03.24 (CET)

I så fall till bugzilla. -- Lavallen 2 december 2011 kl. 08.56 (CET)

Födelseort – födelsehemort?

Den här frågan har säkert tagits upp förr. Men just nu hittar jag inget tydligt svar på frågan – om det är standard att ange födelsehemort i våra biografier under "född" etc. Eller om det är "platsen där personen är född" som gäller/rekommenderas. Göran Tunström hittade jag för en stund sedan, så då gick problematiken upp för mig. Stort tack för tips om hur vi bör göra.--Paracel63 2 december 2011 kl. 11.05 (CET)

Det beror nog på när personen är född. Vad jag förstått angav man i folkbokföringen fram till någon gång på 1940-talet den faktiska födelseorten, därefter föräldrarnas mantalsskrivningsort. Ändringen hade säkerligen att göra med att man vid denna tid allt mer började övergå från förlossningar i hemmet till på BB. Med andra ord kan det nog ofta vara svårt att för perioden fr o m 40-talet finna uppgift om den exakta födelseplatsen, men om man vet att någon som är skriven i Sveg t ex råkade födas medan föräldrarna var på semester i Brasilien eller tillfälligt tjänstgjorde i Kina kan det väl vara värt att angiva. /FredrikT 2 december 2011 kl. 11.09 (CET)

Tack för svaret. I fallet Tunström finns två orter angivna. Fram tills att jag hittar info om att han är född på annat ställe än BB, så gissar jag att Karlstad i hans fall syftar på BB.--Paracel63 2 december 2011 kl. 12.54 (CET)

Kategorisering av artiklar med källproblem

Idag innehåller Kategori:Alla artiklar som behöver källor 14 938 artiklar. Detta blir helt oöverskådligt i kategorin, då de är så otroligt många. När olika källtävlingar pågått som veckans tävling, har jag försökt se om några bilsportrelaterade artiklar behöver källbeläggas, men då gett upp när jag kommit till den här kategorin. Jag skulle vilja att alla artiklar med källbehov kategoriseras efter ämne, likt stubbkategorierna. Jag tror att det då skulle vara lättare att dra ned på antalet källmallade artiklar, då de flesta användare har sina specialområden som de helst arbetar med. - Green Yoshi (^d_b) 3 december 2011 kl. 10.54 (CET)

I sådana fall brukar jag använda mig utav Catscan. Se exempelvis en sökning på fotbollsartiklar (fast den sökningen gav förvånansvärt få resultat...). Det är kanske inte perfekt, men det funkar. /Diupwijk 3 december 2011 kl. 10.59 (CET)

De här kategorierna med "alla" finns också för statistikens skull. -- Lavallen 3 december 2011 kl. 11.05 (CET)

Jag menar definitivt inte att vi ska ta bort Kategori:Alla artiklar som behöver källor, utan skapa ämneskategorier som ett komplement till den. - Green Yoshi (^d_b) 3 december 2011 kl. 11.16 (CET)

Det finns embryon till dylikt i vissa mallar, (tex språkvård om jag minns rätt), men har aldrig slagit igenom. Sannolikt för att det är väldigt svårt att hålla reda på alla lämpliga kategorier. -- Lavallen 3 december 2011 kl. 13.16 (CET)

Kanske Mall:Kvalitetsarbete kan fungera för att hitta artiklar inom bilsport som behöver källor eller åtgärdas på andra vis. Mallen kan läggas in på projektsidor. Höstblomma 3 december 2011 kl. 13.53 (CET)

Som någon nämner ovan är CatScan mycket användbart i sådana här sammanhang. Då slipper man skapa parallella ämneskategoriträd för olika typer av kvalitetsåtärder. Källor, språkvård, ... --MagnusA 3 december 2011 kl. 14.21 (CET)

Service: Bilsportartiklar markerade med källbehov. --MagnusA 3 december 2011 kl. 14.54 (CET)

Ok, tack så mycket. - Green Yoshi (^d_b) 3 december 2011 kl. 15.11 (CET)

Så lite så! :-) --MagnusA 3 december 2011 kl. 15.13 (CET)

Referens utan belägg

Jag är inte särskilt bra på att bevaka artiklar jag har redigerat, men har nu vid två tillfällen råkat upptäcka att den text jag bidragit med (och försett med fotnot) ändrats, men fotnoten har man låtit sitta kvar trots att fotnoten/referensen inte verifierar det nya tillägget i meningen. Hur skall man se på detta? /--Nyström 3 december 2011 kl. 13.12 (CET)

Ta upp saken med de användare som gjort ändringarna.--FBQ 3 december 2011 kl. 13.34 (CET)

Jag återställer normalt sett i sådana lägen med en redigeringskommentar om att källan alls inte stöder det påstådda. /Dcastor 3 december 2011 kl. 14.15 (CET)

Som @Dcastor. Ymer 3 december 2011 kl. 14.16 (CET)

Jag tycker som sagt att det kan vara värt att även påpeka det hela för personen om det är sådana som flitigt redigerar på wikipedia, det är inte säkert att de läser redigeringskommentarerna. Antingen finns det en naturlig förklaring, som att en annan upplaga använts (kan också handla om en tolkningsfråga kring vad texten egetligen säger), eller så handlar det om en miss, eller att någon inte förstått behovet av att noterna belägger sådant som står i källan.--FBQ 3 december 2011 kl. 14.44 (CET)

Appropå omdirigeringar

Eftersom omdirigeringar var uppe nyss, tänkte jag passa på att jag noterat att de ganska långa listorna Lista över kratrar på Venus, Lista över geologiska strukturer på Uranus månar med flera innehåller omdirigeringar från de flesta av de namngivna strukturerna på respektive planet/måne. Listorna är gamla, och i många fall fanns då inte artiklar om de personer som namngett naturformationerna på planeterna, men det gör det idag, men omdirigeringarna går i många fall fortfarande till de geologiska formationerna. Likaledes är flera personnamn, som borde vara förgreningssidor, som leder även till andra som burit namnet.

Om någon har tid över får de gärna titta på några av dessa, jag brukar försöka plocka bort dem när jag springer på dem, men skulle nog gå fortare med lite hjälp. Mvh.--FBQ 3 december 2011 kl. 13.41 (CET)

Bombardemang med nytt botjobb om "läsvärt"

Vad är detta som man bombarderas med nu senaste dagarna så att halva bevakningslistan består av sådant? Kan man slippa detta på något sätt? SergeWoodzing 3 december 2011 kl. 22.43 (CET)

PS Massa såndt härnt har väl gemene man in så mycket glädje av?SergeWoodzing 3 december 2011 kl. 22.57 (CET)

Gå till Special:Inställningar, fliken bevakningslista och bocka för "Visa inte robotredigeringar i bevakningslistan". »Wolfgangus Mozart 3 december 2011 kl. 22.59 (CET)

Tack för det goda rådet och omtänksam länk! Men jag vill gärna ha kvar de andra robotredigeringarna. För mig är det t ex särskilt intressant när artiklar byter namn på de iw där jag behärskar språken.

Det är nog tyvärr så att om du har redovisning av bot-ändringar påslaget får du upp även de bot-redigeringar som du inte är intresserad av. Jag har emellanåt önskat möjligheten att stänga av enskilda användare från mina uppdateringslistor temporärt eller permanent (till exempel när någon användare systematiskt går igenom massor av artiklar för att systematiskt göra en typ av ändringar som jag fullständigt litar på att användaren sköter utmärkt utan att jag kollar allihop), men så vitt jag vet är det i dag ogörbart. /Dcastor 4 december 2011 kl. 04.27 (CET)

Tack! Önskar att det vore så. SergeWoodzing 4 december 2011 kl. 04.29 (CET)

Fel layout i alla artiklar med inforuta, text, källor och mallrutor

Jag har under förmiddagen idag upptäckt att något stort fel har ägt rum på svenska Wikipedia. Alla artiklar har fått helt fel layout. Följande har hänt:

1. Alla artiklar med en inforuta har fått inforutan flyttad till vänster, istället för höger. Ramen runt rutan har försvunnit, och i och med att rutan står till vänster blockerar den hela introduktionstexten och resten av artikeln.
2. All text har fått betydligt mer luftighet mellan raderna, och särskilt textrader som innehåller en källa i texten.
3. Även källförteckningen har blivit betydligt mer luftig, och texten har gått från liten till normalstor.
4. Alla artiklar som har en mallruta om ett ämne (ex Idol (Sverige), Melodifestivalen etc.) har mallrutan försvunnit, texten blivit normalstor och ramarna till rutan har försvunnit.

Alla dessa saker jag har påpekat är saker som är fel på. Layouten ska inte se ut på det här sättet. Om det nu skulle visa sig att det är Wikipedias nya layoutstandard, då borde man tänka om. Jag antar att det är något datafel, eftersom att bl.a. engelska Wikipedia är inte berörd av det här, där ser det ut som det ska göra. Är det någon mer som har upptäckt felet? /Hollac16 4 december 2011 kl. 14.31 (CET)

För mig ser det ut som vanligt. Använder Firefox 8.0 och Monobook.--~In Donaldismo Veritas 4 december 2011 kl. 14.58 (CET)

Jag tycker det är konstigt att det i så fall funkar i Firefox (vilket det gör) men inte i Internet Explorer. Jag har Explorer 8 och Firefox 3.6 på min dator. Fram tills i förmiddags såg artiklarna ut som vanligt i Explorer. Det är det som är 100% skumt. /Hollac16 4 december 2011 kl. 15.07 (CET)

Det låter som att du har sett Wikipedia utan de stilmallar som hör till. Det har hänt mig också ibland. Det brukar bli bra igen om man rensar webbläsarens cache. /EnDumEn ✍ 4 december 2011 kl. 15.10 (CET)

Tack, det fungerade. Nu ser allt normalt ut igen. /Hollac16 4 december 2011 kl. 15.24 (CET)

Nordisk kvinnolitteraturhistoria

Stora och goda nyheter: Litteraturbanken har tillgängliggjort de första 4 banden (av 5) av Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1993-1997). Jag har skapat länkmallen {{Nordisk kvinnolitteraturhistoria}} för att hänvisa dit. --LA2 2 december 2011 kl. 13.32 (CET)

Där verkar finnas mycket att hämta och att läsa. Tyvärr blir texten dubbel (överlagrad på något vis) på många sidor, men jag förmodar det bara är i inkörningsskedet. Jag har påtalat 1 sida i alla fall. --Xauxa 3 december 2011 kl. 10.26 (CET) Felet kan vara datorberoende. I Safari ser det okey ut nu. --Xauxa 5 december 2011 kl. 01.32 (CET)

This month in GLAM

Nyhetsbrevet This month in GLAM är en månatlig sammanställning av samarbeten mellan Wikimedia-rörelsen och GLAM-institutioner, det vill säga Galleries, Libraries, Archives and Museums, det som på svenska brukar heta ABM-sektorn (Arkiv, Bibliotek, Museer). Under de senaste månaderna har det dock saknats nyheter från de nordiska länderna. Ibland är det föreningarna (Wikimedia Sverige och motsvarande) som tar initiativet, men det kan ju lika gärna komma från vem som helst, som bidrar till Wikipedia, Wikisource eller andra projekt. Om du pratar med något arkiv eller museum, om hur deras material kunde komma till bättre användning i Wikipedia, tipsa dem gärna om det här nyhetsbrevet. --LA2 5 december 2011 kl. 21.17 (CET)

Melodifestivalen ordningar artist och låt

Behöver lite hjälp med att veta vilket alternativ som är bäst. Idag presenteras artister och låtar i tabellform i ordningen - # --> låt --> artist. Är det bättre än # --> artist --> låt. Vill gärna ha synpunkter. /Hollac16 5 december 2011 kl. 11.18 (CET)

Det är med melodierna - inte artisterna - som de deltagande länderna officiellt tävlar, så de bör stå först. /FredrikT 5 december 2011 kl. 14.08 (CET)

Ett problem är mallen {{Melodifestivalen}}. Den visar artisterna, och används dessutom i artiklar om artisterna. Hade lika gärna kunnat vara i artiklarna om låtskrivarna eller låtarna. Det räcker nog att den visar årtalen, och används i artiklar om olika årsupplagor. J 1982 6 december 2011 kl. 16.49 (CET)

Läkemedelstips och diagnosmanualer

I en artikel som t.ex. panikångest listas praktiskt taget alla läkemedel som skrivs ut i Sverige för tillståndet. Jag har sett liknande läkemedelstips i andra artiklar om sjukdomar, och retar mig lite grand på det eftersom det ger intryck av att Wikipedia är en självhjälpsmanual (sedan behöver man bara googla för att hitta en återförsäljare). Dessutom är det faktiskt inte encyklopediskt med denna produktbeskrivning. Misstycker någon om man tar bort alla sådana listor eller försvarar någon dem?--78.79.166.248 24 november 2011 kl. 11.00 (CET)

Det låter rimligt att radera den. Wikipedia skall inte vara FASS. - Tournesol 24 november 2011 kl. 11.02 (CET)

Sådant verkar gå rakt emot det medicinska förbehållet. Bort med det. /Grillo 24 november 2011 kl. 11.44 (CET)

Nu kanske jag borde ändra rubrik, men ett liknande problem är stycken som rubriceras som diagnostik. Se t.ex. Posttraumatisk_stress#Diagnostik och Generaliserat_ångestsyndrom#Diagnos. Där finns åtminstone tre problem: man använder DSM som inte godkänns utanför USA annat än i forskningssyfte, det är utformat som en manual (oencyklopedisk form), och det är en direkt översättning av DSM (hur är det med upphovsrätten?). Å ena sidan bör man enligt min mening ange vad en diagnos kräver för tecken, men å andra sidan ser det inte encyklopediskt ut med att göra det i manualform. Häromdagen gjorde jag själv något sådant i artikeln personlighetsförändring, där jag har listat ICD-10:s krav, och det är kanske ine så mycket bättre, men det är heller inte så dominerande som i fallen ovan.--78.79.166.248 24 november 2011 kl. 11.57 (CET)

Som sagt hade jag gärna fått lite feedback angående bruket av DSM i t.ex. generaliserat ångestsyndrom. Min första tanke är - vem är artikeln skriven för? Är det meningen att man själv ska ställa diagnos på sig (enligt hur det hade varit om man var amerikan)?--78.79.160.44 25 november 2011 kl. 12.42 (CET)

Ursäkta att jag inte svarat. (även om det finns många fler som kan svara) Wiki skall inte vara ett självjälpsställe för olika sjukdomar. Vissa tips och så på symptom skall finnas, men inte en hel diagnoshandbok. Det krävs läkare för det. Du är fri att ta bort det. Reagerar någon så kan man ta en diskussion då... men hänvisa till denna bybrunns-diskussion. MVH Adville 25 november 2011 kl. 22.31 (CET)

Fick en kommentar på min redigering utav artikeln narkolepsi under rubriken behandling. Jag kände att det var av allmänintresse att skriva om olika behandlingar, speciellt när det finns vetenskapligt underlag för dessa. Var går gränsen egentligen? I mångt och mycket beror det ju på vem som är tänkt som målanvändare utav wikipedia. På amerikanska motsvarigheten är behandlingsdelen omfattande, exempelvis. Så, för vem är wikipedia till för?

juoj8 8 december 2011 kl. 12.20 (CET)

Länkröta

Hej! Jag vill lyfta en fråga som jag försökte [ta direkt] med den som orsakade det (Yvwv), men jag borde förstås insett det lönlösa i att försöka diskutera något med den användaren... Han gör ju alltid som han vill.

Frågan gäller alltså om det anses vara ok att flytta artiklar och samtidigt negligera gamla länkningar till sidan? I det aktuella fallet var det fråga om två ynka artiklar som vederbörande inte orkade länka om, samtidigt som kraften tydligen räckte till att skapa en ny gaffelsida. Jag förstår ju att man inte kan tvinga någon att göra något, men jag betraktar sånt här som rent sabotage. Läsaren som klickar på länken hamnar (i bästa fall) på fel sida helt i onödan bara för att användaren i fråga är obeskrivligt lat och inte bryr sig om vad hans redigeringar leder till. Jag förstår förstås att det inte kan fattas något formellt beslut, men det vore åtminstone önskvärt med något slags unisont "fördömande" av att medvetet försämra länkningarna mellan artiklar. Hakanand 1 december 2011 kl. 15.32 (CET)

Sofixit. Känns lite onödigt att ta upp en personfråga i så pass otrevlig ton här för något som är så lätt att fixa själv... /Grillo 1 december 2011 kl. 15.38 (CET)

Jag har redan fixat det. Men användaren ska alltså få fortsätta sabotera nästa gång? Hakanand 1 december 2011 kl. 15.40 (CET)

Så länge det finns omdirigeringar/förgreningssidor kvar så känns det väldigt magstarkt att kalla det för "sabotage". /Grillo 1 december 2011 kl. 15.54 (CET)

Vad skulle du kalla det då? Vad det kallas kanske inte är det viktigaste? Det är i alla fall svårt att tro på att en erfaren användare (i antal år räknat) inte förstår vad dennes handlande orsakar. Hakanand 1 december 2011 kl. 15.56 (CET)

Så om någon skapar en artikel om den fantastiska hårborttagaren Super eller det fantaska investmentbolaget Expert och skapar mängder med omdirigeringar från andra artiklar till produkterna är det den som tar ansvar för att försöka balansera wikipedia genom att visa att det finns andra företeelser med samma namn som har ansvar att gå in och korrigera alla länkarna och så till att de går till hårborttagaren eller investmentbolaget? Det tycker inte jag. Jag anser att det bör vara den som skriver artikeln Volcano (album) som är den som i första hand bör ta ansvar för att kolla upp om ordet har andra vanligare betydelser - en snabbo koll på en:Volcano (disambiguation) kan inte skada, och om man inte gör det knappast kan skylla på någon annan om länkningen senare blir fel.--FBQ 1 december 2011 kl. 16.25 (CET)

Jag tror du har missförstått i vilken ordning händelserna har inträffat När artikeln Volcano skapades (som var album-artikeln men utan tillägget "(album)", fanns (mig veterligen) ingen annan artikel med liknande namn. Det var användaren i fråga som flyttade artikeln till "Volcano (album)". Annars menar du på fullt allvar att en användare som skapade en artikel under ett visst namn för x antal år sedan skulle ha någon slags skyldighet att bevaka att länkarna till denna artikel bevaras efter en eventuell framtida flytt?? Samtidigt som den som flyttar en artikel till ett annat namn totalt saknar ansvar om man tappar den korrekta länkningen? Det går inte ihop enligt mitt sätt att se på saken. Hakanand 1 december 2011 kl. 16.33 (CET)

Nej, det fanns ingen annan artikel när du skapade artikeln Volcano, men väl en mängd andra mer välkända företeelser med namnet Volcano, så det hade varit lämpligt att göra en förgreningssida redan från början. I övrigt har ju inga användare några förpliktelser, men jag tycker nog att det är ett större problem att uppslagsordet volcano inte leder till de vanligaste användningarna av begreppet än att länkarna leder till en grensida.--FBQ 1 december 2011 kl. 16.37 (CET)

Den här diskussionen börjar likna Kafka. Den som sabbar en länk har inte gjort något fel, medan den som en gång tiden skapade en artikel tydligen skulle förutsett både det ena och andra och ta höjd för alla möjliga skeenden.

