Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-04

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Wikipedia-dagen 2017[redigera | redigera wikitext]

Hej!

När Wikimedia Sverige vann Sociala medier-priset 2017 i höstas beslutades, efter att gemenskapen här hade kommit med inspel, att prispengarna skulle användas för att arrangera "Wikipedia-dagen 2017" (tanken är att det ska bli ett årligen återkommande evenemang). Dagen kommer att sammanfalla med årsmötet den 22 april. Förmiddagen kommer att ägnas åt föreningens årsmöte, och eftermiddagen åt föreläsningar och panelsamtal om falska nyheter, faktaresistens och källkritik på internet. Tema-namnet är "Wikipedia som motgift", och bland annat kommer Jack Werner, Elza Dunkels (som moderator), medgrundaren till en:De Correspondent och Katarina Areskoug Mascarenhas medverka. Mer information går att hitta i Facebook-eventet eller på Wikimedia Sveriges wiki. Det finns även listat på Wiki-träffar.

Varmt välkomna! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 14 mars 2017 kl. 11.52 (CET)

Kul, men är ni säkra på att ni vill använda termen motgift med tanke på den nynazistiska webbsidan med samma namn? /Grillo (diskussion) 14 mars 2017 kl. 18.43 (CET)
Låt inte dem få monopol på ordet. Motgift är betydligt äldre och viktigare som begrepp än någon webbplats.//Hannibal (diskussion) 14 mars 2017 kl. 18.51 (CET)
Trevlig nyhet detta med Wikipediadagen! En olycklig omständighet kring namnet kan ju vara att det kommer ge den nynazistiska sidan uppmärksamhet, och kommer Wikipedia arbeta med detta namn frekvent (ifall man inte ska låta extremhögern ta monopol på ordet)? Jag är dock inte speciellt orolig egentligen. Jag hoppas bara inte det ger Motgift uppmärksamhet eller att Wikipediadagen kommer missförstås i ljuset av just Motgift. dnm (d | b) 14 mars 2017 kl. 19.05 (CET)
Hej! Roligt med positivt gensvar! Apropå namnet så tror jag att risken för sammanblandning är minimal. Vi marknadsför dessutom evenemanget under namnet "Wikipedia-dagen", så det är det som kommer att användas mest i marknadsföringssammanhang. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 20 mars 2017 kl. 09.53 (CET)

Nyligen avlidna på huvudsidan[redigera | redigera wikitext]

I skrivande stund består sektionen med aktuella händelser på huvudsidan av fyra personer som nyligen avlidit samt bara en annan händelse. Dödsfallen räknas dessutom upp två gånger i samma ruta. På Portaldiskussion:Huvudsida/Aktuella händelser har det diskuterats om vi skulle ändra på formatet, kom gärna med synpunkter! /Ariam (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.38 (CET)

Det är olyckligt att de nyligen döda räknas upp två gånger. När jag har uppdaterat har jag fört ner de från nedersta raden till nyligen döda som då innehållit personer som avlidit tidigare än de i huvudavdelningen samt ibland några som bara räknas upp på Nyligen avlidna-raden. Att döda räknas upp två gånger infördes med dagens uppdatering, inte bra. /Ascilto (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.59 (CET)
Det har hänt innan med några gånger. Jag svarade i den aktuella diskussionen. Adville (diskussion) 21 mars 2017 kl. 11.00 (CET)
Det stora problemet med Aktuella händelser är kravet på att det måste finnas en artikel att länka till. Vi har inte många artiklar om aktuella händelser. Jag tycker att det borde räcka att man kan länka till t.ex. Donald Trump eller Paolo Macchiarini för aktuella händelser där exempelvis dessa är inblandade. Men det finns de som starkt motsätter sig att man gör så, iallafall i vissa fall som konstigt nog tydligen är kontroversiella, se Diskussion:Alternativa fakta#Händelserna i Sverige. /Ascilto (diskussion) 21 mars 2017 kl. 11.09 (CET)

Wikipedia, Wikidata eller Google?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av en diskussion tidigare så blev jag nyfiken. Finns det någon form av direkt samarbete mellan Google och Wikipedia? Sker någon form av optimering just enkom för Google? Får Wikipedia pengar från Google? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.30 (CET)

Självklart finns det en dialog som mellan två fria aktörer som vill göra bra saker mot läsarna. Wikipedia får inga pengar direkt från Google, dvs inget ekonomiskt beroendeförhållande. Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.36 (CET)
Citat från ovan: "Att WMF tar in intäkter från Wikipedia gränssnitt är en teknikalitet". Det innebär alltså att Wikipedia får reklamintäkter ändå fast via omvägar, eller? Hur vet då användaren att detta uppslagsverk verkligen är "fritt", och då menar jag inte "gratis", utan fritt från påverkan? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.40 (CET)
Jag menar med detta att Wikipedia i sitt gränssnitt under tider på årets visar upp en banner som ber om donationer. Det är inget hemligt med det.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.45 (CET)
Aha, då förstår jag. Men en annan undran är ju hur man kan veta om Google skaffar sin egen information eller bara åker snålskjuts på Wikipedia och Wikidata? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.49 (CET)
Då information i Wikipedia är fri för vem som att använda kan vi inte säga att en användare utnyttjar Wikipedia.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.51 (CET)
Citat från ovan: "Tekniken finns där ute. Det handlar bara om att kombinera ihop olika dem och ge dem mer resurser. Jag skulle säga att även dagens generation av sökmotorer är allvarligt hotade av detta!". Men egentligen finns där inget hot alls som säger att all denna data kommer att användas på ett sätt som gör Wikipedia obsolet? Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.54 (CET)
Jag är bara intresserad av om de artiklar etc jag skapas kommer användas av flera eller ej och för mig är Wikipedia det datat. Om åtkomsten görs via dagens gränssnitt eller helat anda produkter är ointressant för mig.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.58 (CET)
Ah, det låter ju betryggande för dig, men det är ju bara din åsikt och vad du tycker, eller hur? Vad tycker alla andra om detta? Jag vill gärna höra andras åsikter också! Grau Faus (diskussion) 21 mars 2017 kl. 21.01 (CET)
Wikimedia Foundation, som driver Wikipedias servrar, utvecklar programvaran och mycket annat, är en stiftelse som finansieras av donationer. En stor del av donationerna kommer från privatpersoner, men större summor kommer även från företag, däribland Google, Microsoft och Apple. Vem som bidragit under 2015 framgår av denna lista. // jorchr 22 mars 2017 kl. 05.18 (CET)
Jag vill bara bekräfta att Ygers synpunkter ovan delas av fler flitiga skribenter, eftersom Grau Faus frågar efter det. Min övertygelse är att innehållet i uppslagsverk är till för att användas och att det verkliga jobbet är att se till att innehållet är källbelagt så att läsaren kan lita på det och gärna själv kolla källan. Vad är din farhåga, egentligen, Grau Faus?! Deryni (diskussion) 22 mars 2017 kl. 07.25 (CET)
Jag håller med om att det på inget sätt finns någon anledning att tro annat än att Wikipedias användare skapar ett trovärdigt uppslagsverk. Att andra aktörer kan utnyttja det är en fördel, inte ett bekymmer. Och det är just för att vi skapar ett trovärdigt uppslagsverk som en mängd organisationer och privatpersoner vill bidra till kostnaderna. Problem kan däremot uppstå om vissa aktörer skulle få en dominerande ställning bland bidragsgivarna. // jorchr 22 mars 2017 kl. 08.03 (CET)
Om du ser detta som voluntärsarbete där vi vill göra något bra för våra barn och andra som inte har råd att köpa ett uppslagsverk (som ändå inte skulle bli lika komplett) så blir det nog lättare att förstå. Tänkte ett exempel kan tydliggöra detta med att vilja göra något som är fritt att använda för alla: Jag var på semester i Spanien och tog kort på mina barn i Benidorm (Mina barn står vid stolpen i mitten, du ser deras ben skymta fram mellan räckets stolpar, resten har jag redigerat bort i paint). Jag lade upp bilden i artikeln Benidorm på svenska, vilket är det enda stället den används på på Wikipedia. Dock kan jag hitta andra ställen på internet där folk och företag använder bilden, som här (och har de glömt skriva fotografen). Bilden på min katt, som du ser på min användarsida hittar du på en discoteksplanch från Grekland och på en sida som säljer katter i Pakistan (vet ej om de lyckats sälja min katt än, men den har varit död i några år ;-) ). Jag tycker det är roligt att se hur mina verk används och blir sedda. På samma sätt är det när jag kan se att ex Norje Sunnansund som jag skapade blev läst ca 1300 ggr på 2 vecko efter att jag hade skapat den. Då blir man glad (och nu kommer den få fler läsningar när den ligger på bybrunnen... men konstigt nog så lästes den inte mycket igår fast de nämnde den på P1). Hoppas du förstår bättre vad somm driver oss som skriver när du läser detta inlägg. MVH Adville (diskussion) 22 mars 2017 kl. 08.39 (CET)
Den potentiella risk jag ser är om till exempel Googles lilla informationsruta leder till att färre går vidare till artiklarna vilket i längden minskar vår förmåga att dra till oss nya skribenter. Men det är en rent praktisk farhåga, inte en invändning mot att andra kan använda informationen, som jag gärna ser som en allmänning där vem som helst får ställa sina får, så att säga. Och nog hade Wikipedia inte varit samma sak om vi inte genom åren dragit nytta av att hamna så högt upp i Googles sökträffar, och nog länkar de klart och tydligt till oss om man vill läsa mer, så. /Julle (disk.) 22 mars 2017 kl. 14.07 (CET)
Adville, jag visste inte att du hade barn, fick för mig att alla här var singlar eller pensionärer :D Freeworlding (diskussion) 23 mars 2017 kl. 01.31 (CET)
3+2 bonusbarn, så det är en del. 4 på natur på gymnasiet, så därför försöker kag ha fokus på bra nv-artiklar jag vet de kommer behlva när de pluggar. För mig är det även viktigt försöka locka nya skribenter för det hjälper ju mina barn mer. (Och alla andra med) När det gäller google så är det en missuppfattning från folk att de plankar direkt från wikipedia. Detta beror på att texten står där och sedan under en länk till wikipedia som för att ge legitimitet till faktan. Ett tydligt exempel på att det inte är så och att google får felaktiga uppgifter där (vilket jag diskuterat med radioststationen Svensk pop när de sa detta. Tyvärr förstod de inte) är om ni skriver Sanna Nielsen. Ni ser på google vad hennes man heter. Gå in på wikipedia, ingenstans i någon version står det hon är eller varit gift... Dock så är hon sambo. Adville (diskussion) 23 mars 2017 kl. 09.59 (CET)

ICD-10, organisk personlighetsstörning, hjälp efterfrågas[redigera | redigera wikitext]

ICD-10 är något jag återkommande svär över, både att det i mångt och mycket är mer av en lista än någonting annat. DSM är betydligt bättre som källmaterial, men men... Till saken så skrev jag precis om organisk personlighetsstörning efter källan. Artikelns enda källa var ICD-10, men större delen av artikelns innehåll nämndes inte i ICD-10 utan var skribentens egna utsvävningar. Problemet till hands är... Vad i hela friden menar de med underrubrikerna "Organic" respektive "Syndrome"?! Jag antog att lobotomering stod med som ett exempel på en organisk personlighetsstörning, typ... Men i övrigt kändes det i stort obegripligt, i synnerhet då vissa av termer tycks vara ICD-10s egna påfund (så det ger inte många googleträffar...). Någon medicinskt kunnig som kan avkoda? Här är länk till berörd del av ICD-10: http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en#/F07 Skottniss (diskussion) 22 mars 2017 kl. 20.43 (CET)

Jag har ett svagt intresse av psykiatri/psykologi och något poäng här och var, men hur som helst är min tolkning är att det som står skrivet under syndrom är orsaker till den organiska personlighetsstörningen. T.ex. epilepsi lokaliserat till limbiska systemet av hjärnan. Både lobotomi och leukotomi är neurokirurgiska ingrepp. Vad jag läst har man använt (och kanske fortfarande gör?) sådana ingrepp vid svåra former av epilepsi. Frontallober kan skadas av trauma och sjukdom(och står längst upp på ICD-sidan), och tolkar jag, man menar är orsak till personlighetsstörningen. Frontalloberna styr vad jag minns beteendehämning, impulskontroll. Beteende är ju till stor del vad personlighetsstörningar handlar om. I den här pdf:en på sid 21 står det något kort om kopplingen mellan lobotomi/leukotomi och personlighetsstörning. Pseudo betyder väl ungefär icke-egentlig, och googlar man på pseudopsychopathic och limbic hittar man lite som förklarar sambandet ytterligare. Vid behandling och för patientens egen förståelse anses det väl förmodligen som viktigt att förstå orsakerna, så jag antar att det är därför texten på ICD ser ut som det gör. Gissningsvis går det hitta någon överlappande/liknande klassificering/diagnos på DSM. Ingen aning om du blev något klarare av min amatörmässiga utläggning eller om vi bör fortsätta diskussion på artikelns sida. Någon annan kanske vet bättre på det här området. I artikeln hade jag bytt ordet stor mot påtaglig. DavidIvar (diskussion) 22 mars 2017 kl. 22.24 (CET)
Tackar! Jodå, jag blev lite klokare! Kunskap är oberoende av pompösa titlar. "Amatör" är man väl bara för att man inte har någon fin titel, men i verkligheten skulle jag nog tro att din/min kunskap kring sådana här ting i vissa fall säkert är större än hos yrkesverksamma inom området. :-) Länkarna här/på artikelns diskussionssida tycks vara högst användbara - ska försöka kötta ut artikeln lite nu efter länkarna. Åter igen, tack! Skottniss (diskussion) 22 mars 2017 kl. 23.10 (CET)

Sök en bok[redigera | redigera wikitext]

Hej alla! Jag sökar en bok "Det svenska hatet" (Gellert Tamas) för artikel om sång Friheten Leve! i ryska Wikipedia. Jag är från Ryssland och Bookmate/Google Play Books har dem inte för ryska account; TPB och andra illegal webplatsar har dem inte; Aftonbladet stöder inte ryska kortet. Finns det någon här med Bookmate account (eller i Malmös biblioteket med e-bok)? Kan du hjälp mig få det bok? Фред-Продавец звёзд (diskussion) 22 mars 2017 kl. 20.18 (CET) (ledsen för min svenska)

Den finns som ljudbok där man laddar hem poddar (jag lyssnar på den nu via Pocketcasts). Vivo (diskussion) 23 mars 2017 kl. 12.14 (CET)

Indian reservation duplicates[redigera | redigera wikitext]

@Lsj (as bot owner): I do not speak Swedish, so I do not know if this problem is already known to the communities of sv.wp and ceb.wp. I noticed this while searching for "Mount Currie" at Wikidata. There are a lot of duplicated Indian reservations created by Lsjbot:

Each pair has the same coordinates. The only difference is the name (probably taken from GeoNames) in English and in French. Both sv.wp and ceb.wp are affected by this and subsequently Wikidata.

There are probably hundreds of duplicates in Kategori:Områden i Kanada and the sub-categories like Kategori:Områden i British Columbia. -- Reise Reise (diskussion) 24 mars 2017 kl. 10.21 (CET)

Thank you, I have copied your post to Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning where such issues are handled. User:Lsj has left the project. /NH 24 mars 2017 kl. 12.16 (CET)

Veckans tävling - Norge II[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt börjar en ny Veckans tävling som handlar om Norge. Ämnet är stort och tävlingen går ut på att skapa nya, eller utöka befintliga, artiklar om Norge. Det kan röra alla möjliga ämnen, så som historia, arkitektur, litteratur, sport, kultur, geografi och mycket annat. Välkommen att deltaga!--Historiker (diskussion) 26 mars 2017 kl. 16.26 (CEST)

SOFI namnregister för socknar byter URL[redigera | redigera wikitext]

Jag har pratat med Institutet för språk och folkminnen's IT-chef Carl-Niclas Odenbring och dom byter länkar dvs. Mall:Sn-SOFI fungerar inte längre och behöver göras om. Carl-Niclas lovade att koppla ihop mig med en utvecklare och förhoppningsvis kan vi hitta ett sätt att lösa detta.

Min förhoppning är att skapar en property i Wikidata och matcha den nya identifierare SOFI har med våra socknar och att sedan Mall:Sn-SOFI skrivs om så att den hämtar värdet direkt från Wikidata jmf Mall:Auktoritetsdata dvs. idag finns alla socknar i Wikidata med tillhörande socken kod ex. 3555 = Garpenbergs_socken som finns i Wikidata som d:Q10503165. Återkommer när jag vet mer - Salgo60 (diskussion) 24 mars 2017 kl. 13.10 (CET)

Tack för info. Jag lyckade med ringa möda ändra i mallen, så nu fungerar den (och alla artiklar som använder den utan att behöva anpassas) mot de nya urladresserna (och jag ger mig själv en klapp på axeln för att jag byggde upp mallar för dessa urlaccesser).Yger (diskussion) 24 mars 2017 kl. 14.35 (CET)
Snyggt Yger jag har inte ens kollat på felet... Jag gillar inte _s1wx001/414219a1 i URL:en utan hoppas att dom skaffar snyggare URL:ar typ bygger på sockenkoden etc... men som sagt nu funkar det och det är ju det viktigaste. Jag återkopplar om jag hör något. Om jag förstod rätt så fanns det mer saker SOFI har som dom tycker borde vara av intresse för Wikipedia ex. dialekter etc.... vor kul om vi kunde koppla oss närmare varanadra - Salgo60 (diskussion) 24 mars 2017 kl. 14.56 (CET)
Tack för att du gräver i det här, Salgo60 (och för snabb lösning, Yger). /Julle (disk.) 24 mars 2017 kl. 17.36 (CET)
Tack, båda, för kontakt och fix. @StenS:, som varit i kontakt med SOFI angående dialekter (och möjligheten att dialektprov kan släppas under fri licens).--Paracel63 (diskussion) 26 mars 2017 kl. 23.48 (CEST)

Dödbok på skiva, kyrkoböcker på riksarkivets webbplats[redigera | redigera wikitext]

Jag fick frågan om kyrkoböcker anses vara en lämplig källa (för sådant som födelsedag, föräldrar, etc), och försökte ta reda på svaret. Jag gick bet, och placerade en fråga i Wikipediadiskussion:Ingen originalforskning.

Har jag blivit blind? Borde inte detta ha varit diskuterat många gånger redan? /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 09.34 (CET)

Det har diskuterats flera gånger och åsikterna går isär. /Ascilto (diskussion) 2 mars 2017 kl. 11.02 (CET)
Jag är som jag framfört i tidigare diskussioner mycket tveksam. Vad gäller om tolkningen av källan om handstilen är otydligt eller kanske dokumentet ofullständigt? Min erfarenhet är också att det är vanligt med faska matchningar i släkforskarsammanhang. Låt säga att vi har en Olof Andersson född utifrån åldersuppgifter i en husförhörslängd från tidigt 1800-tal omkring 1754. Födelseboken i socknen visar en Olof Andersson född 14 maj 1754 och uppgiften läggs in med hänvisning till detta. Men Olof Andersson var kanske inte alls född i den här socknen utan i en grannsocken och kanske inte alls 1754 utan några år senare eller tidigare och den här Olof Andersson är någon helt annan. Det blir då rejält knepigt att reda ut. Det går givetvis genom att dokumentera alla uppgifter om Olof Andersson på diskussionssidan och följa honom från år till år och anteckna exakta uppgifter i husförhörslängder, flyyningsbetyg, bouppteckningar och andra dokument, helt också ladda upp avfotograferingar av längderna på commons och lägga in i diskussionstrådarna - men hör det här verkligen hemma på wikipedia? Är det inte bättre att den typen av information hålls på släktforskarforan och att vi håller oss till etablerad fakta? --FBQ (diskussion) 2 mars 2017 11:40 (CET) (Signatur tillagd i efterhand av Skottniss.)
Tack FBQ!
En fråga till er som är bättre på det tekniska än jag: Är det möjligt att använda någon slags sökfunktion för att hitta tidigare diskussioner? /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.15 (CET)
@FBQ: Felaktiga födelsedata m.m. är inte ovanliga i litteraturen och går det att visa ska vi inte föra vidare felaktiga uppgifter. Exempel som jag kommer att tänka på nu är Lovisa Fredrica Bellman och Henry Reuterdahl. För den senare, se särskilt disk.sidan på enwp. I Reuterdahls fall kompliceras det av att svenska källor kunde letas upp som angav rätt datum, men att felaktigheter etablerats i amerikanska källor och i Ugglan. I ett sådant fall, när olika källor står mot varandra och det går att säkert fastställa rätt datum, ser jag absolut inget problem. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.36 (CET)
Att det finns problem ibland använda dessa gör inte att vi kan säga det skall vara totalstopp. Att de numera finns för alla tillgängliga, gör att det enligt min mening måste ses som OK använda, dock med försiktighet, och ibland kanske restriktivt. Och om det finns bättre källor bör de användas.Yger (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.54 (CET)
@Yger: I båda mina exempel ovan finns det bättre källor. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.56 (CET)
Jag skulle nog börjat mitt inlägg med FBQ, vars inlägg jag avsåg kommentera.Yger (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.01 (CET)
@Johan M Olofsson : Jag jobbar och sitter vid mobilen. Jag kan försöka återkomma imorgon om ingen annan fixar det innan. Jag kan se att det finns poänger men då gäller att vara restriktiv. Om det finns biografisk litteratur som behandlar skillnaden mellan uppgifterna så anser jag att den är en bättre källa. I fråga om Reuterdahl kunde man ju ana att svenskspråkiga författare som obehindrat kunde läsa källmaterial på svenska skulle ha bättre koll på sådan detaljer och att litteratur som var modernare än ugglan var mer tillförlitligt vilket underlättar.FBQ(diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.06 (CET)
Här handlar det väl om precis samma källkritiska vaksamhet som i alla andra fall. Är uppgiften rimlig? Finns det andra trovärdiga källor som presenterar samma uppgifter? Finns det motsägelsefulla uppgifter? Vilken källa kan bedömas som mest trovärdig? Osv. Generellt anser jag dock att rädslan för förstahandskällor och "originalforskning" känns lite överdriven när det handlar om att ta stöd i officiella uppgifter från t ex kyrkböcker, domar och liknande. Men om man känner sig osäker kan man ju alltid förklara att det finns en viss osäkerhet. Det vore dock mycket märkligt om vi generellt skulle undvika den typen av primära källor, speciellt om vi istället väljer att luta oss mot litteratur (årsböcker, matriklar o dyl som i sin tur ofta bygger på samma primära - eller helt okända - källa men som genomgått ytterligare ett led av möjlig feltolkning). Lindansaren (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.14 (CET)
Källkritik gäller generellt. Felidentifieringar kan ske även vid läsning av uppslagsverk och sekundärlitteratur. Vi kommer inte ifrån att göra en värdering av källornas faktauppgifter. Ofta är den okontroversiell, men vi gör den alltid. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.29 (CET)
Visst kan man feltolka en uppgift i en digitalt publicerad arkivhandling. Men det kan man med en uppgift i en tryckt bok också om den t ex är tryckt med fraktur, skriven på ett ålderdomligt eller främmande språk som man inte är van vid etc. Som jag ser det är den viktiga frågan: har andra möjlighet att kolla originalkällan själva? Så länge som arkivhandlingar i huvudsak bara fanns att tillgå på en enda fysisk plats var det kanske rimligt att av detta skäl inte godkänna sådana källor på wp, men med den ökande tillgången online tycker jag att saken kommer i ett helt annat läge. Jag kan inte se varför vi inte skall kunna hämta rena hårddata från RA:s "digitala läsesal", Arkiv digital etc likaväl som från liknande databaser med skannad litteratur som Google böcker, Litteraturbanken, Internet Archive etc.
"Ingen originalforskning" är i huvudsak en annan fråga. Den handlar om att wp inte skall vara först med att presentera nya tolkningar, teorier och slutsatser av källor. Men att bara hämta en uppgift om t ex ett födelsedatum är knappast "forskning" i den bemärkelsen. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.37 (CET)
Jag skulle säga att i enlighet med FBQ ovan kan det vara lika mycket originalforskning att publicera ett födelsedatum som vilken som helst annan uppgift. Jag förstår inte varför just den här typen av personuppgifter skall vara så speciella att det är orimligt att kräva att de finns i en tryckt källa som inte är en databas eller faksimil. Det är inte ett speciellt restriktivt krav, och en artikel lider knappast obotolig skada av att inte meddela vilken dag på året någon fötts - då skulle i princip hela vårt biografibestånd om medeltida personer vara bortom all räddning.
andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 14.38 (CET)
Det finns jättemånga uppgifter hos Gabriel Anrep som uppfyller dina krav men som inte bör spridas vidare. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 14.44 (CET)
Det finns många fall där Ugglan är betydligt mer pålitlig än senare publicerade verk. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.09 (CET)
Edaen: Ja? Att något publicerats är alltså ett minimikrav, inte ett tillräckligt krav. Att det finns källor som inte är tillförlitliga är inte ett speciellt bra argument för att stökande i arkivmaterial inte skulle vara egen forskning.
andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.40 (CET)
Vad skulle då tillräckliga krav vara? Publicering i Anrep brukar räcka så länge det inte finns, eller ingen letat reda på, bättre källor. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.51 (CET)
Tillräckliga krav brukar vara publicering i trovärdig källa. Om du menar att Anrep inte är trovärdig så borde han inte användas som källa. Om du menar att han är trovärdig så förstår jag inte vad han har med kyrkböckerna att göra. Och om du vill använda kyrkböckerna som facit, och bara använda Anrep som källa när de inte motsäger honom och annars gå på kyrkböckerna, så tycker jag det förhållningssättet är högst tveksamt, av flera skäl. Varför överhuvudtaget använda Anrep i sådana fall? Varför inte Elgenstierna och SBL?
andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 22.14 (CET)

Angående efterlysningen av tidigare diskussioner: här är en från januari 2016 som jag avläser som övervägande positivt ställd till att kunna använda arkivmaterial som källor för hårddata. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.10 (CET)

Och här är ytterligare en diskussion från så sent som i höstas. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.16 (CET)
Jag ställde frågan i höstas och uppfatta svaret positivt. Jag har i min personliga backlog att ta fram ett förslag till en mall och hur man skall lägga in en referens till kyrkböcker i WikiData. Har just nu fastnat i Kyrkogårdar och koppla Svensk Biografiskt lexikon till Wikidata - Salgo60 (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.34 (CET)
Skulle det vara möjligt för dig att ta fram en första prototyp som kan prövas på försök? Jag tror att det viktigaste att börja med vore doplängd (a.k.a. födelsebok)?
(För säkerhets skull: Jag arbetade med kodning, som programmerare, i min ungdom. Men jag tror aldrig att jag var särskilt duktig. Och numera är jag det definitivt inte. Därför vore det idiotiskt av mig att påbörja en sådan sak – oavsett om det handlar om Lua eller inte.) /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 19.52 (CET)
Förhoppningsvis är vi överens om att länkning till kyrkoböcker är att föredra, jämfört med länkning till myheritage.com, vars kvalitet är mycket skiftande. Se exempelvis Christina Brodersonia. /Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 18.21 (CET)