Volcano är ett engelskt ord, jag gjorde en någorlunda förnuftig bedömning att det inte skulle komma så många uppslagsord som inleddes med detta ord på svenska. Sedan räknade jag kallt med att om någon ändå i framtiden fullt medvetet sabbade en länk mellan artiklar så borde man ju se till att länkningen fortfarande fungerade. Tydligen var det för mycket att begära eller tro. Tydligen var det för mycket begära att en sådan åsikt skulle få stöd av andra ansvarstagande användare. På svenska Wikipedia är det tydligen inte alls viktigt att länkarna pekar rätt, trots att just länkarna är det som gör uppslagsverket så unikt. Hakanand 1 december 2011 kl. 16.52 (CET)

Men snälla Hakanand, ta och fundera lite på om din reaktion står i proportion till problemet. /ℇsquilo 1 december 2011 kl. 16.56 (CET)

Men snälla, tror du allvarligt att jag diskuterar den här frågan enskilt om den här händelsen isolerat? Men tydligen anses det fritt fram att fortsätta agera så här. Det är rätt allvarligt (relativt sett). 1 december 2011 kl. 17.01 (CET)

Jag diskuterar inte heller det specifika fallet Volcano. Om en artikel behöver flyttas eftersom namnet inte är entydigt så gör man det. Att gamla länkar då pekar på en förgreningssida är givetvis inte bra, men som Yvwv påpekar: Ingen användare har plikter. Och ja, om man skapar en artikel så bör man fundera på om namnet är entydigt eller inte. Om man ändå skapar en artikel med ett flertydigt namn få får man finna sig i att någon annan kan behöva flytta på den. /ℇsquilo 1 december 2011 kl. 17.19 (CET)

Mitt sista inlägg i ämnet: Du anser inte det är bra att länkarna pekar fel, men rycker på axlarna åt det. Sånt beteende ger legitimitet åt alla att fortsätta göra samma sak. Jag ser ingen fördel med det. Samtidgt ålägger du den som skapat artikeln något slags konstigt ansvar i efterhand. Det håller inte enligt min åsikt. Jag kan aldrig veta vilka artiklar som dyker upp i framtiden. Med din logik måste alla artiklar som skapas alltid ha ett förtydligande inom parentes. Som jag sa inledningsvis är jag högst medveten om att man inte kan tvinga någon att göra något. Men tyvärr kan jag inte se Yvwvs beteende som något annat än medvetet sabotage/förstörelse/ointresse/whatever av något som var "helt" innan han ingrep. Jag tar inget ansvar för hans tillkortakommanden. Jag kan inte förstå intällningen från honom som är ungefär "det struntar väl jag i" (den är snarast en provokation, det naturliga hade varit att han insett att han borde ha fixat detta och tagit åt sig detta till nästa gång (vi pratar två redigeringar extra!)), och jag förstår inte heller den flata attityden från övriga användare som uttalat sig (eller de som inte uttalat sig alls för den delen). Det går tvärtemot alla övriga (bra) initiativ på sw-wp för att på olika sätt höja kvalitén. Mors! Hakanand 1 december 2011 kl. 20.31 (CET)

Nej, jag lägger inget ansvar på artikelförfattaren i efterhand. Jag skrev om man skapar en artikel så bör man fundera på om namnet är entydigt eller inte. Funderar gör man alltså inte i efterhand utan när man skapar artikeln. Dessutom var jag noga med att använda ordet bör för att ge det samma vikt som att den som skapar en förgreningssida också bör se till att länkarna till den pekar rätt. /ℇsquilo 7 december 2011 kl. 09.58 (CET)

Om jag fattar det rätt handlar det om att länkar börjar peka på en förgrening istället för att peka till rätt artikel. Läsaren kan alltså fortfarande klicka sig vidare till rätt. Det är inget nämnvärt problem i mina ögon och därför inget jag heller ser att man själv ska måsta ändra ifall man flyttar artiklar. Det kan vem som helst lösa efterhand, och hela Wikipedia är ju ett pågående projekt, ständigt fullt av saker att förbättra. --flinga 1 december 2011 kl. 18.09 (CET)

Jag kanske missar något, men att en artikel flyttas innebär ju att en länk skapas från ursprungssidan till dit den flyttats. Den användare som sedan söker på "första" begreppet hamnar på den omlänkade sidan med uppmaningen att om man kom dit via en omlänkning, så är det bra om man justerar till den länken. Det gör man väl nästan dagligen, och upplever inte detta som att någon har saboterat något. Förhoppningsvis var den nya sidan bättre än den första. Eller är problemet något annat? --Xauxa 2 december 2011 kl. 09.25 (CET)

Jo, det finns ett problem när länkar börjar peka på en förgrening istället för rätt artikel, eller när en sida görs om från artikel till grensida (antingen direkt, eller som omdirigering till en "olika betydelser"-sida).

Exempel: Säg att det i artikeln Söderhamns kommun står att Jan Johansson är född där. Den som skrev in texten i artikeln avsåg naturligtvis pianisten, men om någon senare gör sidan till en grensida över olika personer med namnet Jan Johansson förloras ju den informationen -- inte i artikeln om Jan Johansson, men i artikeln om Söderhamns kommun! Vilken Jan Johansson som avses framgår ju inte, utan det enda sättet att få reda på det är att klicka på länken.

Innan man gör om en sida till grensida bör man se vilka länkar som finns dit. Är man inte beredd att rätta alla ska man inte heller flytta sidan. Visst har man inga plikter, men man har heller ingen rätt att göra andra artiklar sämre bara för att man anser att t ex en viss person bör ha företräde till ett visst artikelnamn.

/NH 3 december 2011 kl. 16.05 (CET)

Ibland är det så. Ibland handlar biografin med det namnet om en fotbollsspelare. Om namnet är litet ovanligt kan det hända att man tror att det självklart ledde rätt. Om det var en rödlänk fanns ingenting att kolla och den som skriver fotbollsspelarartikeln kan vara en nybörjare som inte vet hur länkarna fungerar och knappast kan förväntas kolla länkarna.

Man kan alltså aldrig lita på att en länk till en biografi leder rätt. Om den som skapar grensidan inte vet vilken Jan Johansson som avses kan det vara bättre att låta länkarna leda till grensidan än att omdirigera dem till en möjligen felaktig specifik biografi.

Det betyder också att man i artikeln (och på grensidan) måste inkludera tillräckligt med information så att läsaren kan välja den rätta biografin eller se att den inte finns bland länkarna.

--LPfi 3 december 2011 kl. 20.25 (CET)

Oftast leder nog länkar rätt. Innan man gör om en artikel till grensida, eller överhuvudtaget flyttar en sida, bör man använda Special:Länkar hit för att kolla vilka sidor som påverkas. Orkar man inte göra det ska man kanske inte heller utföra flytten. /NH 6 december 2011 kl. 17.33 (CET)

Gamla felaktiga länkar är betydligt vanligare än somliga tycks tro! Visst är det önskvärt att den som flyttar en artikel går igenom specialsidan, men jag kan inte se att det är bättre att avstå från att göra den förbättring som ligger i skapandet av en grensida om det hela ser oöverskådligt ut. Personligen brukar jag dock ofta ta till tillägget "olika betydelser" när jag ser att det finns mängder av hänvisningar som syftar på en och samma person. Det tyder på att denne bör ha företräde. Fernbom2 7 december 2011 kl. 07.41 (CET)

Om en artikel har ett tvetydigt namn är det (minst?) lika vanligt att länkar som pekar på den egentligen refererar till en annan betydelse av ordet. Detta oavsett om det är en förgreningssida eller inte. Dvs om man flyttar Jan Johansson till Jan Johansson (kompositör) så kan man inte vara säker på att alla länkar som redan innan flytten pekade på Jan Johansson faktiskt refererade till kompositören och inte professorn eller bandyspelaren. /ℇsquilo 7 december 2011 kl. 10.04 (CET)

Det var precis detta jag ville framhålla! Fernbom2 8 december 2011 kl. 13.57 (CET)

En annan typ av länkröta är när man omdirigerar en artikel som har flera olika betydelser. T.ex. en persons efternamn till personen men efternamnet kan också vara ett berg, en sjö, en stad eller ha en annan betydelse. Så innan man omdirigerar så får man kolla så att det verkligen bara finns en enda betydelse. --NERIUM 7 december 2011 kl. 10.22 (CET)

Det räcker att betydelsen är dominerande. Då lägger man mallen "omdrigering" överst på den sida man skickas vidare till och skapar en förgrening med tillägget "olika betydelser". Fernbom2 8 december 2011 kl. 13.57 (CET)

En allvarlig form av länkröta kan uppstå när slentrianmässig länkning av efternamn görs. Klickar man på en sådan länk kan man via en omdirigering hamna i artikeln om den person som någon utnämnt till den "dominerande" bäraren av efternamnet, vilken i det aktuella sammanhanget är helt fel person! /Annika 8 december 2011 kl. 15.44 (CET)

Ansök om Wikimedia Foundations resestipendium

Vill du åka till San Francisco och arbeta hos Wikimedia Foundation med något projekt under våren 2012? I så fall ska du skicka in en ansökan om "Fellowship" senast 15 januari. Läs mer på m:Wikimedia Fellowships. Skandinaver som tidigare varit WMF-stipendiater (fellows) är Lennart "Hannibal" Guldbrandsson och Jon Harald Søby. Använd gärna dem som rådgivare. Det går också att föreslå projekt för stipendiater, även om man själv inte kan delta. --LA2 8 december 2011 kl. 01.27 (CET)

Lista över världens centralbanker

Jag skapade Lista över världens centralbanker för en tid sen. Jag la in landets namn i första kolumnen, ett försvenskat namn i den andra, och i den tredje det engelska och nationella namnet. Det känns fortfarande mest lämpligt. Det blir alltså Angolas centralbank, Malawis centralbank, Nigerias centralbank, Tanzanias centralbank, Chiles centralbank o.s.v, som blir artikelnamn, istället för nationella eller engelska namn. Någon av annan åsikt? --Mats33 2 december 2011 kl. 16.40 (CET)

Då Wikipedia beskriver vad andra skriver om bör vi använda de benämningar andra använder, inte hitta på egna namnkonventioner. Finns det en vedertagen (och källbelagd) benämning på svenska är det bra. Övriga fall det som banken ifråga faktiskt heter, i förekommande fall transkriberat till vårt alfabet. --MagnusA 2 december 2011 kl. 22.21 (CET) PS Wikipedia:Artikelnamn är nog bra läsning i sammanhanget. --MagnusA 2 december 2011 kl. 22.23 (CET)

Vad vi än gör bör vi undvika engelska namn. De är inte mer relevanta för oss än tyska, kinesiska eller persiska namn på bankerna. /Julle 3 december 2011 kl. 03.06 (CET)

Ja, inte engelska namn fastän man använder engelskspråkiga källor (eller källor baserade på dem). Men ofta kan man använda beskrivande termer istället för ett obegripligt namn ("Irans centralbank" istället för "Bank Markazi Jomhouri Islami Iran") efter att namnet presenterats. --LPfi 10 december 2011 kl. 21.25 (CET)

Blått för killar och rosa för tjejer...

Jag tar upp Diskussion:Idol_2011#Färger här eftersom Hollac16 tror att jag gör allt på Wikipedia för att komma åt honom. Är det någon som tycker att det är önskvärt att markera killar i blått och tjejer i rosa...? /Grillo 6 december 2011 kl. 08.59 (CET)

Nej, jag tycker att det är direkt icke-önskvärt. Det känns som leksaksaffär eller amerikansk babyshower, inte ett modernt uppslagsverk. MVH/--Idunius 6 december 2011 kl. 09.17 (CET)

Jag tycker att om färgkodning skall användas så är det viktigt att det är genomtänkt för att underlätta läsningen. Det är viktigt att färgerna är harmoniska, inte för grälla och inte för många i en och samma tabell. Jag har t.ex svårt att se och läsa vad det står när det blir för plottrigt och än värre är det om det är grälla färger och jag tror inte jag är ensam om det. Finns det en poäng med att skilja på män och kvinnor bryr jag mig inte om vilka färger som används för det, bara det är "bra" val av färger som inte gör läsningen svår. Om det inte finns en poäng med att skilja på män och kvinnor i tabellen behövs inte heller olika färgkodning. Höstblomma 6 december 2011 kl. 10.07 (CET)

Jag tycker att det spelar en roll om vi väljer rosa och blått (gör tankeexperimentet att färgkoda politiker!). Det är obehagligt att sådan färgkodning är spridd i leksaksaffärer och (då tydligen) amerikanska babyshower. Om artikeln inte gäller ett sammanhang där färgkodningen är etablerad och okontroversiell bör de färgerna inte väljas på Wikipedia. --LPfi 6 december 2011 kl. 20.25 (CET)

Ursäkta att jag var otydlig i min hänvisning till amerikansk babyshower MVH/--Idunius 10 december 2011 kl. 20.15 (CET)

I det här fallet är det ju lite lurigt så till vida att det är just för att färgerna rosa och blått är någorlunda etablerade som de är kontroversiella. Man kan alltså å ena sidan hävda att man följer en konvention och att färgerna därmed underlättar avläsningen av tabellen. Å andra sidan kan man hävda att det är POV att använda konventionen för att den är ifrågasatt. Däremot skulle ett annat färgval vara mindre självklart betydelsebärande. Personligen lutar jag åt att POV-argumentet väger över. /Dcastor 6 december 2011 kl. 23.33 (CET)

Jag har svårt förstå varför könstillhörigheten alls behöver tas upp i den här tabellen. Skall den vara med kan man t.ex. göra en kolumn "kön" och kategorisera på det viset, färgerna ökar inte läsligheten. Niklas R (D^#) 6 december 2011 kl. 23.41 (CET)

För att citera Tournesol (tror jag) från annan plats: det ser ut som om någon ätit konfetti och sedan kräkts. Över huvud taget tycker jag att alla artiklar med färgkodning av den här palettypen inte bara är svårläsliga, utan ohyggligt svårredigerade. Wikipedia får inte fler bidragsgivare om dessa öppnar en artikel för redigering och det inte går att hitta själva textinnehållet för all wikikod. Vad är det för fel på Wikipedias "vanliga" tabellformat? Varför måste artiklarna se ut som rena regnbågen? Bara för att man kan skapa kolorerade tabeller? Riggwelter 8 december 2011 kl. 22.37 (CET)

Håller fullkomligt med Grillo när han kallar det POV, och Niklas R som ifrågasätter idén med könsfärgkodning. Den första frågan bör väl vara vad man vinner på att särskilja kön. Det känns som en återgång till 50 – 60-talens aningslösa gullande med små färgade babysockor... Dessutom är tabellen (som Riggwelter påpekar) fruktansvärt plottrig och svårläst. Ser ingen nytta med färgerna över huvud taget. / Ternarius_D 8 december 2011 kl. 23.07 (CET)

Botanisk ordlista på väg bort

Botanisk ordlista har varit en anomali, en ordlista i ordlistan, och inte någon särskilt bra sådan heller. Nu börjar det faktiskt närma sig att alla orden har egna artiklar eller hänvisas till bättre artiklar. Någon därute som orkar hjälpa till med slutspurten? Jag tror det är tjugo termer kvar ungefär, så kan man ta bort hela listan sedan. Om det är någon som vill argumentera för att ha listan kvar så passa på. IdaBokmal 6 december 2011 kl. 14.50 (CET)

Responsen är inte precis stormande, så jag spurtar väl själv då. Men inga protester i alla fall. IdaBokmal 8 december 2011 kl. 07.48 (CET)

Jag antar inte att listan utgör någon skada när den ligger kvar. Dessutom är det fortfarande en massa artiklar som länkar till listan. De borde fixas om listan ska elimineras. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 december 2011 kl. 07.55 (CET)

Jag tycker att Ida gör ett bra jobb med detta, och det känns helt rätt att avveckla ordlistan till förmån för "riktiga" artiklar. Men det är inte alls mitt ämne, så jag har inget att tillföra. Självklart bör alla länkar korrigeras. /jssfrk (d|b) 8 december 2011 kl. 09.55 (CET)

Listan kan ligga kvar förstås, men till slut länkar inget till den. Fast det gör väl inget.IdaBokmal 8 december 2011 kl. 10.16 (CET)

Det är utmärkt att skapa separata artiklar för alla etablerade begrepp, utformade så de kan stå på egna ben (med källhänvisningar m.m.), men ärligt talat förstår jag inte varför ordlistan borde bort. "Glossary of..." är exempelvis en vanlig typ av artiklar på enwp, inom ett betydligt större antal ämnesområden än på svwp. Så jag förstår inte varför denna ordlista betecknas som en anomali. Eftersom jag ofta jobbar med mycket korta artiklar, kan jag säga att det inom vissa områden (diverse arkitekturtermer, för att ge ett exempel) snarast vore bra att samla ihop ett antal korta artiklar av definitionsslag till en lista. Tomas e 8 december 2011 kl. 13.00 (CET)

Personligen tror jag att ordlistor är svåra att underhålla i ett projekt med så pass få användare som svwp har. Alla känner inte till listan och skapar i stället nya artiklar om nya begrepp, som kanske hellre borde ha legat i ordlistan. Om då inte någon eller några håller benhård koll på ett ämnesområde blir det hela oöverskådligt, med hälften av termerna i en lista och andra hälften som korta artiklar. För att få en "listfunktion" är det enligt mig bättre att använda kategorier.

Vidare är det ofta svårt att lägga ut texten, länka vidare externt och lägga in förklarande bilder i en ordlisteartikel, för att länkarna och bilderna då skulle ta över helt och göra alltsammans plottrigt. Som exempel är artikeln bågfris mycket kort och skulle enligt ditt synsätt passa bättre i en sådan arkitekturtermslista, men man skulle då ha svårt att få in bilden. Dessutom är det nästan alltid möjligt att utöka mycket korta artiklar, se till exempel en:Lombard band, den engelska artikeln om ovannämnda bågfris. I en lista skulle en sådan textmängd vara besvärlig, men allt som står där är ju relevant för uppslagsverket. /jssfrk (d|b) 8 december 2011 kl. 13.45 (CET)

Håller med Jssfrk. Listor kan vara bra för ämnen där man kan förvänta sig att folk är intresserade av att läsa om ämnet i en lista (ex kungalängder). Men att gruppera ihop småartiklar till en lista bara för att förbättra statistiken över genomsnittlig artikellängd tror jag förstör mer än det hjälper till. Att ha de korta artiklarna självständiga under rätt respektive artikelnamn underlättar vid länkning, google-sökning med mera. ⬤Bοⅰⅵе 9 december 2011 kl. 14.09 (CET)

Botaniska termer är lätta att hitta illustrationer till. Det skulle behövas en ganska stor artikel om skott, och en om ytstrukturer, så är det bara mycket ovanliga termer kvar sedan. IdaBokmal 9 december 2011 kl. 21.33 (CET)

Avindenterar Ber att få anmäla avvikande mening. Jag anser att denna artikel bör behållas, och såge gärna så småningom exempelvis en lika god Matematisk ordlista.

Botanisk ordlista ser mycket trevlig ut, och ger mer information överskådligt samlat än vad man får genom att tvingas söka på varje term för sig. Dessutom är det inte alltid man som icke fackperson vet precis vilka termer som har specell betydelse inom ett område. Att varje ord har en egen artikel är utmärkt, men det betyder inte att listan bör tas bort. (Vi har många artiklar med korta avsnitt som hänvisar till och sammanfattar längre "huvudartiklar"; och det tycker jag är ett utmärkt system.) Det kunde vara bra att länka till denna lista från alla artiklar för termer som återfinns på den, gärna medelst en mall.

Det är klart att vi har svårare att "underhålla" (även) artiklar av detta slag än vad de riktigt stora wikipediorna har. Det är emellertid inte alls klart att detta skulle gälla listor av detta slag i särskilt hög grad. Tvärtom så tror jag att den grundläggande terminologin förändras långsammare än kunskapen om de enskilda objekten - och klassificeringen av dem, när det gäller biologi.

Jag förstår därför inte alls vad det skulle vara för vits med att ta bort denna lista. M. v. h., Jörgen B 10 december 2011 kl. 19.37 (CET)

Ishockey, Nobelfest och Luciadagen

• Angående bilder:
  • Skall någon se HV 71-Linköpings HC spela live i Jönköping i dag? Vore kanonkul med Commonsbilder från utomhusmatchen.
  • Skall någon gå på Nobelfesten i Stockholm i dag? Vore kul med Commonsbilder från Nobelfesten 2011.
  • På tisdag är det Luciadagen. Vore kul med fler Commonsbilder på Luciafirande. J 1982 10 december 2011 kl. 15.01 (CET)

Nej, tyvärr, men jag har varit på rockkonsert, om det kan vara av värde. Vivo 11 december 2011 kl. 17.04 (CET)

Meta

Ta gärna en titt på Metas presentation på svenska, som verkar vara automatöversatt. Jag försökte fixa lite men tycker det är mycket svårt att förstå vad som menas i inledningen i vissa meningar. Obelix 11 december 2011 kl. 23.43 (CET)

Jag håller med om att "hemställningar" (requests) och "samfund" (community) låter som dåliga automatöversättningar, men det är faktiskt User:AzaToth, som påstår sig ha svenska som modersmål, som är skyldig till detta. --LA2 12 december 2011 kl. 01.38 (CET)

I mina öron låter orden möjligen något ålderdomliga, absolut inte omöjliga. Men "förfrågan" och "gemenskap" faller sig måhända naturligare för de flesta. Fernbom2 12 december 2011 kl. 05.48 (CET)

Hemställan är i mina öron en helt normal översättning av request - fast mina öron är möjligen litet föråldrade... Jag är mer tveksam till flertalsformen hemställningar; vi brukar nog använda singularis i större omfattning än vad engelskan gör i dessa fall. (Jmfr även "begäran", "ansökan" och "anhållan"!) Gemenskap verkar betydligt bättre än samfund i sammanhanget. Jörgen B 12 december 2011 kl. 15.14 (CET)

100 000 män

Svenska Wikipedia har passerat en annan milstolpe, nu finns det över 100 000 artiklar i Kategori:Män. Det verkar ha varit Peter Mullan som blev nr 100 000./Annika 29 november 2011 kl. 22.32 (CET)

Kul! Obelix 29 november 2011 kl. 22.36 (CET)

Tyvärr endast 23205 i Kategori:Kvinnor... Med tanke på det skeva källmaterialet vad gäller (främst) historiska personer, vad kan tänkas fara ett rimligt förhållande mellan kategorierna? Niklas R (D^#) 29 november 2011 kl. 22.42 (CET)

Alltså ungefär 81% män, vilket motsvarar vad det har varit hela tiden, och ungefär samma procentsats som på dewp som är den enda andra språkversion som kategoriserar efter kön. Visst går det att försöka göra punktinsatser genom att lyfta fram kända kvinnor (exempelvis genom att modernisera artiklar från Anteckningar om svenska qvinnor), men i det långa loppet är det nog ganska dödfött att på något sätt försöka "bättra på" statistiken. Det enda som kan jämna ut fördelningen något är det faktum att världen långsamt blir mer och mer jämställd. Det hade varit intressant med en lista över de mest lästa/länkade/välskrivna artiklarna om kvinnor på dewp, för att veta vilka artiklar som vore mest angelägna att översätta till svenska. /Grillo 29 november 2011 kl. 22.53 (CET)

Personligen hade jag tyckt att 75/25 hade varit en kul milstolpe att uppnå. Egentligen hade det kunnat vara något att vara stolt över, men media skulle säkert vinkla det på andra hållet. Frågan är hur NE:s fördelning män/kvinnor är... /Grillo 29 november 2011 kl. 22.57 (CET)

Jag tycker inte att vi bör göra något särskilt just för att lyfta fram kvinnor. De som är tillräckligt betydande bör ha artiklar på egna meriter, inte på grund av sitt kön. Jag tycker att det blir ganska fånigt att skapa separata, biografiska artiklar om den första kvinnan i varje tänkbart yrke i varje land, typ "Anna Persson var den första kvinnliga svenska pizzabagaren, Mette Andersen var den första kvinnliga danska pizzabagaren, Maria Garcia var den första kvinnliga peruanska pizzabagaren, Illona Szabo var den första kvinnliga ungerska pizzabagaren" bara för att de var kvinnor. Vi kan inte ändra på historien och göra kvinnor mer anmärkningsvärda än vad de faktiskt var i sin egen samtid. Vi bör skriva om folk som är eller har varit betydande. Oavsett kön. / Elinnea 29 november 2011 kl. 23.19 (CET)

Ett märkligt sammanträffande är att det ungefär stämmer med könsfördelningen bland Wikipedias skribenter. Så väldigt mycket kanske inte hänt på jämställdhetsfronten. Ungefär samma sneda könsfördelning gäller även Nobelpristagare, framstående företagsledare och ledande politiker. Män och kvinnor har haft ungefär samma möjligheter till utbildning mm sedan slutet av 1960-talet. Varför könsfördelningen är som den är kan man ju alltid spekulera i. Könsfördelningen bland dem som sitter i fängelse är också snedfördelad på samma sätt. Män kanske har en större benägenhet att ta risker, och därmed nå toppen - eller hamna i fängelse. Nasko 30 november 2011 kl. 00.49 (CET)

Hur ser kvoten ut för Nationalencyklopedin och Encyclopedia Britannica? /Yvwv [y'vov] 30 november 2011 kl. 01.52 (CET)

Elinnea, poängen är att folk omedvetet väljer att inte skriva om kvinnor som är lika betydelsefulla som män i samma positioner. Poängen är inte att skriva om obetydelsefulla kvinnor för att väga upp andelen män som finns här. För övrigt hade jag gärna velat rensa upp lite bland alla dokusåpelåtsasskådisar, och där är säkert kvinnor överrepresenterade. En del av poängen ligger i användarnas intresseområden. Vi har fler artiklar om datorer än om smink. Tack vare en tidig kvinnlig medlem har vi massvis med artiklar om vävning, vilket är bra, men hade vi någonsin fått dem om det inte vore för Damast? Vi måste helt enkelt locka en vid bredd av användare för att kunna nå ett representativt urval av artiklar över alla intresseområden. Där ingår betydelsefulla kvinnor, inte bara för att de var "först med sitt yrke". Att en kvinna är relevant för att de är först med något typiskt manligt känns som en bra alternativ applicering av bechdeltestet. /Grillo 30 november 2011 kl. 08.29 (CET)

Jag ser det inte som problematiskt om vi skulle få med 80 % av de mest betydelsefulla kvinnorna (enligt något kriterium eller i någon kategori) medan vi har med bara 40 % av motsvarande män, och så få en könsfördelning på 40:60 (givet att förhållandet 25:75 återspeglar någon "riktig" fördelning). Det kunde alltså vara bra att starta projekt för att få maximal täckning för olika grupper kvinnor som är självklart relevanta och som det går att hitta bra källor om (inte första pizzabagare utan t.ex. kvinnliga statsöverhuvud i modern tid).

Ingen är förstås tvungen att skriva om kvinnor och varje biografi om en man är värdefull. Däremot tror jag inte ett sådant projekt ens om det lyckades över hela fronten skulle göra Wikipedia snedvriden.

Inom statistiken är det vanligt att låta de små grupperna vara överrepresenterade i samplet. Idén med detta är att man måste ha en större andel representanter för de grupperna för att samplet skall fånga upp hela skalan av variation. Enskilda representanter för den mindre gruppen är inte nödvändigtvis representativa, medan representanterna för de större grupperna automatiskt blir tillräckligt många.

--LPfi 30 november 2011 kl. 10.23 (CET)

Jag motsätter mig starkt att vi ska köra nånslags konstig kvoteringsprincip som gör att en kvinna med meriterna x, y och z anses vara relevant medan en man med exakt samma meriter inte är det. Wikipedia är inte ett jämställdshetsprojekt. Och om det vore det så tror jag att man skulle göra jämställdheten en stor fet otjänst genom att sätta upp en lägre ribba för kvinnor än för män. Det är väl ojämställt om något? De flesta kvinnor är nog inte mer intresserade än män att skriva om vävning, smink och andra kvinnor. Wikipedia:Projekt kvinnor finns redan, medan Wikipedia:Projekt män lyser med sin frånvaro. Att sträva efter att jämna ut könsfördelningen på Wikipedias biografiska artiklar, när verkligheten inte ser/såg ut så, är att ägna sig åt historieförfalskning i mina ögon. / Elinnea 30 november 2011 kl. 10.58 (CET)

 Gillar /Nesse 30 november 2011 kl. 11.27 (CET)

Jag talar inte om en kvoteringsprincip, utan om ett projekt att uppmärksamma en viss kategori. Om jag börjar ett projekt för att skriva om relevanta ångfartyg hoppas jag ingen upplever det som ett kvoteringsprojekt riktat mot segelfartygen, också om projektet leder till att ångfartygen blir "överrepresenterade". Och den lägre ribban är helt och hållet din egen halmgubbe.

Därutöver talar jag för att små kategorier gärna får vara överrepresenterade. Kvinnor i betydande ställning av olika slag är ofta färre än män i samma position. Om vi saknar artikel om en av tre kvinnliga statsministrar (i någon region) så uppfattar jag att det är en större brist än om vi saknar femtio av hundrafemtio manliga statsministrar. Och om den enda kvinnliga statsministern råkar saknas är det rätt illa.

--LPfi 30 november 2011 kl. 11.49 (CET)

Jag delar Elinneas syn och står därmed fast vid det jag skrivit tidigare gånger denna återkommande diskussion varit uppe. Det är helt okej att skapa ett projekt för ångbåtar om man tycker att det är intressant att skriva om dem. På samma sätt är det ok att skapa projekt om andra saker man är intresserad av. En bieffekt av detta kan bli att dessa ämnesområden blir överrepresenterade, men det är en bieffekt vi får leva med. Att skapa ett projekt med medveten avsikt att förskjuta en artikelbalans för statistikens skull är jag däremot mycket skeptisk till. Det uppfattar jag som en POV-agenda. /Dcastor 30 november 2011 kl. 14.28 (CET)

Fast Elinnea, det talas väl inte (i huvudsak åtminstone) om att på något sätt kvotera antalet artiklar? Jag tror inte någon tycker att man bör kvotera mängden artiklar inom något område (på någon sorts politisk grund). Det som i olika former föreslås (även om LPfi kanske gjorde en djärv beskrivning) är väl att i någon form satsa extra på kategorin artiklar om kvinnor, för att exempelvis åtminstone täcka den ämnesgruppen väl. "Slutfördelningen" av artiklar när Wikipedia är "färdigt" lär ju bli densamma (som "verklighetens fördelning", så att säga). --flinga 30 november 2011 kl. 15.19 (CET)

Jag fick intrycket att man skulle ökat kvoten av kvinnliga inom ett område på bekostnad av andelen män i samma område. "80 % av de mest betydelsefulla kvinnorna (enligt något kriterium eller i någon kategori) medan vi har med bara 40 % av motsvarande män,". Jag kanske missförstod. Jag tror faktiskt det allra bästa är att släppa könstänket och helt enkelt fokusera på att skapa artiklar om de mest betydelsefulla personerna istället. Men självklart kan folk engagera sig i könsprojekt, båtprojekt och vad de vill, men det är ju inget nytt, det där kvinnoprojektet har ju funnits sen sommaren 2006. Vad är det för slags nytt projekt som LPfi föreslår ovan och på vilket sätt skiljer det sig från det befintliga? / Elinnea 30 november 2011 kl. 15.34 (CET)

I princip finns väl den här kvoteringen redan? Första kvinna på Mount Everest är relevant även om kanske mannen före henne inte är det. Snabbaste kvinnan är relevant även om hon är mycket långsammare än snabbaste man. -- Lavallen 30 november 2011 kl. 16.41 (CET)

Det finns ett litet bakvänt resonemang här och jag ställer mig till Grillo och LPfi. Jag anser förövrigt att Wikipedia har en snedfördelning som består i en omedveten kvotering (av allt att döma av exempelvis Elinneas resonemang). Det faktum att vi har 80 procent män är en "kvotering" på 8 av 10 artiklar. Det finns en snedvridning och vi skriver om det vi är intresserad av. På svenska Wikipedia fanns och fortfarande finns en extremt liten andel kriminologiska artiklar och flera av de som finns är outvecklade. Få har intresse att skriva om detta. På samma sätt tenderar män att skriva om män och kvinnor om kvinnor. Ett exempel på detta, för att bli könsnormativ, togs vävning. Den frågan är mycket relevant.