OT vi borde även ha en mall för NAD Nationella Arkiv Databasen såg att sökfrågor använts på Statens_normalskola#cite_note-3 vilket känns mindre bra. Bättre vore använda SE/SSA/1380 jag skall kolla med Riksarkivet hur dom tänker med länkar - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 10.43 (CET)

Förslag finns att åtkomst till kyrkböcker föreslås bli avgiftsfritt se Regeringen inleder arbete med avgiftsfri släktforskning. Antar om det blir fallet så blir var och hur man länkar enklare - Salgo60 (diskussion) 28 mars 2017 kl. 01.37 (CEST)

Autopatrullerade?[redigera | redigera wikitext]

Appropå detta, behöver vi användargruppen Autopatrullera? Själv tycker jag att det vore bra då det finns många duktiga användare som av olika skäl inte vill bli tillbakarullare. Mvh Luriflax (diskussion)

Instämmer. Skottniss (diskussion) 11 mars 2017 kl. 06.28 (CET)
Jag är också positiv. Men tycker att gruppen skall kallas för Autopatrullerade eller något sådant. Deras alster blir ju automatiskt patrullerade, de har ingen aktiv roll i patrulleringen av nya sidor.--MagnusA 11 mars 2017 kl. 09.17 (CET)
en:Special:ListGroupRights kallar gruppen "Automatiska granskare". Det låter direkt missvisande! -- Innocent bystander (diskussion) 11 mars 2017 kl. 11.33 (CET)
Håller med om att gruppen behövs. Jag antar att vi enkelt kan ändra hur mjukvaran benämner den till något passande. /NH 11 mars 2017 kl. 13.15 (CET)
Finns den vita listan inte kvar? I så fall stöder jag förslaget. MagnusA:s namnförslag låter bra i mina öron. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2017 kl. 13.21 (CET)
Som tostarpadius. Adville (diskussion) 11 mars 2017 kl. 14.25 (CET)
Det vore bra att införa. Det finns flera användare som borde hamna i den gruppen.--Historiker (diskussion) 11 mars 2017 kl. 18.37 (CET)

Är vi överens om att

  1. Ta bort rättigheten autopatrol för tillbakarullare, och
  2. skapa en ny grupp med rättigheten autopatrol?

Jag kan bara se att punkt 2 har diskuterats, varför jag önskar förtydligande. Om ingen motsätter sig detta kan jag ta på mig att ta upp saken på Phabricator. Nirmos (diskussion) 13 mars 2017 kl. 14.20 (CET)

Nej, den första punkten finns ingen anledning att genomföra. Administratörer och tillbakarullare bör alltjämt bli autopatrullerade. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2017 kl. 14.23 (CET)
Punkt 1 tänkte jag också ta upp först när det verkar klart att överhuvudtaget införa gruppen. Jag tycker att autopatrol kan tas bort från tillbakarullargruppen då det är två helt olika roller. Den fanns där som en "nödlösning" när vi inte har någon särskild autopatrol-grupp. Vidare kanske det skall sägas explicit att det är administratörer som kan lägga till och ta bort användare ur denna nya grupp (liksom för tillbakarullare idag). --MagnusA 13 mars 2017 kl. 14.27 (CET)
Det som diskuterats är punkt 2, och det finns det konsensus för. Punkt 1 är en separat fråga. /NH 13 mars 2017 kl. 14.37 (CET)
Instämmer, vad gruppen ska heta har vi också diskuterat. "Autopatrullerade" är ett gott val där, men det är absolut inget jag ser ngn poäng att bråka om. -- Innocent bystander (diskussion) 13 mars 2017 kl. 17.52 (CET)
Mitt förslag är att en grupp skapas som heter "Autopatrullerade" och att användare i gruppen heter "Autopatrullerad". Att ändra gruppen "Tillbakarullare" ser jag inget behov av, har man förtroendet att rulla tillbaka är man rimligtvis betrodd att patrullera. Mvh Luriflax (diskussion) 18 mars 2017 kl. 08.12 (CET)

Det vore lite synd om det här rann ut i sanden. Förslaget gäller alltså (enbart) att skapa en användargrupp sådan att när en medlem ur gruppen skapar en ny sida så "patrulleras" den automatiskt. Åtta användare har uttryckt sitt stöd för detta (nio om man även räknar Nirmos), och ingen har motsatt sig det. Det borde tolkas som klar konsensus för förslaget. För att det ska kunna genomföras måste man göra en begäran på "Phabricator", där man tyvärr måste uppge sin epostadress (vilket jag själv inte vill). Hur gruppen och dess medlemmar ska benämnas behöver egentligen inte tas upp i begäran, för det styrs av vissa systemmeddelanden som vi själva kan ändra, lokalt på sv.wikipedia eller på Translatewiki. /NH 22 mars 2017 kl. 18.16 (CET)

Tack vare Användare:Skottniss är detta nu genomfört. Tack! /NH 28 mars 2017 kl. 12.06 (CEST)

Har ni verkligen tänkt igenom vad ni gör när ni ändrar namn på en grupp på translatewiki? Nirmos (diskussion) 29 mars 2017 kl. 14.31 (CEST)

Nej, det är inte självklart att ett sådant namnbyte görs bäst på Translatewiki. -- Innocent bystander (diskussion) 29 mars 2017 kl. 15.04 (CEST)
Såvitt jag kan se så står det på engelska autopatrolled. Sen hur det för länge sedan har blivit Autopatrullerare på svenska förstår jag inte.--MagnusA 29 mars 2017 kl. 17.56 (CEST)
Nej, på engelska är namnet på gruppen "Autopatrollers", och en medlem i gruppen heter "autopatroller". Den svenska versionen på translatewiki ska vara en så bra översättning som möjligt till det engelska originalet. Vill vi ha versioner som inte är en direkt översättning, ska det istället läggas in i MediaWiki-namnrymden här på svwiki. Boⅳⅰᴇ (🖉) 29 mars 2017 kl. 21.11 (CEST)
Hur grupperna betraktas på olika projekt kan se olika ut. Vi har här valt att se dem som passiva.
  • 29 mars 2017 kl. 17.43 MagnusA (Diskussion | Bidrag) markerade automatiskt versionen 39439745 av sidan Neger (hudfärg) som patrullerad
  • 29 mars 2017 kl. 21.14 Yger (Diskussion | Bidrag) markerade versionen 39440395 av sidan Nils Sahlin (kyrkomålare) som patrullerad
Jag vet inte om jag tycker det är självklart även på andra projekt. På sv.Wikisource har nu "Autopatrullerade" verktyg som inte bara är passiva, tex suppressredirect, reupload och upload. Det är inget passivt alls med dessa tre rättigheter. -- Innocent bystander (diskussion) 29 mars 2017 kl. 21.22 (CEST)

Finsk[redigera | redigera wikitext]

Om något är från Finland, är det finskt. Det är inte finländskt. Det senare ordet används bara ibland när man vill vara noga med att skilja på finskspråkigt och (i Finland befintligt) svenskspråkigt. Det skall inte överanvändas och skall inte användas alls när inte språkfrågan är inblandad. Bandy Hoppsan (diskussion) 18 mars 2017 kl. 14.53 (CET)

För bakgrund till denna diskussion, se historiken till artikeln Allan Ljungqvist samt på Användardiskussion:Bandy Hoppsan#Finska/Finländska. --Hastrian (diskussion) 18 mars 2017 kl. 14.56 (CET)
Vi har sedan länge praxisen att använda finländskt till allt som är relaterat till landet, finskt det som är relaterat till språket. Vad har du för källor att det inte skulle gälla?Yger (diskussion) 18 mars 2017 kl. 15.24 (CET)
Här finns en sida från "institutet för de inhemska språken" som skriver om detta. Kan den vara till nån hjälp? --Larske (diskussion) 18 mars 2017 kl. 15.34 (CET)
SAOL har samma inställning som Yger: Den anger finländsk enbart som adjektiv, men finländare som "innevånare i Finland"; finne anges på samma sätt som "finskspråkig invånare i Finland".
Tillägg: Jag inser att min skrivning ovan angående vad SAOL anger för uppslagsordet finländsk är dunkel och dubbeltydig. Vad jag menar är följande: För uppslagsordet finländsk anger SAOL endast att det är ett adjektiv, utan att lägga till någon ordförklaring, men för finländare anger den ordförklaringen "innevånare i Finland". / TernariusD 18 mars 2017 kl. 18.25 (CET)
Institutet för språk och folkminnens Språklåda konstaterar "Ordet finsk används om sådant som har att göra med finska språket eller den finska (i motsats till den finlandssvenska) kulturen. I andra kulturella sammanhang använder man finländsk för att även inkludera det svenskspråkiga Finland. (Finland är ju officiellt tvåspråkigt.)
Man skiljer alltså på finländsk litteratur (all litteratur som skrivs i Finland oavsett språk) och finsk litteratur (all litteratur som skrivs på finska)."
Sedan fortsätter man visserligen "När det inte handlar om språk kan man ofta välja mellan finländsk eller finsk. Det går alltså bra med t.ex. finsk formgivning, finsk industri, finska flaggan. Och det heter Finska viken.", men märk väl att man inte hävdar att man måste använda finsk (annat än för "Finska viken", men jag tror inte det är någon här som skriver "Finländska viken"). (Se denna länk)
Vi har alltså tre tunga länkar, varav en finländsk, som hävdar motsatt åsikt som Bandy Hoppsan: När språkfrågan är inblandad, skall "finländskt" användas som ett generellt adjektiv (omfattande både svenskt och finskt). I annat fall går det bra att använda det. Varken Språklådan eller Institutet för de inhemska språken (Larskes länk) hävdar att "finländsk" skulle vara olämpligt som ett generellt (=språkoberoende) adjektiv, den senare t.o.m. rekommenderar det i flera fall. / TernariusD 18 mars 2017 kl. 16.22 (CET)
Hur läser du in motsatt åsikt där, Ternarius? Gränsen läggs annorlunda, men inte motsatt min. En åsikt motsatt min, skulle vara att hävda att "finländsk" alltid skall användas i språkneutrala sammanhang kring Finland men aldrig när det handlar om att omfatta både finskspråkigt och svenskspråkigt i Finland, utan då skulle man säga "finskt" om både det finskspråkiga och det svenskspråkiga. Bandy Hoppsan (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.23 (CEST)
Jag instämmer i åsikten att finländsk är att föredra, inte minst i kategorier som gäller landet. Det är inte minst tydligare. I den här artikeln används båda namnformerna flitigt (finländsk[-] 82 gånger, finsk[-] 216 gånger), ungefär lika ofta som synonymer som med olika betydelse. Detta motsäger vad Bandy Hoppsan hävdar ovan.--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2017 kl. 17.10 (CET)
När det gäller enskilda personer kan, som Ternarius pekade på ovan, "finsk" vara ett adekvat adjektiv som bär mer information än "finländsk". Men med tanke på den här aktuella personens namn verkar det snarare som "finlandssvensk" vore korrekt. Är det så är "finsk" direkt missvisande.
andejons (diskussion) 18 mars 2017 kl. 18.07 (CET)
Kan bara inflika ett enligt Europeiska unionens interinstitutionella publikationshandbok, som innehåller bindande bestämmelser för hur rättsliga termer ska användas i EU-dokument, så ska "finländsk" användas och inte "finsk". Följande anges i en fotnot: ”Finsk” (i betydelsen finskspråkig) eller ”finlandssvensk” används när den språkliga aspekten är relevant. I många fall har ”finsk” en neutral innebörd och motsvarar då ”finländsk”, t.ex. ”finsk industri”. Vid tveksamhet är det bättre att använda ”i Finland/Finlands”, t.ex. ”Finlands regering”, ”Finlands grundlag”. Se [1]. --Glentamara (diskussion) 18 mars 2017 kl. 18.59 (CET)
För kategoriernas del kanske det är bäst att resonera som Mikael Reuter i den länkade språkrutan:
Inte minst för svenskarna kan det vara svårt att lära sig komplicerade regler om användning av finsk och finländsk. Därför vill jag gärna förespråka tolerans och valfrihet. Jag ser ingen orsak att avråda från finländsk enligt den allmänna huvudregeln även i sådana fall där finsk dominerar i det rådande språkbruket.
Däremot ser jag gärna att vi där standardisering är mindre viktig fortsätter följa rådande språkbruk och tala om finska flaggan, finska armén, finska mark o.s.v. i de fall där vi inte använder "Finlands" eller "i Finland" – och ordet inte är tvetydigt.
--LPfi (diskussion) 18 mars 2017 kl. 19.26 (CET)
Det bör kanske tilläggas att Mikael Reuter (den finlandssvenske språkvetare som citerades i institutet för de inhemska språkens sida) skriver "Jag har själv tidigare sagt att det i sådana fall [när språket inte spelar någon roll] går bra att använda finsk i enlighet med rådande språkbruk, och det håller jag fast vid. Men det ska inte tolkas som att det är fel att använda finländsk." För omkring 30 år sedan skrev han enligt egen uppgift att det i vissa fall i praktiken var obligatoriskt att använda "finsk" (som finska flaggan, finska mark, finsk medborgare, finska armén och Finska viken), men det har han numera (fortfarande enligt institutets sida) tagit tillbaka. Faktum är, att han snarast rekommenderar formerna "finländska regeringen, finländska myndigheter, det finländska ordförandeskapet" (bl.a. med motiveringen att ett ord som "finska myndigheter" kan tolkas som enspråkigt finska myndigheter). Ingenstans står det alltså att det är fel att använda finländsk, som Bandy Hoppsan hävdade. / TernariusD 18 mars 2017 kl. 19.57 (CET)
När det gäller saker som har med språk att göra (personer, böcker, m.m.) är det naturligt att göra distinktionen finsk/finländsk, men när det gäller döda ting känns den indelningen lite märklig ibland. På finska använder man väl suomen för det som rör språk och suomalainen för det som rör nationaliteten om jag har förstått det hela rätt? Om man direktöversätter det till "finsk" respektive "finländsk" så är det den praxis vi tillämpar idag. /ℇsquilo 19 mars 2017 kl. 07.48 (CET)
Finska kyrkan 2016.jpg
Bra med regler och praxis, men i fallet finska/finländska verkar det finnas en del avvikelser mot denna praxis inte bara här på svwp. Bör Finska Vetenskapsakademien flyttas till Finländska Vetenskapsakademien eftersom den på finska tydligen heter Suomalainen Tiedeakatemia? Hur är det med Finska kyrkan och Finska församlingen, se bilden. Detta är exempel på offciella namn på svenska som naturligtvis inte ska ändras om de är korrekt återgivna, men samtidigt bidrar sådana "avvikelser från reglerna" till att göra det svårare att skriva rätt där inga officiella namn finns.
I Finländska tatarer står det Finska tatarer i inledningen. Mallen {{Finska ubåtar}} bör flyttas till {{Finländska ubåtar}}. Vi har Finländska mästerskapet i fotboll 19xx men Finska mästerskapet i bandy 19xx. Är det också "officiella namn" som bryter mot reglerna eller bör vi ändra något? --Larske (diskussion) 19 mars 2017 kl. 08.56 (CET)
De finska orden är inte entydiga. Man kan skilja mellan genitiv av Suomi (landet: Suomen) och av suomi (språket: suomen), men suomalainen kan vara en adjektivform av endera (adjektiv skrivs ju med gemen oberoende av grundord) – och kan dessutom syfta på den finska folkgruppen. --LPfi (diskussion) 19 mars 2017 kl. 08.52 (CET)
@Larske: Beträffande Finska kyrkan och Finska församlingen är det just det finska språket som står i fokus. För svenskspråkiga finländare som bor i Sverige finns inga särskilda församlingar. Taxelson (diskussion) 19 mars 2017 kl. 10.23 (CET)
Så är det idag, men det verkar inte alltid ha varit fallet. Jag har i varje fall aldrig sett uppgifter om att Anders Nohrborg predikade på finska. Om detta berodde på att även "finlandssvenskar" (ett ord som är anakronistiskt i en 1700-taleskontext) anslutit sig till församlingen eller enbart på försvenskning som i de tyska församlingarna vid samma tid vid samma tid vet jag dock inte. Jag antar att det finns någon litteratur som belyser detta, annars vore det värt en undersökning. Tostarpadius (diskussion) 19 mars 2017 kl. 14.20 (CET)
Namn som Finska kyrkan, Finska församlingen och Finska Vetenskapsakademien är just namn och där behöver vi inte ändra. Om någon av föreningarna byter namn i framtiden kan vi ändra då. Samma sak gäller Finska vinterkriget och Finska fortsättningskriget, stämmer nog att man inte skilde så mycket på det innan. J 1982 (diskussion) 19 mars 2017 kl. 20.16 (CET)
Ingen av de redovisade källorna har ju hävdat att man måste använda "finländsk" för icke-språkrelaterade begrepp, bara att man kan göra det. Dessutom behöver vi inte känna oss låsta av bruket i Svenskfinland: Rikssvensk språklig praxis är inte densamma som finlandssvensk språklig praxis, de båda dialekterna skiljer sig åt i många fall. Vi har alltså relativt stor frihet att arbeta fram en egen praxis, om vi nu känner att vi måste göra så. Det enda vi bör komma ihåg är att det inte är fel, som Bandy Hoppsan hävdare, att använda "finländsk" som ett neutralt/generellt adjektiv. / TernariusD 19 mars 2017 kl. 23.16 (CET)
Det är inte heller fel, vilket visas i alla länkar ovan, att använda "finsk" som ett neutralt, generellt adjektiv. Bandy Hoppsan (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.23 (CEST)
Nej, men vi har en etablerad praxis att i alla sammanhang då det inte handlar om namn eller uttryck som vann burskap redan innan distinktionen etablerades för omkring hundra år sedan använda "finländsk". Sådan konventioner finns det all anledning att följa. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2017 kl. 17.51 (CEST)
När man tänker på saken, är det ett problem att svenska språket inte är konsekvent när det gäller sådana här saker. Om man talar om Irland, så används alltid begreppet "irländskt" om allt som har med hela landet att göra, utom det keltiska språket iriska, men den engelska dialekt som talas på Irland kallas irländska. Om man tänker på länder som Tyskland och Ryssland, så finns det inga ord "tyskländsk" eller "ryssländsk", även om båda länderna har många olika inhemska språk. Och framförallt, hur skall man dra gränsen i Sverige? Det som är svenskt är svenskt, eller är det inte det om det handlar om i landet boende finnar, samer, romer som talar egna språk eller för den delen nyare grupper som turkar eller araber? Vad skall det kallas i så fall om det inte är svenskspråkigt men finns i Sverige? "Sverigeskt"? Bandy Hoppsan (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.45 (CEST)
Du har rätt att det är en språkligt spretig fråga. Det är därför tacksamt för oss att det finns officiella riktlinjer för hur detta skall hanteras språkmässigt, som vi kan luta oss mot. Och det är också helt i enlighet med vår grund att vi alltid skall utgå från vad källor säger, även om det kan känns avigt för några av oss ibland.Yger (diskussion) 29 mars 2017 kl. 21.54 (CEST)

Finess för kartor[redigera | redigera wikitext]

Jag har gjort en ny finess som kan kryssas i här. Den lägger till en interaktiv karta om sidan har koordinater och inte redan har en interaktiv karta. Om det finns en infobox på sidan läggs kartan till i slutet av infoboxen, annars läggs den till i början av sidan. Vill vi göra det här tillgängligt även för oinloggade? Nirmos (diskussion) 27 mars 2017 kl. 21.26 (CEST)

Snarare än att aktivera finessen för oinloggade skulle jag nog hellre se att den byggdes in i Mall:Geobox (som ligger till grund för de flesta infoboxarna) så att den kan överridas i en artikel genom att ange en karta på vanligt sätt (men om kartparametern lämnas tom så hämtas den automatiskt på detta sätt) om det finns speciella kartor som passar bättre. Det skulle ju också göra att det inte blir två kartor i samma artikel om en redan är finns där. Ainali diskussionbidrag 27 mars 2017 kl. 23.12 (CEST)
Jag hoppas verkligen att den går att kryssa bort för inloggade om den införs som standard. Det här inte något jag efterfrågar. Jag skulle hellre se färre kartor än vi redan har. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2017 kl. 17.48 (CEST)
Inte som standard för oinloggade tack. Den riskerar att på ett okontrollerat sätt förstöra genomarbetade layouter. --I99pema (diskussion) 30 mars 2017 kl. 11.41 (CEST)
I99pema: Kan du ge ett exempel på en sida där finessen förstör layouten? Nirmos (diskussion) 30 mars 2017 kl. 20.15 (CEST)
En intryckt karta som första bild kommer trycka ned ordinarie intro-bild. När jag skapar artiklar och gör bildurval så ser jag till att högerställda bilder inte krockar med nedanstående gallerier etc för att få en snygg och balanserad layout som funkar på skärmar med olika upplösningar. Denna automatiska kartbilden kommer ställa till det. Se exempelvis Stensättra gård där galleriet bryts av kartan på fullskärm. Låt det fortsatt vara ett medvetet val i artikelskapandet (både initialt och i senare redigeringar) huruvida en karta är det som är mest relevant att visa som första "bild" i artiklarna. --I99pema (diskussion) 30 mars 2017 kl. 20.33 (CEST)
Ok, jag ser vad du menar nu, fast det verkar inte ha med finessen att göra. Det verkar som att gallerier tillåter floatade element vid sidan om. Det ser ut att kunna lösas genom att lägga till
.gallery {
	clear: right;
}
MediaWiki:Common.css eller liknande. Tack. Nirmos (diskussion) 30 mars 2017 kl. 22.00 (CEST)
@Nirmos: Den kod du föreslår byter bara ett layoutproblem till ett annat. Med clear:right blir själva galleriet "snyggt" men det skapas ett "vitt fält" mellan rubriken "Bilder" och galleriet eftersom infoboxen/kartan "skjuter ner galleriet". Höjden på det vita fältet beror på vilken bredd man har på webbläsarfönstret. Med ett bredare fönster räcker inte brödtexten till utan man får "luckan". Med ett smalare fönster märker man inte av det. Men lägger man till ytterligare information i infoboxen så att den blir högre kan det bli en lucka igen. Ta en titt på Stuvsta gård som har en annan typ galleri och lite mindre brödtext. Det blir en klar försämring där med "clear:right" --Larske (diskussion) 30 mars 2017 kl. 23.31 (CEST)
Ja, du har helt rätt. Nirmos (diskussion) 30 mars 2017 kl. 23.56 (CEST)
Gallerierna var bara ett exempel. Andra avväganden som riskerar att störas av en automatinfogning är att högerställda bilder inte lägre hamnar under den textrubrik de skall beskriva, då de knuffas ned och visuellt hamnar i nästa avsnitt. Det kommer också innebära att en mängd exempel där bildrader i artikelns slut fortsätter efter "Källor" etc. där det inte finns någon artikeltext (vilket enligt mig får artikel att framstå som överillustrerad). I99pema (diskussion) 31 mars 2017 kl. 05.43 (CEST)

Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren?[redigera | redigera wikitext]

Genväg till detta avsnitt: Wikipedia:Strategi 2030

Under de gångna 15 åren har wikimedianer arbetat tillsammans för att bygga upp den största fria kunskapsresursen i mänsklighetens historia. Under denna tid har vi vuxit från en liten grupp av redigerare till ett omfattande nätverk av redigerare, utvecklare, föreningar, läsare, donatorer och partners. Idag är vi mer än ett antal webbplatser. Vi är en rörelse präglad av genomtänkta värderingar och av den kraftfulla visionen att sammanställa all kunskap för alla människor.

Det hålls just nu en rörelseomfattande diskussion för att definiera Wikimedias framtida roll i världen och utveckla en strategi, i samråd, för att nå dit. Du är varmt välkommen att delta i samrådet.

Steg 1: Läs gärna det här innan du börjar

Dialog-information on.svg

Strategi-genomgång

Detta dokument ger en första överblick över eventuella problem som kan uppstå under de olika samtalen om strategin för vår rörelse och framtiden. Det kommer att uppdateras och förbättras när det dyker upp ny information och diskussioner kring forskning. Här kan du ta reda på mer om:

  • Kommande befolkningsutveckling, utbildning och teknik
  • Vår rörelse och ekosystemet: vilka är vi idag
  • Varför vi utvecklas som en rörelse (trender i bidrag, innehåll och läsare)

Steg 2: Låt oss diskutera vår framtid

Den stora fråga

Målet vi har som rörelse är att identifiera en riktning som passar och inspirerar oss alla på vår väg mot 2030. Det kommer att hjälpa oss att bättre organisera och prioritera våra aktiviteter för hela rörelsen. Målet bör vara tillräckligt flexibelt så att det kan fortsätta gälla för en lång tid framåt.

Den stora frågan som vi söker ett svar för är:

Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren?