Att vi görs medvetna om detta kan te sig besvärande för somliga men vi borde nog se det som en tillgång i den utmaning som faktiskt ligger i att mer medvetet arbeta med detta faktum att män har en "överrepresentation" bland våra artiklar. Vi kan dock inte glömma att män generellt gynnats i historien just beroende på sitt kön där kvinnor diskriminerats. Detta ger sina tydliga avtryck. Det finns dock inget som hindrar oss från att faktiskt skriva om de bortglömda kvinnorna. Det finns mycket omfattande forskning på detta område som man kan utgå ifrån när man väljer subjekt att skriva om. I övrigt finns det också redan omskrivna relevanta kvinnor, som enligt ett tidigare förslag, skulle kunna översättas och infogas svenskspråkiga Wikipedia. Det gör oss bara rikare som uppslagsverk. dnm ^{(d | b)} 1 december 2011 kl. 20.41 (CET)

Jag vet inte svaret på din sista fråga, och kände inte till kvinnoprojektet (i så fall hade det fallit ur minnet). Jag tolkade i alla fall LPfi:s inlägg som ett tillspetsat sätt att säga att om vi genom ett kvinnoprojekt tillfälligt uppnår ett tillstånd där 80% av relevanta kvinnor och 40% av relevanta män är med så är en sådan momentan obalans inget problem. (Låt säga att vi idag har med, helt spekulativt, 40% av relevanta män, och 25% av relevanta kvinnor, exempelvis. Sålänge vi ökar mängden relevanta artiklar bör inte omvändande av obalansen vara problematisk). Med reservation för att jag inte står i direktkontakt med LPfi:s tankar :-). --flinga 1 december 2011 kl. 17.49 (CET)

Jag håller med Elinnea och Dcastor. Det är synd att reaktionen genast blir suckanden om att vi har färre artiklar om kvinnor när vi nått en gräns på 100 000 biografier om män. Varför kan inte reaktionen bli som min Kul! eller "Wow, härligt."? Varför inte glädja sig åt att vi får fler artiklar? Varför ska man inte kunna ta upp att en milstolpe är nådd beträffande artiklar om män utan att det beklagas över att vi har färre artiklar om kvinnor? Bybrunnen är inte en sida för politisk diskussion och Wikipedia ska inte ha mål utifrån ideologi. Huvudsaken torde vara att vi får fler artiklar, med god artikelstandard och källor samt som är relevanta enligt praxis. Obelix 30 november 2011 kl. 22.28 (CET)

Jo, det kanske var lite av en glädjedödarkommentar... Ledsen för det. Hursomhelst, jag menar inte att vi bör kvotera artikelämnen eller någonting liknande, men fördelningen män/kvinnor kan vara en grov (mycket grov) indikation på hur heltäckande vi är. Niklas R (D^#) 30 november 2011 kl. 22.35 (CET)

Helt klart finns det betydligt fler kvinnor att skriva om, och det bör uppmuntras liksom all artikelskrivande. Min reaktion var snarare en reaktion på diskussionen i sig som ständigt återkommer och inte på ditt inlägg. Obelix 30 november 2011 kl. 22.37 (CET)

Jag tycker att det är viktigt att diskutera vad det kan bero på. Kanske 80/20 är en "rättvis" fördelning baserat på hur världen är/har varit, men vi får aldrig reda på det om vi aldrig diskuterar det. Jag tycker att det är nyttigt för Wikipedia om vi då och då diskuterar de undermedvetna patriarkala stämningar som faktiskt finns överallt. Könsfördelningen bland användarna är exempelvis ungefär densamma som bland artiklarna, vad kan det bero på? Osv. Ingen har snackat om kvotering och ingen har snackat om "suckanden". Allt jag ber om är en saklig diskussion. Är det verkligen för mycket att begära? /Grillo 1 december 2011 kl. 07.08 (CET)

En saklig diskussion kan vara bra, men den är i så fall beroende av någon form av sakligt faktaunderlag. Så länge vi inte har en aning om vilken fördelning som skulle vara rättvisande så blir det mest tyckanden och flera tyckare tycks anse att ju jämnare fördelning desto bättre. Om Naskos påstående stämmer (kb), att "ungefär samma sneda könsfördelning gäller även Nobelpristagare, framstående företagsledare och ledande politiker", så ligger vi nog ganska rätt, eller möjligen något högt med tanke på att vi presenterar även historiskt framstående personer. Då är det underligt att sätta upp milstolpar som innebär att urvalsfördelningen vi återger skulle avvika än mer från verklighetens. Kan vi däremot med vettigt statistiskt underlag visa att till exempel 75/25 bättre skulle återge verkligheten vore det här definitivt något viktigt att arbeta med. /Dcastor 1 december 2011 kl. 12.37 (CET)

Jag tolkar det mest som att diskussionsinläggen handlat om att extrasatsa på att verkligen täcka ämnesgruppen kvinnor gott, inte att en jämnare artikelkvot mellan kvinnor och män per definition är bättre. --flinga 1 december 2011 kl. 17.49 (CET)

Men varför i så fall koncentrera sig på att täcka just ämnesgruppen kvinnor gott, och inte ämnesgruppen personer? Nog är det rimligare att tänka sig att en användare som tycker att det är intressant att skriva om Eva Adolfsson också skulle kunna vara intresserad av att skriva om Gunnar Adolfsson än om Laila Ali? Jag ser inte att kvinnor (eller män) som grupp utgör en så homogen artikelgrupp att de verkar rimliga att ha som projektmålsättningar om inte syftet är just att påverka balansen. (Har f.ö. just kollat igenom biografiartiklar som jag har startat och kommit fram till att mitt personliga snitt ligger på knappt 35 procent kvinnor.) /Dcastor 1 december 2011 kl. 17.59 (CET)

Gratulerar också jag till milstolpen, det var inte meningen att grumla glädjen. Men jag vidhåller att det kan vara berättigat att engagera sig i Projekt kvinnor. Om man har en stor grupp och en annan liten är det ofta - och i synnerhet när det handlar om en liten grupp som kan bli förfördelad - ofarligt om den lilla gruppen är överrepresenterad men problematiskt om den är underrepresenterad. Detta dels av politiska orsaker ("kvinnor har ju inte åstadkommit någonting"), dels för att de flera artiklarna om den stora gruppen täcker ett bredare spektrum än de få (om också kanske fler proportionellt sett) om den lilla. Ingendera är ett problem om artiklarna är 100:400, men båda kan vara problem i kategorier där de är 1:10.

En förståelse för historien blir bättre om man kan se också kvinnornas roll. Därför är det viktigare att fiska upp de få kvinnor som det finns tillräckligt material om. Detta alltså dels historiskt, dels ifråga om de områden där kvinnor fortfarande är sällsynta. Detta gäller inte områden där det finns artiklar om tiotals kvinnor. Inom vissa områden (nutidslitteratur? modeller?) kan det bli ett omvänt problem. De som skriver om sådant kan ju kolla könsbalansen ibland. Någon millimeterrättvisa behövs inte.

Jag tror inte läsarna grundar sin världsbild på antal kvinnor och män i de olika kategorierna. Därför ser jag inget behov av att proportionen artiklar skall motsvara proportionen betydande personer. En tillräcklig balans uppnås automatiskt, också om en mindre grupp arbetar för att "balansera" proportionen åt något håll.

--LPfi 1 december 2011 kl. 19.40 (CET)

Genusväldet drar fram i vårt avlånga land... Låt oss slippa genuscertifierade artiklar! Aaker 13 december 2011 kl. 01.37 (CET)

Ny grej: Skattkista

Hej,

Jag beklagar att jag inte varit så aktiv på sistone, men jag läser Bybrunnen och ett par andra sidor varje dag, och kollar igenom Bevakningslistan flera gånger om dagen. Jag har bara inte hunnit redigera ordentligt.

Nu har jag dock en nyhet. I våras godkände Wikimedia Sveriges årsmöte en budgetpost som heter Gemenskapens projekt, där man kunde söka pengar för olika saker man ville göra. Jag sökte då pengar för en idé som jag kallade "Skattkistan". Tanken var att belöna de wikipedianer som vunnit Veckans tävling eller Månadens nyuppladdade bilder med verkliga priser. Nu äntligen har jag lyckats få tid att göra en sida om det där. Därmed börjar jag också min tid som Wikipedias "jultomte". Alla som vinner veckans tävling eller Månandens nyuppladdade bilder får en större gåva, och tävlingsledaren och andrapristagare vinner också saker.

Läs mer här. Där finns det också ett FAQ för den som är nyfiken på mer om tankarna bakom.

Och en sak till: det här är bara ett test. Jag tar gärna emot konstruktiv feedback och kommentarer på Skattkistans diskussionssida. Klagomål skickas lämpligen till mig direkt.

Med vänliga hälsningar//Hannibal 1 december 2011 kl. 13.44 (CET)

En strålande idé tycker jag! /ℇsquilo 1 december 2011 kl. 16.53 (CET)

...liksom jag! Calandrella 1 december 2011 kl. 17.43 (CET)

Trevligt initiativ, det kan nog få fart på några av våra gemensamma sidor. --Xauxa 2 december 2011 kl. 09.18 (CET)

Jag tycker att det blir ganska konstigt att samtidigt som man håller på och tigga ihop pengar på feta bannrar och där påstå att de behövs till servrar, bandbredd, underhåll, utveckling och anställda (Klicka på bannern och se "Vart din donation går") fastän man har massor över att köpa in diverse prylar för och dela ut till höger och vänster. Om man har pengar så behöver man ju inte tigga mer och dessutom bör de gå till det man säger att de ska gå till. Borde inte dessa pengar kunna doneras tillbaka till Wikimedia Foundation istället så de inte behöver tigga mer istället? Tänk er att det gick runt nån på stan och sa "Har nån några kronor till mat och natthärbärge?" men i bakfickan hade de 10 000 som de gick och köpte hemelektronik till sina bekanta för? Att "leka jultomte" för donerade slantar. Jag tycker att detta är en trovärdighetsfråga. Jag tycker att detta känns oärligt faktiskt och att de som donerat pengar skulle nog inte ha gjort det om de visste att deras pengar inte skulle gå till att driva Wikipedia, utan sånt här. / Elinnea 2 december 2011 kl. 10.30 (CET)

Om jag vågar svara så tror jag det är Wikimedia Sveriges pengar, de har nog medlemsavgift och föreningsbidrag osv som är brukligt för ideella föreningar. Donationer till Wikimedia Foundation för drift, underhåll och utveckling av Wikipedia är troligtvis skiljt från detta. Höstblomma 2 december 2011 kl. 10.38 (CET)

Hade för mig att det var så att Wikimedia Sverige tar hälften av donationspengarna som kommer in? / Elinnea 2 december 2011 kl. 11.00 (CET)

Kul att det kommit flera olika åsikter. Att Elinnea har haft svårt för Wikimedia Sverige sedan länge gör naturligtvis inte h*s feedback mindre värdefull, så låt mig besvara poängerna en efter en. 1) "påstå att de [pengarna] behövs till servrar [etc]" - påståendet är sant. Pengarna går naturligtvis till sådant först. Det föreligger ingen lögn och inga dolda saker här. De som skänkte pengar till Wikimedia Sverige förra året (det är de pengarna vi "delar ut till höger och vänster") fick veta Wikimedia Sveriges verksamhetsplan, och kunde istället välja att skänka pengarna till Wikimedia Foundation, som har projekt som inte har med servrarna alls att göra (!), till exempel ett projekt för att föra Wikipedia och universitet närmare varandra, eller naturligtvis till någon annan organisation, där liknande småprojekt också finns. Den här invändningen går ut på att varenda krona ska gå till servrar och liknande. Det är varken önskvärt eller möjligt: vi behöver många olika typer av projekt på olika nivåer och riktningar för att få maximal effekt, och det finns alltid administrativa kostnader, mm som täcks upp av donationer. 2) "fastän man har massor över att köpa in diverse prylar för och dela ut till höger och vänster" - för det första är det inga "massor över", Det rör sig om sammanlagt 10.000 kr. För det andra är det prylar som vi har valt med särskild omsorg för att de ska kunna användas för att förbättra eller gynna Wikipedia. För det tredje går pengarna till personer som gjort positiva saker för Wikipedia, alltså inte "till höger och vänster" 3) "Om man har pengar så behöver man ju inte tigga mer" - jämför de 10.000 kronorna med Wikimedia Sveriges hela budget för kommande år. Det är viss skillnad. Budgeten för Skattkistan hade inte räckt till att täcka de redigeringsträffar (edit-a-thons) som är planerade. Så visst behövs mer pengar. Och i påståendet ingår också den här missförståndet att det skulle gå dåligt för insamlingskampanjen. Det gör det inte. Det går mycket bra. Det tolkar vi som att folk gillar Wikipedia, men att de också tycker att vi i Wikimedia Sverige gör bra saker (eller åtminstone inte dåliga saker). Wikimedia Sveriges stadgar, och de avtal vi har med Wikimedia Foundation säger att vi måste verka i samklang med hela rörelsens mål och strategi. Än så länge är vi en av de chapter som klarat den delen bäst. 4) "Jag tycker att detta är en trovärdighetsfråga." - Det tycker vi också. Och i vår bedömning har vi satsat alldeles för lite på de "vanliga wikipedianerna". Det här är ett test för att se om kan ge något till de som sliter med att göra Wikipedia bättre - och om det ger några resultat. Testet kan bli misslyckat, men om det blir lyckat, och vi märker att folk blir glada och därför redigerar mer, då tror vi att Wikipedia kan bli bättre än om vi inte gjort något. Det är hela vår vision, att göra Wikipedia och dess systerprojekt bättre. Det är därför vi anordnar foto-safaris, går på mässor, håller workshops, och så vidare. Jag har skrivit det förut, men jag upprepar det här: jag tycker att det inte spelar någon roll på vilket sätt man bidrar till Wikipedia - med bilder, text, eller genom att hålla kurser - så länge det gör Wikipedia bättre. Och uppenbarligen håller Wikimedia Foundation med. En sista grej: liknande grejer har testats i Tyskland och ett par länder till, och det har fått mestadels positiva effekter. Jag tycker därför att det finns anledning att testa det. Hoppas att det klargör budgetsidan. Inom kort kommer de första vinsterna.//Hannibal 2 december 2011 kl. 21.58 (CET)

Resultatet kan ju till och med bli så bra, att "värdet" av det ökade redigeringsintresset och följande insatser mer än väl överstiger värdet av prispengarna. Många deltar i Wikipedia för att det är roligt, och inte för att ev tjäna pengar. Ändå kan uppmuntrande små gåvor ge lite extra skjuts. --Xauxa 3 december 2011 kl. 01.31 (CET)

En tanke vore, framförallt om det här fortsätter, att använda det som ett sätt att locka in nya användare. För närvarande känns det som en rätt intern grej bland oss hyperaktiva, på gott och ont. Att dela ut ett pris varje vecka går förstås inte på grund av den stora kostnaden, men jag tänker att en gång i månaden eller så vore mer lämpligt i fortsättningen. Jag tror att det här vore ett perfekt sätt att få folk att kliva över tröskeln och börja redigera (det dryga med Wikipedia är ju faktiskt all den inläsning som krävs i början, innan själva redigerandet).

För att få det att fungera bra krävs det förstås lite mer tanke på vilken typ av tävlingar som ordnas och någon form av annonsering, kanske i några tidningar bland föreningsannonserna och en liten notis här på Wikipedia (en skön omväxling mot tiggeriet!). Det vore även bra om det fixades en affisch som gick att skriva ut och sätta upp på centrala platser! Jopparn 13 december 2011 kl. 16.55 (CET)

Kvantitet

Efter att ha stött på diskussioner om kvantitet i vår engelska syster har jag kommit att tycka att kvantitet är oerhört viktigt och på samma gång djupt försummat. Jag tänker främst på antalet sidvisningar. Värdet av en artikel uppkommer när någon tar del av den. Så en artikel som varken beskådas av människor eller bearbetas av maskiner har inget som helst värde. Men hur ska man jämföra värdet av en artikel som laddats ned 100 000 gånger under ett år med en som laddats ned 100 gånger? Jag tycker att grundantagandet bör vara att varje nedladdning skapar lika mycket (förväntat) värde. Man kan också se det som att varje gång en artikel laddas ned så innebär det att en person röstar på att detta ämne är viktigt. 100 000 gångers-artikeln producerar alltså en tjänst som är tusen gånger mer värd. Detta värde ska förstås modifieras med aspekter som artikelns sakliga och språkliga kvalitet, antalet wikilänkar (internationellt intresse) och artikelns längd. Om detta är sant finns en oerhörd potential i att ge skribenterna återkoppling, information om hur värdefulla deras olika insatser är. Men jag har också fått bilden att många inte delar min uppfattning.

Jag skulle gärna vilja att vi skapar en sida för att bearbeta dessa frågor. Där skulle vi samla alla synpunkter på ett förhoppningsvis ordnat sätt, väga dem mot varandra och försöka formulera en sammanfattande kompromiss. Konsensus går nog inte att uppnå.

Hur gör man för att starta en sådan sida?

--Ettrig 11 december 2011 kl. 11.50 (CET)

Kvantitet är intressant, men jag tycker som sagt att det finns skäl att vara försiktig med att övertolka betydelsen av sidhänvisningar. Undersökningar visar oftast att en artikel kan vara intressant under en vecka för att därefter sjunka till en tusendel av veckan innan i nedladdningar, beroende på en tidningsartikel, nyhetsinslag eller liknande. När kvantitet har jämförts har det också visat sig att enskilda artiklar kunnat få 1000 gånger fler träffar än andra motsvarande på grund av inlänking från andra hemsidor.