Diskussion om 15-årsmålet[redigera | redigera wikitext]

Hjälp gärna till att svara på denna stora fråga! --Jonatan Svensson Glad (WMF) (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.20 (CET)

Jag ser inget behov av ett nytt gemensamt mål utan anser att det räcker att vi fortsätter som hittills. Uppslagsverket utvecklas bäst när det sker spontant, genom frivilliga insatser. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.53 (CET)
En anledning till varför det kan vara bra att ha gemensamma mål över alla wikiprojekt (Wikipedia, Commons, Wikidata, etc.) kan vara så att lokala avdelningar (chapters), användargrupper, partners och WMF kan fokusera sitt arbete mot dessa mål, eller starta nya projekt för att bidra mot dessa mål. Vi kan vilja t.ex. att Wikipedia ska finna på alla språk som talas i världen, eller att alla i världen ska ha tillgång till våra hemsidor och kunskap, etc. Läs gärna Vanliga frågor § Hur kommer detta att påverka mig? Jonatan Svensson Glad (WMF) (diskussion) 15 mars 2017 kl. 18.45 (CET)
Språkversionerna är självständiga och bör vara det även framdeles. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.14 (CET)

Ett uppslagsverk som är tillförlitlig, komplett i sina ämnessortimnet och fullt ut samutnyttjar kraften i alla språkversionerna.Yger (diskussion) 15 mars 2017 kl. 19.09 (CET)

Ja, jag tycker just ordet tillförlitlighet är extra viktigt. Jag tycker vi ska fästa stor, och ökad, vikt vid trovärdigheten i allt som vi tillför Wikipedia framöver. Ett gemensamt mål tycker jag kan vara att försöka ge Wikipeda en status som är jämförbar med NE. När det blir rumsrent att i offentligt sammanhang hänvisa till Wikipedia som en trovärdig källa så har vi nått långt. På 15 år tror jag det är möjligt. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 15 mars 2017 kl. 19.41 (CET)
Tillförlitligheten har växt över åren, men måste alltjämt vara ett viktigt mål, för det är alltjämt lång väg att vandra. Att integrera wikierna med varandra, både de olika projekten och de många språkversionerna, känns också viktigt. Det ligger en oerhörd kraft i kunna läsa en artikel på flera olika språk och på det sättet både få bättre koll på informationen, men också perspektivbyten. Däremot ser jag inte det som viktigt med wiki på alla språk, eftersom ett antal av dessa är på väg att dö ut och inte lär gå att blåsa liv i bara för att man startar språket i en Wikipedia. Se bara på flera senkomna försök de senaste åren. Vad gäler status kan jag på flera sätt tycka att Wp har glidit förbi NE, och på andra sätt ännu har en bra bit kvar. Jag tror därför man ska sätta målet högre än en status jämförd med NE. SMirC-beam.svgDeryni (diskussion) 15 mars 2017 kl. 20.22 (CET)
Jag håller helt och hållet med Bairuilong, att öka tillförlitligheten till en genomgående stabil nivå måste vara det viktigaste. En avgörande skillnad mellan NE och Wikipedia är att NE är en godtagbar källa. /Ascilto (diskussion) 15 mars 2017 kl. 20.33 (CET)
Jag delar inte uppfattningen att vi glidit förbi NE. Allt beror givetvis på hur man ser det. Ja, vi har fler artiklar än NE. Inom begränsade områden är vi också bättre. Men våra artiklar är generellt sett mycket sämre disponerade än NE:s. Vissa är tydligt vinklade, andra till och från nedklottrade. Även om det kanske är förhållandevis få så måste det ju ändå vägas in. Sedan är vår mängd artiklar inte jämförbara. Vi har till exempel väldigt många artikar om nazistiska krigförbrytare. Mängder med statister i svenska filmer, väldigt många artiklar om svenska sjöar (sällan med något om historia eller hur de ser ut men ganska mycket data om vattenkvalitet och förekommande fisk), amerikanska senatorer med mera. Däremellan dock stora luckor. Jag har tidigare tagit exemplet att olika länders litteratur ofta saknas eller är ganska bristfälliga. Upptäckte nyligen att länders geologi är ett annat stort bristområde, inte ens artikeln om Sverige hade tidigare inte ens något sådant avsnitt eller någon länk till en artikel om ämnet. Över huvud taget har jag sett att geografiavsnitten i artiklar om olika länder är väldigt dåliga. Vanligen innehåller de bara listor över stora städer eller regioner. Inget om landets form, natur osv. Väldigt många artiklar om breda och viktiga ämnen blir ofta bara "namedropping" och listor till "se även" eller länkar till andra artiklar. Oftast är sådana ämnen som borde vara de viktigaste de sämsta, just för att de ofta är svåra att skriva för att de kräver att man lägger fram den viktiga och centrala informationen på ett sätt om inte får den att drunkna i detaljer. Det är ju svårt när det är mängder med kockar med i soppan.
NE kommer troligen att förlora i alla fall - eftersom de måste betala sina redigerare och måste ta betalt av sina prenumeranter - och det finns för få som är beredd att betala den extra kostnaden större tillförlitlighet. Handlar det om ämnen som hamnat utanför NE:s 500.000 artiklar eller vill ha längre artiklar än det som står där så kommer man ju ändå att få lov att hitta andra källor.
Men nog om NE, det här skulle handla om wikipedia. Till viss mån tror jag att problemen är ett något ofrånkomligt kopplat till själva wikipediaprojektet. Men kanske skulle en satsning på en grupp artiklar, förslagsvis 50.000 mer centrala vara en god idé. Kring basartiklarna har ju tidigare funnits ett projekt, jag vet inte hur livskraftigt det fortfarande är. Även om det givetvis är viktigt att få de artiklarna i bra skick är ju 1.000 artiklar ganska lite, ett uppslagsverk med tusen artiklar skulle i allmänhet ses som ganska futtigt. Det vore ju bra om en lite större grupp särskilt viktiga ämnen kunde ha en bra struktur. Kanske kunde man ge sig på en del av artiklarna som samarbeten med skolor eller universitet där det kanske finns kompetens och synpunkter kring vilken information som kan ses som den viktigaste. Annars tror jag väl att alla artiklarna med tiden ändå sakta kommer att bli bättre. Sedan får vi se hur lång tid det tar. Kanske kan vi klara det på 15 år. Det handlar ju då om i vilken grad vi lyckas värva nya skribenter. Med ökade krav på artiklarna blir också kraven på skribenterna och att de skall kunna klara av att åstadkomma vettiga resultat ganska snart efter sina första redigeringar allt större. Troligen kommer det att innebära att färre nya stabila redigerare tillkommer.FBQ (diskussion) 15 mars 2017 kl. 22.35 (CET)
Den dammiga statusen på wp:Basartiklar blev jag varse när jag arrangerade Wikipedia:Veckans tävling/Basartiklar december 2016 härförleden. Basartiklar, och oftast bra sådana, är vad NE oftast lyckas få till. Wikipedia är på den fronten mer än lovligt ojämn.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 18.56 (CET)
Skall bara för säkerhets skull påpeka att jag inte var ute efter att peka ut någon särskild användares intresseområden. Det handlade bara om att försöka belysa svagheterna i att jämföra antalet artiklar på en wiki där var och en kan skriva om det den helst vill och ett uppslagsverk där en redaktion valt ut antalet artiklar utifrån deras vikt och ett planerat omfång på verket.FBQ (diskussion) 15 mars 2017 kl. 23.12 (CET)
Eftersom det är längesedan jag prenumererade på Nationalencyklopedin har jag svårt att bedöma hur den ser ut idag. Men jag upplever att vi har betydligt bättre täckning. Jag blev besviken på pappersversionen när den kom därför att man lagt så mycket historiskt material åt sidan. Där har man knappast blivit bättre. Jag ser heller inget generellt problem med tillförlitligheten och upplever det som att man numera i alla sammanhang kan konsultera Wikipedia utan att skämmas. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.19 (CET)
Täckning är en sak. Vi har fler artiklar i fler områden, och inom områden som idrott, asteroider, underhållning och adeln i Sverige är vi överlägsna. Men det är trots allt nischer, det inkluderar inte majoriteten av basartiklar. Jag vill gärna se till så just basartiklarna och de mer övergripande artiklarna blir betydligt bättre och mer heltäckande under de närmaste 15 åren. Då tror jag våra läsare lättare kan se oss som en ersättare till NE.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.02 (CET)
Jag hör ytterst sällan: "Jag läste i Nationalencyklopedin på nätet". Däremot hör jag ofta: "Jag läste på Wikipedia". Numera sägs det sällan med en förringande biton. Förtroendet är redan grundmurat i vida kretsar. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 21.20 (CET)
Där har du givetvis en poäng Tostarpadius, och jag upplevde samma sak. Men ugglan finns ju idag fritt via tillgänglig via runeberg, så rimligen bör ju wikipedia även kunna ge något mer än bara kopior av de artiklarna.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 09.29 (CET)
Vi har mycket sällan kopior. Vi har uppdaterade artiklar som har Ugglan som en viktig källa. Det går inte att jämföra med Runebergs versioner, som varken tar hänsyn till senare utvecklig eller är wikifierade i andra avseenden. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.49 (CET)
Jag skall inte gå i hårklyverier om det - många artiklar är uppdaterade och utvecklade. Numera finns ju i och för sig även SBL fritt tillgängligt över nätet. Men nu kan vi väl säga att biografier är inte wikipedias stora svaghet. Särskilt inte över svenskar. Finns det svagheter så är det då främst biografier över personer som blivit kända efter 1930 och då utländska personer.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 17.13 (CET)

Tja, jag har väl sagt vad jag vill ha sagt under den engelska rubriken ovan. Strategier, Visioner, blablabla, är det någon som vågat sig på att definiera var vi är nu? Och då menar jag INTE svwp eller wikipedia, något frågan inte gällde. -- Innocent bystander (diskussion) 15 mars 2017 kl. 20.49 (CET)

Ja, du har rätt att vi behöver alla perspektiv och typer av människor att delta i detta - det är det enda sättet vi kan få nya idéer, eller bestämma hur och var att fokusera på befintliga idéer. Du kan föreslå konkreta idéer om hur du tror att projekten kommer att se ut 2030, förklara varför du tycker att vi bör sträva efter dessa mål, och föreslå sätt att vi (eller delar av rörelsen) kunde arbeta för att komma dit. T.ex. om du tycker att "den enskilt viktigaste saken vi kan göra tillsammans under de kommande 15 åren, är att skapa bättre samarbeten med allierade grupper, liksom de andra fria kunskapsprojekt, och att fokusera mer energi i den riktningen skulle hjälpa oss att undvika åter uppfinna hjulet", förklara (och eloborera) på det. Om du tycker att vi bör fokusera på att göra våra projekt mer användbar i utbildningssyften (både i klassrum, och för de självständiga studerande), förklara gärna det. Om du först vill definiera vad vi är just nu, för att vi sedan kunna sikta framåt från det, gör gärna det!
Vi måste ta ett språng i tro, men med tanke på principen om god tro, som är i centrum för vårt arbete, tror jag inte att åtaganden som kommer att visas som ett resultat av denna process inte kommer att respekteras. Jonatan Svensson Glad (WMF) (diskussion) 15 mars 2017 kl. 21.31 (CET)
Den tekniska miljön om 15 år känns meningslös att försöka sia om.
Min bild är att jag vill se en kontrast emot det sociala Internet. (Titta på min rumpa/barn/katt/lunch.) Till det hör att få bort prestationshetsen. (Mitt användarnamn finns i historiken till många bra artiklar.) Avidentifiera användarna är dock nog inte rätt väg att gå idag, med tanke på umgänges-miljön på nätet i stort. Det gäller att fokusera på innehållet, inte historiken eller bevakningslistorna. Nyckelordet här blir hur vi definierar "fri". Wikidata har redan avskaffat licensen. Är nästa steg att avskaffa historiken?
Jag skulle också vilja ta diskussionen om projekten ryms bäst i WMF-familjen eller någon annanstans. Och hur skulle en sådan någon annanstans kunna se ut? Alphabet är i ina ögon inte alls lösningen där. Biblioteksvärlden är där betydligt intressantare! Många av våra projekt, inklusive svwp, börjar sakta bli en integrerad del av denna. Våra artiklar blir idag katalogiserade på samma sätt som böckerna och författarna i ett bibliotek. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 09.42 (CET)
Att avskaffa historiken vore ännu ett bidrag till den historielöshet som vår tid lider av. Även om vi alla har drivkraften att bidra till att göra uppslagsverket bättre behövs andra sporrar. För vissa av oss är det tävlingar som ger rosetter, för andra att ha skapat många artiklar. Det vore ytterst olyckligt om den senare försvann. Visst skulle vi behöva mindre av prestationshets i vår värld, men så länge den är självvald utgör den inget problem. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 10.09 (CET)
Jag pratar inte om att ta bort versionshanteringen. Den behövs nog. Men jag ser nog gärna att användarnamnen tas bort från den. Tetrahydrocannabinol är också ofta en självvalt sätt att få en kick, men det ger på sikt inget annat än problem för samhället. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.18 (CET)
En dystopi. Att jämföra glädjen över att kunna följa sina många bidrag med en drog känns inte särskilt seriöst. Ett sådant projekt har jag ingen lust att vara någon del av. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.49 (CET)
Problemet är att det ger projekten en riktigt stor björntjänst på köpet. Ska kunskapen i Wikipedia och Wikimedia överleva öht måste den fjärma sig från användarna. Det har Wikidata redan börjat göra. Det har sina praktiska nackdelar ibland, men fördelarna överväger. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.17 (CET)
Det är av oerhört stor vikt att kunna se vem som skrivit vad, framförallt är det ett av de viktigaste källkritiska verktygen. /Ascilto (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.26 (CET)
Bra att någon skriver rakt ut att den har sin källkritik riktad mot den som åberopar en källa och inte mot källan i sig. Attityden att ett verks trovärdighet inte primärt beror på verket i sig utan på vem som citerar det tror jag skrämmer bort många nya från svenska Wikipedia. Håller med det @Innocent bystander: skriver om att projektet måste fjärma sig från användarna, jag tröttnade på att skriva på svwiki eftersom antalet aktiva är såpass lågt att konservativa skribenter kan hävda äganderätt till "sina" artiklar och se till att inget förändras. Själv skriver jag numera oinloggat på enwiki, där antalet medlemmar är så stort att ingen kan äga en artikel utan kollektivet bestämmer vad som händer med den. 217.214.150.154 1 april 2017 kl. 11.26 (CEST)
Fjärma projektet från användarna? Det är en bisarr idé. Då kommer vi aldrig att kunna rekrytera fler aktiva. Vi kommer tvärtom att skrämma iväg merparten av dem vi har. Jag kan glädja mig över mina insatser på Wikidata också. Vore det inte fallet skulle jag tvärt upphöra att lägga in objekt där. Att kunna se sin egen bidragshistorik och efterhand förbättra de objekt man skapat är A och O. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 21.20 (CET)
Är det ens nödvändigt att rekrytera om femton år? Innehåll till Internet skapas hela tiden, det behöver man inte skapa ett konto på Wikimedia för att göra. På Wikisource har det ifrågasatts om vi behöver skapa dubbletter på sådant som finns på Runeberg och liknande. Vad är det som säger att Wikimedia (om 15 år) behöver ha encyklopediska artiklar i ämnen om det redan finns andra alternativ? Nu är jag djävulens advokat. Den nyansen behövs här! Varför ska vi egentligen på svwp ha artiklar i ämnen där det redan finns dugliga artiklar i SBL och Ugglan? Vad är det som säger att de argument du kan föra fram för detta nu, är relevanta om 15 år? -- Innocent bystander (diskussion) 17 mars 2017 kl. 16.30 (CET)
Fördelen med wikipedia blir ju att man inte måste själv gå till Ugglan, sedan till SBL, sedan vidare till nästa verk utan kan få en sammanställning av den viktigaste informationen. Visst går det att googla, men det riskerar ju att ge en rad irrelevanta träffar och man i stället hamnar på "Huberts historiesida" som kan ha en hel del obskyr information som är svår att upptäcka. SBL hamnar ofta ganska långt ned i sökträffarna. Kanske finns det om 15 år bättre sökmotorer som gör att det finns sätt att vaska fram tillförlitlig och fri information som skulle göra wikipedia överflödigt, men jag tror faktiskt inte det. Förutom den förbättring av sökmotorerna som då skulle behövas skulle det också krävas att mängden fri högkvalitativ information ökar. Om så sker skulle det ju ställa andra krav få wikipedia att strukturera sin information, och att presentera informationen som annars gick att hitta i 150 olika biografier på ett bra sammanfattande sätt. Men visst, möjligheten finns ju också att något annat projekt med en profil liknande wikipedias men med ett annat upplägg tar över wikipedias roll, särskilt om aktiviteten skulle sjunka. Materialet är ju fritt så det går ju att återanvända om man skulle ha intresse av det. Jag har dock svårt att se att det skulle kunna gå så fort som inom 15 år.FBQ (diskussion) 17 mars 2017 kl. 23.21 (CET)
Ett Wikipedia som saknar artiklar som finns i andra uppslagsverk ser jag i sig som en dystopi. Det viktiga för mig är att få själva encyklopedien så heltäckande som möjligt, så att vi slipper interna rödlänkar. Jag skiter rent ut sagt i systerprojekten i de sammanhangen. Att Wikisource kan avstå från det som redan finns i Projekt Runeberg ser jag som en självklarhet. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 23.47 (CET)
Att det redan nu förekommer katalogiseringar av varje artikel i Wikipedia, SBL, NE, Ugglan med många många flera, gör att jag tror det inte alls tar så lång tid som 15 år. Det når såsmåningom Wikia, Seriewikin med många flera, om det inte redan gjort det. Och Wikipedia kan idag inte alls mäta sig med Wikia inom vissa nischer. Jag tror varken sökmotorerna eller maskinöversättningarna kommit så långt på 15 år. Utvecklingen av befintlig teknik tenderar ta mycket längre tid än vad de flesta kan föreställa sig. Utvecklingen av helt ny teknik brukar däremot övergå våra vildaste fantasier. -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 08.46 (CET)
Det där får den som vill roa sig med. Jag utgår ifrån att det finns en gemenskap på själva Wikipedia som håller fast vid koden och vidareutvecklar det vi har med befintlig teknik. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2017 kl. 09.23 (CET)

Jag skulle vilja se fler sänkta trösklar. Göra det enklare för människor som har kunskaper och skulle vilja bidra men skräms bort eftersom de tror att det skall vara så svårt. Tekniskt (bättre verktyg), socialt (om vi lär oss att ta bättre hand om nykomlingar, eller får verktyg för att enklare göra det) och så vidare. Ett lite mer välkomnande Wikipedia, utan att därför sänka murarna för vandaler, klottrare och POV-pushare. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 00.32 (CET)

Wikipedia är levande och har en fantastisk ämnesbredd. Det ska vi vara stolta över. Det visar att det går att åstadkomma mycket med gemensamma krafter. Tyvärr är Wikipedia på väg i fel riktning och jag upplever att tilltron minskar. Egenintressen blir allt starkare och allt fler blundar för riktlinjerna i allt högre utsträckning. Många talar om att höja kvalitén. Det låter utmärkt, men kan definieras väldigt olika. För att höja den generella kvalitén behöver vi höja lägstanivån och få bort fördomar. Man höjer den exempelvis inte genom att begränsa urvalet av källor. Tvärtom, eftersom det slår hårt mot många ämnen med begränsad källtillgång. Det skulle alltså kunna förstöra mycket av det som gör Wikipedia unikt, exempelvis ämnesbredden och att det lockar många olika målgrupper både som läsare och bidragsgivare.
Man höjer inte heller standarden genom att några enstaka användare utser favoritartiklar (som redan är genomarbetade och populära artiklar) åt resten och ger dessa artiklar företräde. Tvärtom behöver vi starkare insatser för artiklar i störst behov. Jag talar om vissa ämnen med låg aktivitet bland rutinerade användare, allmänt bortglömda artiklar och artiklar med åtgärdsbehov. Det handlar om att höja statusen för artiklarna, uppmärksamma artiklarna och skapa ett engagemang för att förbättra artiklarna. Istället för ett fokus på att skapa många artiklar, vara bättre än någon annan och att passera nästa miljongräns borde det läggas mer på att exempelvis skapa artiklar som varit efterfrågade länge och som minskar rödlänkar. Det som Julle tar upp är också viktigt. Att alla ska känna sig välkomna och fler ska vilja stanna kvar och bidra. Sudda ut vi-och-dem-känslan. Det är nybörjarna som är framtiden här, som ska ta över och i sin tur ta hand om kommande nybörjare. Det här är inte bara viktigt just nu, utan hela tiden. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 16 mars 2017 kl. 02.27 (CET)
Det finns inget fokus på att skapa många artiklar. Det läggs ner ett enormt arbete på att för att förbättra artiklarna, där över ett dussin av oss arbetar med det systematiskt. Samma gäller artiklar med åtgärdsbehov, vi arbetar mycket med det och är framgångsrika, i de flesta åtsgärdskategorierna betas gamla synder av systematiskt.Yger (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.12 (CET)
@Yger:Jag håller inte med dig. Jag har sett positiva diskussioner och inlägg om miljongränser, jubileum och robotskapade artiklar. Vi behöver satsa på kvalitet istället för kvantitet. Syftet är inte att kritisera riktat förbättringsarbete, men effekten märks inte av mycket i artikelsamlingen. Jag stöter ständigt på bortglömda eller ratade artiklar. Totalt rör det sig om uppemot hundratusentals artiklar. Jag har sett kvalitetsmätningen och siffrorna är långt ifrån noll i alla kategorier. Lägg sedan till att många av dessa artiklar saknar åtgärdsmallar och därför inte syns i statistiken. Ett dussin låter väldigt lite i förhållande till artikelmängden. Jämför det med hur många som engagerar sig i populära artiklar. Jag talar inte om att anstränga sig för att minska eller nolla bristerna i en kategori tillfälligt, utan att hålla det lågt över lag och kontinuerligt och utan att några enstaka användare sliter ihjäl sig. Det är dessutom fördelaktigt att det är flera som redigerar en artikel och inte samma användare varje gång. För populära och positivt uppmärksammade artiklar sker uppdateringar och förbättringar naturligt i takt med att många läser artikeln, bevakar den och har ett intresse i ämnet även utanför projekt. Artiklarna behöver få synas och den personliga inställningen till artiklarna behöver bli mer positiv. Först då har artiklarna möjlighet att utvecklas lika mycket som övriga. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 18 mars 2017 kl. 16.04 (CET)

Min förhoppning är att all fakta kan beläggas med en eller flera källor med stor trovärdighet. Tycker kopplingen med WikiData känns spännande och försöker förstå vad WikiCite innebär. Detta plus att information i Wikipedia/Wikidata blir maskinläsbar tror jag öppnar många spännande möjligheter - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 11.14 (CET)

Spännande att tänka i dessa banor. Men nu ska jag svära i kyrkan. Ett sätt att fundera över framtiden är att försöka titta tillbaka lika lång tid, och se vad som har förändrats. 2002: Inga smarta telefoner. Inga paddor. Inga streamingtjänster, varken i ljud eller bild. Inget YouTube. Inget Twitter. Inget Facebook. Inget Google. Internetbankerna föds just åren kring år 2000 men vi har inga mobila ID. Osv... Min fråga blir därför - finns Wikipedia överhuvudtaget om 15 år, i den form som vi känner det idag? Med största säkerhet: Nej, i alla fall om WP/Wikimedia inte håller sig ajour och anpassar sig till den utveckling som även fortsättningsvis kommer att rulla på i en mängd olika riktningar.
För nyckelfrågan för alla aktörer - även detta hobbydrivna uppslagsverk - är: Vad gör ni för nytta och vad skapar ni för värden, när mycket av det som kännetecknar er kan åstadkommas och säkras på annat sätt? Kommer vi att skilja på "uppslagsverk" och andra sammanställningar av information? Denna fråga - den övergripande utvecklingen och olika verksamheters plats i den - har oerhört stor betydelse, både för samhället som helhet och för de olika aktörer som ideellt (som WP) eller kommersiellt ägnar sig åt att sammanställa och presentera information - vilket blir just deras bidrag till helheten? Jag tror det kommer att dyka upp helt nya "intelligenta" lagrings-, sök- och bearbetningsfunktioner och tjänster kommer att sammanställa encyklopediskt presenterat innehåll av god kvalitet och som bygger på en mängd olika sammanvägda källor. Möjligheten att skräddarsy och avgränsa individuellt vald information från Öppna databaser, en utveckling av sökalgoritmer och rutiner, ökad bandbredd i kommunikationen o s v kommer att ställa mycket av det som vi känner till idag på ända.
Så - som svar på frågan "Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren": Jag tror jag att Wikipedia/Wikimedias enda möjlighet att överleva i det långa perspektivet är att redan nu vara mycket aktiv i den tekniska utvecklingen, arbeta med nya och bättre lagrings- och sökfunktioner, samt vara tydlig (och ständigt omprövande) i verksamheten. Men jag tror egentligen inte att det räcker. WP blir kanske som mjölkpallarna och faxarna - oerhört viktiga för att klara vissa grundläggande samhällsfunktioner under en begränsad tid, men ganska hopplöst överspelade när den mänskliga utvecklingsivern har skapat nya och mer effektiva alternativ. Lindansaren (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.04 (CET)
Vilket väl vore okej om det som komme efter oss bättre tjänar vårt syfte. Jag tror inte heller Wikipedia är för evigheten, och just därför önskar jag att jag såg någonting som kändes rimligt att det skulle ta vår plats. Det gör jag inte. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 15.42 (CET)
Jag skulle aldrig ha lagt ner så många timmar här om jag inte trodde att detta kommer att läsas om hundra år (under förutsättning att världen står), precis som Ugglan läses ännu idag. Hur det är om tusen år är svårare att sia om, men med tanke på att internet gör även gammal information tillgänglig skulle det inte förvåna mig. Om uppslagsverket fryses vid en viss tidpunkt bekymrar mig mindre, även om det inte är vad jag hoppas på. De flesta av mina egna artiklar ser jag dock inget större behov av vidareutveckling av, eftersom de berör historisk tid och sällan är beroende av tolkningar. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.52 (CET)
Också jag tror att Wikipedia kommer att vara i huvudsak beständigt de kommande femton åren, även om tekniken och olika internetföreteelser och -möjligheter fortsätter att utvecklas i snabb takt. Möjligheterna med Wikidata kommer att bli alltmer integrerade i Wikipedia, där är vi ännu bara i början, ungefär där Wikipedia befann sig för femton år sedan. Den viktigaste utvecklingslinjen är den konsolidering och stabilisering när det gäller källbeläggning som flera talat om ovan. Det kommer att bli vanligare att vi källbelägger med digitaliserade verk som idag bara finns hos ett fåtal bibliotek och förhoppningsvis kommer vi att kunna integrera detta med även ekonomiskt användarvänliga tjänster. Jag tror att mycket kommer att hända på upphovsrättens område. Förhoppningsvis kommer fler att bli skickliga på att söka upp den här typen av källor som nu är utspridda på ett antal mer eller mindre obskyra tjänster. Utökad samordning kommer förhoppningsvis att ske, t.ex. inom ramen för projekt Gutenberg eller liknande. Möjligheterna är enorma. /Ascilto (diskussion) 16 mars 2017 kl. 16.06 (CET)
Jag har inte (hunnit) läsa det som skrivts. Men jag skulle vara glad om strategin verkligen innehöll "Fri Kunskap (åt alla)", och "tänka på användarna, de som söker information". Fick det en mer tydlig plats, eller bättre funktion, så skulle jag vara glad. --Janwikifoto (diskussion) 17 mars 2017 kl. 11.05 (CET)

Jag ser Wikipedia som att vi gör molekyler (begriplig basinfo) av atomer (källdata) (som i sig kan göras av andra aktörer). Och som flera skriver att med Wikidata och bra översättningverktyg kan denna molekylsoppa utvecklas till en kraftfull plattform av alla information från alla språkversioner och sådana externa databaser som IB nämner ovan. Och att även med hjälp av språköversättningsverktyg kan visa upp artiklar om alla dessa saker på all språk, dvs 20M+ uppslagsord. Och att när denna språkövergripande plattform av tillförlitligt data börjar bli verklighet om 5-10 år kan vi börja bygga vidare. Idag är det svårt får ordning på en artikel om kriget i Syrien (både alla detaljer och politiska allianser etc) speciellt på en liten version som vår. Tänk om vi kan få denna från ett ställe (wikidata+), vilket styrka borde det inte vara att kunna ge korrekt data om komplexa skeenden som sker i nutid. Och denna nisch öppnas upp när tidningar inte har råd att hålla ordning på detta utan behöver fokusera på analyser.Yger (diskussion) 17 mars 2017 kl. 16.57 (CET) Livet uppstod en gång genom att allt mer komplex molekyler växte fram i ursoppan som först bestod av enkla molekyler. Våra enkla molekyler kommer på 15 år bilda betydligt mer komplexa molekyler på vägen till att det är ren kunskap, mediaoberoende, vi kan erbjuda inte bara fakta.Yger (diskussion) 17 mars 2017 kl. 17.37 (CET)

I egenskap av någon som varit relativt aktiv på Wikipedia, och varit aktiv i på sätt och vis liknande projekt i stället en längre tid (flygsimulatorn FlightGear, dock ej så mycket med själva mjukvaran, och OpenStreetMap) har jag en del andra tankar om svenskspråkiga Wikipedia nu än jag hade då.
En egenskap hos Wikipedia jag uppskattar oerhört mycket är transparensen och den ökade trovärdigheten genom tillgången artikelhistoriken, diskussionssidor och redigerarnas användarnamn (jag saknar alla den mobila vyn). I dagens värld ser jag det som lika viktigt med den öppenheten som att artiklarna i möjligaste mån är källbelagda och redovisar när flera åsikter förekommer. Jag har helt enkelt svårt att lita på en artikel om jag inte kan se om den varit kontroversiell eller om det pågår ett redigeringskrig.
För att gå till något annat, som jag ser på med andra ögon nu än då, är att jag ännu mer har svårt för kortsiktiga ansträngningar nu än jag hade då. Framför allt vad det gäller kvantitet över kvalitet. Jag upplevde att många såg som ett större mål för tio år sedan att ha många artiklar än att ha hög kvalitet på dem. Något jag sett framför allt i gemenskapen runt FlightGear är att det ofta är mycket enklare att förbättra något som redan är välgjort än att förbättra något som är skapat i all hast med tanken att någon annan kan lyfta kvaliteten senare. En dåligt disponerad artikel kan vara mycket jobbigare att förbättra (läs "skriva om") än att förlänga en stubbe eller en orboksartikel. Kort sagt är "Rätt från mig" effektivt.
—Johan G (KJG2007 | Disk.) 24 mars 2017 kl. 11.50 (CET)

Årets nyuppladdade bild[redigera | redigera wikitext]

Årets nyuppladdade bild på svenskspråkiga Wikipedia 2016
Domnarvet kraftledning med advektionsdimma

Årets nyuppladdade bild för 2016 blev, efter en mycket jämn omröstning, Hangsnas bild av en större hackspett. Stort tack till Hangsna, förstås, men också till alla andra som laddar upp bilder som gör uppslagsverket bättre och bidrar med ytterligare förståelse av de ämnen vi skriver om. Den större hackspetten vann i hård kamp med Edaens bild på advektionsdimma. Dimman förtjänar också vårt tack och vår uppskattning. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 01.41 (CET)

Bilden visas nu på huvudsidan för cirka en vecka. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 21 mars 2017 kl. 07.45 (CET)

Jag får gratulera. Det var en fin närbild. Samtidigt vill jag tipsa alla fotografer om att ta en titt i önskelistan och kategorierna med önskade bilder. Vissa kategorier är överfulla och andra tycks ha legat orörda länge. En del önskningar kan nog vara nästan omöjliga att uppfylla, men jag har även sett sådant som bör vara lättfotograferat. Och det märks verkligen skillnad när det görs en insats, både i artiklarna och i kategorierna. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 april 2017 kl. 02.31 (CEST)

Dödsort församling eller stad[redigera | redigera wikitext]

Eftersom data i Wikidata nu med de nya mallarna kommer även att synas i Wikipedia ibland så undrar jag vad skall användas som Dödsort:

1) Stockholms Stad eller Klara församling, Stockholms län
2) Finns församlingar som Hovförsamlingen som anges som dödsplats men den är Icke-territoriella_församling är det ok?
Som släktforskare föredrar jag församling i vars kyrkoböcker jag kan leta vidare. Tittar vi på SBL så använder dom församling ex. Johan Gabriel Oxenstierna medans Wikipedia artikeln har Stockholms, Stad - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 12.23 (CET)
På WD har jag nu ändrat till Klara församling. Det var vad som stod i den angivna källan. -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.21 (CET)
Aldrig Svenska kyrkans församlingar för födelse eller dödsfall som inträffat efter 1 januari 2016 i alla fall. J 1982 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.31 (CET)
Det borde följa hur det beskrivs i artiklarna Födelsehemort och Dödsattest som bägge kanske bör uppdateras. Numera (2016–) är födelseplatsen = kommun. Maundwiki (diskussion) 16 mars 2017 kl. 14.29 (CET)
Det är ju valfritt - men om man gör så kan det ju vara värt att notera att församlingarna i dödboken är folkbokföringsförsamlingar. I äldre tid upptas personer vanligen i dödboken i den församling de begravdes i - även om det kan hända att de noteras i båda.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 14.48 (CET)
Data från Wikidata syns ju bara om mallarna används (om man inte har specialfunktionen påslagen). Jag hoppas det dröjer länge innan det sker i alla biografier. Vi skriver inte för släktforskare, så jag anser alltjämt att församling är en onödig detaljeringsnivå för städer i våra artiklar. Jag plockar dock inte bort det i de fall det redan är inlagt. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.06 (CET)
F ö tillhörde Stockholms stad inte länet så länge Överståthållareämbetet fanns, så för äldre tid blir det anakronistiskt att föra Klara församling dit. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.11 (CET)
Klara församling låter bra för Johan_Gabriel_Oxenstierna då vi har en källa på det
TostarpadiusVi skriver inte för släktforskare, så jag anser alltjämt att församling är en onödig detaljeringsnivå för städer i våra artiklar.
Målet bör vara att uppgifter har källa och kan verifieras och har man då församlingen så är det enormt mycket enklare att för personer äldre än 70 år att verifiera detta i kyrkböckerna. Snyggast vore att ha 2 fält ett för dödsort och ett där man är skriven om det skiljer sig - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.59 (CET)
FBQ Jag har släktforskat ganska intensivt nu i några år och har aldrig hittat någon som dykt upp i "fel" dödsbok så det kan inte vara så vanligt. Folk var ju tvungna att ha inrikespass och byta jobb var bara speciella dagar på året så det var inte helt trivialt att förflytta sig... Tyvärr är detta med källor och kyrkböcker lite vagt ännu inom WIkipedia.... - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.59 (CET)
Jag Salgo60 känner ganska många exempel. Troligen har de varit fler då kyrkböckerna långtifrån alltid angav var personen avled om omständigheterna inte var speciella sedan är ju givetvis det vanligaste att man avlidit på sin gård. Man behövde inte inrikespass för alla resor. Om ens by hade utjordar i grannsocknen behövdes inget respass för en resa dit, inte heller när man skulle på gravöl hos sin kusin där. Dalfolk och västgötaknallar behövde inga inrikespass. För normala marknadsresor behövdes de inte heller, inte heller när man skulle utföra kronoleveranser eller leverera kronouppbörd.
Det som kallas födsel, vigsel och dödböcker är ju egentligen inte alls det. Det är dop, vigsel och begravningsböcker. I många av de äldre anges vanligen inte ens födelsedatum.FBQ (diskussion) 16 mars 2017 kl. 17.46 (CET)
Jag har alltid hör dem omtalas som "dop-" respektive "begravningsböcker". Det finns kanske olika praxis i det avseendet. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 17.50 (CET)
En uppgift att någon är född i Klara församling efter 1635 belägger ju att vederbörande är född i Stockholm. Något källproblem föreligger inte. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 16.10 (CET)
Ur Wikidata-synpunkt vet jag inte riktigt vad Stockholm är för något djur. Tätorten har vi en annan artikel för och för staden finns ytterligare en, för kommunen finns en tredje. Det är därför väldigt oklart (ur WD-perspektiv) när och till vad d:Q1754 ska användas. Påståendena i detta objekt är rena cirkusen! -- Innocent bystander (diskussion) 16 mars 2017 kl. 18.45 (CET)
I det här sammanhanget struntar jag fullkomligt i Wikidata. Där får det stå hur det vill så länge det inte påverkar våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 21.23 (CET)
Det jag kommenterat hela tiden i denna tråd är vilket värde som ska stoppas in i Wikidata. Vad vi skriver i brödtext här, det är mig ointressant! -- Innocent bystander (diskussion) 17 mars 2017 kl. 10.53 (CET)
Det är däremot det enda som i grunden intresserar mig. Wikidata ser jag som ett biprojekt. Det är bra för interwikin och auktoritetsdata, men i övrigt bör uppgifter därifrån inte synas direkt i våra artiklar (bortsett från vissa data som måste uppdateras kontinuerligt). Den grundhållningen avser jag inte att revidera. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 14.18 (CET)
På WD krävs en viss stringens. Att ha dött i Stockholms stad betyder att man dött i Södermanland eller Uppland. Att ha dött i Klara församling betyder att man dött i Uppland. Ibland vet vi inte och då får ett mer inexakt påstående duga. Men så var det inte detta fall. -- Innocent bystander (diskussion) 17 mars 2017 kl. 16.17 (CET)
Före 1913 tillhörde väl hela Stockholm Uppland? Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 23.51 (CET)
Nej, gränsen gick ursprungligen vid Palmstedts hus i Gamla stan men flyttades till det som idag är Slussen. För övrigt tycker jag att det är en anakronistism att "dödsort" är något annat än platsen där man drog sitt sista andetag. /ℇsquilo 18 mars 2017 kl. 08.40 (CET)
Må så vara. Jag tvivlar dock på att det är den gränsen Wikidata håller sig till. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2017 kl. 09.30 (CET)
Är detta skälet till att du alltid svarar i diskussionerna om Wikidata? -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 09.49 (CET)
I många fall ja. Dessutom ser jag Wikidata som ett hot mer än en möjlighet om det på sikt skall tillåtas ersätta det vi byggt upp här. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2017 kl. 10.15 (CET)
Tycker du att din strategi fungerar? -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 10.54 (CET)
Visst ja, jag sa inget om Wikidata, och då behöver du inte svara! Det finns vissa saker Wikidata är bra på. Det finns andra saker Wikipedia är bra på. Det "hot" jag anar i 15 års-diskussionen ovan är inte alls Wikidata. Det är snarare Kungliga biblioteket och deras kollegor! De kan du inte skrämma bort genom att skriva papegoj-inlägg här! -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 11.47 (CET)
Varför skulle KB:s digitaliseringar hota Wikipedia? Låt dem sköta sitt så sköter vi vårt! Jag ser dem inte som konkurrenter utan som värdefulla komplement. Att Wikisource kan komma att ha spelat ut sin roll långt före 2030 är däremot enbart glädjande. Då tar myndigheterna sitt ansvar. Tostarpadius (diskussion) 19 mars 2017 kl. 09.24 (CET)
Nej, KB digitaliseringar hotar inte Wikipedia. Det gör däremot bibliotekens katalogiseringar av inte bara böcker, utan av artiklar och författare. -- Innocent bystander (diskussion) 19 mars 2017 kl. 15.48 (CET)
Jag kan omöjligt förstå att de skulle inverka på nyttan med våra uppdaterade och wikifierade artiklar. Tvärtom underlättar de för oss, genom att vi får det enklare att hitta källor. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2017 kl. 10.28 (CET)
Det ökar tillgängligheten för dessa andra källor. Tekniken finns där ute. Det handlar bara om att kombinera ihop olika dem och ge dem mer resurser. Jag skulle säga att även dagens generation av sökmotorer är allvarligt hotade av detta! -- Innocent bystander (diskussion) 20 mars 2017 kl. 17.52 (CET)
Det vi gör genom våra artiklar är ju just att sammanställa det som finns i olika källor. Det kommer att vara lika efterfrågat om femtio år eller hundra år som nu. Det är min fulla och fasta övertygelse. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2017 kl. 18.05 (CET)
Ja, det tror jag också. Men jag tror inte Wikimedia alltid kommer att vara bäst överallt. Wikia är tex redan nu överlägset Wikipedia när jag letar info om StarTrek-romaner. Nischade siter har sina styrkor, det gäller bara att få fram det verktyg som kan välja ut den bästa platsen för respektive nisch. Komponenterna till detta verktyg finns där ute. Det behöver bara monteras ihop och komma i händerna på en ägare med resurser. -- Innocent bystander (diskussion) 20 mars 2017 kl. 18.29 (CET)
Tack för klargörandet! Jag sörjer inte om vi får färre artiklar om populärkultur och internetfenomen på sikt. Då kan vi fokusera på mer beständiga ting som historiska biografier med mera. Att sådana finns tillgängliga på svenska för människor från hela världen ser jag ett stort värde. Vi har redan ett stort antal om personer som troligen aldrig tidigare behandlats på ärans och hjältarnas språk. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.15 (CET)
Det som försöker sägas är att alla dessa samlingar med fri information kommer att användas av annan reklamfinansierad verksamhet, exempelvis Google, och i och med det kommer ingen att besöka dessa sidor mer. Allt gratisarbete här kommer då att utnyttjas av företag som tjänar pengar på det hela. Till viss del sker det redan gällande Google! Prova själv och sök med Google och se att de tar info från Wikipedia, men tar bort det de inte vill ha och lägger till reklam... 185.113.97.217 21 mars 2017 kl. 20.12 (CET)
Och då bidrar detta till att den kunskap vi skapat sprids, vilket är önskvärt. Att WMF tar in intäkter från Wikipedia gränssnitt är en teknikalitet som inte påverkar det vi bidragsgivare skapar.Yger (diskussion) 21 mars 2017 kl. 20.33 (CET)

Denna tråd här sedan länge lämnat sitt ursprungliga ämne. Att människor skulle sluta besöka Wikipedia på grund av att innehåll härifrån sprids tror jag inte ett ögonblick. Tvärtom är det bästa tänkbara reklam för oss. Med hjälp av Google är det ju lätt att spåra informationen och se var den finns i ocensurerat skick. Tostarpadius (diskussion) 21 mars 2017 kl. 22.07 (CET)

Besökstatistik antyder ganska tydligt att Googles lilla ruta minskar mängden trafik hit. I tillräckligt många fall har folk har fått det snabba svar de är ute efter, så de går inte vidare och läser artikeln. /Julle (disk.) 1 april 2017 kl. 02.04 (CEST)
Om jag har förstått algoritmerna rätt så är rutan en bekräftelse på att folk klickar sig vidare till Wikipedia. /Ascilto (diskussion) 1 april 2017 kl. 13.38 (CEST)

Kvalitetsmärkning av Wikipedias hjälpsidor[redigera | redigera wikitext]

Hej, en snabb fråga innan läggdags. Har vi kvalitetsmärkning för våra, Wikipedias hjälpsidor? Om inte, kan vi arbeta för att skaffa fram en? Känns som en angelägen fråga. --Vannucci (diskussion) 19 mars 2017 kl. 01.51 (CET)

Vi har inte någon kvalitetsmärkning annat än av artiklar. För hjälpsidorna ser jag inte hur ett kvalitetssystem skulle fungera. Hjälpsidor skall vara bra, och om de inte är det skall de förbättras. Ett par av oss hade ett sådant projekt för något år sedan, då åtminstone de viktigaste sidorna och arbetsfördelningen mellan dem sågs över och en hel del skrevs om. De torde ha acceptabel kvalitet nu. Att kvalitetsmärka dem skulle inte vara till någon nytta, då det främsta problemet är saker som förändras, de senaste åren t.ex. Commons' roll och riktlinjer, monobook/vector, VE & co, SUL och källhänvisningspraxis. Hjälpsidorna skulle fortsätta att vara kvalitetsmärkta trots helt vilseledande innehåll. Däremot kunde man tänka sig att aktivt använda vissa åtgärdsmallar och framförallt åtgärdskategorier, och sätta i system att se över sidorna regelbundet. --LPfi (diskussion) 19 mars 2017 kl. 09.07 (CET)
En kvalitetsmärkning kan ha en tidstämpel som anger när sidan (senast) har kvalitetsbedömts. Mallen {{Bäst före}} går att använda för att få en påminnelse efter till exempel ett år eller vad man bedömer vara ett lämpligt intervall för översyn av en specifik hjälpsida. Det skulle minska risken att en kvalitetsmärkning är obsolet. Det gäller förstås att någon bryr sig om att åtgärda sidor med utgångna "bäst före-datum". Wikipedia:Illustrationer är en sida med ett "bäst före-datum" som har löpt ut för mer än tre år sedan. --Larske (diskussion) 19 mars 2017 kl. 09.32 (CET)
Man kunde förstås ha som praxis att alltid lägga en bäst före som pekar ett år framåt. Det främsta problemet med den strategin är att det inte finns någon garanti för att den som uppdaterar mallen upptäcker allt som är föråldrat. För en del sidor kan man förutsätta att uppdateringen görs av någon med koll på det specifika området (robotar, bildfrågor), men sidor kan påverkas av ändringar som det inte är uppenbart att man behöver känna till. Den som uppdaterar mallen på Wikipedia:Redigering kanske inte använder verktygen och märker därför inte att de bytts ut, eller använder monobook och ser inte ändringen i vector. En uppdatering, också utan ändringsbehov, kräver alltså mycket kontrollarbete.
Med nuvarande system hoppas vi att någon av dem som märker en ändring också ändrar i de relevanta hjälpsidorna. Då man från början vet vad som hänt går ändringen snabbt – men flera människor borde säkert vara alerta och ha koll på vilka hjälpsidor som finns.
--LPfi (diskussion) 22 mars 2017 kl. 09.54 (CET)
Mycket är föråldrat på hjälpsidorna, även om det sällan upptäcks, åtgärdas eller annonseras. Det finns också andra brister. Jag raderade nyligen mängder av värdeord och personliga värderingar på en hjälpsida. Jag har även sett tillkrånglat språk och annat som kan förbättras. Flera skulle behöva en total genomgång. Småsaker har jag ibland rättat till direkt och större problem har jag ibland tagit upp för diskussion, men aktiviteten är ofta för låg för att man ska få igång en diskussion. Därför tror jag inte heller att mallar fyller någon större funktion. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 april 2017 kl. 02.20 (CEST)

Påskdagen....[redigera | redigera wikitext]

Under dagens datum idag står det att det är påakdagen. Det känns lite fel. Firar någon kristen gren påsk nu? (Inte vad jag känner till).

Kan någon som vet anledningen till att det står idag fixa till så det blir tydligare. .. eller radera det. Adville (diskussion) 27 mars 2017 kl. 00.20 (CEST)

Har tagit bort det. Användaren som skrev dit det var @Qlql: samma datum för ett år sedan. Skottniss (diskussion) 27 mars 2017 kl. 00.23 (CEST)
Det är ju problemet med rörliga helgdagar att det stämmer ett år men inte nästa. Skulle det kunna finnas något sätt att hantera detta? Med hjälp av Wikidata? Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2017 kl. 21.32 (CEST)
Det finns (nu) inga användbara uppgifter d:Q1512337 annat än att den kommer dagen efter Påskafton, och det blir ju ingen lyckligare av...
datum på året för återkommande händelser finns som property, men den korrekta användningen här vore att ange "den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen", och det blir ju heller ingen lyckligare av.
Man skulle kunna tänka sig att ange ett statement som "P1837:1 paril" och sedan ange "berörd del:år 1234" som qualifier. Men det blir hundratals påståenden bara för en av tideräkningarna i en kyrka. Här är det nog lämpligare med en algoritm i Lua för den som är väldigt händig. -- Innocent bystander (diskussion) 27 mars 2017 kl. 22.26 (CEST)
Jag gjorde för ett par år sedan Lua-funktionen Paskdagsdatum och lyfte nu in den i Modul:Kalenderfunktioner.
  • 5 april 2015
  • 27 mars 2016
  • 16 april 2017
  • 1 april 2018
  • 21 april 2019
  • 12 april 2020
--Larske (diskussion) 27 mars 2017 kl. 22.51 (CEST)
Om det inte går att automatisera kanske det går att skapa rutiner för att ändra det direkt när dagen har infallit, för att undvika att det glöms bort till nästa år. Bara en spontan tanke. Jag är inte insatt i hur det fungerar och vilka möjligheter som finns. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 april 2017 kl. 01.58 (CEST)
Parserfunktionen #timel går att använda för att automatiskt få en text att ändras vid en viss tidpunkt och med hjälp av funktionen för påskdagsdatum går det alltså att få olika innehåll visat på en sida beroende på om påskdagen ännu inte har inträffat eller redan har inträffat innevarande år:
Exempel 1: Denna text visas när Påskdagen har inträffat innevarande år.
Exempel 2: Denna text visas om det inte är Påskdagen idag.
--Larske (diskussion) 1 april 2017 kl. 04.27 (CEST)

Personbästa resultat för idrottare[redigera | redigera wikitext]

För utövare av individuella idrotter är personernas relevans sällan ett problem, men jag vill här ifrågasätta om personbästa reultat inom olika friidrottsgrenar hör hemma i vårt uppslagsverk. En terräng- och hinderlöpare, som en gång vunnit SM är utan tvekan relevant för en artikel, men gäller detta också för 16 indivuduella resultat som visar vederbörandes förbättringar över tid, men som ligger ett gott stycke från gällande svenska rekord? Jag menar att svaret är nej, men vill gärna ha gemenskapens kommentarer innan jag ändrar.

Mitt eget idrottsintresse är numera minimalt. Fortfarande kan personbästa vara intresant för de historiskt mest framstående idrottarna, typ Gunder Hägg. Om inte annat visar de hur utvecklingen av träningen har påverkat resultaten. Roufu (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.21 (CEST)

Huruvida personbästa är relevant för artikeln om idrottaren tycker jag inte beror på hur framgångsrik idrottaren varit. Den som läser artikeln är ju intresserad av just den personen, och resultatutvecklingen kan ju vara intressant. Däremot tycker jag det verkar jobbigt med en person som tävlat i många grenar, såsom de flesta löpare. Kanske framställningen kunde förbättras med en lämplig tabell? --LPfi (diskussion) 30 mars 2017 kl. 10.53 (CEST)
Personbästa, ja. Personbästa genom tiderna kan också vara relevant för att påvisa individuella förbättringar och utvecklingstakt. Då bör också alla resultat vara officiella och källbelagda och det tydligt framgå att det är tidigare rekord för att undvika eventuell förväxling med aktuella rekord. Är det många uppgifter tycker jag att resultaten bör samlas i ett eget avsnitt, för rabblande av olika resultat och årtal i brödtexten stör lätt läsningen. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 april 2017 kl. 01.46 (CEST)

1 april[redigera | redigera wikitext]

Vrak vid den för svenska wikipedia besvärliga udden El Bluff

Idag på 1 april finns det aprilskämt hos olika medier. Hur brukar det vara hos Wikipedia? Brukar Wikipedia översköljas av falska artiklar denna dag eller är det en dag där användare mer nogrannt granskar nyskapade artiklar/uppgifter? --Allexim (diskussion) 1 april 2017 kl. 12.59 (CEST)

Pprecis som vanligt en lördag vid denna årstid. Och då humor i grunden är kulturberoende (det en tycker är "kul", tar en annan illa vid sig av) så anser jag vi behöver en låg tolerans tröskel.Yger (diskussion) 1 april 2017 kl. 13.07 (CEST)
Engelskspråkiga Wikipedia har lite annan tradition. -- Innocent bystander (diskussion) 1 april 2017 kl. 13.18 (CEST)
Hittade idag en lite rolig bluffartikel. Artikelns namn är El Bluff (bluffen) och det är en bluff förgreningssida till två fluffartiklar om samma bluff. Sidan skapades visserligen den 31 augusti, så det var inget medvetet aprilskämt, men till dagens ära kan vi väl vänta med att radera den till imorgon den 2 april. Martinogk (diskussion) 1 april 2017 kl. 16.36 (CEST)
Är det verkligen bara en bluff? Text finns också på engelska, spanska och georgiska(?). Vame (diskussion) 1 april 2017 kl. 17.03 (CEST)
@Martinogk: Det är en verklig plats, ingen bluffartikel. YesDi (diskussion) 1 april 2017 kl. 17.06 (CEST)
Lurigt aprilskämt av Martinogk i så fall. SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 1 april 2017 kl. 17.10 (CEST)
Alltfler medier avstår aprilskämt p.g.a. fake news. Något som kanske snart ska få en egen rubrik i artikeln om aprilskämt?! Deryni (diskussion) 1 april 2017 kl. 17.11 (CEST)
Jo, det är nog så att El Bluff existerar i verkligheten och bilden är faktiskt också autentisk. Föregreningssidan El Bluff är dock verkligen en liten bluff, då den hänvisar till två olika artiklar om exakt samma udde och inget annat. Martinogk (diskussion) 1 april 2017 kl. 18.07 (CEST)
Volvos nya tryckluftshybrid då? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 1 april 2017 kl. 18.14 (CEST)
Vad sägs om "hemdatorbaserade elektronkanoner", företagssponsrade gatunamn och färjor som dras fram med hjälp av starka magneter? --Allexim (diskussion) 1 april 2017 kl. 20.26 (CEST)
Vad sägs om en förlossningsspårvagn som skulle cirkulera runt Linnéstan och Majorna, erbjuda fyra vårdplatser och ha Sahlgrenskas specialistvård i Göteborg inom räckhåll? SMirC-smile.svg --Allexim (diskussion) 1 april 2017 kl. 20.43 (CEST)

Bluffanvändarkonton på 1 april[redigera | redigera wikitext]

Skapas det mer bluffanvändarkonton på 1 april? --Allexim (diskussion) 1 april 2017 kl. 21.00 (CEST)

Utifrån vad jag noterade skapades det en del vandalkonton, men de flesta upphörde sin verksamhet efter en varning. Lantgård (diskussion) 3 april 2017 kl. 10.59 (CEST)

Licensmedgivande[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen hitflyttad från Användardiskussion:Paracel63#Licensmedgivande

Hej,

Det jag tänker att vi behöver är att göra det enklare för folk som inte hittar till följande sida: commons:Commons:E-postmallar att ge ett medgivande om att de lägger en bild under fri licens (eller hjälpa någon annan att lägga en bild under fri licens). Antingen om vi har en sida här på svenskspråkiga Wikipedia, eller om vi gör det enklare att hitta den där sidan (och sedan skriver om den, för den är lite yxig i språket). Tack på förhand.//Hannibal (diskussion) 21 mars 2017 kl. 13.24 (CET)