Ett problem på svenskspråkiga wikipedia är också att wikilänkarna från de artiklar som i skulle kunna förklara ett ämnes betydelse i många fall saknas - ja till och med basartiklarna på svenskspråkiga wikipedia är ganska bristfälliga, och det gör att det inte känns möjligt att göra en rättvis bedömning av vilka ämnen som egentligen är relevanta. Andra artiklar har av artikelskaparna wikilänkats från alla möjliga artiklar, även sådana där det egentligen i många fall skulle finnas viktigare artiklar att wikilänka till (ibland oskrivna sådana), vilket gör inte gör en jämförelse rättvis.

Annars är det givetvis som sagt en intressant ämne, och det är givetvis värt att fundera över varför vissa artiklar har mängder med sidvisningar och andra har ytterst få. Däremot bör man vara väldigt försiktig med att dra slutsatsen att det är ett utslag för relevans. En sida för att kunna få överblick över sidvisningar har definitivt intresse. --FBQ 11 december 2011 kl. 13.36 (CET)

Stat-sidan kan vara intressant att titta på ibland för att se vad det är folk läser just nu, vad som ligger i tiden, men jag är som FBQ skeptisk till att mena att dessa artiklar är mer värdefulla än andra. Ofta är en artikel intressant just nu vid nån tidpunkt, pga av nyhetsrapportering etc för att sen kanske knappt läsas. Men självklart kan man skapa en sida eller nåt projekt för att fokusera på de mest lästa artiklarna, typ Wikipedia:Projekt de mest lästa artiklarna och samarbeta för att de ska så god kvalitet som möjligt. / Elinnea 11 december 2011 kl. 14.02 (CET)

Top-1000 statistiksidan har tydligen uppdaterats till dec 2010, innan dess var den flera år gammal. Och där hittade jag artikeln Nightrage som jag trodde handlade om något som liknade paketraseri så nu fick den en extra visning som inte hadde något med att artikelns ämne, vilket kanske illustrerar dilemmat med "visningar". Nightrages statistik för dec 2010 visar väl också en typisk engångsintresse spik. Men det verkar gått bra senare. En statistiksida som kan vara värt att kika på också är toolserver uptrends som visar att bl.a att artiklarna Nobelpriset visats 4,57 ggr, Sjömina 1,75 ggr mer än vanligt Schh 11 december 2011 kl. 15.27 (CET)

En idé kan ju vara att presentera artikelnamn där visning efterfrågats men artikel ej funnits. Dock visade en testkörning att man hittar få sådana. Så många hittar nog artiklarna via någon söksajt. Något att betänka är att jag själv iaf ofta går till wp-en eftersom man kan utgå från att man får ett kvalificerat svar där istället för att först gå till wp-sv som visar att ingen artikel finns, och sedan ändå gå till wp-en. Schh 11 december 2011 kl. 15.27 (CET)

Som den kulturinstitution vi ändå är kommer man till frågan om kulturansvar. På samma sätt som DVD-film får fler visningar än Dramatenföreställningar, eller att reklamradion har fler lyssnare än P1 bör man inte stirra sig blind på kvantitet. Kan en artikel som elektricitet i Hakarp dra lite uppmärksamhet till den småländska orten gör det inte mig något att det är ett ganska perifert ämne. Vem vet vad framtiden har i sitt sköte? Vivo 11 december 2011 kl. 16.07 (CET)

Är det inte värde av våra artiklar du vill diskutera? Då tycker jag det inte känns naturligt att så direkt koppla till kvantitet. Själv är jag stolt att rett ut och korrekt beskrivit hur de förhöll sig med de olika tingslagen i Norrland (genom att invertera uppgifterna ur NAD). Detta finns inte i något uppslagsverk eller någon källa via Google. Inte tror jag det kommer generera några volymer men det som söker denna info kommer bli mycket glada hitta den. Och genom att den finns korrekt så har jag också kunnat korrigera fel i omkring 200 andra artiklar som refererat till denna info, men med fel data (ofta tagit ur uppslagsverk men statiskt i tiden, och då fel).Yger 11 december 2011 kl. 16.28 (CET)

Jag har studerat antalet sidvisningar i olika tätortsartiklar och kommit fram till att om man tar befolkningssiffran och delar med 10 så får man ungefär antalet sidvisningar per månad. Att dra slutsatser på sidvisningsstatistik är i och för sig intressant, men antalet sidvisningar måste sättas i proportion till ämnets bredd. Välskrivna och uttömmande artiklar tycker jag mig se får något fler sidvisningar är sämre artiklar, fast skillnaden är inte så stor som man inbillar sig. En välskriven tätortsartikel får kanske 30% fler träffar än en halvdålig med åtgärdsmallar. Sannolikt beror det på att många som är intresserade av sin hembygd och skolelever använder de bra sidorna. Antalet sidvisningar minskar också när det är skollov, fast inte lika mycket som tidigare. Vad jag kommit fram till är att antalet sidvisningar ökat generellt med ca 30% det senaste året. Detta kan möjligen bero på att artiklarna blivit bättre, antalet äldre utan dator minskat och den bärbara utrustningen i form av telefoner och handdatorer blivit mer tillgänglig. Nasko 11 december 2011 kl. 18.42 (CET)

Säg att vissa människor delar ut matpaket till hungrande barn i Indien. En del mättar 100 barn var, andra lyckas mätta 100 000 barn var. Då tycker jag att den som mättar 100 000 barn har gjort en större insats för mänskligheten. I den kommersiella världen får författare betalt per såld bok. Jag tror att detta är för att man anser det mer värt att sälja många böcker än att sälja få. Det är ju självklart sant att varje såld bok inbringar pengar, så för förlaget har den mer sålda boken gjort mer nytta. Men är det inte också självklart att bakom de större inkomsterna för den mer sålda boken ligger förhållandet att den mer sålda boken skapat mer glädje och nytta? Är det denna princip ni vänder er emot? I så fall är ni bortom de föreställningar som jag kan diskutera. I annat fall tycker jag det krävs en förklaring till vad som är den djupa skillnaden mellan wikipedia-artiklar på ena sidan och matpaket och böcker på den andra. --83.250.21.226 11 december 2011 kl. 18.18 (CET) Det var jag. --Ettrig 11 december 2011 kl. 18.19 (CET)

Mätta barn i Indien eller sålda böcker har enligt min mening inget med saken att göra, utan hur många som följer en länk på nätet. Vissa gör det för att de egentligen vill till en helt annan sida, eller bara för att se var sidan leder.

Om vi åtvänder till bokanalogin så är det ju så att wikipedias böcker är gratis och därför inte inbringar några pengar hur många som än säljs, så glädjen och nyttan hos böckerna är det enda intressanta, hur svårmätbart det ändå anses.--FBQ 11 december 2011 kl. 18.46 (CET)

Och för att ta matanalogin - givetvis är det bättre att dela ut 100.000 matpaket. Men vi vet inte ens om de som fått matpaketen var hungriga, eller om de ens brydde sig om maten i paketen. Kanske var de på jakt efter bensin, cigarretter, kondomer eller bara något att kunna sälja när de råkade på paketen. Även om de förstod att det var mat i paketet är det inte säkert de öppnade det för att äta det, de kanske bara var nyfikna på hur maten för de fattiga såg ut. Eftersom wikipedia inte har någon begränsing på matpaket och i princip kan spruta fram hur många som helst behöver de ju inte genera sig (tyvärr mättar paketen inte några indiska barn). Kanske ville de ha citronpaj och kastade bort dem för de ville ha chokladpaj. Kanske visade maten vara så seg att personen gav upp efter ett par meningar, kanske var paketet förgiftat med arsenik av någon hoaxare eller troll, kanske var de i stället någon okunnig råkat hälla råttgift över maten i paketet så att det gör mer skada än nytta - så någon matpaketsjämförelse är inte riktigt lyckad den heller.--FBQ 11 december 2011 kl. 19.06 (CET)

Man vet inte vilka artiklar om kommer att vara av betydelse längre fram i tiden. Marknadens lagar premierar ofta trivialiteter medan sakkunskap marginaliseras. Dessvärre kan marknadens deltagare vara helt ovetande vara beroende av den senare. Schh 11 december 2011 kl. 18.45 (CET)

Wikipedia vill göra fri kunskap tillgänglig. Målet är inte att öka antalet accesser. Alltså mäts framgång och värde i att det är reell kunskap som görs tillgänglig vilket kan likställas med att en som söker kunskap via Wp också skall finna den. Om vi vill göra kunskap om humlor tillgängliga kan detta enligt min mening då översättas med att det finns info om alla humlearter. Om vi bara har info om de populära humlearterna sviker vi vårt mål, och total efterfrågan ökar betydligt när man vet att alla humlearter finns här, även de som sällan har någon besökare. Enligt ditt volymresonemang borde vi skippa ha med den tredjedel av humlearterna som är minst lästa, vilket för mig både är ett evek mot vårt mål och som faktiskt medför att besökarna på de populära humleartikalrna kommer minska på sikt.Yger 11 december 2011 kl. 18.59 (CET)

Fler människor hanterar toaletter än datorer. Således borde fler artiklar handla om skit än elektronik.. :-) Schh 11 december 2011 kl. 19.11 (CET)

Jag tror att det behövs både en bredd och ett djup. Rätt vad det är kommer ett kvällstidningslarm om en kemisk substans, en invasion av spanska skogssniglar i en viss kommun, eller att nya rön framkommer om en viss asteroid. Tills dess är det bra både att skriva om populära sökord och, inte minst, vad skribenterna anser givande att bidra med, även om det är smala ämnen. Morötter är bra bränsle, rottingkäppar hamnar lätt i hjulen. Vivo 11 december 2011 kl. 20.38 (CET)

Ettrig börjar ett intressant resonemang, men kommer sedan inte till någon användbar slutsats, utan vill bara att alla ska säga "kvantitet är bra", och det vägrar ju folk att gå med på, så därför uppstår en lång debatt om precis ingenting.

• Det vi kunde göra, rent konkret är att be Wikimedia Foundation tillhandahålla aktuell och ständigt uppdaterad statistik över vilka de mest visade artiklarna är (inte bara topp 1000). Vi behöver inte tycka att "kvantitet är bra", men det underlättar alltid att ha mer vetskap om vilka artiklar som visas oftare än andra.
• Sedan när vi har siffror, kanske vi kan fundera över varför artikel A och B är populära, men inte artikel C, och då kanske vi upptäcker kvalitetsbrister i artikeln C som en förklaring. I så fall kan statistik över kvantiteten leda till förbättringar i kvalitet.

Det var två konkreta förslag. Fler konkreta förslag? --LA2 12 december 2011 kl. 01.52 (CET)

Jag tycker det skulle vara bra om systemet automatiskt skapade en faktaruta om artikeln på diskussionssidan. Fakta som jag skulle vara intresserad av är:

• Antal redigeringar
• Antal redigerare
• Längd på löpande text
• Total storlek i byte
• Vem som bidragit mest
• Antal nedladdningar senaste månaden, året
• Antalet inkommande wikilänkar
• Antalet interwikilänkar
• Kvalitet enligt någon av forskarnas algoritmer --Ettrig 12 december 2011 kl. 05.21 (CET)

Jag ser gärna denna statistik! Länka den från historiksidan precis som vanliga stat-sidan. Hur stor del av textens nuvarande text som kommer från några få bidragsgivare kan också ge en hint om NPOV osv. Dock är maskiner ett redskap, dom saknar omdöme. Schh 12 december 2011 kl. 14.26 (CET)

Om en artikel har lägre besöksfrekvens än den "borde" ha kan det tyda på dålig länkning till artikeln, märkligt namn eller liknande. Besöksfrekvensen kan alltså användas som varningsklocka, liksom andra vägen, om en rätt dålig artikel får mycket besök (varvid den måste förbättras).

Jag är tveksam till att blåfärga diskussionslänken på artiklar utan verklig diskussion (mycket irriterande på en-wp). En stat-länk kunde användas för samma ändamål.

Vem som bidragit mest är farlig information. Den automatgenererade informationen kan bli felvisande och uppgiften har implikationer utöver statistikvärdet, bland annat genom att GFDL (som vi fortfarande använder) tillåter att man attribuerar endast huvudförfattarna.

--LPfi 12 december 2011 kl. 12.37 (CET)

Jag upptäckte frågan en engelsk diskussion om Featured Article. Från någon gång under 2009 har produktionen av FA för "viktiga ämnen" gått ned till mycket låg frekvens. Jag funderade på att sätta en nedre gräns för hur många nedladdningar en artikel ska ha för att komma i fråga för bedömning av Featured Article-kvalitet. --Ettrig 12 december 2011 kl. 05.21 (CET)

Botar har väldigt svårt att gå igenom historiken i artiklar med mycket omfattande historik. Detta eftersom det finns en gräns för hur många versioner bakåt som går att ladda ner med API. -- Lavallen 12 december 2011 kl. 13.01 (CET)

Kvantitet måste väl visa på vikt av en artikel. Men därmed inte sagt at det är den enda kvalitetsmarkören: att täcka ett område är ett annat viktigt kvalitetsmått. Vad beträffar huvudförfattare, har jag sett att någon oinloggade tar bort kommatecken i artiklar, rättar dubbla mellanslag och dylikt - men genom att göra en sådan ändring per redigering. Ibland har det kunnat bli flera sådana ändringar i samma artikel. Jag har förstått att den som gör detta kommer att framstå som huvudförfattare, om boten själv får bestämma. Det är ju mycket olyckligt och orättvist.--217.214.227.217 12 december 2011 kl. 13.45 (CET)

Det finns många olika möjliheter att mäta fram vilka som är främsta bidragsgivare på: Antal redigeringar eller mest antal tillförda bytes. Båda är genomförbara, men det är svårt att särskilja författande från en återställning. Och att 50 gånger i en artikel flytta ett kommatecken är också ett mycket dåligt mått, då det inte ger verkshöjd öht. -- Lavallen 12 december 2011 kl. 13.50 (CET)

Jag tar kanske bort lika många bytes som jag lägger till, så jag är en ganska undermålig användare..? :) --flinga 13 december 2011 kl. 18.02 (CET)

Ingen Veckans tävling nästa vecka?

Det är söndag och ingen Veckans är inplanerad för nästa vecka. Är det inte dags för just dig att vara tävlingsledare? Titta gärna på Wikipedia:Idéer till veckans tävling för inspiration! Kanske nån tävling som fokuserar på att ta i tu med gamla åtgärdsartiklar från 2008 och 2009 innan vi går in i det nya året? Eller gör det enkelt för dig och återvinn Någon tävling som körts tidigare! / Elinnea 11 december 2011 kl. 13.25 (CET)

Jag håller på med Wikipedia:Veckans tävling/Filmstubbar 2011. Obelix 11 december 2011 kl. 17.49 (CET)

Jag vill inte vara tävlingsledare, men jag skulle vilja ha en tävling om att förbättra artiklar om kost och diet, t.ex. antioxidanter (hela artikeln behöver en översyn), vitaminer, mineraler, fetter och aminosyror/proteiner. Väldigt många av dessa artiklar behöver faktagranskas och förbättras.--78.79.131.251 13 december 2011 kl. 16.15 (CET)

Nytt förslag på kategoriträd för arkitekter

Jag lämnar med anledning av relevanskontrollmärkningen av Kronologisk lista över arkitekter en blänkare här om Diskussion:Kronologisk lista över arkitekter, om ett nytt kategoriträd ska införas är det välkommet med tankar om det är önskvärt och om hur det i så fall kan utformas för att bli bra. Höstblomma 13 december 2011 kl. 20.50 (CET)

Stubfräsning (geografi)

Parallellt med mitt sockenskapande försöker jag också ta bort onödiga stubmärkningar. Det ligger många sådana i artiklar som alls inte är stubbar (se tex Sollefteå kommun och Hejdeby kyrka som var stubmärkt intill idag). Flest stubbar har dock mindre orter och här tycker jag det inte är så självklart hur man skall se på situationen. Ta tex Herrskog. här ges koordinater, karta, antal invånare etc är detta en stub? eller räcker denna info för dessa små orter för att de skall ses om ickestub?Yger 10 december 2011 kl. 18.10 (CET)

Man kan ifrågasätt stubmärkningen öht när 264 av 322 artiklar i kategorin har denna stubmärkning. När över 80% av artiklarna är märkta som stubbar tillför denna mallning ingenting. -- Lavallen 10 december 2011 kl. 19.22 (CET) (Som bor några mil från "Skog", vilket är den lokala benämningen på orten.)