Tack! Jo, det vore bra. Mitt första förslag vore att låta länken "Ladda upp filer" i vänsterspalten inte gå direkt till den här sidan utan till en enkelt förklarande sida med det innehållet. Sedan kan den här länken ligga tydligt på sidan, som ett av flera alternativ.--Paracel63 (diskussion) 21 mars 2017 kl. 13.47 (CET)
@Hannibal: Nu hittade jag den norska hjälpsidan som jag pratade om på skrivstugan. Den länkas till från ett antal andra sidor. Men den har ingen direkt svwp-motsvarighet, vad jag ser.--Paracel63 (diskussion) 24 mars 2017 kl. 20.31 (CET)
Är inte Wikipedia:Ladda upp filer en motsvarande sida? --Larske (diskussion) 24 mars 2017 kl. 21.15 (CET)
Tack för länken, Larske! På min dator går länken "Ladda upp filer" i vänsterspalten direkt hit. Är det så för alla? I så fall: Min/Hannibals tanke var kanske att Wikipedia:Ladda upp filer vore ett bättre val då, särskilt med tanke på nybörjare. Vi som redan laddat upp förut vet hur vi tar oss till Commons ändå.--Paracel63 (diskussion) 25 mars 2017 kl. 00.32 (CET)
Jag kommer också direkt till "Uppladdningsguiden" på Commons när jag klickar på "Ladda upp filer" i vänstermenyn. Den svenska motsvarigheten till den norska sida som du länkade till ovan hittade jag genom att klicka på "Svenska" bland interwikilänkarna, också i vänstermenyn. Smiley.svg
Uppladdningsguiden är kanske bra om man ska massuppladda bilder, men jag tycker inte att den ger mig den "kontroll" över förloppet som jag vill ha. Jag klickar mig därför oftast vidare till "Tillbaka till den gamla formuläret" och sedan på "mitt eget verk". Där känner jag mig lite mer "hemma", allt fylls i på en och samma sida och inga "överraskningar" när man trycker på "Nästa". Men jag har bara laddat upp bilder som jag antingen har tagit själv eller som är modifieringar av existerande bilder på Commons och då är det inte så komplicerat med licenser och sådant. --Larske (diskussion) 25 mars 2017 kl. 00.49 (CET)
Tack! Undras om även oinloggade kommer direkt till Commons, när de klickar på "Ladda upp filer". Det borde ju vara kontraproduktivt (eftersom inloggning krävs). Min tanke är att fler oinloggade/upphovsrättsinnehavare kan ha nytta av Wikipedia:Ladda upp filer. Hmmm.--Paracel63 (diskussion) 25 mars 2017 kl. 01.30 (CET)
Nej, oinloggade kommer till en sida där det står "Login required" (eller "Inloggning krävs" om de har valt svenska som språk) när de klickar på "Ladda upp filer". --Larske (diskussion) 25 mars 2017 kl. 01.37 (CET)
Du har rätt (testade själv nu). Vet du när det bestämdes att "Ladda upp filer" skulle gå direkt till Commons?--Paracel63 (diskussion) 25 mars 2017 kl. 02.20 (CET)
Kan vi börja med att Commons:Email_templates länkar till Commons:E-postmallar och Wikipedia:Underlag för förfrågan också länkar till Commons:E-postmallar? /Mikael Lindmark (diskussion) 30 mars 2017 kl. 13.14 (CEST)
@MikaelLindmark: Är den uppmaningen/förfrågan riktad till mig (vilka är "vi"?)? Eller något som alla kan ändra? Annars tror jag att det är bättre om den fortsatta diskussionen förs på wp:Bybrunnen, eftersom den verkar röra centrala funktioner och länkningar här på Wikipedia. Och då kan det vara bra att fler personer få chansen att tycka till innan vi gör något. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 2 april 2017 kl. 17.01 (CEST)
Nu har jag flyttat diskussionen till Bybrunnen. Ipse facto! Diskussionen handlar om hur vi bör länka "Ladda upp filer" i vänsterspalten, samt om relaterade länkar och informationssidor. Välkomna att ge er åsikt. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 april 2017 kl. 17.07 (CEST)
Bra. Med vi menade jag oss i WP-gemenskapen. Egentligen ska väl de frågor som rör Commons föras på Commons:Bybrunnen, men det är fler som läser här. /Mikael Lindmark (diskussion) 2 april 2017 kl. 21.15 (CEST)

Skapa Kyrkogård i Wikidata med entry i Wikipedia som omdirigerar till kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Jag kopplar en del personer till deras gravort dvs. Kyrkogård. För att ha något att koppla till behövs det ibland skapas Wikidata entry e.g. d:Q28056485 för Söderhamnskyrkogård. Fråga är det ok att skapa ett entry i sv. Wikipedia Söderhamnskyrkogård med omdirigering till Ulrika_Eleonora_kyrka,_Söderhamn tills en artikel skrivs eller är det princip fel - Salgo60 (diskussion) 3 april 2017 kl. 10.30 (CEST)

För städer kan det vara problematiskt eftersom begravningsplatser där oftast inte ligger i anslutning till kyrkan. Detta beror bland annat på att de skulle anläggas utanför stadsgränsen enligt en lag från början av 1800-talet. Kopplingen är därför inte så tydlig. För lansbygdsförsamlingar torde det i övervägande antalet fall vara oproblematiskt. Tostarpadius (diskussion)
@Salgo60: Lägg gärna in {{Wikidata-omdirigering}} i dessa omdirigeringar, så det framgår att länken är avsiktlig och inte tillkommit genom misstag. (Geonames-projektet har orsakat många sådana misstag.) -- Innocent bystander (diskussion) 4 april 2017 kl. 10.31 (CEST)
Nybörjarstrul jag lyckas inte koppla ihop Dalarö kyrkogård och d:Q29168225. Har jag gjort det i fel ordning?!?! -Salgo60 (diskussion)
 Fixat nu. @Salgo60: Du hade skapat artikeln om kyrkogården i Wikipedia-namnrymden, men nu har jag flyttat den till artikelnamnrymden. När koppling från Wikidata sker får det inte finnas någon omdirigering till någon annan artikel som har en koppling till Wikidata, så jag tog bort omdirigeringen, gjorde kopplingen som du vill ha, och stoppade sedan tillbaka omdirigeringen. Jag hoppas att det blev rätt nu med Dalarö kyrkogård kopplad till d:Q29168225.
Men var har du fått Smådalarö från som du stoppat in i beskrivningen i Wikidata? De koordinater och den adress du anger går till Dalarö och därifrån är det 5–6 kilometer till Smådalarö. --Larske (diskussion) 5 april 2017 kl. 16.57 (CEST)
Tackar. Smådalarö kom från där jag hittade Albert Bonniers gravgravar.se som har fel koordinater är jag tämligen övertygad om.... fastnade lite i wikidata kopplingen - Salgo60 (diskussion) 5 april 2017 kl. 19.40 (CEST)

Kompakta språklänkar – uppföljning[redigera | redigera wikitext]

Tack allihop för diskussionen om kompakta språklänkar. Er feedback har varit till hjälp för teamet som arbetar med funktionen. Vi är nu redo att aktivera den och räknar med att göra så i dag, 22 februari.

Med hänsyn till diskussionen som tidigare förts här på Bybrunnen har vi gjort några ändringar, och den kommer inte att automatiskt slås på för aktiva registrerade användare, men vi föreslår att ni testar den och ser om ni tycker om den.

Den kommer att kunna slås på eller av i dina inställningar. Du hittar den under “Utseende” > “Språk”. Mer information och svar på vanliga frågor hittar ni på projektsidan. Om en översättning av den sidan inte finns till ditt språk får du gärna hjälpa till, så att andra användare kan dra nytta av den. Nirmos har också skapat en möjlighet att slå på eller av den globalt. Kryssa i rutan här i inställningarna så dyker det upp en knapp på Special:Tom sida.

Funktionen har genomgått testning för att hitta buggar och dylikt, men berätta gärna om du ser några problem. Vi ser också fram emot återkoppling och förslag, som kan lämnas på projektets diskussionssida. Tack!

För Wikimedia Foundations språkteam, – Runa Bhattacharjee (WMF) (diskussion) 22 februari 2017 kl. 06.12 (CET)

(Översatt av Johan (WMF).)

Varför finns ingen möjlighet att komma ihåg att man vill se alla språk, när den kommer ihåg vilka språk man klickat på utan att vara inloggad? 81.237.245.154 23 februari 2017 kl. 21.37 (CET)
Jag har skickat vidare frågan till språkteamet. /Johan (WMF) (diskussion) 24 februari 2017 kl. 17.50 (CET)
Svaret jag fick är att det är en lite annan funktion och därför skulle kräva extra UI-elemant i en redan belamrad sidomeny som läsare (som inte är närmare bekant med Wikipedia) redan finner väldigt rörig och förvirrande (exempel: många har aldrig noterat att det finns en diskussionssida, eller en redigeraknapp, även om de använder Wikipedia nästan dagligen), och att det därför krävs inloggning så att man kan ställa in det i inställningarna.
(Jag besvarar gärna frågor efter bästa förmåga, men vill man föreslå ändringar i hur det hela fungerar är bästa stället att göra det mw:Talk:Universal Language Selector/Compact Language Links, där man kan prata med dem som faktiskt utvecklar funktionen – de är inte aktiva här, eftersom de inte talar svenska. Jag har egentligen ingenting med utvecklingen av kompakta språklänkar att göra, just här råkar jag bara tala rätt språk.) /Johan (WMF) (diskussion) 24 februari 2017 kl. 18.26 (CET)
Vad är syftet med den här ändringen? Jag ser ingen fördel, den är bara bökig. Har någon på allvar efterfrågat det här, eller är det bara utvecklare som leker? Bandy Hoppsan (diskussion) 2 mars 2017 kl. 00.10 (CET)
Olika lösningar på att folk har tyckt att språklistan har gjort det svårt att hitta språken de letar efter har diskuterats av och till i åtminstone ett halvdussin år. Den stora poängen är den här: De undersökningar som gjorts pekar mot att folk klickar mindre på länkar eftersom de inte hittar dem. Användandet av språklänkarna ökar markant när listan blir kortare, framför allt vad det gäller trafik som går till mindre språkversioner (men också för större, om än inte lika mycket). Det finns mer om det här på mw:Universal Language Selector/Compact Language Links/metrics/data. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2017 kl. 01.22 (CET)
Så för att somliga inte kan läsa innantill, så förkortar man listan på språk och gör en mängd av länkarna ännu svårare att hitta genom att gömma dem? Den förklaringen känns inte trovärdig, det är ju uppochnedvända världen. Jag tycker att länkarna skall återställas. Om någon möjligen vill gömma språklänkarna (väl för att personen inte är intresserad alls av andra språkversioner) så kan man väl göra det som en valbar ändring, men den gamla fullständiga listan borde självklart vara grundinställningen. Pepparkaksgubbe (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.31 (CET)
Jag tyckte kompakta språklänkar verkade vara en bra idé, så jag testade att bocka för detta val. Nu har jag på Bybrunnen länkar till engelska, spanska, hindi, interlingua, samiska, finska, urdu, jiddisch och kinesiska. Känns inte riktigt som det optimala urvalet för mig...--Skogsfrun (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.38 (CET)
Har du varit inne på "exotiska" språkversioner? Då man visar intresse för något språk läggs det till i listan, varvid det tränger ut något annat. Det är ett problem för dem som har halvdussinet språk de gärna använder och som också tillfälligt besöker andra språkversioner, t.ex. för att tips om bilder och källor. --LPfi (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.33 (CET)
Finska ja, kanske samiska också, men knappast hindi, interlingua, urdu, jiddisch och kinesiska... Däremot har jag besökt de franska och tyska versionerna.--Skogsfrun (diskussion) 2 mars 2017 kl. 18.24 (CET)
Skogsfrun, jag har pekat språkteamet på den här diskussionen.
Pepparkaksgubbe, informationsöverflöd är ett reellt problem för användargränssnitt på webbplatser. Man försöker överlag ha så lite information som inte behövs som möjligt, för annars hittar användare inte vad som är användbart för dem. Se diskussionen lite längre ned där en etablerad användare verkligen inte hittade Bybrunnens arkiv, till exempel. Det är så vi fungerar, tyvärr. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2017 kl. 23.30 (CET)
Just listan över språk har dock aldrig varit svåröverskådlig. Alla språk finns i bokstavsordning och vissa språk känns lätt igen på att de har andra alfabet. Det problem finns inte, som den här ändringen är tänkt att åtgärda. Tvärt om blir språken svårare att hitta på det här sättet och det blir svårare att surfa runt på många olika språkversioner. Pepparkaksgubbe (diskussion) 3 mars 2017 kl. 09.08 (CET)
Pepparkaksgubbe: Fast datan pekar mot att det faktiskt är enklare att använda språklänkarna nu – annars hade färre personer använt dem, inte fler. Eller finns det någonting vi missar i den tolkningen av insamlad data?
Skogsfrun: Dels kan vi lägga till några språk lokalt för Wikipedia (mitt förslag vore da, no och nn, givet att de är enkelt läsbara för de flesta svenska läsare oavsett om de talas eller inte), dels bygger listan på den här databasen som har ganska fattig information om språk talade i Sverige (men som ser till att engelska alltid skall finnas bland alternativen). Jag kan se om jag kan hitta bara referenser till antal talare av stora språk som tyska, franska, spanska, arabiska et cetera; den som är intresserad får gärna hjälpa till. /Johan (WMF) (diskussion) 3 mars 2017 kl. 13.44 (CET)
@Johan (WMF), om man gör om en länk, logga, bild eller liknande, om än bara litegrann, så får man alltid fler träffar på den till att börja med. Det är välkänt inom statistikvetenskapen och marknadsföringsbranschen (om du tittar på Coca-Cola-burkar från år till år, så ändras de lite, lite varje år, vilket beror på att Coca-Colas marknadsförare känner till detta psykologiska trick och alltid gör små, små ändringar för att man skall känna igen loggan men ändå samtidigt uppfatta den som ny och fräsch och därför välja just den läsken). Fler klick på språklänkarna beror alltså sannolikt bara på att fler har sett att "å, här är det något annorlunda" och klickat av ren nyfikenhet. Det beror sannolikt inte på att folk skulle ha klickat ändå men bara inte hittade länkarna tidigare. Detta förvanskar undersökningens data. Pepparkaksgubbe (diskussion) 3 mars 2017 kl. 14.16 (CET)
Johan (WMF): Intressant, då förstår jag varför det blev som det blev! Men ganska lustigt att även språk som på listan anges ha 0,0% talare i Sverige (som jiddisch och interlingua) väljs ut!--Skogsfrun (diskussion) 3 mars 2017 kl. 16.48 (CET)
Jiddisch är trots allt ett officiellt minoritetsspråk i Sverige, men varför interlingua skulle vara framhållet kan jag inte förstå.
För min del skulle jag vilja - om det nu måste vara så här - ha olika språk på den korta listan beroende på vad jag redigerar för artiklar. När jag skriver om bandy, vill jag ha länkar till de finska, norska och ryska sidorna, om jag skriver om japanska serier vill jag ha länkar på japanska, engelska och kanske koreanska och kinesiska, om jag skriver om något som finns i Schweiz så vill jag lätt kunna komma åt motsvarande sida på tyska, franska, italienska och rätoromanska, och så vidare. Hur åstadkommer man det med det här nya systemet? Bandy Hoppsan (diskussion) 4 mars 2017 kl. 01.19 (CET)

[indrag]
Det vore tänkbart att funktionen skulle kolla artikeln eller Wikidata för något attribut som kan kopplas till ett språk (jag vet inte hur resurskrävande det skulle vara). Till exempel borde ditt önskemål för Schweiz gå att genomföra. Att bandy generellt skulle kopplas till en viss uppsättning språk är det dock svårt för ett datorprogram att veta, om man inte skapar något som lär sig om just dina preferenser (och sådan komplexitet har en rad problem). Ett botemedel vore att tillåta tillräckligt många språk för att man sällan skulle tränga ut något språk man använder (då skulle du ha norska och ryska också för Schweiz). Man skulle ganska snabbt lära sig att hitta i sin egen språklista. För dig eller mig skulle antagligen ett tjugotal språk kunna fungera (också om jag föredrar den kompletta listan). Det nuvarande antalet är valt för att listor med fler än nio punkter i regel är svåra att gestalta, men en längre bekant lista torde ha en fördel framom en mer varierande kort lista. --LPfi (diskussion) 4 mars 2017 kl. 13.03 (CET)

För smala ämnen är det troligt att de flesta artiklar inte finns på så många språk. Inom t.ex. bandy bör de tio språk som visas räcka för att oftast få med ryska, finska, och norska. Vill man (inloggad) alltid se länkar till ett visst språk kan man lägga till regler -i sin special:mypage/common.css. T.ex. för ryska:
li.interwiki-ru { display: list-item !important; }
För andra språk får man byta "ru" i "interwiki-ru" till språkkoden för det språk man vill se. EnDumEn 4 mars 2017 kl. 13.26 (CET)
Ja, men det löser ju inte problemet att man vill se olika språk i olika artiklar. Läste du inte vad jag skrev? Bandy Hoppsan (diskussion) 4 mars 2017 kl. 19.27 (CET)
Som LPfi säger skulle det vara extremt svårt eller omöjligt att göra ett skript som väljer "rätt" språk oavsett ämnesområde. Om du vill ha ryska, finska och norska – men inte nahuatl, yoruba eller indonesiska – i artiklar om hockey/bandy, så har det rimligtvis att göra med förekomsten av is på de ställen där dessa språk talas. Det är enkelt för människor som du och jag att göra sådana kopplingar, men nästintill omöjligt för datorer (återigen förutsatt att ämnesområdet är godtyckligt). Du får helt enkelt kryssa bort kompakta språklänkar här om du inte gillar det (och om du vill ta bort det på alla Wikimediaprojekt utan att göra det manuellt på alla ställen så får du kryssa i den här finessen och sedan gå till Special:Tom sida och slutligen klicka på knappen för att ta bort det på alla projekt). Nirmos (diskussion) 4 mars 2017 kl. 21.34 (CET)
Nirmos, om du tror att jag framför mina synpunkter av egenintresse, så har du jättefel. Jag vet redan att man kan ändra sina egna inställningar. Dem jag tänker på är alla oinloggade och ovana användare, som med den här lösningen aldrig kommer att hitta rätt språklänkar. Det gamla systemet har varit oerhört lättnavigerat, det har bara varit att leta rakt upp och ner i den alfabetiska listan. Nu kommer det inte att fungera längre. Och som du också skriver, är det nästintill omöjligt för datorer att göra de kopplingar som krävs. Det är ju ett sort, stort argument emot hela idén. Om jag finge bestämma, skulle det här med kompakta språklänkar skrotas omedelbart. För allas bästa. Bandy Hoppsan (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.48 (CET)
Fast den data som finns antyder bestämt att det inte har varit lättnavigerat eftersom folk inte har använt språklänkarna lika mycket som när listan blir kortare, trots att den varit fullständig. Beslutet att införa det här är ju inte tagit helt ur luften lite på chans. Vad det gäller argumentet om att förändring leder till nyfikenhet lite längre upp, så skulle vi förstås se det med tiden i så fall, men jag ställer mig djupt skeptisk till att så många läsare skulle ens notera skillnaden och leta upp fler språk, när det stora argumentet mot är att det är krångligare att göra så. Det förutsätter att människor i allmänhet har god koll på hur våra länkar ser ut – men väldigt många har inte ens noterat att det finns en "redigera"-knapp och att vem som helst kan skriva. /Johan (WMF) (diskussion) 12 mars 2017 kl. 03.32 (CET)
Men, skall tilläggas, jag skall inte sitta här och försöka övertyga alla om att de måste vara övertygade om att det här utan tvivel måste vara en god sak. Min huvudsakliga poäng är att försöka förtydliga hur språkteamet har resonerat och på vilka grunder den här utvecklingen är gjord. /Johan (WMF) (diskussion) 12 mars 2017 kl. 22.00 (CET)
Nej, data säger inte att det inte har varit lättnavigerat tidigare. Data säger bara att folk inte har använt språklänkarna lika mycket tidigare. Varför, kan man bara spekulera i. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 15.13 (CET)
Jag föreslår att ändringen omedelbart avaktiveras. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 15.21 (CET)
Jag håller inte med. Förändringen är bra och statistiken pekar också på att förändringen är positiv. dnm (d | b) 30 mars 2017 kl. 18.21 (CEST)
Finns det statistik på hur användningen har utvecklats? Ovan påpekades att den ökade användningen kunde bero på att nya element attraherar fler klick. Nyhetseffekten borde avta med tiden, medan en nyttig funktion borde upptäckas av allt flera. En tid efter ibruktagandet borde det alltså gå att säga om utformningen i sig ger större användning av språklänkarna. --LPfi (diskussion) 31 mars 2017 kl. 09.26 (CEST)
Det finns statistik, men jag har påpekat ovan varför den inte är tillförlitlig i sammanhanget. Statistiken visar inte det som Dnm och andra påstår att den visar. Pepparkaksgubbe (diskussion) 10 april 2017 kl. 12.03 (CEST)

Språklänkar[redigera | redigera wikitext]

Varför syns inte alla språklänkar på en gång längre om det finns många? Nu verkar det som om man måste leta efter dem i en särskild lista som känns instabil, bortsett från några till synes slumpmässigt utvalda som fortfarande syns på sidan. Kan det ändras tillbaka? --83.251.64.88 (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.01‎ (Signatur tillagd i efterhand.)

Om du är inloggad kan du nog göra en del med inställningar och stylesheets. Har du ett konto på Wikipedia? - Tournesol (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.05 (CEST)
Kan vem som helst göra den ändringen, bara man är inloggad? Jag trodde att man behövde vara någon form av administratör för att göra det så att språklänkarna kommer tillbaka för oinloggade användare. --83.251.64.88 (diskussion) 29 mars 2017 kl. 10.29‎ (Signatur tillagd i efterhand.)
Inte ens administratörer kan ändra för oinloggade. Inloggade kan däremot ändra för sig själva. --Boⅳⅰᴇ (🖉) 29 mars 2017 kl. 10.31 (CEST)
Se även avsnittet #Kompakta språklänkar – uppföljning ovan. /NH 29 mars 2017 kl. 10.33 (CEST)
Då så. Jag ber alltså administrationen att ändra på detta. Det borde jag kanske ha varit tydligare med från början. Det borde ju finnas någon överadministratör som kan ändra tillbaka, eftersom det har ändrats av någon.
Tack för synpunkten! Detta har diskuterats ingående och motståndet har, om jag minns rätt, varit praktiskt taget kompakt, men det har införts ovanifrån, över våra huvuden. Det kan givetvis ändras från samma håll, men så vitt jag förstår inte av någon på svenskspråkiga Wikipedia. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2017 kl. 17.45 (CEST)
Vill man prata med utvecklarna i språkteamet som ligger bakom det här och förklara vad man tycker borde ändras med hur språklänkarna fungerar går det att göra det på mw:Talk:Universal Language Selector/Compact Language Links – tyvärr talar de inte svenska. Annars vidarebefordrar jag förstås vad som sägs här, men jag tror inte att det är lika effektivt. /Johan (WMF) (diskussion) 29 mars 2017 kl. 18.03 (CEST)
Den sidan har Flow, den tar jag inte i med tång! -- Innocent bystander (diskussion) 30 mars 2017 kl. 07.37 (CEST)
Vill man framföra någonting särskilt till språkteamet så vidarebefordrar jag förstås gärna det också, som sagt, och har pekat dem på diskussionen; det är bara mer effektivt att prata direkt med dem än med mig.
(Tycker man att det här är potentiellt användbart men ger konstiga förslag har jag särskilt poängterat effekten av att lansera innan språkinformationen för det geografiska området är fyllig nog att hjälpa till särskilt mycket – jag har börjat rota i att försöka fylla på den själv, men mest hittat källor för förstaspråkstalare snarare än hur många som förstår språket. Detta är anledningen till att interlingua och jiddisch är vanligare förslag än norska eller tyska.) /Johan (WMF) (diskussion) 31 mars 2017 kl. 17.11 (CEST)
Med Mediawiki:Common.css kan man visa alla språk för alla användare. Men då kan inte heller inloggade själva välja att visa kompakta språklänkslistan. /EnDumEn 31 mars 2017 kl. 19.00 (CEST)
Nej, jag vill inte se en till superprotect-skandal där svwiki skulle stå i centrum. Jag har precis skrivit en finess (MediaWiki:Gadget-disableCLL.js) som tillåter även oinloggade att ta bort kompakta språklänkar för resten av webbläsarsessionen. Någon får sätta den till default i stället. Nirmos (diskussion) 1 april 2017 kl. 01.22 (CEST)
Hela det här med att gömma språklänkarna är ju en skandal i sig. Varför vill du inte medverka till att det åtgärdas? Kan det inte återställas någon gång, så att man kan använda Wikipedia som vanligt igen? (Det finns ju ingen bättre lexikontjänst på nätet än att kolla språklänkarna på Wikipedia, men det förutsätter att de syns.)83.251.64.88 8 april 2017 kl. 15.55 (CEST)
Jag har gjort mer än någon annan för att tillåta användare att tacka nej till kompakta språklänkar. Det som saknas är konkreta kommentarer om att sätta MediaWiki:Gadget-disableCLL.js till default. Nirmos (diskussion) 10 april 2017 kl. 11.42 (CEST)
Det saknas inte alls konkreta kommentarer om att normala språklänkar skall vara default, det har jag och andra förespråkat på https://www.mediawiki.org/wiki/Talk:Universal_Language_Selector/Compact_Language_Links. Pepparkaksgubbe (diskussion) 10 april 2017 kl. 11.50 (CEST)
Nu har jag lagt ett förslag om det på MediaWiki-diskussion:Gadget-disableCLL.js också. Pepparkaksgubbe (diskussion) 10 april 2017 kl. 11.53 (CEST)
Egentligen är det inte en gadget som behövs, utan det som behövs är att hela den här idén med kompakta språklänkar skrotas och tas bort. Om inte normala språklänkar kan göras till default så borde kompakta språklänkar inte ens kunna vara ett val att göra. Det här börjar kännas rejält löjligt. Pepparkaksgubbe (diskussion) 18 april 2017 kl. 10.46 (CEST)

Jasmine Kara[redigera | redigera wikitext]

Hej, vet ej vart jag ska framföra detta meddelanden men skriver här. Användaren Kakan88 (diskussion) har gjort förändringar i artikeln om sångerskan Jasmine Kara. Jag kontaktade sångerskan på hennes sociala medier, och hon har bekräftat för mig att hon som är användaren Kakan88. Hon har även gjort flera ändringar på engelska Wikipedias artikel om Jasmine också. Jag vet inte hur SVWiki förhåller sig till att sångare, skådespelare osv gör förändringar i sina egna artiklar. Här på SVWiki har hon ej gjort några stora ändringar ännu dock. --BabbaQ (diskussion) 4 april 2017 kl. 10.36 (CEST)

Så länge det gäller rättande av rena faktafel etc tror jag ingen har invändningar. I övrigt går åsikterna bland etablerade användare isär. /NH 4 april 2017 kl. 10.51 (CEST)
Hennes ändringar på engelska Wikipedia har blivit ogjorda. Hon skrev till mig att hon inte förstår hur sig på Wikipedia och hur man gör. Men här på SvWiki verkar hon inte har gjort några ändringar som behövs göras ogjorda. --BabbaQ (diskussion) 4 april 2017 kl. 11.03 (CEST)
Jag har mallar hennes tillägg med "källa behövs", och uppmanat henne att källbelägga tillägget, och att tänka på intressekonflikt. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 4 april 2017 kl. 12.58 (CEST)
Det där är definitivt ett brott mot intressekonflikten. Jag är dock frågande till den där meningen från BabbaQ om att sångare och skådespelare skulle tydligen stå över intressekonfliktmallen? Vart står det nånstans? DIEXEL (diskussion) 4 april 2017 kl. 19.29 (CEST)
Jag kanske är trött i huvudet men vart har jag skrivit det? Snarare frågar jag väl rent allmänt hur SvWiki står i frågan om kändisar som redigerar sina egna artiklar. --BabbaQ (diskussion) 4 april 2017 kl. 19.49 (CEST)
Det är självfallet intressekonflikt oavsett yrke. DIEXEL (diskussion) 4 april 2017 kl. 19.54 (CEST)
Fast det är en skillnad om en polis skriver i polis relaterade artiklar. Eller rörmokare som redigerar om rörmokeri, än en artist som skriver i sin egna artikel. Jag har aldrig varit med om detta scenariot innan, därav frågan till andra. Har inte lagt in någon egen värdering.--BabbaQ (diskussion) 4 april 2017 kl. 20.11 (CEST)
Men håller med. Spelar ingen roll om det är Jasmine eller om det är Stefan Löfven som redigerar sin egen artikel. Rent i sakfrågan.--BabbaQ (diskussion) 4 april 2017 kl. 20.12 (CEST)
Det är med kändisar som med företagare... Redigerar de neutralt om sig själv/företaget så att mer fakta kommer in är det inte något att anmärka på (de kan ju ha anonyma användarnamn så man inte märker det), men börjar redigerngarna gå mot pov så är det. Jag ser intressekonfliktmallen som en varning att man skall vara extra noga med att vara neutral om man redigerar om frågor närstående sig själv. Ribban för en kortare eller längre blockering är lägre vid intressekonflikter. Adville (diskussion) 5 april 2017 kl. 22.37 (CEST)
Precis så, det finns inte något konsensus för "förbud" att redigera om sig själv eller sina personliga intressen. Men, alla redigeringar ska alltid vara NPOV, oberoende av vem som gör dom. Man kan alltså inte bryta mot wikipedia:intressekonflikt, man kan bara vara så hemmablind att man uppfyller de problem som finns med att redigera artiklar där det finns starka personliga intressen. Och de problemen kan man uppmärksammas om. Fortsätter man att redigera utan att vara neutral så är det Wikipedia:Neutral synvinkel man bryter mot, på grund av intressekonflikt.--LittleGun (diskussion) 6 april 2017 kl. 07.22 (CEST)

Etniska minoriteter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Angående alla de ganska nyligen skapade artiklarna om etniska minoriteter i Sverige, exempelvis Kineser i Sverige. De är välskrivna, men jag har några invändningar.