Jag tycker att Herrskog definitivt är en stub, den har bara 196 B brödtext. Info om vad det är för en plats, vad som finns där, historia, etymologi, demografi, befolkningsutveckling, vad som finns på orten överhuvudtaget, finns där affärer, skolor, kyrka, samhällsfunktioner, kommunikationer, parker, natur, näringsliv, turism, kultur, arkitektur, idrott etc. "Herrskog, småort i Skogs socken i Kramfors kommun. Herrskog ligger invid länsväg 332 ("gamla E4") cirka 15 km öster om Sandöbron. Orten ligger vid Storsjöns västra ände strax väster om Skogs kyrka." talar bara om var platsen ligger, och inget mer. Behöver absolut utökas. / Elinnea 10 december 2011 kl. 19.47 (CET)

Men utgångspunkten är ju att dessa små orter inte har mycket av intresse, och det då är frågan var miniminivån ligger. Tätorter går nästan alltid att skiva om och de småorter som är kyrkbyar, men min fråga gäller de som är mindre och bara har en dussin hus och inget mer.Yger 10 december 2011 kl. 19.58 (CET)

Just Skog har varit tätort tidigare så befolkningsutveckling kanske går att finna. -- Lavallen 10 december 2011 kl. 20.00 (CET)

Om det inte finns nåt att skriva om en ort så förstår jag inte riktigt varför man ska skapa en separatartikel om den. Känns som artikelskapande för artikelskapandets skull, substubbsjuka. Om det bara är ett dussin hus, där det inte finns nån historia bakom öht, inget betydande har hänt där, och inget värt att skriva alls om platsen, så varför då skapa artikeln? / Elinnea 10 december 2011 kl. 20.06 (CET)

Det är inte jag som skapat artiklarna. Om det finns en allmän mening dessa borde infogas kan jag arbeta utefter det istället (för byar som är mindre än småorter och inte är kyrkbyar har jag halvt tänkt mig något sådant) . Yger 10 december 2011 kl. 20.10 (CET)

Sådana sammafogade artiklar kommer aldrig att uppdateras eller utökas. Det intresserar inte Svensson att bidra i sådana artiklar. -- Lavallen 10 december 2011 kl. 20.12 (CET)

Redigeringskonflikt Min allmänna filosofi är: Se efter vem som lade på stubbmärkningen; se efter om vederbörande fortfarande är aktiv; be i så fall vederbörande att överväga om stubbmärkningen kan tas bort. Om vederbörande inte är aktiv, så kan man göra som man vill. I det här fallet är det dock omedelbart uppenbart att en del stubbmärkningar är föråldrade; den för Sollefteå lades ursprungligen in här och gjordes tillen mer specifik stubbmärkning här. Ta bort direkt i dessa uppenbara fall!

Däremot håller jag inte riktigt med om Lavallens "procenträkning". Vi jämför med en rimlig artikelstandard för hela svwp, och i en del fall når helt enkelt nästan inga artiklar i en viss kategori kategori upp till denna standard. Det är då lämpligt att markera detta, både för redigerare och för övriga läsare. Vi hade exempelvis för några år sedan en användare som skapade en mycket stor mängd stubbkvalitetsartiklar för svenska kommuner och liknande geografiska begrepp. Vederbörande fick en viss kritik för detta; men ägnade sig senare också åt avstubbning. ("Att avstubba" betydde som vanligt förstås att fylla ut artiklarna med relevanta fakta, så att stubbmärkningen inte längre var adekvat.) Jörgen B 10 december 2011 kl. 20.17 (CET)

Jag tycker nog vi ska hålla oss till en rimlig artikelstandard om "artikelsubjektet". Herrskog är det inte så jättelätt att hitta källor om, kanske delvis pga att artikelnamnet inte stämmer med det lokalt vedertagna namnet. (Namnet är dock helt korrekt angivet.) Vi kan göra som i Kramfors och fylla med material som egentligen passar bättre i artiklar om angränsande orter, men jag tycker inte det är en bra idé alls, men det ger mycket extra bytes. -- Lavallen 10 december 2011 kl. 20.32 (CET)

Angående Herrskog tror jag att det kanske är svårt för en slumpmässig person att hitta information, men någon från trakten med visst intresse för traken borde inte ha några svårigheter. Problemet är att det mesta troligen är hembygdslitteratur tillgänglig via hembygdsföreningen, och en del lokalhistorisk litteratur, som möjligen lokalhistoriskt intresserade eller större bibliotek i Västernorrland har tillgång till. För den som planerar att låna litteratur krävs det nog att man är lite insatt i ämnet och vet vilken litteratur som finns och var man har störst chans att hitta information. Med lite tur finns det källhänvisningar i litteratur tillängligt vid Skogs hembygdsförening. Samtidigt är givetvis frågan hur mycket information som krävs för att en artikel skall upphöra att vara en stub, men det är ju ochskå en anna fråga.--FBQ 10 december 2011 kl. 23.28 (CET)

Det finns alltid något av intresse i sådana äldre orter. Det gäller bara att någon intresserad gräver upp informationen och skriver om det. För övrigt tycker jag artikeln försvarade sin plats redan som den var innan denna diskussion, och nu finns ju desto mer. Njaelkies Lea (d) 10 december 2011 kl. 21.34 (CET)

Varför skulle en kort ortsartikel (säg 2-4 meningar + karta) vara dåligt? Slå upp en tätort i ett gammaldag uppslagsverk av papper och se hur mycket det står om en tätort med 20 000 invånare. Inte mer än några rader, och ingen karta. Rom byggdes inte på en dag. Komplettheten, att alla socknar, orter, kommuner, åar mm har uppslagsord och ingår i ett nätverk av artiklar, är viktig. Små artiklar har möjlighet att växa. Wikipedia är som att koka soppa på en spik. Någon lägger in bilder och illustrationer, andra statistik, historisk information och så vidare. Påbörjade artiklar borde inte kallas för stubbar utan för frön. Ge den lilla plantan ljus och näring istället för att ifrågasätta dess existens, så har vi snart en skog att ta hand om. Nasko 10 december 2011 kl. 21.57 (CET)

Som jag uppfattar det är det kanske viktigt att ta frågan vad stubmarkeringarna skall vara till för? Jag har skrivit massor med artiklar som baserar sig på svensk uppslagsbok, och som är längre än motsvarade artiklar om personerna i NE, och fortfarande ansetts vara stubbar. Nu är ju våra kriterier också betydligt generösare, men om stubmarkeringarna är tänkta att markera artiklar i behov av utökning borde de ju rimligen på något sätt vara graderade utifrån artikelämnets betydelse - viktiga artikelämnen behåller stubmarkeringen även när artiklarna i sig är relativt långa, medans mindre viktiga orter kanske blir av med den tidigare. Det finns definitivt mer att skriva om Herrskog. Samtidigt finns städer som sagt som är tio gånger äldre och haft 100 gånger större befolkning, mer historisk betydelse, varit kungasäten, biskopssäten, universitetsstäder, handelsknutpunkter, skådeplats för mänger med historiska händelser. Återigen - det skulle behöva en förtydling kring vad stubbmarkeringen egentligen är till för? Jag förutsätter att tanken trots att är att vissa artiklar även i framtiden skall vara kortare än andra?--FBQ 10 december 2011 kl. 23.01 (CET)

(red konflikt)Nasko har absolut en poäng här, visserligen ett annat tema än rubriken. Stubbar är vad som är kvar efter nedhuggning. Frön, embryon etc borde vara en bättre benämning. Komplettheten som nämns tidigare i diskussionen är viktig, jag har inget emot korta artiklar, dessutom är de ofta lättare att komplettera än stora, om man vet något. Går det inte att komplettera, så får väl allt vara sagt då, men artikeln kan väl få vara kort i så fall. --Xauxa 10 december 2011 kl. 23.05 (CET)

Jag tror inte heller man ska underskatta glädjen hos den som söker något, att det finns något skrivet över huvud taget. Även det har ett värde. Sen kan man alltid öka på ... --Xauxa 10 december 2011 kl. 23.09 (CET)

Rent kvantitativa mått är EMRÅ inte så intressanta; det är viktigare att det man bedömer som väsentliga upplysningar för respektive område är med. Det intressanta med Elinneas kommentar om Herrskog var inte storleksangivelsen, utan uppräkningen av intressanta uppgifter värda att tillföra. De kan vara svåra att hitta; då får vi väl lämna kvar stubbmärkningen så länge. Jörgen B 10 december 2011 kl. 23.15 (CET)

Jag håller med om att de geografiska substubbarna skall vara kvar, eftersom det finns en del fakta. Jag gjorde själv atrikeln Ebbalycke till något mer än substub eftersom jag hade ett egetintresse. Då går det att hitta mer fakta från lokalbefolkningen och internetsök. (Nu menar jag inte att Yger skall göra det om alla dessa substubbar). Via Ygers arbete i blekinge-artiklar så hittade jag denna eminenta länk till fornsök. Där får man fyra träffar på exemplet Herrskog (Det fanns desto mer i Ebbalycke). Det går att få in sådant i artiklarna så att de blir mer än substub, och då kan läsarna känna ett intresse att ta sig dit och se de annars okända fornlämningarna. Adville 12 december 2011 kl. 02.11 (CET)

Om man nu använder stubbmarkeringar, tänker jag att de bör väl vara ställda i relation till hur mycket relevant/intressant (i någon slags objektiv mening) som kan skrivas om ett ämne. En artikel på ett par meningar om en småort behöver alltså kanske inte alls betraktas som en stubbe, medan en matigare artikel om (varför kommer jag alltid att tänka på Hitler när jag ska skriva exempel?)... en Braziliansk kejsare kanske fortfarande är att ses som stubbe. --flinga 13 december 2011 kl. 01.16 (CET)

Jag ser det definitivt som betydelsefullt vad som avhandlas. Personer som har betydligt längre artiklar på andra språkversioner brukar jag i regel markera på detta sätt, även om de inte är extremt korta. Men någon slags övre gräns borde vi nog ha. Det kan inte vara så att alla biografier som kan utökas med relevant information skall märkas. Men det är en avvägning som inte är helt enkel. Fernbom2 13 december 2011 kl. 13.48 (CET)

Ja, nej, jag menade inte att alla artiklar som kan utökas med relevant information bör stubbmärkas, bara de som är oerhört korta jämfört med någon slags tänkt rimlig omfattning. Det är en tumregel jag brukar utgå ifrån själv. Sedan tänker jag personligen att stubbmärkningen ofta inte är särskilt viktig egentligen... Att information kan tilläggas i artiklar där det saknas är ju redan underförstått. --flinga 13 december 2011 kl. 17.57 (CET)

Min lärdom från denna diskussion är

• synen på när det är en stub måste bero på ämnet, inte antalet tecken. En större tätort kan ses som stub fast den har en del del info som för en lite ort kan ses som tillräckigt.
• det är en oerhört subjektiv sak detta när det är en stub eller ej, och de verkar inte finns reellt intresse för att standardisera gränserna på det sättet vi gör för relevans tex

min slutsats är att jag nog bör fortsätta stubfräsa med intelligenta självsatta kriterier och följa upp om det blir protester.Yger 14 december 2011 kl. 19.54 (CET)

Namnformer i släktartiklar

I vanliga fall nämns personer vid efternamn när de upprepas i löpande text i artiklar, men hur gör man i artiklar där många har samma efternamn? Jag håller på med en utökning av Hofors bruk, som under 200 år ägdes av familjen Petre. Det känns lite klumpigt att skriva samtliga namn, som gör styckena något svårlästa. Skriver jag å andra sidan bara Petre blir det snudd på omöjligt att uttyda vem som åsyftas. Kan jag skriva förnamnet/-en, skriva personernas initialer, eller är det trots allt bäst med samtliga namn? Jag ger följande stycke som exempel:

”

//...// När Johan Robert Petre gick bort 1726 drev hans änka Anna Katarina Christiernin Hofors bruk, med stöd av sonen Erik Gustav Petre fram till den 21 januari 1744, då Christiernin sålde bruket till Erik Gustav och hans bror Jacob Fredrik för 117 000 daler kopparmynt. Erik Gustav Petre sålde dock sin andel till brodern redan den 6 februari samma år. När Jacob Fredrik Petre gick bort 1778 tog dennes brorson Carl Wilhelm Petre över, efter att testamentesenligt gift sig med en av Jacob Fredriks döttrar och löst ut hennes 17 syskon. //...//

„

Just detta stycke kommer utökas, så namnen blir "utspädda" i övrig text, men det finns liknande passager. Vivo 13 december 2011 kl. 12.34 (CET)

Personligen ser jag inget förringande av personerna i att bara använda förnamnet i ett sammanhang som det här, har själv gjort på likande sätt tidigare då jag tycker det blir mer lättläst, men har inte undersökt om någon gett mig bakläxa.--FBQ 13 december 2011 kl. 13.20 (CET)

Har inget annat än språkkänslan att backa upp detta med men visst känns det mer korrekt att skriva (t.ex.) Erik Gustav istället för Erik? Varför är det så? Niklas R (D^#) 13 december 2011 kl. 13.25 (CET)

Den sista frågan har jag inget svar på. Har inte ens tänkt på saken. Men upprepning av efternamn i samma mening är direkt störande. Jag tycker exemplet ovan ser bra ut. Fernbom2 13 december 2011 kl. 13.38 (CET)

Jag instämmer helt i att det ser språkligt bäst ut att inte återupprepa samma efternamn gång på gång i en mening eller ett stycke där flera medlemmar av samma släkt nämns efter varandra. När jag själv har tillämpat detta skrivsätt har jag dock ibland råkat ut för att andra användare kommit och lagt in efternamn med anmärkningen att "man använder inte bara förnamn i en encyklopedi". Kanske borde skrivreglerna arbetas om på denna punkt. /FredrikT 13 december 2011 kl. 14.00 (CET)

Det är en utmärkt tanke, så att inte stilistiskt genomtänkta bidrag förfuskas! Själv gör jag till exempel så gott som alltid så här när jag räknar upp en persons barn. Det ser i mina ögon mycket märkligt ut att efternamnet används gång på gång i ett sådant sammanhang. Det är något helt annat än att omtala en person med förnamn i löpande text, där enbart efternamnet är det korrekta. Fernbom2 13 december 2011 kl. 17.35 (CET)

Medhåll till FredrikT, Fernbom2 m. fl., men FBQ ställer en annan intressant fråga. Jag tror Erik Gustav kan uppfattas låta bättre än bara Erik, för att det sistnämnda låter mer informellt. Men hade vi verkligen skrivit Björn Nils Olof om det var fråga om Björn Skifs, eller Lars Nils om det var Lasse Berghagen? (Jag tänkte först på Robert Broberg som exempel, men han var ju lite av ett extremfall när det gällde mellannamn). --flinga 13 december 2011 kl. 18.14 (CET)

I fallet Petre är det vanliga i mina källor att 1700-talsmedlemmarna av släkten har två namn, exempelvis Erik Gustav (däremot Johan Robert har i vissa fall kallats Johan). Jag har därför ingen aning om vad tilltalsnamnen var, och hur vanligt det var med dubbelnamn förr. När vi kommer in på familjens 1800-talshistoria nämns medlemmarna oftast bara med ett förnamn, men om det beror på att de bara hade ett förnamn, eller nämns vid tilltalsnamn vet jag återigen inte. Vivo 13 december 2011 kl. 21.44 (CET)

Tilltalsnamn var dåförtiden ofta "smeknamnsformer" som avvek rätt kraftigt från de "normalformer" man skrev i kyrkböckerna. Erik Gustav kan mycket väl ha kallats t.&nbsp.ex. Gösta (som inte sågs som en kyrkoboksform; alla visste ju att en Gösta "egentligen" hette Gustaf).

Jag tycker att namnupprepningen i artikelcitatet ovan är rimlig och lagom. I allmänhet undviker jag precis som Vivo att upprepa långa namn för ofta genom att bara använda efternamnet. Det är vad jag uppfattar som god gammal standard, men det är självklart inte särskilt lyckat för petreerna i denna släktartikel. Kan man rimligt väl bestämma tilltalsnamnet (oavsett om det är på samma form som något av kyrkoboksnamnen eller inte), så kan detta markeras kursivt första gången personen nämns, och därefter användas ensamt. Med (påhittade) belägg kunde då exempeltexten se ut så här:

... med stöd av sonen Erik Gustav (Gösta) Petre fram till den 21 januari 1744, då Christiernin sålde bruket till Gösta och hans bror Jacob Fredrik...

I övrigt undrar jag bara vad Jacob Fredriks arma hustru(r?) hette. 18 barn! Jörgen B 13 december 2011 kl. 23.26 (CET)

Maria Elisabeth Uhr respektive Beata Sofia von Braunjohan (9 barn med varje). Det kommer komma med, liksom att Carl Wilhelm Petre råkade i så stora ekonomiska problem av utlösningen (säger man så?) av kusinerna att han fick sälja bruket till Lars von Stockenström, och sen historien när CW:s son Robert Fredrik fick köpa tillbaka det med stöd av bördsrätt. Även Anna Katarina Christiernins dåd och verk kommer nämnas mer än i de flesta moderna böcker (om hon är bortglömd eller förtigs vet jag inte) Fel av mig: Hon har ett helt eget underkapitel i Gillis Anderssons "Gästrikland och järnet". Nåväl, tillbaks till ämnet. Jag tvivlar på att vi utan ordentligt på fötterna kan "hitta på" tilltalsnamn åt folk. Står det dubbelt skriver jag nog det, tills en annan källa säger att jag inte ska göra det. Vivo 14 december 2011 kl. 06.21 (CET)

Gud - universums logiska ursprung.

"Ur ett absolut ingenting kan inte någonting komma" , lyder en åsikt inom filosofin. Jag hör programledaren på Vetenskapens Värld ( TV 2 ) säga att astronomer hittar allt mindre och mindre partiklar som alla sägs ha ett intimt samband med Universums uppkomst att göra . Och vi frågar oss åter igen : Jaha, var kom dom ifrån? Gud är Universums logiska ursprung. Tänk dig att du äger en fullständigt tom plasthink.Låt oss anta att den inte ens innehåller ett vakuum. Vad kan komma ur den? Absolut ingenting. ( Plastdelar undantaga förstås. ) ! Ett råd: Ta reda på sanningshalten i det ovan givna påståendet " Ur ett absolut ingenting kan ingenting komma." Använd ditt goda omdöme. Eller använd varje annat till buds stående hjälpmededel. Vänliga hälsningar Logosson

Hej och varmt välkommen till Wikipedia. Förbättra gärna Wikipediaartiklar inom området, t.ex. om Kategori:Argument inom religionsfilosofi, men var noga med att ange bra källor och eftersträva objektivitet. Wikipedias kvalitet måste vara viktigare än att sprida din egen uppfattning. Detta forum, och de flesta forum på Wikipedia, är inte avsedda för den här typen av filosofiska diskussioner, utan handlar enbart om hur Wikipedia kan förbättras. Mange01 13 december 2011 kl. 22.40 (CET)

Var kommer gud ifrån? 79.102.149.150 13 december 2011 kl. 23.03 (CET)

Nu drar vi ett streck här. Ta denna diskusson på något filosofiforum på nätet. Mange01 13 december 2011 kl. 23.14 (CET)

Varför fungerar inte mitt konto på Wikibooks?