Första meningen lyder: "Till kineser i Sverige räknas personer som bor i Sverige och som har sitt ursprung i Kina." Den rimmar enligt mig illa med infoboxen till höger, där det står hur många som sammanlagt finns här. Problemet är att man bara räknar med dels födda i Kina och dels födda i Sverige med föräldrar födda i Kina. Det är missledande för att det enligt mig finns många fler människor i Sverige med ursprung i Kina än vad de två otillräckliga kriterierna i infoboxen täcker upp. Dessutom borde kriterierna stå även i inledningen.

Därtill bidrar även den andra meningen och tabellen, som båda anger hur många som är födda i Kina, till samma missvisning. Slutligen behöver ordet ursprung tydligt definieras i var och en av dessa artiklar, eftersom ordet i dessa sammanhang kan betyda så många olika saker. Som jag ser det är det alldeles för exkluderande. Varför har just dessa två kriterier valts, och inte fler? Det måste tydligt framgå. Utopiantos (diskussion) 4 april 2017 kl. 13.20 (CEST)

Potentiellt intressant är att svenska myndigheter har en definition av begreppet utländsk bakgrund, som kanske är mer rimlig än vad specifikt svenska definitioner vanligtvis är eftersom artiklarna också handlar om Sverige. /Julle (disk.) 4 april 2017 kl. 13.32 (CEST)
Och amerikansk statistik bygger väl på hur folk klassar sig själva i samband med folkräkningar?! -- Innocent bystander (diskussion) 4 april 2017 kl. 16.31 (CEST)
Jo. Fast vi har ju ingen form av etnisk registrering i Sverige; det är ju inte som om vi bara kommer att räkna hankineser – jag förmodar att mongoler från Inre Mongoliet också kommer att räknas som kineser i svensk statistik, eftersom vi bara ser till land, medan vi inte räknar folk från Singapore där kineser är den dominerande etniska gruppen. /Julle (disk.) 4 april 2017 kl. 19.09 (CEST)

Det är två skilda aker som kan diskuteras:(1) Vem omfattas av statistiken, (2) Vem är intressant för Wikipedia,?

Den offentliga statistiken registrerar födelseort. Den som är född i Kina av etniskt svenska föräldrar, till exempel ett missionärsbarn som Lars Österlin räknas då in i den kinesiska gruppen, där han inte etniskt hörde hemma. Den som är född i Sverige av två utlandsfödda föräldrar räknas också bland utlänningarna. Om föräldrarna är från olika lländer, räknas de efter moderns födelseort. Om en svnsk fflicka ,som är adopterad från Korea, får barn med en svensk, är barnet svenskt. Om fadern är från Norge, är barnet koreansk invandrare. Så har jag fått det förklarat här i Norge, där jag bor. Jag antar att man räknar på samma sätt i Sverige.

Det finns goda skäl för att statistiken görs på detta sätt. Så änge om konstigheterna är få, påverkar de inte statistikens användbarhet.

Så är frågan vilka personeri Sverige av utländsk härkomst är intresanta för Wikipedia. Jag menar att dessa också imfattar personer som inte går in under beteckningen svenskar. Två exempel: Den norske filosofen Harald Ofstad var i mer än 30 år professor i Stockholm, men flyttade tillbaka tillNorge som pensionär. En myycket känd person i 1800-talets Stockholm var den portugisiske diplomaten Soto Maior. Ingen kan påstå att dessa var svenskar, men de är relevanta i en artikel om norrmän respektive portugiser i Sverige.

I stället för "Kända svenskar..." bör överskriften till namnlistorna vara "Personer i Sverige med X bakgrund". Ordet "kända" bör undvikas. Vi kan inte ha andra kriterier på kändisskap för dessa listor än dem som gäller generellt för svenskspråkiga Wikipedia.Roufu (diskussion) 5 april 2017 kl. 10.16 (CEST)

Man ska nog inte blanda ihop etniska minoriteter med invandrad från eller bakgrund i eller liknande. Minoritet är något annat och norrmannen som bott här några decennier räknas knappas. Edaen (diskussion) 5 april 2017 kl. 10.44 (CEST)
Sverige har 5 erkända nationella minoriteter. Det är judar, romer, samer, tornedalingar och sverigefinnar. Vi diskuterar inte dem utam artuklar om invandrargrupper generellt. Här har kineser varit ett exempel (29000 i Sverige), men också 46000norrmän och 3775 portugiser är med.Dessa artiklar har alla rubriker av typen "Svenskar med X bakgrund". Här kommer samhällsdebattören och filosofen Harald Ofstad samt den legendariske António de Soto Maior da Cunha i kläm. De satte spår efter sig i Sverige, men de blev aldrig svenskar. Roufu (diskussion) 5 april 2017 kl. 17.20 (CEST)
Det är inte de etniska minoriteterna som har officiell status utan minoritetsspråken. Den enda etniska registrering som förekommer är vilka som är röstberättigade till Sametinget. /Ascilto (diskussion) 5 april 2017 kl. 17.38 (CEST)
Kanske är det så som Ascilto skriver. Jag googlade och läste om ämnet på en sida fån Länsttyrelsen i Stockholms län:
"De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli."
Men detta är en avspårning. Frågan jag försöker ta upp är om det endast ärsvenskar med invandrarbakgru d, som är intressanta för invandrarartiklarna vi diskuterar. Roufu (diskussion) 5 april 2017 kl. 23.41 (CEST)
Tack, Roufu, det visade sig att jag hade fel. I Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk står det:
2 § Nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar i enlighet med Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3).
Resten av lagen handlar om minoriteternas rätt att använda sina språk i kontakt med myndigheter inom specificerade områden. Fortfarande sker ingen annan registrering än i samband med val till Sametinget. Hos SCB kan jag inte heller hitta att de för någon statistik över nationella minoriteter, bara över svenskar med utländsk bakgrund. /Ascilto (diskussion) 6 april 2017 kl. 14.05 (CEST)
PS. Länk till SÖ 2000:2 Ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. /Ascilto (diskussion) 6 april 2017 kl. 14.15 (CEST)

Placering av uppgift om föräldrar i biografiartiklar[redigera | redigera wikitext]

Tostarpadius och jag har olika uppfattningar om praxis för detta i artikeln om Johan Westerholm. Jag har sedan länge uppfattat att praxis är att familjeförhållanden läggas sist i artikeln och har också flyttat i enlighet med detta i hundratals artiklar. Detta enligt principen det viktigaste (gärningen) skall belysas främst. Jag har också ett bestämt minne detta har varit upp och fått konsensus på Bybrunnen men att det var många år sedan (5-6). Däremot har jag ofta låtit vara om de står först i biografin (eller det handlar om adel och kungligheter).Yger (diskussion) 5 april 2017 kl. 11.31 (CEST)

Det Yger talar om har varit praxis. Jag menar också att det är rimligt att det hamnar sist när Wikipedia används som en genealogisk databas. Själv avlägsnade jag förut konsekvent alla upgifter om giftermål och föräldrars namn från artikeln, när det inte handlade om anhöriga som var encyklopdiskt relevanta personer. Det gör jag inte längre, men jag avstår i regel från att själv lägga in dem. Sådant som binder samman våra artiklar anser jag däremot vara viktigt i inledningen. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2017 kl. 11.43 (CEST)
För artiklar med ett biografiskt upplägg kommer uppgifter om föräldrar ofta naturligt in i artikeln direkt efter inledningen; partner och eventuella barn är inte lika självklara. Om förälder skall nämnas i inledningen bör avgöras från fall till fall, men när iaf en förälder varit verksam inom liknande område anser jag att de bör kunna få plats där (jmf t.ex. artikeln om nyligen bortgångne Gösta Ekman den yngre). I det här fallet är artiklarna så korta att det inte spelar så stor roll var uppgifterna står med.
andejons (diskussion) 5 april 2017 kl. 15.11 (CEST)
Min upfattning i ämnet är densamma som Yger i inledningsstycket ovan. Jag var tydligen för snabb att flytta text i artikeln eftersom den är under diskussion. Den diskuterade infon bör alltså flyttas från inledningen eftersom infon inte ingriper i artikelsubjektets livsgärning och inledningen skall vara ett kort sammandrag av denna, även om artikeln i sig är kort.-Wvs (diskussion) 5 april 2017 kl. 15.50 (CEST)
Familjeförhållanden ska i alla fall inte stå i ingressen, där ska det stå vem artikelsubjektet är och varför han/hon är relevant. Däremot är det naturligt att föräldrarna nämns tidigt i en kronologiskt uppbyggd artikel. /ℇsquilo 5 april 2017 kl. 19.08 (CEST)
Jag föredrar att längre avsnitt om familjen hålls samman och då är placeringen sist naturlig. Är det en längre biografi, där den sammanfattande inledningen också har ett större omfång, är att ha föräldrar först i biografiavsnittet också tänkbart. Min poäng är inte att det behöver se likadant ut, utan att det får avgöras från fall till fall. Jag uppfattar det som naturligt att ha det först i det fall som föranledde detta samtal på grund av att ingressen annars bara utgjordes av en mening och med hänsyn till att modern är så känd för oss som är litet äldre (mer som generaldirektör för Socialstyrelsen än som riksdagsledamot för Folkpartiet) att den första frågan när man ser en yngre Westerholm nog blir om han är släkt med henne. Den uppgiften bör därför vara lätt att hitta. Tostarpadius (diskussion) 6 april 2017 kl. 06.39 (CEST)

Ljud till RecentChangesStream[redigera | redigera wikitext]

RecentChangesStream (som kan kryssas i här) har nu stöd för att kunna spela upp ljud när en ny redigering dyker upp som har ett märke på sig. Eftersom alla märken inte kommer från filter finns en vitlista på märken som inte räknas (i skrivande stund mobile edit, mobile web edit, visualeditor, visualeditor-switched och visualeditor-wikitext). Den ljudfil som används just nu är c:File:Music box notes 6.ogg, men användare kan byta eller helt stänga av ljud genom att klicka på "Inställningar" i verktygslådan i vänstermenyn (när man är på Wikipedia:Senaste ändringar/Flöde) och sedan gå längst ned i dialogrutan. En viktig detalj för den som vill byta ljud är att adressen måste gå till uppladdningssidan, inte till filbeskrivningssidan. Förslag på andra märken som ska läggas till i vitlistan, andra ljudfiler, frågor och feedback mottages tacksamt. Nirmos (diskussion) 5 april 2017 kl. 13.23 (CEST)

Hmm, enda sättet att komma ur Inställningar-dialogen verkar vara att trycka på Esc på tangentbordet. Det känns lite okonventionellt. Får man önska sig en "Spara"-knapp i själva dialogrutan? Och hur gör man om man ångrar det man just kryssat i och inte vill att det ska sparas? --Larske (diskussion) 5 april 2017 kl. 17.39 (CEST)
Larske: Tack! Jag har lagt till en knapp för att stänga dialogrutan nu. Det är tyvärr inte något som medföljer de nya dialogrutorna, så man får göra det själv. Jag har tagit upp det med MediaWiki-utvecklarna, men de verkar inte se det som ett problem.
När det gäller en knapp för att spara: Det går såklart att göra det, men det är inte uppenbart för mig vad vinsten med det skulle vara. Det är klart att en spara-knapp räddar en om man gör fel, men det går också att glömma att spara. Så som jag har gjort det är det enkelt att ändra och enkelt att ändra tillbaka. Nirmos (diskussion) 5 april 2017 kl. 21.07 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Nu blir man inte lika "ställd". Men i min dialog är ingen av kryssrutorna under "Välj vilka namnrymder du vill visa" ifyllda och ändå visas det en massa ändringar. Det verkar vara så att "inga rutor ikryssade" tolkas på samma sätt som "alla rutor ikryssade". Det kanske skulle framgå av dialogtexten att det är så, för det är inte alls självklart. --Larske (diskussion) 5 april 2017 kl. 21.22 (CEST)
Jag förklarar gärna på MediaWiki-diskussion:Gadget-RecentChangesStream.js varför jag har gjort som jag har gjort (det är inte riktigt Bybrunnen-material). Min poäng med mitt första inlägg här var att det nu går att hitta en stor andel klotter med minimal tidsinvestering, eftersom ljuduppspelningen tillåter en att göra något annat. Vill man hitta allt klotter måste man naturligtvis vara närvarande, eftersom våra filter inte hittar allt klotter. Nirmos (diskussion) 6 april 2017 kl. 18.48 (CEST)

Halvfärdiga artiklar vid publicering...[redigera | redigera wikitext]

Hur kommer det sig att det accepteras att användare skapar artiklar som är inte ens klara vid publicering? Det finns flera användare (oavsett hur etablerade de är!) som gör på det viset och masspammar artikeln med ändringar, översättningar och nya större tillägg. Jag anser att artikeln ska vara så gott som klar när man väljer att trycka på publiceringsknappen och INTE använda den som en förhandsgranskning. Men som jag skrev så verkar det accepteras mer och mer idag på den här webbplatsen, jag hade dock hellre sett att det borde finns en mycket striktare policy att de ska skickas omedelbart till användarnas sandlådor eller om den är väldigt haltande så ska den raderas på grund av "oartikel" eftersom artikeln ska inte vara i artikelrymden om den är egentligen under fortsatt redigeringsläge(?) hos artikelskaparen. Småändringar, något tillägg som man har glömt eller något stavfel är ju sak samma om det åtgärdas efteråt men det behövs vara mer hårdhäntare mot såna där halvfärdiga artiklar. Visst, man säger ju att Wikipedia är ett projekt för gemenskapen men det är otroligt tröttsamt att se såna där artiklar och där det händer att andra får städa och färdigställa den, en skyldighet som artikelskaparen bör egentligen ha...Suck. DIEXEL (diskussion) 4 april 2017 kl. 17.53 (CEST)

Men vad är problemet? /NH 4 april 2017 kl. 17.57 (CEST)
Jag tror nog jag ser mest av nya artiklar, och jag delar inre din uppfattning att detta är ökande eller ett problem. Nya mycket korta ofärdiga utan källor raderar jag i vanliga fall. Artiklar man lagt ner möda på låter jag ofta ligga till sig en stund, och avpatrullerar inte dessa. Och då kan jag återkomma efter ett antal timmar eller ett dygn, och då antingen komplettera, malla eller flytta. Yger (diskussion) 4 april 2017 kl. 18.13 (CEST)
NH: Att det skapas artiklar som är halvfärdiga och borde inte vara publicerade innan artikelskaparna har gjort klart dessa, för att vissa tror att publiceringsknappen är egentligen förhandsgranskningsknappen och då måste användaren massändra i en redan publicerad artikel. Hur svårt är det att göra klart det man hade tänkt att skriva om artikelämnet innan man publicerar artikeln i artikelrymden? DIEXEL (diskussion) 4 april 2017 kl. 19.35 (CEST)
Utan att ta ställning i sakfrågan: om man skriver någorlunda mycket vill man spara någonstans, så att arbetet inte går förlorad för att webbläsaren får något fel. Man kan spara i en sandlåda, men då måste kategorier etc. fixas efteråt, eller på den egna datorn, men det kräver en del handarbete. Så om man tror att man får artikeln i vettigt skick någorlunda snabbt så är det naturligt att publicera den som halvfärdig. Jag brukar försöka försäkra mig om att artikeln inte innehåller okontrollerad (möjligen felaktig) information, men i övrigt kan den vara ganska halvfärdig. Och ibland blir man avbruten så att den halvfärdiga artikeln blir liggande. I Många fall är det ändå bättre än att den inte alls blivit publicerad. --LPfi (diskussion) 5 april 2017 kl. 00.52 (CEST)
Halvfärdiga artiklar som man inte vill ha i sandlådan kan man spara på sin egen dator, t.ex. i Wordformat. Deryni (diskussion) 7 april 2017 kl. 07.22 (CEST)
Det kan man, men det är ganska jobbigt. Jag brukar använda Emacs för ändamålet, men skillnaden mellan att trycka spara å ena sidan och att markera texten, klistra in den, radera den gamla texten, och kontrollera att man fick med det man skulle å den andra är betydande. Emacs har i och för sig moduler som tillåter att man får igång Emacs då man trycker Redigera (och sedan lätt kan spara lokalt och ändå få normala förhandsvisningar), men man sätter knappast upp systemet för enstaka artiklar. Om man använder Word blir det väl dessutom en del puts mellan varven. --LPfi (diskussion) 7 april 2017 kl. 11.13 (CEST)
Jag tycker att attityden snarare har blivit hårdare på senare år, artiklar raderas snabbt istället för att kompletteras upp med t. ex kategorier. Är det inte ett samarbetesprojekt? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 5 april 2017 kl. 01.10 (CEST)
Jag håller med Le Lapin Vert. Jag tycker att det är mycket bättre att flytta en undermålig artikel till skribentens sandlåda än att radera den. Jag vet av egen erfarenhet från min första artikel att jag då inte visste hur den personliga sandlåda fungerade, utan jag skrev direkt i artikelrymden. Det är möjligt att vi skrämmer bort nya skribenter om vi raderar dess första försök. Mvh --Bairuilong (diskussion) 5 april 2017 kl. 04.45 (CEST)
Som Le Lapin Vert| och Bairuilong. Det finns ett litet problem med sandlådorna, och det är att vi är dåliga/försiktiga att hjälpa till där. Men det är trots allt bättre än att radera. Allra bäst blir det de gånger vi mäktar med att fixa till artiklarna "on the fly". Fast jag tycker etablerade användare har en skyldighet att hålla en miniminivå, men just nu finns ingen som konsekvent slarvar vad jag vet.--LittleGun (diskussion) 5 april 2017 kl. 08.06 (CEST)
Jagg förstår fortfarande inte inte riktigt vad DIEXEL syftar på. Det finns inget i tekniken som stoppar halvfärdiga artiklar. Det är vi användare som får hålla efter sånt. jag minns att minuterna innan det första inlägget ovan tog Diexel hand om en stubbe (en enradare om något berg om jag minns rätt) och som strax därpå också blev raderad. Jag kan tyvärr inte kolla upp det närmare eftersom jag inte ser raderade sidor längre. Jag hoppas att det inte så att Diexel förväntar sig att Någon Annan borde ha tagit hand om den? --MagnusA 5 april 2017 kl. 08.20 (CEST)
Jag misstänker det handlade om Lista över Youtube-kanaler med flest prenumeranter som skapades mycket ofärdig, se också dess diskussionssida. Och till Lapin Vert vad jag vet har ingen artikel raderats pga avsaknad av kategorier, tvärtom läggs dessa till tämligen konsekvent om de saknas. Yger (diskussion) 5 april 2017 kl. 09.05 (CEST)
Jag ser inte heller någon ökning av ofärdiga artiklar som publiceras. Oskicket har funnits länge, men ökar inte. Med ett vänligt bemötande skrämmer man inte bort nya skribenter som har för bråttom. Drivkraften att skriva i uppslagsverket vill vi ju inte stäcka. Deryni (diskussion) 7 april 2017 kl. 07.22 (CEST)

Start of the 2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees elections[redigera | redigera wikitext]

Please accept our apologies for cross-posting this message. This message is available for translation on Meta-Wiki.

Wikimedia-logo black.svg

On behalf of the Wikimedia Foundation Elections Committee, I am pleased to announce that self-nominations are being accepted for the 2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees Elections.

The Board of Trustees (Board) is the decision-making body that is ultimately responsible for the long-term sustainability of the Wikimedia Foundation, so we value wide input into its selection. More information about this role can be found on Meta-Wiki. Please read the letter from the Board of Trustees calling for candidates.

The candidacy submission phase will last from April 7 (00:00 UTC) to April 20 (23:59 UTC).

We will also be accepting questions to ask the candidates from April 7 to April 20. You can submit your questions on Meta-Wiki.

Once the questions submission period has ended on April 20, the Elections Committee will then collate the questions for the candidates to respond to beginning on April 21.

The goal of this process is to fill the three community-selected seats on the Wikimedia Foundation Board of Trustees. The election results will be used by the Board itself to select its new members.

The full schedule for the Board elections is as follows. All dates are inclusive, that is, from the beginning of the first day (UTC) to the end of the last.

  • April 7 (00:00 UTC) – April 20 (23:59 UTC) – Board nominations
  • April 7 – April 20 – Board candidates questions submission period
  • April 21 – April 30 – Board candidates answer questions
  • May 1 – May 14 – Board voting period
  • May 15–19 – Board vote checking
  • May 20 – Board result announcement goal

In addition to the Board elections, we will also soon be holding elections for the following roles:

  • Funds Dissemination Committee (FDC)
    • There are five positions being filled. More information about this election will be available on Meta-Wiki.
  • Funds Dissemination Committee Ombudsperson (Ombuds)
    • One position is being filled. More information about this election will be available on Meta-Wiki.

Please note that this year the Board of Trustees elections will be held before the FDC and Ombuds elections. Candidates who are not elected to the Board are explicitly permitted and encouraged to submit themselves as candidates to the FDC or Ombuds positions after the results of the Board elections are announced.

More information on this year's elections can be found on Meta-Wiki. Any questions related to the election can be posted on the election talk page on Meta-Wiki, or sent to the election committee's mailing list, board-elections(at)wikimedia.org.

On behalf of the Election Committee,
Katie Chan, Chair, Wikimedia Foundation Elections Committee
Joe Sutherland, Community Advocate, Wikimedia Foundation

Posted by MediaWiki message delivery on behalf of the Wikimedia Foundation Elections Committee, 7 april 2017 kl. 05.36 (CEST) • Hjälp till att översätta till ditt språkGet help

Nominera någon till Wikimediapriset 2017[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia-dagen 2017, 22 april, delas det första Wikimediapriset ut. Priset går till en person som gjort en särskilt stor insats för att sprida fri kunskap under det senaste året, och Wikimedia Sveriges styrelse utser vinnaren. Men vem borde vara första pristagaren? Nu vill vi ha din hjälp med att nominera lämpliga personer genom att skicka namn och motivering till infosnabel-awikimedia.se! Framförhållningen här är dock usel, för nomineringarna måste skickas in senast 7 april.
Passar samtidigt på att påminna om att Wikimedia Sveriges årsmöte är på förmiddagen av Wikipediadagen. Årsmötet är på Medeltidsmuseet i Stockholm, och det finns möjlighet att söka resebidrag för att kunna vara med på både årsmötet och resten av dagen. Kontakta infosnabel-awikimedia.se om du är intresserad av att komma och vill ha hjälp med finansiering av resa till Stockholm. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 7 april 2017 kl. 15.54 (CEST)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

En segelbåt och ett bibelbrev utsågs till bästa artikelbidrag under februari. Bästa nya artikel blev Briggen Galathea, medan Andra Petrusbrevet blev bästa artikelutökning. Båda artiklarna har nu också blivit Rekommenderad artikel.

Av projektets 199 nya och 90 utökade marsartiklar har 28 respektive 18 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkommen att bidra med röster eller att lista artikelbidrag. Eller att bara titta in – möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 7 april 2017 kl. 18.12 (CEST)

Egen blogg som källa[redigera | redigera wikitext]

Med hänvisning till denna redigering: https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aron_Flam&type=revision&diff=39475658&oldid=39474883 Artikelsubjektet Aron Flam påstår på sin blogg att han varit spökskrivare åt Pascalidou. Vad gäller för denna typ av källor? Enligt mig är faktumet att en kändis påstår sig ha gjort en en sådan sak i sig ett anmärkningsvärt faktum skilt från om påståendet är sant eller inte.217.214.145.10 7 april 2017 kl. 20.52 (CEST)

Mja, att någon har påstått någonting är inte nödvändigtvis relevant oavsett sanningshalt, inte en kort encyklopedisk artikel som skall beskriva det viktigaste i någons liv. Framför allt är det inte relevant i en artikel om någon annan än den som fällde uttalandet. Det måste finnas lite starkare skäl än så för att lägga in kontroversiella påståenden i artiklar om levande personer. Se gärna Wikipedia:Artiklar om nu levande personer – vi brukar ha markant högre krav på sådant här när det rör biografier, med hänsyn till att de handlar om levande personer. /Julle (disk.) 7 april 2017 kl. 21.00 (CEST)

Veckans tävling vecka 14 och följande[redigera | redigera wikitext]

"Stilla havet" och "Isbit" platsar båda i nästa veckas tävling. "Stilla havet" och "Isbit" platsar båda i nästa veckas tävling.
"Stilla havet" och "Isbit" platsar båda i nästa veckas tävling.

Just nu finns det inte någon Veckans tävling anmälda för de närmaste veckorna. Är det någon som vill ta över stafettpinnen inför nästa vecka (vecka 14)?--Historiker (diskussion) 31 mars 2017 kl. 23.11 (CEST)

 Fixat Nästa vecka arrangeras Wikipedia:Veckans_tävling/Vatten. Välkommen att skriva om Stilla havet, Flian, Niagarafallen, Mälaren, isbit, vattenpass, "Sol, vind och vatten (sång)" och en himla massa annat. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 1 april 2017 kl. 01.00 (CEST)
@Paracel63: Stort tack för det! Är det någon som redan nu har tankar på veckans tävling i vecka 15? I annat fall, fundera ut något bra tema. Jag kommer längre fram att återkomma med en tävling om Finland 1917-2017, liksom nya källtävlingar.--Historiker (diskussion) 1 april 2017 kl. 07.45 (CEST)
Nu är det snart ny vecka. Är någon ny tävling på gång?--Historiker (diskussion) 8 april 2017 kl. 21.06 (CEST)

Joachim Siöcrona[redigera | redigera wikitext]

Flyttat till Wikipedia:Wikipediafrågor#Joachim Siöcrona. --Hastrian (diskussion) 9 april 2017 kl. 15.35 (CEST)

Veckans tävling Finland 1917–2017 II[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt börjar en ny veckans tävling om Finland med anledning av landets 100-årsjubileum. Välkommen att deltaga!--Historiker (diskussion) 9 april 2017 kl. 20.42 (CEST)

SineBot[redigera | redigera wikitext]

Jag råkade snubbla på en redigering av SineBot på enwp. Jag tycker det verkar bra och smidigt att den eftersignerar inlägg. Ibland händer det jag stöter på osignade inlägg, men jag tycker det är svårt med eftersignering av andrs inlägg. Denna boten fixar det (för alla under 800 redigeringar). Kan vi inte ha en liknande bot på svwp? (Koden är inte publik just nu såg jag). Adville (diskussion) 8 april 2017 kl. 15.12 (CEST)

Jag tycker också att det låter som en bra idé eftersom det dyker upp osignerade diskussionsbidrag lite då och då. Och finns det något kortkommando för att signera andras bidrag? Eller måste man kopiera tid och namn från historiken? Lite krångligt är det i alla fall så om någon kan/har lust att programmera en sådan bot vore det uppskattat. :) Astridx (diskussion) 10 april 2017 kl. 21.12 (CEST)

Principiella tankar m a a händelserna på Drottninggatan[redigera | redigera wikitext]

Angående artikeln: Attentatet i Stockholm 2017

Jag tror att vi bör föra en principdebatt om hur vi hanterar akuta och oöverblickbara händelser och skeenden. På många sätt har utvecklingen av artikeln om händelserna vid Drottninggatan till en del präglats av ansvarskännande, källkritik och försiktighet. Bra, mycket tack vare att det tidigt kom igång en diskussion om hur vi skulle hantera händelsen. Men det kan ändå finnas goda skäl att ägna lite tid och tanke åt vad vi egentligen har berättat vid olika, korta eller långa perioder, under artikelutvecklingen. Här är ett litet axplock:

  • Vi gav artikeln en rubrik som förkunnade att det rörde sig om ett terroristdåd, trots att det inte på något sätt var fastställt.
  • Vi berättade redan kl 16.02 - d v s långt innan sjukvård och polis hade kommunicerat sin bild - att tre personer var döda. Men den mycket seriösa källan Reuters hade fel.
  • Senare lades siffran fem döda in i en faktaruta.
  • Vi har - flera timmar före gripandet - berättat för våra läsare att först en, senare ändrat till två, personer ska ha gripits.
  • Vi har placerat lastbilen i entrén till Åhléns. Verklig plats är i ett annat hörn av huset, ca 20 meter bort.
  • Vi har berättat om skottlossning vid Fridhemsplan, vilken av allt att döma inte skett.
  • Vi har angivit en felaktig exakt tid (15.00) i en faktaruta, men samtidigt varit lite vagare i brödtexten.
  • Vi har beskrivit ett händelseförlopp, som som innebär att polisen kl 15.53 fick larm om att Spendrupbilen hade kapats. Vet vi att det var bilstölden som det larmades om, och inte effekterna bilens färd?
  • Osv... Listan över förhastad o/e missuppfattad detaljredovisning kan göras betydligt längre.

Nu ska jag bemöta invändningarna:

  • Det var ju ändå mest småsaker och detaljer. Kanske i en del fall, men långt ifrån alla. Det är t ex helt avgörande information om någon misstänkt har gripits eller ej.
  • Dessutom ändrades de felaktiga uppgifterna efterhand. Javisst - men en läsare tar till sig informationen i samma ögonblick som hen läser den, och vet inte att den kommer att ändras.
  • Vi har ju bara citerat seriösa medier. Kan man inte lita på dem? Ja, så kan det kanske vara, men inte ens de är tillräckligt säkra och trovärdiga i såna här lägen. Ingen, ingen - varken nyhetsmedierna och deras redaktioner, polisen, sjukvården eller andra inblandade - har en tillräckligt god helhetsbildt.

Därför upprepar jag min inställning: Vi måste respektera och förhålla oss till att det är en himmelsvid skillnad mellan produktion av ett uppslagsverk och en realtidsrapportering om akuta händelser. Om inte annat, så är källäget avgörande. När inte ens de professionella medierna klarar att hålla sin nyhetsförmedling helt fri från förhastade slutsatser, rykten och missuppfattningar - hur ska då vi, som har ett helt annat uppdrag och sämre förutsättningar - klara av det? Jag hoppas att arbetet med den här artikeln kan vara utgångspunkt för en principdebatt om hur vi ser på produktionen av nyhetsrelaterade texter i akuta skeenden. Lindansaren (diskussion) 8 april 2017 kl. 19.48 (CEST)

I grund och botten håller jag med dig, men, wp är ett slags historiskt dokument i sådana här frågor där det går att använda artikelns historik för att få en bild av hur ett händelseförlopp rapporterades. Andra medier ändrar utan att det går att gå tillbaka och se ändringarna, här på wp går det. Uppslagsverket är ingen nyhetsförmedlare och att man går in och stryker hårt i artikeln hindrar inte att wp fungerar som tidsdokument genom historiken. Edaen (diskussion) 8 april 2017 kl. 19.56 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Min uppfattning är att vi måste acceptera och utgå från att artiklar i anslutning till dramatiska händelser skapas. Och att i inledningsskedet mycket felaktig info läggs in av ip-nummer och andra. Och att då fokus måste vara att erfarna användare snabbt rensar bort overifierad info. Och att detta samt diskussioner i detta fall skedde föredömligt. Summa: detta ger upphov till svåra och utmanande situationer som vi är på väg klara av korrekt och professionellt.Yger (diskussion) 8 april 2017 kl. 19.59 (CEST)
Instämmer med Yger. När det gäller stora och allvarliga händelser där det finns risk för kaos och snabb ryktesspridning är det bra om Wikipedia kan vara en fast punkt där det går att hitta bekräftad information - vad är det man faktiskt vet? Där har vi ett ansvar att hålla det kort och konkret och inte ryckas med och sväva ut i spekulationer och antaganden. Låt Wikipedia vara en förebild. //Vätte (diskussion) 8 april 2017 kl. 20.48 (CEST)
Men, Vätte - klarar vi det? Och vad säger vi till den läsare som faktiskt fick sin initiala bild av händelsen med stöd av felaktig information? Dessutom: Så fort det händer något av den här karaktären startar ett flöde av rykten. Mycket av det sprids och stöds av krafter som har intresse av att bistå dem som sstår bakom själva händelsen. Det finns många som har intresse av att det uppstår ryktesspridning, att allmänheten känner sig osäker och att det sprids motstridiga uppgifter. Medierna försöker hålla en vaksamhet mot detta, men det är svårt och de misslyckas ofta trots sin professionalitet och sina resurser. Varför ska då ett uppslagsverk som (jag upprepar det) har ett helt annat uppdrag, ge sig in i det spelet? Riskerna är alltför stora, och även om vi bara lurar en enda person pga att vi sprider felaktiga uppgifter har vi misslyckats med vårt uppdrag. Lindansaren (diskussion) 8 april 2017 kl. 21.00 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Problemet nu är ju att artikeln långa stunder varit väldigt fladdrig och svajig och bidragit till ryktesspridningen, precis som användare:Lindansaren beskriver. Långa perioder har artikeln uppdaterats minut för minut, ren hysteri. Det är framförallt två användare som tagit ansvar och återbördat artikeln till ett sansat och källbelagt format och de är Användare:Bensin och Användare:LittleGun som båda fått mothugg på diskussionssidan. /Ascilto (diskussion) 8 april 2017 kl. 21.03 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Jag tror att vi kan klara det om vi kan komma överens om att enbart tillåta bekräftade uppgifter i dylika artiklar. Att motverka ryktesspridning är just något Wikipedia kan vara bra på. Det största problemet med den senaste händelsen (och till viss del även tidigare) är att det inte rått konsensus kring vad som bör vara relevant att ha med och inte. Då är den här principdiskussionen viktig. (För övrigt kan jag säga att de gånger jag gick in i WP-artikeln igår fick jag bra mycket bättre överblick och konkreta fakta än av olika medier vid samma tidpunkter.) //Vätte (diskussion) 8 april 2017 kl. 21.26 (CEST)
Och hur verifierar man uppgifter när olika mediakanaler tävlar om att vidarebefordra varandras rykten? I det här fallet skottlossningen vid Fridhemsplan m.m. /ℇsquilo 8 april 2017 kl. 21.45 (CEST)
Vi behöver se till att låta bli att använda media som källa till dylika händelser - speciellt i ett initialt skede - och istället använda oss av kanaler som enbart går ut med bekräftade uppgifter, om exempelvis säkerhetspolisen. //Vätte (diskussion) 8 april 2017 kl. 22.17 (CEST)
Jag håller inte med Yger om att vi måste acceptera att artiklar skapas innan några pålitliga källor eller ens pålitliga fakta finns tillgängliga. Radera artikeln och hindra återskapande i ett dygn tycker jag borde vara standardförfarande i sådana fall. /ℇsquilo 8 april 2017 kl. 21.21 (CEST)
Jag är emot en direkt blockering av skapandet av artiklar som behandlar pågående händelser. Tycker att vi lyckades ge en överblick med bekräftade källor relativt tidigt, utan allt för mycket fluff. Vad som dock borde vara praxis i sådana här fall är att enbart skriva sånt som är bekräftat och källbelagt på statliga sidor, såsom polisen.se, sakerhetspolisen.se, regeringen.se o.s.v. Nu blev det många referenser till tidningar som i många fall skrev om saker som "bekräftade" för att sedan inte stämma. --Hastrian (diskussion) 8 april 2017 kl. 21.51 (CEST)
Jag är inte jätteorolig över just sådana händelse-artiklar som Drottninggatan. Vi har (hade?) en artikel om ett vulkanutbrott i Indonesien som förmodligen rönte mycket intresse när nyheten fortfarande var både ny och het. När medierna slutade rapportera, slutade artikeln utvecklas. Så vitt jag vet pågår vulkanutbrottet fortfarande, men jag minns inte längre vad artikeln heter och dylika artiklar tenderar att aldrig någonsin bli vettiga. -- Innocent bystander (diskussion) 8 april 2017 kl. 21.07 (CEST)
För min tid på Wikipedia är det jag skäms mest för att vi i januari 2013 i flera dagar beskyllde en stackars oskyldig städerska för Olyckan på Saltsjöbanan, för det fanns uppgifter i pressen som sa så (och ansvariga uppgav det). Men jag uppfattar vi är kunnigare i hanteringen av denna typ av händelser nu, och anser liksom Vätte vi behöver mer koncentrera oss på att hantera detta rätt än att undvika det (samt att då svika våra läsare).Yger (diskussion) 8 april 2017 kl. 21.52 (CEST)
Eftersom detta inte är en nyhetskanal (sådana här händelser rapporteras numera löpande i radio och teve - förr kanske man hade någon enstaka extra nyhetssändning mellan de ordinarie) så kanske vi kan vänta tills det finns mer fakta och läget har klarnat. Annars finns ju risken att en massa felaktigheter först kommer med och som sedan måste korrigeras hela tiden. Vi behöver kanske inte kasta oss på tangentbordet så fort en katastrof av något slag inträffat utan avvakta någon dag tills läget klarnat och antal offer etcetera blivit bekräftat. --Andhanq (diskussion) 8 april 2017 kl. 22.00 (CEST)
En orsak till att jag driver denna fråga är att jag vid åtskilliga tillfällen själv har upplevt mycket intensiva nyhetshändelser från den redaktionella sidan. Jag har arbetat med nyhetsförmedling vid några av de mest seriösa och trovärdiga redaktionerna i Sverige och själv haft ansvar för nyhetsförmedling t ex under natten då Estonia havererade och i samband med den svåra branden i Göteborg. Jag jobbade även under Palme-natten. Jag minns väl hur redaktionerna rivstartade och arbetade synnerligen professionellt. Men det slank ändå med en hel del obekräftat och ogrundat, missuppfattningar och otydligheter, i den akuta nyhetsrapporteringen. Ingen hade koll på helheten, och därmed inte heller på alla detaljer. Men nyhetsredaktionerna, och jag själv, berättade om det som vi uppfattade var riktigt, trots att det inte alltid var det. Och då var uppdraget ändå ett annat - att arbeta med just nyheter. WP har inte ens det kravet på sig. För ett uppslagsverk kan mycket väl (och bör kanske) hänvisa till att vi helt enkelt inte har till uppgift att skriva om händelser förrän de kan betraktas ur ett helt annat perspektiv. Det bästa sättet att ta ansvar är kanske att säga: "Det är inte vår uppgift". Lindansaren (diskussion) 8 april 2017 kl. 22.18 (CEST)
Ni skriver här över att ni tycker att man ska vara försiktiga med att börja skriva om dessa händelser. Detta är första gången Sverige på riktigt utsätts för ett såkallat terrordåd eller större attack. Av samma slag som vi har sett i andra delar av Europa. Självklart ska en artikel skapas om detta. Att artikeln ändras och en del uppgifter läggs till som kanske egentligen inte borde vara med i det längre loppet är naturligt. Alla stora händelser som dessa genererar stort intresse, även från er själva. Att ha attityden att att en sådan här artikel inte skulle skapas när det är just en så stor händelse är i mitt tycke att spela märkvärdig och fokusera på I-landsproblemet (behöva trycka på några tangenter för att få bort ouppdaterade fakta). Intresset för artikeln är uppenbart stor bland väldigt många användare, titta bara på diskussionsidan. Artikeln som den ser ut nu är i stort bra och har ok källor. Den engelska motsvarigheten till artikeln ligger nu också uppe på EnWikis Main page. Kom igen nu, gaska upp er.BabbaQ (diskussion) 9 april 2017 kl. 01.07 (CEST)
Vad diskussionen handlar om är inte att artikeln inte skulle få finnas, utan att den skall vara så vederhäftig att inte rykten sprids. Därför är det viktigt att enbart hålla sig till bekräftade uppgifter, men så har inte skett och det är inte okej. Alltså måste vi diskutera hur ryktesspridning skall förhindras i våra artiklar om aktuella händelser. /Ascilto (diskussion) 9 april 2017 kl. 01.31 (CEST)
Jag instämmer. Ingen här har krävt att artikeln skall bort, däremot har det framförts krav på att den ska vara vederhäftig, och det är väl närmast en självklarhet? Det kräver vi ju av alla andra artiklar, varför skulle den här vara annorlunda? Det ligger i sakens natur att det gärna förekommer spekulationer i dagspressen vid stora, traumatiska händelser av det här slaget. (Som vi, inom parantes sagt, kanske inte bör "gaska upp oss" inför?) Men vi är inte dagsmedia, vi är en encyklopedi. Förväntar man sig spekulationer i NE? Jag känner Edaen som en användare som kommer med många, kloka synpunkter, men i just det här fallet kan jag inte hålla med om talet om tidsdokument. Det kan stämma när det som läggs in är faktiska uppgifter, men rena spekulationer måste vi emm akta oss för. Vad hade hänt om vi, som vissa dagsmedia, hade publicerat namnet på Anna Lindhs första, förmodade mördare, som sedan visat sig fullkomligt osyldig? Se också Ygers ord ovan om olyckan på Saltsjöbanan, där vi faktiskt gjorde oss skyldiga till ett övertramp. Sådant hoppas jag vi slipper se igen – det är definitivt inte bra för vårt anseende. / TernariusD 9 april 2017 kl. 04.50 (CEST)
Jag tycker att aktuella händelser av detta slag ska behandlas som vilken vilken artikel som helst:
  • Är händelsen relevant för egen artikel?
  • Finns det trovärdiga källor?
  • Återger artikeltexten källorna korrekt?
Men ribban för vad som är en trovärdig källa måste ligga högt, exempelvis bekräftade myndighetsuppgifter. Uppgifter från vanligtvis pålitliga medier bör tas med en ordentlig nypa salt när det gäller realtidsrapportering. Sen måste vi alltid vara mycket restriktiva med detaljer om eventuella offer och gärningsmän. Det räcker att nämna antal bekräftat döda, skadade, efterlysta eller gripna. Varken kön, ålder eller bakgrund tycker jag behövs om det inte är ställt bortom all rimlig tvivel att uppgifterna är korrekta. Dock är kravet på att en gärningsman ska vara dömd tveksamt, exempelvis finns en artikel om Mohammed Atta (som troligtvis dog i 11 september-attackerna och därför inte dömts) och artikeln om Anders Behring Breivik skapades bara en dryg vecka efter dådet och långt innan rättegången ens påbörjats.
Fel och brister kommer alltid finnas i våra artiklar, men bästa sättet att komma åt dem är diskussion och samarbete snarare än rigorösa regelverk. Mvh Luriflax (diskussion) 9 april 2017 kl. 07.07 (CEST)
@BabbaQ: Problemet är inte om den version som ligger just nu (när nu det är) är ok, balanserad och i huvudsak korrekt. Problemet är istället att artikeln under resan dit - till den ganska bra versionen - fungerar som informationsspridare till människor som söker kunskap men får felaktigheter. Vi medverkar till att sprida okända felaktigheter, och det är väl knappast vår uppgift? Det är självklart inte heller, som du skriver, att "spela märkvärdig" när man respekterar och tar hänsyn till att det finns briser och osäkerhet i obekräftad nyhetsförmedling. Läs den här artikeln i Svenska Dagbladet idag. Den beskriver en liten del av den situation som råder i den här och liknande situationer. Och fundera då över varför ett uppslagsverk - alltså en till sitt innersta väsen helt annan samling av information än en tidning eller en nyhetssajt - ägnar sig åt att vidareförmedla okontrollerade realtidsuppgifter, när vi enkelt kan hävda att det inte är vår roll i den här komplicerade informationsströmmen. Det är t o m så att vi slipper. Lindansaren (diskussion) 9 april 2017 kl. 07.48 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Jag tycker att BabbaQs inställning är mycket olycklig. Det är ett grundskott mot Wikipedias kvalitetsarbete att skapa en artikel om en stor, allvarlig och pågående händelse på så lösa uppgifter som det har gjorts den här gången och även tidigare gånger om liknande händelser utomlands. Jag hävdar fortfarande att artikeln borde ha raderats i fredags och att det inte borde ha skapats någon artikel alls i alla fall inte innan polisens presskonferens på fredagskvällen. Innan dess fanns det inga trovärdiga källor att bygga någon artikel på. Wikipedia är ingen nyhetstjänst är en av våra riktlinjer. Där står förvisso att vi "välkomnar" artiklar om aktuella ämnen, men kravet på trovärdiga källor och verifierbarhet gäller fortfarande. Det är en enorm skillnad på att skriva om ett nyligen inträffat terrordåd och en nyligen utkämpad landskamp. /ℇsquilo 9 april 2017 kl. 08.05 (CEST)
Jag tycker att artikeln är relevant i och med att det bekräftats att det var ett terrorangrepp. Dock ska vi bli bättre på att lära oss att källkritiken måste dras till en extraordinär hög nivå vid denna typ av händelser. Jag tycker även att vi ska bli bättre på att filtrera ut vilka uppgifter som är encyklopediskt relevanta, och vilka som är att betrakta som "realtidsrapportering". Uppgifter såsom antal döda och modus operandi tycker jag är relevant att skriva om efter att uppgifterna är bekräftade. Däremot ska vi nog vara mer restriktiva med uppgifter om det pågående spaningsarbetet. Mvh --Bairuilong (diskussion) 9 april 2017 kl. 08.49 (CEST)
Tack Lindansaren för en bra och mycket intressant sammanställning över hur artikeln utvecklats. Mvh --Bairuilong (diskussion) 9 april 2017 kl. 08.49 (CEST)
Självklart är en artikel om den här typen av händelser relevant. Men det handlar inte om själva relevansen. Det handlar om att Wp inte är en nyhetstjänst. Sådana finns det en uppsjö av, press radio, teve förstås, samt direktrapportering på internet. Dessa har journalister på plats och kan sköta den rapporteringen på ett bättre sätt. Vi behöver således inta kasta oss över tangentborden så fort vi hör om någon pågående katastrofal händelse, hemma eller ute i världen. Vi kan vänta någon dag tills händelseförloppet klarnat och olika fakta blivit bekräftade av ansvariga myndigheter. --Andhanq (diskussion) 9 april 2017 kl. 09.40 (CEST)
Tycker denna principiella diskussion är bra. Jag tillhörde en av dem som försökte via relevanta och ofta tillförlitliga källor försöka få en bra indelning av och information i artikeln. Samtidigt inser jag att det vid snabba händelseförlopp kan skifta snabbt. Svårigheten för oss är att vi är ett "uppslagsverk" samtidigt som vi verkar i en digital värld där människor försöker hitta information om skeenden snabbt och här har Wiki blivit ett verktyg som många människor litar på. Ska Wiki per definition inte tillåta att nya artiklar skapas om aktuella händelser utan verifierbar information som kan finnas hos flera av varandra oberoende källor (troligen ja)? Bör man ha ett "nya artiklar råd"? Eller hur tänker vi oss att vårt uppslagsverksmål kan sammanföras med vad jag tycker börjar bli ett allmänintresse av att försöka på ett logiskt och källkritiskt sätt göra information tillgänglig. Nu har artikeln blivit kort och koncis, mer information finns och den skulle kunna utökas. Artikeln skulle kunna indelas i olika delar såsom exempelvis händelseförlopp, arbete efter händelsen, misstänkt gärningsman, omvärldens reaktioner, etc. Är det just det vi vänder oss emot? Att det då blir för mycket av "nyhetsmedia", trots att denna information kommer från officiella källor såsom exempelvis polisen? Mkallgren (diskussion) 9 april 2017 kl. 10.44 (CEST)

Jag är ju en av de som deltog aktivt i diskussionen om artikeln, och jag beklagar verkligen om jag framstått som hård och okänslig där. Jag har en oerhörd respekt för det arbete som alla inblandade lagt ner under två intensiva dygn. Däremot tycker jag att den här debatten behövs för att de traditionella medierna som det pekas på INTE längre löser sitt uppdrag att förmedla verifierade uppgifter. Allt det som gått fel i enstaka redigeringar på den här sidan har varit 100X värre i de medier som vi tycker våra användare ska förlita sig till, eftersom vi inte är en nyhetstjänst. Och det är vi inte, ska inte vara. Wikipedia är en en encyklopedi, ett uppslagsverk, och det håller jag med om till fullo. Men kika på vad det står om ett sådant verk; ”...kallas referensverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område”. Det står inget om att en encyklopedi måste vara långsammare än vad verifieringen kräver, bara för sakens skull. Under ett aktuellt skeende som det här, så finns det över tid gott om verifierbart vetande, i takt med att det släpps och bekräftas från riktiga källor, så som MSB, polisen, kommunen etc. Men det finns inte samlat någonstans, och jag menar att när den här artikeln var som bäst, så var det samlat där. I korthet, jag skulle önska att vi fyllde den uppgift som traditionella medier inte längre förmår göra. Det vore en välgärning. (några tidigare tankar på temat: Hyllar wikipedia och diskussionen om artikeln | Begreppsförvirring i tradmedia | På tal om historik och spårbarhet i tradmedia... | Om nya vs gamla medier och värde för allmänheten | Om traditionella mediers bristande självinsikt --Jardenberg (diskussion) 9 april 2017 kl. 21.09 (CEST)