Jag har loggat in mig på Wikipedia med tillägget: Logga också in mig i andra wikier från Wikimedia Foundation. Ändå kan jag inte logga in mig på Wikibooks. 84.23.155.84 11 december 2011 kl. 19.57 (CET)

Har du loggat in på den säkra servern, så fungerar inte länkningen till andra wikier eftersom länkarna går till den vanliga servern. För ett tag sedan gick länkarna till den säkra servern och då fungerade det, detta har tagits bort, men jag vet inte varför. Thoasp 11 december 2011 kl. 20.02 (CET)

Beror lite på inställningarna i browsern också. (Ngn inställning för Kakorna.) Jag blir tex i IE9 utloggad mellan books/pedia/source/news etc. Men jag blir kvar inloggad mellan de olika språkversionerna. I FF blir jag dock inloggad på (nästan) alla projekt. -- Lavallen 12 december 2011 kl. 09.27 (CET)

Det har att göra med att webbläsaren i allmänhet inte kan veta att wikipedia.org och wikibooks.org är relaterade. Att sända kakor från en webbplats till en annan kan innebära en allvarlig säkerhetsrisk (de kan innehålla personlig information eller möjliggöra inloggning). Därför vägrar många webbläsare. --LPfi 12 december 2011 kl. 12.27 (CET)

När man loggar in globalt bollas man väl runt mellan alla Mediawiki-domännamn så att en massa kakor skapas? Jag fick i alla fall automatiskt kakor för wikibooks.org, wikimedia.org, wikinews.org, wikipedia.org, wikiquote.org, wikisource.org, wikiversity.org och wiktionary.org nu när jag loggade in globalt här på svenska Wikipedia och det står att jag är inloggad om jag testar att gå till b:. Troligare är att Användare:84.23.155.84 antingen inte har ett komplett SUL-konto (kolla sulutil:, omöjligt att undersöka utan att veta vad personen har för användarnamn) eller att personen använt en blandning av HTTP- och HTTPS-anslutningar enligt ovan. --Stefan2 15 december 2011 kl. 12.35 (CET)

Problem med licenstexter

De svenska licenstexterna för Creative Commons-licenserna är inkonsekventa. Dessutom innehåller många av dem särskrivningar. Vilken variant är att föredra? Diskussion på translatewiki:Thread:Portal_talk:Sv/Inkonsekventa_licenstexter. --Stefan2 15 december 2011 kl. 12.24 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt, Wikipedia:Projekt substubbar, - halvvägs genom månaden

Nu finns det
33 artiklar
kvar att att förlänga!

Artiklarna i Kategori:Substubbar-samtliga har minskat från 185 till 151. Bra jobbat! Vore det inte skönt om vi kunde gå in i 2012 utan en massa gamla substubbar liggandes bakom oss? Hjälp gärna till att förlänga dessa artiklar. Det krävs inte mycket för att en artikel ska gå från att vara en substub till en vanlig stub. Nu tar vi och kavlar upp ärmarna och sätter igång, eller hur? / Elinnea 15 december 2011 kl. 15.49 (CET)

Albanau lämnar Wikipedia

På grund av otacksamhet från ett flertal användare, synnerligen personliga påhopp från användare som Grillo som ständigt och obefogat betecknar mig som en albansk nationalist på grund av mina bidrag om Albanien, samt utöver detta insikten att Wikipedia saknar utformningen för att bli ansedd som en pålitlig källa, väljer jag härmed min omedelbara avgång som bidragsgivare på Wikipedia. Hej då och god fortsättning! Albanau 24 november 2011 kl. 20.13 (CET)

Hej då, och ha det bra i ditt fortsatta liv. ⬤Boⅳⅰe 25 november 2011 kl. 10.18 (CET)

Bästa Albanau!

Ber dig återkomma när du har tagit din välförtjänta vila och känner dig utvilad. Du har gjort väldigt mycket, under många år och är en viktig bidragsgivare. Att bli påhoppad med allt möjligt på svWikipedia är tyvärr normalt på svWikipedia och upp till dig att hantera på bästa sätt. Mitt råd är att strunta i sådana dumheter som "albansk nationalist" och att avstå från att besvara personer som kommer med ovederhäftiga påståenden. Dina bidrag är mycket viktiga eftersom det läses utav väldigt många, mycket mer än bara utav dem som bidrar till svWP. Speciellt i dessa besparingstider när skolorna hänvisar eleverna mer och mer till internet och svWikipedia för kunskapsinhämtning så blir dina bidrag än viktigare! Rekommenderar dig att ta en välbehövlig semester från svWP, göra något annat som du tycker är roligt, samla krafterna och återkomma när du känner att du är sugen på det igen. Ha det bra! Mvh --Allexim 3 december 2011 kl. 23.57 (CET)

Du är välkommen tillbaks som Albanau, eller i annan skepnad (annat namn). Du har gjort ett bra jobb och även om vissa ibland tycker du har varit för nationalistisk så behövs det folk som har expertkunskaper om Albanien. Många söker på de artiklarna, och tillsammans gör vi dem bra. Adville 4 december 2011 kl. 18.39 (CET)

Om någon skulle kunna visa vad som är pov i Albanaus bidrag vore jag tacksam. Jag kan inte hitta något oneutralt, men jag kan hitta artiklar som fått utvald status. Som bekant har ingen rätt att hoppa på andra användare, oavsett vilken historia den användaren har. Obelix 16 december 2011 kl. 21.40 (CET)

En extrem koprofil video: 2 Girls 1 Cup

Skrev nyss artikeln 2 Girls 1 Cup. Det är en extrem korpofil video, men den tycks vara uppmärksammad och finns redan på flera språk. Så jag antog att vi även ska ha den på svenska. Dock bör man givetvis inte länka till videon. --Mats33 14 december 2011 kl. 19.38 (CET)

Varför tar du upp det på Bybrunnen? /Grillo 14 december 2011 kl. 21.21 (CET)

Jag instämmer i frågan, men förmodar att det handlar om att förebygga snabbradering. Tillvägagångssättet är dock olämpligt för detta ändamål. Fernbom2 15 december 2011 kl. 00.07 (CET)

Varför bör man inte länka till videon? Plrk 15 december 2011 kl. 23.23 (CET)

Eftersom det är "bajs"-sexlek?

Kan inte denna diskussion flyttas till artikeln? Adville 15 december 2011 kl. 23.31 (CET)

Jag ville bara veta om artiklar om extrema korpofila videor skall finnas med överhuvud taget på svenska wp, eller om det är under sedlighetsgränsen. --Mats33 16 december 2011 kl. 10.11 (CET)

Det finns inga "sedlighetsgränser" på Wikipedia. Det enda som är väsentligt är att den beskrivna företeelsen är uppmärksammad nog för att vara relevant och att den går att verifiera. F ö stavas ordet Du använder "koprofil", inte "korpofil". /FredrikT 16 december 2011 kl. 10.28 (CET)

Jag vet inte riktigt hur det är med den här filmen, men finns det inte en viss risk att den som länkar till vissa pornografiska filmer kan åka fast för spridning av olaga våldsskildring, förutsatt att personen befinner sig i Sverige när länken läggs in? Räknas det som våld att äta avföring? --Stefan2 16 december 2011 kl. 13.50 (CET)

Om det finns en sådan risk bör denna varning skrivas ut på något sätt. --Mats33 16 december 2011 kl. 14.53 (CET)

Wikipedia ger inte juridisk rådgivning. Vilken jurisdiktion du lyder under får du hålla reda på själv. -- Lavallen 16 december 2011 kl. 15.11 (CET)

En länk blir ju inte kriminell för att den läggs in på Wikipedia. Om man av juridiska skäl skulle tveka att lägga en länk på sin egen webbplats så bör man vara försiktig här också (här finns ingen ansvarig utgivare som skulle ta ansvaret). Och om man inte skulle tveka är lagstiftning som gör länken kriminell mycket problematisk.

Det skulle vara intressant att följa ett sådant fall om det går till domstol - men om jag skall vara svarande skulle jag förstås gärna vara det för någon viktigare länk än den till den här filmen.

Jag känner inte lagstiftningen i Sverige, men som jag tolkar strafflagen i Finland har det knappast betydelse om jag arbetar med min webbplats utomlandsifrån, så länge jag är finsk medborgare och webbplatsen riktar sig till finländare.

--LPfi 16 december 2011 kl. 15.59 (CET)

Nu är vi ganska off topic; men räkna med fortsatt oklarhet om länkandets laglighet. Plrk 16 december 2011 kl. 21.20 (CET)

Tillfälle att fota Jupiter

Jupiter sedd från Cassini

Planeten jupiter kan tydligen ses med lite starkare kikare mm enligt SVT "läge att spana på jätteplanet", (Jupiter) läge att skaffa lite fria bilder enkelt? nästa chans om 11 eller 22 år.. Schh 15 december 2011 kl. 02.40 (CET)

Det är en god tanke, men eftersom NASA:s bilder ligger i public domain så blir det inte mycket bättre eller friare än det redan är. Dock är det förstås roligt att observera och fota ändå. :) Njaelkies Lea (d) 15 december 2011 kl. 07.03 (CET)

Den nya censurlagen kanske SOPA-ar rent.. Schh 16 december 2011 kl. 03.32 (CET)

Nej.. Dessa bilder ligger i public domain och är därmed betydligt friare än de flesta bilder som laddas upp till commons, NASA kan inte begära upphovsrätt på dem. SOPA ger upphovsrättsinnehavare nya verktyg att skydda ofritt material. Njaelkies Lea (d) 16 december 2011 kl. 10.44 (CET)

... som väldigt lätt kan missbrukas för att blockera även fritt material, dels därför att en enda ofri länk enligt lagförslaget "smittar" en hel webbplats, dels därför att det enligt lagförslaget räcker att påstå att något är ofritt, sedan måste webbplatsägaren processa för att bevisa motsatsen. Lsj 16 december 2011 kl. 16.07 (CET)

Men om det går igenom på det sätt du fruktar så är ju commons kört ändå, så jag förstår inte vilken relevans det har i denna fråga. Njaelkies Lea (d) 16 december 2011 kl. 16.51 (CET)

Mats Strandberg

Mats Strandberg har i en raderad artikel lagt ut en ny text som jag placerat på Diskussion:Mats Strandberg. Läs gärna denna. /Annika 16 december 2011 kl. 15.44 (CET)

Åtgärdsmallar 3

Den 26 december drar tävlingen "Åtgärdsmallar 3" igång. Reglerna är i stort sett oförändrade sedan senast. Ta gärna en titt på tävlingen och se om det finns något som du skulle vilja förändra i poängberäkningssystemet. Alla förslag är välkomna. Reglerna kan ändras fram till tävlingsstart. - Green Yoshi (^d_b) 16 december 2011 kl. 21.20 (CET)

Wikifem - feministisk POV-pushning?

Wikipedia är inget propaganda eller reklammedium. Sveriges kvinnolobby vill emellertid "skapa en gemensam plats för ett kollektivt handlande utifrån enskilda kvinnors insatser. Tanken är helt enkelt att vi som är intresserade börjar skriva artiklar, eller kompletteringar till befintliga artiklar, som läggs in i Wikipedia." Detta faller enligt min mening under Wikipedia:POV-pushning. Det är naturligtvis ingenting fel med att uppmana fler att bidra till Wikipedia men i det här fallet handlar det om en uttalad politisk lobbyorganisation som vill hämta förstärkning för att vinkla Wikipedia i deras riktning. Hur hanterar vi sånt här? Aaker 15 december 2011 kl. 18.19 (CET)

Jag ser på detta utan större oro. POV-pushning, oavsett vart den kommer ifrån, ska beivras. De problem jag upplever idag i just artiklar som behandlar genusvetenskap och feminism är att POV-pushningen tenderar att just gå åt andra hållet, att undergräva genusvetenskapen med politiska argument, snarare än att det pågår ett politiskt projekt för att stärka artiklarna ur ett politiskt perspektiv. dnm ^{(d | b)} 15 december 2011 kl. 19.19 (CET)

Jag instämmer. Sveriges kvinnolobby säger på hemsidan att man vill skriva artiklar om "kvinnor, kvinnors liv och kvinnors roll i samhällsutvecklingen" eftersom man anser detta eftersatt, något som jag inte kan se några problem med (samma sak har för övrigt hävdats i andra sammanhang här på Wikipedia). Du förutsätter, Aaker, utan närmare redovisad motivering, att de kommer att bli vinklade och subjektiva. Vad som ska bedömmas är väl om artiklarna är objektiva när de väl är skrivna, inte personerna som skriver dem? Vi har personer med tydlig tillhörighet från Sverigedemokraterna till revolutionära kommunister som skriver artiklar om politik utan att särskilt många reagerar, men menar du alltså att feminister ska vara undantagna? / Ternarius_D 15 december 2011 kl. 19.24 (CET)

Jag välkomnar detta initiativ, eftersom jag ser att det saknas mycket om kvinnor och deras historia (eftersom jag förutsätter att det skrivs neutralt). Efter att ha läst lite idag om inslaget om wiki på kulturnyheterna så är det ju ännu viktigare att ta emot dessa kvinnor och hjälpa dem in i wiki-gemenskapen. Har vi tur så fastnar de inte i enbart "kvinno"-artiklar utan kan ge bidrag i andra artiklar med. Det kan berika hela svwp. Fler kvinnor behövs här (och rent allmänt fler skribenter). Adville 15 december 2011 kl. 20.02 (CET)

Den sortens intresse som yttrar sig i att man skriver om ett område som är eftersatt tycker jag inte är något problem, tvärtom. Jag uppmanar ibland andra matematiker att fundera på om de kan förbättra matematikartiklarna. Det tycker jag inte är POV-pushande. Jag ser ingen skillnad mellan detta och att kvinnolobbyn uppmanar till att ta itu med eftersattheten vad gäller kvinnor. Jörgen B 15 december 2011 kl. 20.35 (CET)

Dnm, diskussionen angående genusvetenskapens politisering kan vi ta någon annanstans, till exempel på dess diskussionssida.

Ternarius, Adville och Jörgen B, orsaken till min misstänksamhet är att det är en uttalad politisk organisation. Föreställ er om t.ex. Sverigedemokraterna uppmanade sina anhängare att skriva artiklar invandring: Naturligtvis finns det inget som säger att Sverigedemokrater inte kan skriva sakligt om invandring (liksom feminister om kvinnofrågor) men det borde ändå ge upphov till en viss oro för att deras åsikter smittar av sig på vad de skriver om. Frågan jag egentligen vill ha besvarad är huruvida vi ska bemöta initiativ av den här typen. Är det okej att kalla in folk för sprida en åsikt via Wikipedia? Om inte, var går i så fall gränsen emellan "kalla efter folk till eftersatt område" och "kalla efter folk med liknande åsikter"? Förövrigt vill jag tillägga att även jag håller med om att ju fler som deltar i Wikipedia (oavsett deras politiska engagemang) desto större potential har det. Aaker 15 december 2011 kl. 21.05 (CET)

Ursäkta, Aaker, att jag missförstod lite. När det gäller "denna typ" av pow så tror jag att vi kan stävja pov:en genom att som vanligt hålla koll på nya användare som inte lägger in källor och få dem att räta sig i leden med att skriva neutralt. om det blir någon "icke-neutral" så tror jag att en varning och diskussion på deras disk.-sida kan hjälpa så att de vet vad wiki är för något. Adville 15 december 2011 kl. 21.14 (CET)

@Aaker: Du lyfte diskussionen här och eftersom din farhåga bottnar där man kan se den politiska kritik du själv önskar föra in i artiklar om genusvetenskapen blir det relevant att just påpeka detta. Det finns inget som helst problem att vissa vill skriva om kvinnor. Jag har skrivit väldigt mycket om kriminologi och politik och har svårt att se detta val av fokus som POV-pushning lika lite som en grupp kvinnor vill skriva artiklar om kvinnor eller utveckla befintliga artiklar med perspektiv som idag förbises. Detta förutsätter jag kommer göras med källor och med tanke på de inblandade tvivlar jag på att någon POV-pushning kommer äga rum. Därför gäller det för oss som alltid att beivra POV-pushning och inte välja att fokusera på att motarbeta en grupp kvinnor som vill skriva och därmed förbättra inom ett område vi på Wikipedia har stora problem med.