Jardenberg: Lite off-topic, därför väntade jag: Jag tycker absolut inte du behöver be om ursäkt för att ha varit kall och okänslig. Tvärtom, det har du absolut inte varit. Det är snarare jag som varit det, som stenhårt slagits för att bara ha med tvärsäker fakta och inte ge utrymme för de känsloyttringar som nyhetsrapporteringen vill förmedla. Dessutom förstår jag dit syfte, att du uppfattar och uppskattar Wikipedia som en stabil och trovärdig kunskapskälla som ska ge aktiuell samhällsinformation. Som du själv säger, som en välgärning. DÅ är det okänsligt att vägra.--LittleGun (diskussion) 11 april 2017 kl. 08.17 (CEST)
Tack, Jardenberg, för att du, med dina gedigna erfarenheter, ger dig in i diskussionen. Vi kan nog vara överens om en hel del brister i de nyhetsrapporerande medierna. Det är en generellt problem som medierna ständigt brottas med och det är en ständigt levande fråga i den professionellla debatten. Vi som följer debatten noterar den återkommande medieinterna diskussionen efter olika större eller mindre publiceringshaverier. Den debatten har redan börjar även när det gäller den här händelsen.
Men nyhetsmedierna har sina system med målgruppsdefinitioner, redaktionella resurser, tidsaspekter, utgivaransvar, professionella journalister och en massa annat som styr deras arbete. Deras publiceringar är resultatet av deras möjligheter, fördelar och brister. WP har trots allt ett helt annat perspektiv - frivillighet, amatörism, inget utgivaransvar och begränsade möjligheter till egen research. Därmed blir nyhetsmediernas brister även en brist i ett WP-perspektiv - vi varken får, kan eller bör göra egen research som ligger vid sidan om det som kan verifieras i goda, trovärdiga, oberoende, dokumenterade och tillgängliga källor. Och i ett akut nyhetsläge finns de inte, eftersom ingen har tillgång till sådana källor.
Om vi då lättar på kraven riskerar vi att bidra till att sprida vidare möjligen felaktiga uppgifter - som är producerade inom mediernas regelverk men omöjliga att verifiera enligt vårt regelverk. Och WP har varken ansvar för, eller möjlighet, att byta roll bara för att det råder ett akut och svårbedömt nyhetsläge. Så på samma sätt som det finns massor av andra aktörer inom webbvärlden (företag, organisationer, tidskrifter o s v) som är nischade på så sätt att de inte betraktar ett händelse som denna som något som påverkar dem i det akuta skeendet, men möjligtvis påverkar dem i ett senare skede, kan WP säga detsamma: Så länge vi bara har möjlighet att förlita oss på mediernas akuta rapportering bör och kan vi - precis som gäller för alla andra ämnen här - avstå från all publicering som inte lever upp till grundkravet att en uppgift ska verifierad som sakligt korrekt fakta. WP har ingen möjlighet att balansera upp mediernas brister. Vi har helt enkelt andra uppgifter och andra förutsättningar. Det är inget konstigt med det. Lindansaren (diskussion) 9 april 2017 kl. 22.02 (CEST)
Att Wikipedia har ambitionen att samla allt (relevant) vetande innebär just att vi bara ska ta med vetande. Vi vet tillexempel inte om det är relevant att Stefan Löven betraktade det som ett terrorbrott än. Det är till och med så att om mannen åtalas och döms för terrorbrott är Lövens uttalande mindre relevant än om gärningsmannen "bara" hört röster som han på Västerlånggatan 2003:[2]
Jag tror att Wikipedia fungerade så väl just för att vi tidigt bestämde oss för, och agerade, med stor restriktivitet. Hade vi inte gjort det hade vi också fått sitta med skämskudden och läsa din facebook.
Om traditionell media är så kass som du gör gällande är det ändå inte Wikipedias uppgift att göra den välgärningen du ber om, det riskerar att bli ett renommésnyltande och en konflikt med globalt perspektiv till exempel.
Det finns ett avsomnat systerprojekt, ett av komplementen för att verkligen kunna samla all världens vetande, som heter Wikinews. Så det finns redan en infrastruktur för en användargenererad nyhetstjänst om det är den största välgärningen som kan göras om traditionell media sviker.--LittleGun (diskussion) 9 april 2017 kl. 22.16 (CEST)
Om nu svwp verkligen ska ha en strängare policy än andra språkversioner så föreslår jag en mall för pågående brottsutredningar ({{pågående brott}} som säger att personuppgfter om misstänkta inte kommer att läggas ut på svenskspråkiga Wikipedia förrän ett visst villkor har uppfyllts. "Dom har vunnit laga kraft" är allt för extremt krav. Häktning borde definitivt räcka, helst också anhållande med den högre misstankegraden. På så sätt kan läsaren förstå när och varför svwp är så tunn.
I artikeln terrorism fick inte denna händelse nämnas alls som "misstänkt terrorism" förrän dom har vunnit laga kraft och det är bevisat att det är terrorism - vilket är en allt för extrem uppfattning tycker jag. I det fallet handlar det inte om att skydda en individ. På samma sätt, att nämna uppgifter om den misstänktes motiv (att den misstänkte är utvisad, men också har anknytning till IS) borde kunna göras ibland trots att man inte nämner upphovspersonens namn och medborgarskap.
Allt för strängt raderande av info gör att många tappar lusten att bidra och då blir artiklarna bristfälliga och icke trovärdiga på andra vis. Att IKEA-händelsen saknar artikel på svwp är mycket märkligt. Raderar man artiklar i tidigt skede finns risk att de aldrig återskapas, eller att de aldrig får en kritisk massa av intresserade bidragsgivare när de väl återskapas.176.10.249.111 10 april 2017 kl. 12.07 (CEST)
Jag håller med om att laga kraft inte ska gälla, fast den är ganska enkel att hänvisa till för att slippa tjafs och gränsdragningar. I WP:BLP framgår också att det inte behövs. Men det är ändå viktigt att gå försiktigt fram. Namnet kan knappast vara mest avgörande för Wikipedia bara för att tidningar älskar den rubriken.
Att artiklar om ett nyhetshändelse som raderats aldrig skapas igen, för att intresse saknas, tyder på att relevansen uppenbarligen saknades och att alla nyhetshändelser alltså inte är relevanta. Relevans ska gälla över tid. Önskar att alla som älskar att rapportera nyheter och sen inte är intresserade kunde engagera sig på Wikinews. Där finns det helt andra möjligheter.--LittleGun (diskussion) 10 april 2017 kl. 12.19 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Det handlar om vad Wikipedia är. För mig och många av mina kollegor är Trovärdigheten det viktigaste, och i snabba skeenden innebär det att det inte går att lita på all information som sprida även om de sker via trovärdiga källor. I januari 2013 skrev flera dagtidningar städerskan var skyldig till olyckan på Saltsjöbanan och även VD för SL sa så i intervju. Men lik förbannat var det fel, och polisen hade aldrig uttalat det. Så hellre kort men säkert korrekt än långt och inte helt säkra uppgifter. Och skapa gärna en artikel om IKEA-händelsen.Yger (diskussion) 10 april 2017 kl. 12.23 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Jag anser att förslaget om en mall är utmärkt. Dom som har vunnit laga kraft borde vara en självklarhet som huvudregel. Först då finns det någon slags säkerhet. Jag är öppen för att det kan finnas undantag, men de måste i så fall hållas få. Det är bättre att göra läsare besvikna än att bidra till spekulationer och ryktesspridning. Tostarpadius (diskussion) 10 april 2017 kl. 12.32 (CEST)

Intressant från Medierna i P1 som reflekterar över hur medierna skötte sig under de första 2 dygnen - Salgo60 (diskussion) 11 april 2017 kl. 14.40 (CEST)

Hur går vi vidare?[redigera | redigera wikitext]

Det är kanske för tidigt att dra några alltför omfattande slutsatser av den här diskussionen. Men här är ändå några reflektioner:

  • Det är möjligt att många läsare och informationssökande uppfattar WP som en naturlig kanal för en extra neutral, saklig och balanserad information även om nyhetshändelser. Det är något vi måste förhålla oss till. Jardenberg formulerar det så här i diskussionen ovan: "I korthet, jag skulle önska att vi fyllde den uppgift som traditionella medier inte längre förmår göra". Personligen tycker jag visserligen att det finns en fördel med att kunna luta sig tydligare mot skillnaden mellan en nyhetsförmedlare och ett uppslagsverk. Det finns ju trots allt andra kanaler som sammanfattar en sakligt granskad information (i Sverige tänker jag främst på krisinformation.se, 1177.se, polisen.se m fl). Men jag har naturligtvis ingenting emot en artikel som verkligen möter de krav som vi och läsarna skulle kunna ställa för att uppnå det som Jardenberg nämner. Det finns inget självändamål i att inte ha en artikel. Men den måste hålla. Och, trots allt - publiken har de förväntningar som de har.
  • Det tycks finnas en konsensus att WP måste förhålla sig mycket källkritiskt till olika uppgifter som sprids, även av trovärdiga och etablerade medier, under svåröverblickbara nyhetsskeenden.
  • Det finns inget stöd för något definitivt förbud mot att det skapas artiklar om akuta och nyligen inträffade nyhetshändelser. WP ska dock inte vara nyhetsledande, utan ha rollen att sammanfatta och förklara kritiskt granskad och verifierad information om händelsen.
  • Vaksamheten bör därför hanteras "inom artikeln", främst genom att användarna själva undviker att bidra till en ryktesspridning, men även genom att artikeln följs, observeras och balanseras upp av den övriga gemenskapen.
  • Alla bidragsgivare måste vara mycket tydliga med att beskriva källäget. Påstår källan direkt att något speciellt har hänt? Eller säger den att någon annan, t ex medier, refererar påståenden att någonting har hänt? Svaret på dessa frågor är helt avgörande för den källkritiska granskningen av påståendet.
  • Namn på misstänkta, brottsoffer och andra inblandade får inte redovisas förrän de är officiellt bekräftade av polis, åklagare eller andra med mycket hög trovärdighet. Detsamma gäller andra centrala detaljer, t ex om avspärrningar, evakuering o dyl. Det innebär inte något generell påbud att sådana uppgifter alltid bör eller ska publiceras. Det får även i framtiden avgöras i varje enskilt fall.
  • Jag anser att pågåendemallen bör kompletteras med någon formulering som inte bara pekar på att uppgifterna kan komma att ändras, utan även markerar att det finns risk för att vissa publicerade uppgifter kan visa sig vara felaktiga. Det är i sig ett nederlag att behöva påpeka det, men det är kanske en gardering som krävs.
  • Jag anser också att WP:Inte bör kompletteras med några slutsatser efter denna diskussion. Det är bland annat viktigt att påpeka att skapandet av nya artiklar om pågående nyhetshändelser alltid ska bygga på en långsiktig relevansbedömning, att alla källor måste vara av absolut högsta kvalitet, samt att det alltid måste framgå vad som är medierapportering och vad som är officiellt kommunicerad information.

Lindansaren (diskussion) 10 april 2017 kl. 14.21 (CEST)

Bra sammanfattning och bra text. Om den inte läggs in i någon dokument av riktlinjekaraktär, bör en länk till den (i byrbunnen arkivet) länkas till från några diskussionssidor till riktlinjer.Yger (diskussion) 10 april 2017 kl. 14.26 (CEST)
Ja, verligen bra jobbat med den sammanfattningen. Jag fick en idé som är lite av ett sidospår och jag är osäker på om den är tekniskt genomförbar i dagsläget men som skulle kunna vara till hjälp vid sådana här händelser (och kanske på fler sätt). En av de sakerna som är viktigt i dessa fall är att flera erfarna användare upptäcker en aktuell artikel tidigt och kan vara med och vårda den från början så att den inte skenar iväg. Därför vore det bra om man frivilligt kunde anmäla sig för att få den typen av uppdateringar. Rent tekniskt skulle det kanske kunna lösas genom att det finns någon slags behörighet som kan lägga till den typen av artiklar på andras bevakningslistor eller genom att man automatiskt får alla artiklar i en viss kategori på sin bevakningslista eller på någt annat sätt. Inget av dessa finns nu (tror jag), men skulle det vara intressant att undersöka detta närmare? Om det fanns en sådan typ av funktion, skulle någon mer än jag vilja använda den? Ainali diskussionbidrag 10 april 2017 kl. 14.44 (CEST)
Grymt bra. Min enda reservation är mot det som jag upplever som något av en kapitulation för felaktigheter. Om man är stenhård med att bara använda bekräfta uppgifter från ursprungskällor som polis, msb etc då borde inte disclaimern behövas, iaf inte mer än på vilken wikipediartikel som helst (ny forskning ersätter ju ibland gamla sanningar;) Ett tillägg är kanske också att fundera på formen och malla den - en del av diskussionen i helgen handlade ju mer om omfång och format på artikeln, snarare än innehållet. En fastare grund, en mall, framarbetad i lugnt läge kanske underlättar när det är stabsläge. Och till sist, är gärna med på Ainalis idé. --Jardenberg (diskussion) 10 april 2017 kl. 15.02 (CEST)
Jag har nu kompletterat pågåendemallen med en ny mall kallad {{Pågående rättsfall}} enligt mitt förslag ovan. Den kan diskuteras här eller på mallens diskussionssida.193.10.118.1 10 april 2017 kl. 15.32 (CEST)
Och några minuter senare var den raderad/omdirigerad till {{Pågående}} utan motivering. {{Pågående rättsfall}} skulle handla om pågående brott och rättsutredningar, och förklara för läsaren varför kända och relevanta personuppgifter då kan dröja på svenskspråkiga Wikipedia, och tydliggöra hur länge - om de alls publiceras. Nåja, {{Kriminalfall}} finns kvar, men handlar inte bara om pågående händelser (även om den automatkategorisera artiklarna som pågående när den läggs i artikelrymden istället för på artikelns diskussionssida).193.10.118.1 10 april 2017 kl. 16.24 (CEST)
Svwp:s lite speciella praxis att fördröja uppgifter om inblandade personer längre än polisen och etablerade medier gör - och riktlinjer för hur länge uppgifterna bör fördröjas, har jag inte kunnat hitta i våra policier och guider. Jag föreslog därför en ändring av guiden Wikipedia:Att skriva om kriminalfall. Se även dess diskussionssida. Egentligen tycker jag att denna praxis har varit överdriven, men huvudsaken är att den kommer ned på pränt.193.10.118.1 10 april 2017 kl. 17.52 (CEST)
Jag har även justerat mallarna {{Kriminalfall}} och {{Pågående}}, samt deras dokumentation. Som förslag. Ok? 193.10.118.1 10 april 2017 kl. 18.56 (CEST)
Jag känner varken till eller igen någon fördröjningspraxis på det sätt som du beskriver den. Namnpubliceringar ska vägas mot en mängd olika faktorer - relevans, brottets art, misstankegrad, källa o s v. Det är faktorer som avgörs från fall till fall, och går inte - vad jag kan se - att beskriva som någon SVWP-speciell praxis. Därför är de nya formuleringarna, också enligt min åsikt, inte relevanta. Lindansaren (diskussion) 10 april 2017 kl. 19.00 (CEST)
Vad är problemet med den nya versionen? Jag ser den som en klar förbättring, även om jag hade önskat en tydlig skärpning. Tostarpadius (diskussion) 10 april 2017 kl. 19.32 (CEST)
Tack för svar från er båda! Jag försökte beskriva hur Yger flera gånger har skrivit att artikeln bör kortas ned i Diskussion:Attentatet i Stockholm 2017 och att källbelagda uppgifter om bl.a. den misstänktes nationalitet och nekade uppehållstillstånd raderades av flera etablerade Wikipedianer. Men att Yger idag skrev "Nu när det lugnat sig lite så tycker jag nog det borde vara dags utöka lite", och plötsligt rasslar det till i artikeln och den får lite längd. Lindansare, hur skulle du beskriva denna typ av praxis? Min egen åsikt är att vi ska vara djärva när vi skriver på Wikipedia, utom när det gäller nu levande personer, och därför har jag valt att fokusera fördröjningspraxisen på uppgifter om inblandade personer. 193.10.118.1 10 april 2017 kl. 19.39 (CEST)
Jag tycker helt enkelt inte att det finns en fördröjningspraxis, utan en helt vanlig rutin att inte publicera namn förrän det står helt klart att uppgiften är relevant och att källorna håller. Men det är kanske bäst att den här diskussionen fortsätter på den aktuella diskussionssidan. Lindansaren (diskussion) 10 april 2017 kl. 20.07 (CEST)

Går inte att redigera 20–30 minuter 19 april och 3 maj[redigera | redigera wikitext]

Kort blänkare: 19 april och 3 maj kommer det inte att gå att redigera under 20–30 minuter, med start 16:00 svensk och 17:00 finländsk tid. Detta på grund av arbeta för att försäkra oss om att Wikipedia fortfarande skulle vara nåbart och fungera om vårt primära servercenter drabbades av någon form av olycka. Se Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden#Går inte att redigera 20–30 minuter 19 april och 3 maj för mer detaljer. /Johan (WMF) (diskussion) 11 april 2017 kl. 19.56 (CEST)

Kvalitetsmätningen april[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
2019-08-01 13 95 47 20 35 0 107 178 405 0 79 541 401 1 384 4 3 309 37 745 41 054 1,1 %
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
2019-10-01 22 102 53 6 40 2 138 189 394 0 80 569 404 1 454 1 3 454 38 355 41 809 1,12 %
2019-11-01 25 99 51 10 41 0 157 145 408 0 90 556 400 1 486 0 3 468 38 879 42 347 1,13 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

En positiv utveckling av Faktakoll, Språkvård och Infoga (som gått ner märkbart trots det tillkommit 71 ny under mars). Yger (diskussion) 1 april 2017 kl. 07.35 (CEST)

Och månadens kvalitetsutmaning är artikeln Kerstin Gabrielsdotter (Körning) (och refererande text i Lucretia Johansdotter (Gyllenhielm)). Det finns gott underlag på diskussionssidan (tack FredrikT), men frågan är om något med så tveksamma källor är räddningsbart eller om den bör göras om till en omdirigering till Johan III dotter (där texten lätt kan justeras). Yger (diskussion) 1 april 2017 kl. 11.44 (CEST)
 FixatYger (diskussion) 3 april 2017 kl. 11.01 (CEST)

Vad skall fokus vara på i april? Jag satsade lite själv nu på pov och tog bort ca 10 artiklar. Skulle vara kul om fler gick på pov nu. (Hittade dock inte pov-mallen i assyriska folkmordet.) Adville (diskussion) 7 april 2017 kl. 21.42 (CEST)

Det låter väl som en bra idé! Angående assyriska folkmordet så verkar den uppgift som är POV-markerad vara första meningen i andra stycket i avsnittet "Förlopp". Icea (diskussion) 10 april 2017 kl. 08.40 (CEST)
Tack för hjälpen. Finns gott om källor på enwp som kan sättas där för att få bort den mallen. Adville (diskussion) 10 april 2017 kl. 09.10 (CEST)
Lade till en källa från enwp, så nu är den pov borta. Adville (diskussion) 11 april 2017 kl. 19.20 (CEST)

Som vanligt förespråkar jag en insats i den ständigt växande kategorin av artiklar som behöver uppdateras. Jag lägger ofta in mallen själv, just i förhoppningen att något skall hända. Man kan tycka att det är bättre att åtgärda direkt och självklart gör jag det ibland, men inte sällan kräver det en större arbetsinsats än jag är beredd till just när upptäckten äger rum. Tostarpadius (diskussion) 11 april 2017 kl. 21.18 (CEST)

Eftersom jag nu i stort sett själv fått ner pov till 86 artiklar (satsar på under 80) så är nog Tostarpadius förslag bra. Adville (diskussion) 11 april 2017 kl. 21.22 (CEST)

Auktoritetsdata-källor behövs?[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata ger, i alltfler artiklar, bra referenser. Räcker dessa när inga andra källor finnas i artikeln, dvs skall vi luta malla dessa med källor behövs?Yger (diskussion) 11 april 2017 kl. 11.01 (CEST)

Hur skulle en samling länkar till t.ex. bibliotekskataloger på något sätt kunna vara godtagbara källhänvisningar? Syftet med källhänvisningar är inte att vi skall ha en trevlig lista med litteratur om ämnet i slutet av artikeln, utan att visa på att artikeln är korrekt, genom att visa på var uppgifterna i artikeln kan kontrolleras. Möjligen kan de vara ett stöd vid relevansbedömning, men bara för att man finns i någon databas är man inte relevant.
andejons (diskussion) 11 april 2017 kl. 11.24 (CEST)
Auktoritetsdatan är väl främst till för att säkerställa att det är rätt person, verksamhet eller dylikt som avhandlas i artikeln. Även om det finns auktoritetsdata så behöver det alltså inte innebära att det finns mycket information tillgänglig, mer än vad som behövs för identifikationen. Jag tycker inte det är tillräckligt. JohanahoJ (diskussion) 11 april 2017 kl. 11.25 (CEST)
Jag anser däremot att Ygers tanke är alldeles utmärkt. Det bästa vore om vi endast mallade artiklar som helt hänger i luften, alltså där det inte ens med hjälp av Wikidata går att få uppgifterna verifierade. Tostarpadius (diskussion) 11 april 2017 kl. 14.28 (CEST)
Kvaliten och mängden info i de här källorna varierar mycket. En sådan källa har vi märkt ibland slentrianmässigt dödförklarar folk. Alla kommer att dö, vi vet bara inte exakt när. -- Innocent bystander (diskussion) 12 april 2017 kl. 17.14 (CEST)

VIAF och Libris[redigera | redigera wikitext]

OT: Jag håller på med folk på Norra Begravningsplatsen och i SBL och ser att flera personer har VIAF men finns inte i Libris (bibliotekskatalog) vad gör ni då? Har vi några kanaler till KB för att skapa nya? ex. Naima Sahlbom- Salgo60 (diskussion) 11 april 2017 kl. 14.49 (CEST)

Wikipedia har ingen kanal till KB, däremot har föreningen haft det. Om det finns intresse och/eller resurser för att hjälpa KB med att uppdatera Libris vet jag däremot inte. Testa info(at)wikimedia.se, eller direkt till någon lämplig via webbsidan wikimedia.se.--LittleGun (diskussion) 11 april 2017 kl. 15.17 (CEST)

Pingar in PeterKz. Nirmos (diskussion) 11 april 2017 kl. 16.14 (CEST)

Tackar 2 frågor gjorde igår en karta som visar vilka personer som har VIAF men ej SELIBR av personer som är dokumenterade på Norra Begravningsplatsen se länk
  1. någon som gjort automatiskt så att SELIBR hämtas från VIAF.org och uppdaterar Wikidata
  2. går det att uppdatera med någon rutin att Mall:Auktoritetsdata (idag 220 personer) finns för alla personer med Kategori:Gravsatta_på_Norra_begravningsplatsen_i_Stockholm (idag 992 personer)
    1. är det ok att om det går att göra det - finns inte SELIBR eller VIAF för personer så visas inget....
- Salgo60 (diskussion) 12 april 2017 kl. 07.38 (CEST)

Radera användare?[redigera | redigera wikitext]

Går det att radera användarnamn? Jag söker ibland bidrag från en speciell användare och får då som förslag ett användarnamn som uppenbarligen skapats för att chikanera vederbörande. Det anstötliga användarnamnet gjorde en redigering för typ fyra år sedan och blev genast vederbörligen blockerad. Måste denna användare finnas kvar i gemenskapen? -- KlasHass (diskussion) 13 april 2017 kl. 22.28 (CEST)

Tänkte nu att det inte var så enkelt, med yttrandefrihet och så. Men ett namn som "*****kuk" som tydligen skapats efter "*****" verkar ju ganska uppenbart. KlasHass (diskussion) 13 april 2017 kl. 22.36 (CEST)
Det finns ingen möjlighet att radera användarnamn, däremot går det att dölja redigeringen samt loggposten där användarnamnet skapades. Om du skickar ett e-postmeddelande till mig med användarnamnet kan jag kolla på ärendet. Rasmus 28 13 april 2017 kl. 23.32 (CEST)
Tack för e-postmeddelandet. Nu har det ju gått en bra tid sedan det här var aktuellt men eftersom det ändå dök upp och nog för anses som ett grovt angrepp på en välkänd wikipediaanvändare valde jag att dölja de aktuella loggposterna samt att dölja användarnamnet i den enda redigering som gjordes från kontot. Rasmus 28 14 april 2017 kl. 01.30 (CEST)
Det går att byta namn på blockerade användare. Så i princip går det... -- Innocent bystander (diskussion) 14 april 2017 kl. 09.55 (CEST)
I så fall tycker jag det vore bra om en administratör byter ut den olämpliga delen av användarnamnet till xyz eller något annat intetsägande. // jorchr 14 april 2017 kl. 10.54 (CEST)
Förvisso går det också som sagt att byta namn, frågan är dock till vilken nytta, det leder sannolikt till avsevärt mer uppmärksamhet än att som nu bara dölja allting. Dessutom är jag tveksam till om det finns stöd för sådana åtgärder i den globala namnändringspolicyn. Rasmus 28 14 april 2017 kl. 12.34 (CEST)

Upphovsrätt: av myndighet skapade grafer i offentlig handling[redigera | redigera wikitext]

Hej, jag har frågor kring den här här utredningen av Riksrevisionen angående Arbetsförmedlingen och specifikt copyright. Vad gäller egentligen för grafer i offentliga handlingar, får man klippa ut grafen från skärmdump på sidan 44 och ladda upp i Wikimedia Commons och använda i artikeln Arbetsförmedlingen om jag tydligt anger källan? Här är en en länk ifrån Journalistförbundets hemsida, där jag ser en möjlig tolkning under punkt 3 att "graf skapad av myndighet i offentlig handling" inte borde tillhöra de uppräknade undantagen att grafer således har fri upphovsrätt. Min uppfattning av Journalistförbundets tolkning är att bilder och fotografier bara får kopieras ur offentlig handling så länge tredje part inte är upphovsman (alltså inte myndigheten själv). Frågan gäller inte huruvida jag får generera en egen graf utifrån rådata och ladda upp i Wikimedia Commons (vilket jag redan vet att man får, men rådata finns inte och det är därför jag frågar). Tacksam för råd och hjälp. Glad Påsk! mvh AadaamS (diskussion) 14 april 2017 kl. 06.37 (CEST)

Inget svar, bara en anslutande undran, som jag hoppas inte kapar tråden
Är inte avlästa värden från grafen som rådata?-LittleGun (diskussion) 14 april 2017 kl. 06.58 (CEST)
Utan att ha källa på det så är uttrycket "rådata" alltid syftande på siffror i en eller annan form. En graf är inte rådata, utan endast en presentation av rådata. mvh AadaamS (diskussion) 14 april 2017 kl. 07.12 (CEST)
Kanske så, men jag antar att grafen är ritad med tillräcklig noggrannhet för att man skall kunna läsa av värdena tillräckligt noggrant för att använda dem som underlag för en grafisk presentation av underliggande data. Vid behov kan man avrunda tillräckligt för att vara på säkra sidan. Det är förstås lite krångligt att genomföra proceduren och skapa den nya presentationen, men kanske lättare än att gräva fram sifferuppgifterna på annat håll – fast om siffrorna inte ges explicit kanske texten inte heller berättar vad siffrorna exakt står för, och då är de problematiska. --LPfi (diskussion) 14 april 2017 kl. 11.26 (CEST)
Allmänna handlingar är inte fria alls.
Se Upphovsrätt i Sverige. Så kort svar, sannolikt inte. Om handlingen är utformad av myndigheten själv, så är texten fri, men vanligen inte illustrationerna i den. Skickar du in ett brev eller en ansökan så är det inte fritt alls. De handlingar jag skickar in nästan varje månad blir dessutom oftast sekretessbelagda. -- Innocent bystander (diskussion) 14 april 2017 kl. 10.04 (CEST)

Wikidata description editing in the Wikipedia Android app[redigera | redigera wikitext]

Massinlagt inlägg flyttat till Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden#Wikidata description editing in the Wikipedia Android app.Yger (diskussion) 14 april 2017 kl. 10.45 (CEST)

Veckans tävling - Estland[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt börjar en ny veckans tävling då vi ger oss över Östersjön för att lära oss mer om Estland. Välkommen att deltaga!--Historiker (diskussion) 16 april 2017 kl. 19.59 (CEST)