Du verkar dessutom valt att övertolka inslaget på Kulturnyheterna. "kalla efter folk med liknande åsikter" är det inte frågan om. Lika lite som den studiecirkeln genom ABF jag tänkt dra igång runt Wikipedia där vi ska besluta om ett fokus för vilka/vilken typ av artiklar vi vill förbättra. dnm ^{(d | b)} 15 december 2011 kl. 21.23 (CET)

Wikipedia fungerar ju så att var och en skriver om det man är intresserad av men jag efterfrågar fortfarande belägg för att "kvinnliga" perspektiv är eftersatta på svenska Wikipedia. Det hävdas lite då och då som en sanning, men det är aldrig någon som ger några belägg för det. /Dcastor 15 december 2011 kl. 21.38 (CET)

Aaker, Gränsdragningsfrågor är alltid besvärliga. Vad gäller politiska grupper, så misstänker jag att det redan i dag finns en hel del mer eller mindre organiserade uppmaningar att "ta sig an" vissa områden. Jag (och tydligen även du?) ser inte detta som fel i sig, så länge intresset inskränker sig till att fylla i luckor med sakligt och encyklopediskt intressant material.

Vad vi kan göra är att reagera i förväg, om vi hittar uppmaningar som rimligtvis handlar om att vinkla artiklar (eller exempelvis rösta fram de egna medlemmarna till förtroendeuppdrag eller administratörsskap, och samtidigt hindra meningsmotståndare).

Vi kan också reagera i efterhand, om vi ser att en viss grupp faktiskt vinklar artiklar (eller exempelvis blockröstar), och inte ändrar sig, trots att de som andra nybörjare fått uppmaningar om detta. Där kan vi dessutom reagera snabbare och hårdare än mot individuella nybörjare, dels därför att en grupp som missköter sig kan åstadkomma större skada på kort tid, och dels därför att de antagligen innehåller någon vanare wikipediaredaktör, som borde ha hjälpt till att leda de andra på rätt spår.

Om vi har fått orsak att reagera mot en grupp, må det vara Sveriges kvinnolobby, Sverigedemokraterna, Moderata ungdomsförbundet eller Svenska matematikersamfundet, så kan vi i fortsättningen ha skäl att bevaka dem på liknande sätt som vi bevakar misstänkta marionetter. Har vi inte sett något annat skäl till misstänksamhet än att gruppen är politisk, så finns det inget skäl att försöka stoppa eller dämpa dem; utom i den mån vi ser risker för intressekonflikter. Då handlar det alltså inte om att kvinnolobbyister skriver om kvinnor eller att mufare skriver om skattetryck, utan exempelvis om att de förra skriver om moderna svenska feministiska organisationer, eller de senare om Moderaternas historiska kamp för allmän rösträtt och mot apartheid.

Jag tycker alltså inte att vi har någon orsak att ingripa nu. Däremot är det bra att du uppmärksammat detta; liksom det kan vara bra att ha litet koll på vad andra grupper har för wikipediaambitioner. Gränsdragningsfrågorna får vi ta upp, om och när behov uppstår. Jörgen B 15 december 2011 kl. 21.40 (CET)

I sammanhanget bör noteras att det inte rör sig om en grupp, utan om en paraplyorganisation som innefattar en tämligen brokig samling organisationer, se här. Att dessa skulle kunna driva någon enhetlig POV-linje finner jag osannolikt. /Annika 15 december 2011 kl. 21.49 (CET)

dnm, Jag hoppas att du har rätt när du påstår att jag övertolkat det hela och det inte handlar om kalla efter folk med liknande åsikter. Längre upp finns en tråd om att kvinnor endast utgör ca 20% av alla biografiartiklar så lite fler kvinnoartiklar mår vi inte dåligt av, och det är inte heller min poäng. Lika lite hade jag blivit irriterad om ett gäng båtintresserade hade kallats samman för att skriva om båtar.

Jörgen, Tack för ett utförligt svar!

Annika, Är det någon organisation i lobbyn som inte är feministisk? Aaker 15 december 2011 kl. 21.55 (CET)

Feminism är som bekant inte ett enhetligt begrepp; de täcker hela spektrat från höger till vänster. Om de skall POV-pusha kommer de på kollisionskurs med varandra också. /Annika 15 december 2011 kl. 22.02 (CET)

Aaker, jag skulle gärna vilja veta hur du kommit fram till att det var en "uttalat politisk organisation". Som Annika påpekar här ovan, kan sällan paraplyorganisationer vara uttalat politiska, om de över huvud taget ska kunna hålla ihop på ett fungerande sätt. Du har, om du ursäktar att jag påpekar det, en ganska polariserad syn på feminism, något som du verkar vara medveten om. Tror du inte att det kan medföra vissa svårigheter att bedöma graden av "politiskhet"? / Ternarius_D 16 december 2011 kl. 00.18 (CET)

Ternarius: organisationen skriver i stora bokstäver i sidhuvudet till sin webbplats "Vi arbetar för kvinnors fulla mänskliga rättigheter och ett jämlikt samhälle i Sverige, EU och internationellt." Det är otvetydigt en politisk agenda. /Dcastor 16 december 2011 kl. 08.12 (CET)

Det gläder mig oerhört att se att detta lovvärda initiativ inte kvävs i sin linda här på Bybrunnen. Vackert! Wikipedias biografiska artikelutbud, liksom dess användarbas, har en orimlig slagsida åt det manliga hållet. Detta är ett litet steg för att förbättra den saken. Plrk 15 december 2011 kl. 23.22 (CET)

Jag ser absolut ingen risk för organiserad pov-pusching, utan tycker tvärtom att det är bra att vi får hjälp med rekrytering av nya villiga artikelskrivare och redigerare. Kul att organisationer hjälper oss att värva intresserade och kunniga människor på sina områden. Enstaka människor kan alltid missköta sig, men det har inget med detta att göra. Vackert var ordet. Mitt i prick! Obelix 16 december 2011 kl. 00.00 (CET)

Sedan ett tag har jag med olika IP-range (särskilt 78.79... och 90.233...) skrivit en rad kvinnorelaterade anatomi- och medicinartiklar, eller infört så kallat genusperspektiv i t.ex. artiklar om hormoner (jag har inget själv med Wikifem att göra). Det enda som stör mig med sådana initiativ som det som tråden handlar om är att det är mycket snack och liten verkstad. De började projektet i oktober. Har det lett till någon enda redigering? Det finns massor att göra. Kvinnosjukdomar är en grupp artiklar som är eftersatta (jag skapade en artikeln menustruation i somras, som först då skapades vilket är litet anmärkningsvärt). Jag har som sagt intet ett dugg med någon feministisk organisation att göra, men jag skulle gärna hjälpa dem med idéer om artiklar som behövs.--217.214.231.208 16 december 2011 kl. 00.06 (CET)

Ärligt talat, .208, så skapades den artikeln 2005, men flyttades till menstruationscykeln. Sedan nyskapade du den. Det är i och för sig inget fel... och du har helt rätt i att kvinnosjukdomar är eftersatta här (liksom inom forskningen och på 1177.se. Jag lade själv till cyklisk urticaria, som inte ens nämns på 1177... Att förbättra "kvinnorelaterade" artiklar kanske skulle kunna bli en månads kvalitetsprojekt? Adville 16 december 2011 kl. 00.29 (CET)

En omdirigering kan ju inte ses som en skapad artikel. Det var så jag menade. "Kvinnorelaterade artiklar" tror jag är för stort ämnesområde. Däremot kvinnorelaterade sjukdomar, men jag tror ärligt talat inte att det blir en stor hit att skriva menstruationsstörningar och förlossningskomplikationer. Bara det faktum att det är ett eftersatt område talar sitt tydliga språk.

Samtidigt undrar jag faktiskt, inte bara retoriskt, om de verkligen lyckats få till någon redigering? Jag har spanat påsenaste ändringar efter "feministiska" redigeringar, och inte funnit många. Det var en användare med ett utländskt namn som skrev några stycken om något dylikt förra veckan, men det är allt. Jag blev lite glatt förvånad när jag såg hennes redigering.--217.214.231.208 16 december 2011 kl. 00.34 (CET)

Det var inte menat som kritik mot dig, .208. Jag hoppas det kan ske något på den fronten med, och ställer gärna upp som fadder (som de andra faddrarna) Adville 16 december 2011 kl. 00.38 (CET) (korrigerade i egna inlägg för att få "god ton" Adville 16 december 2011 kl. 01.23 (CET))

Plrk hävdar på nytt med stor säkerhet att "Wikipedias biografiska artikelutbud ... har en orimlig slagsida åt det manliga hållet." Att upprepa ett påstående gör det inte sant. Jag efterfrågar fortfarande belägg. Vidare skriver Adville: "... du har helt rätt i att kvinnosjukdomar är eftersatta här (liksom inom forskningen och på 1177.se". Om Wikipedia har en återgivningsgrad som motsvaras av forskningsläget så är Wikipedia ganska rätt ute, även om man kan hävda att forskningsläget är fel ute. Det är helt okej för enskilda eller för grupperingar att skriva om det som intresserar dem, men det är inte bra om gemenskapen som helhet ger någon sorts ounderbyggda signaler om att vissa områden är eftersatta. /Dcastor 16 december 2011 kl. 08.20 (CET)

Dcastors inlägg kanske kan uppfattas som stark kritik, jag tror inte att det är menat så. Det får mig alla fall att vilja skriva om några paraleller som jag velat dra när frågan om jämställdhet mellan könen varit uppe tidigare.

Kungligheter väldigt mycket tydligare överrepresenterade än kvinnor. Jag vet att det finns olika syn på det hela och att vissa tycker att det skrivs för många kunglighetsartiklar, men själv tycker jag inte det, men nu kan det ju vara intressant att titta även på andra släkter. Artikeln Funck handlar om friherrliga ätten Funck. I stort sett alla porträtterade tillhör ätten. I själva verket tillhör bara 10-20 % av namnbärarna ätten. Det är egentligen en betydligt större snedvridning än den mellan könen. Observera att det här inte är ett extremfall, jag tyckte bara att de kunde passa som exempel eftersom det var en del av deras biografier jag skrev igår. Det gäller givetvis inte bara adelsätter, utan särskilt efter 1809 även borgerliga släkter.

Man kan givetvis tycka att det är orättvist, men själv tycker jag att verkligheten bör beskrivas sådan som den har sett ut och ser ut. Man behöver inte heller fundera särskilt mycket på varför, om vi nu håller oss till ätten Funck just de här personerna kunnat bli mer relevanta. Fredrik Jakob Funck gör sig främst känd som donator, och bygger för pengar ur egna fickor ett flertal skolor, bibliotek med mera. Ätten äger vid 1700-talets mitt ett tiotal slott och herrgårdar. Man hade som de andra en särksild riksdagsplats fram till 1866, och förtur till officers och ämbetstjänster - detta även om man nu skulle tycka att Funckarna verkligen var av överlägset ursprung jämfört med den övriga populasen, en fråga som enligt mig i sammanhanget är ointressant. Det är ju inte heller särskilt svårt att se att invandrare är underrepresenterade bland biografierna - utan att ha räknat dem i betydligt större omfattning än kvinnor.

Snedfördelningen är ju också ännu tydligare om man jämför europeer och afrikaner eller asiater, liksom städer floder, berg och monument från andra världsdelar. Nu är ju en helt rättvis fördelning här inte riktigt realistiskt, och av naturliga skäl är givetvis Svenskspråkiga områden mer intressanta i ett Svenskspråkigt lexikon än fjärran länder. Likafullt är faktiskt snedvridningen på wikipedia betydligt starkare än den i Ugglan, Svensk uppslagsbok eller NE. Särskilt har det åtminstone märkts vad gäller det nordiska länderna, och jag skulle nog säga Finland i synnerhet. Däremot är Engelskspråkigt område och USA i synnerhet överrepresenterat. Det här är däremot något jag tycker vore värt att arbeta med.

Med det här sagt så vill måste jag påpeka att jag välkomnar projektet. Jag har dock funderat mycket över vad som är orsaken till att just könsfördelningen bland biografierna är något som ofta tas upp till debatt och ifrågasätts. Inom övriga områden accepteras att det är så här det ser ut - när det gäller könsfördelningen görs det inte det.--FBQ 16 december 2011 kl. 11.19 (CET)

Kan kanske tillägga att den åsikt jag gav uttryck för inte handlar om ett marxistiskt förhållningssätt, där klass är det viktiga och att köns- och andra ojämlikhetsfrågor bara är ett utslag av klassamhället - jag tycker nog att det är en än värre förenkling. Men det kan vara vettigt att försöka höja blicken och se fler aspekter än bara en.--FBQ 16 december 2011 kl. 12.55 (CET)

Vettigt skrivet, FBQ. All snedvridning är viktig att arbeta med. Adville 16 december 2011 kl. 13.47 (CET)

Folk vill skriva nya artiklar på Wikipedia. Varför blir det ett sånt jävla tjafs om det? Se först om det blir något av det, välkomna som vem som helst och om det blir problem tar vi det då. /Grillo 16 december 2011 kl. 15.04 (CET)

Antagligen på grund av WP:IK-nojjan, att en intressekonflikt kan uppstå eftersom de kan anta ha en agenda att överdriva och snedvrida i feministiska frågor. Som bekant vill jag avskaffa riktlinjen helt och att vi ska utgå från att bara bedöma artikelinnehållet, om det är relevant, verifierbart och neutralt, oavsett vem som skriver. Ha ett vakande öga på dem när de skriver i känsliga ämnen här, liksom som man bör göra med alla som redigerar i dessa artiklar. Jag bör kontrolleras, Grillo med, Dcastor likaså också vidare. Alla har vi åsikter och dessa kan helt omedvetet prägla det vi skriver ibland. Alla mår således bra av att få sina bidrag extra kontrollerade i dessa ämnen. Inte för att få påhopp eller klagomål, utan för att andra ska kvalitetsgranska med sina perspektiv och eventuellt formulera om och lägga till. På så vis får vi - förhoppningsvis - en neutral artikel. Obelix 16 december 2011 kl. 18.41 (CET)

Intressekonflikter ska vi hålla koll på, men det jag menar är att det är meningslöst med en sån här megadebatt innan vi ens vet om det blir några bidrag. /Grillo 17 december 2011 kl. 00.26 (CET)

Hålla koll på, kan jag hålla med om men inte förbjuda eller avråda folk från att skriva här bara för IK däremot. Obelix 17 december 2011 kl. 12.41 (CET)

Tack till Aaker för att du gjorde reklam för Wikifem på Bybrunnen. Låt oss hoppas att de blir riktigt produktiva, och med det menar jag att de ska skriva många artiklar och bra artiklar, som bidrar med fri kunskap och följer reglerna. På Bokmässan stod Wikimedia Sverige granne med Moderatkvinnorna och jag tror vi lyckades intressera dem för Wikipedia. Hittills vet jag dock inte om det har resulterat i några artiklar. Om nu Sveriges Kvinnolobby hänger på, så blir det ju en bredare politisk förankring. Om Moderatkvinnorna ansluter 2012 så kanske Centerkvinnorna kommer 2013 och S-kvinnorna 2014. Det är inte konstigare än att vi skriver först om Melodifestivalen och därefter om partikelfysik. Allt kommer inte samtidigt. Att Sverigedemokraterna ska uppmana varandra att skriva i Wikipedia, är inget man behöver oroa sig för, för det har redan hänt för länge sedan. --LA2 17 december 2011 kl. 02.20 (CET)

DCastor: Huruvida Kvinnolobbyn (och många av oss andra) har rätt eller fel i vår uppfattning att artiklar om kvinnor och exempelvis kvinnosjukdomar är underrepresenterade är inte så väsentligt för huruvida det är bra att Kvinnolobbyn uppmanar sina medlemmar att skriva på sv-wp. Varje ny artikel eller utvidgning med ett nytt avsnitt i en gammal får bedömas för sig, i den mån du eller andra anser att den nog inte är encyklopediskt intressant. Om vi dränks av en enorm flod av undermåliga artiklar, så att vi inte orkar ta itu med dem, så får vi kanske hitta en annan lösning. Jag tror dock inte att den risken är överhängande.

(Frågan om huruvida Kvinnolobbyn har en politisk målsättning eller inte kan nog vara intressant, men den är EMRÅ inte relevant i det här sammanhanget.) Jörgen B 17 december 2011 kl. 15.43 (CET)

Håller med. Jag tror inte att jag gett uttryck för någon negativ inställning till initiativet från Kvinnolobbyn. Min reaktion är bara emot att folk gång på gång framhåller en tänkt underrepresentation som om den vore ett faktum. Att kvinnolobbyn är politisk är självklart; de kallar sig ju till och med lobby, och lobbying är att försöka påverka politiker. Däremot spelar det som sagt ingen större roll heller i mina ögon. Jag är ju en tämligen bestämd anhängare av idén att artiklar endast skall bedömas utifrån sitt innehåll och inte utifrån vem som har skrivit dem. /Dcastor 17 december 2011 kl. 17.17 (CET)

Jag tycker att det verkar som om vi alla (även Aaker) är rätt eniga om hur vi bör förhålla oss till initiativet. De andra frågorna kanske kan diskuteras i andra sammanhang. Jag ser t. ex. att artikeln lobbying skriver om intresseorganisationer som bedriver detta, utan att kalla dem politiska. Tycker du att den artikeln bör ändras? Jörgen B 17 december 2011 kl. 17.42 (CET)

Vad har WMF för sig?

För dom som är intresserade går det nu att ladda ner årsrapporten eller läsa wiki-versionen. I kapitlet Case Stories är det med bilder från Janwikifoto och Holger. /Haxpett 17 december 2011 kl. 01.11 (CET)

Namn på statistikkurva?

Finns det något namn på mätvärden som går upp och avtar på detta sätt ..? Schh 17 december 2011 kl. 04.45 (CET)

Använd faktafrågor för faktafrågor, inte bybrunnen. /Grillo 17 december 2011 kl. 06.43 (CET)