Artilleriregementet (gamla)
Artilleriregementet | |
Vapen för Artilleriregementet tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Kungl Artilleriregementet |
Datum | 1636–1794 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Artilleriet |
Roll | Krigsförband |
Efterföljare | Svea artilleriregemente Göta artilleriregemente Wendes artilleriregemente Finska artilleriregementet |
Storlek | Regemente |
Högkvarter | Olika, huvudsakligen Stockholm |
Befälhavare | |
Framstående befälhavare | Carl Cronstedt |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
Artilleriregementet, var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1636–1794. Regementets soldater rekryterades från hela landet och var förlagt på flera olika platser, bland annat Stockholm.[1]
Historia
Regementet har sitt ursprung i ett artillerikompani som sattes upp i Stockholm år 1623. Fältartilleriregementet organiserades år 1630 för att följa Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget och år 1636 fick alla svenska artilleriregementen en och samma befälhavare. Artilleriregementet bestod av allt artilleri i egentliga Sverige utökades 1649 till att omfatta hela stormaktsväldets artilleri med personal fördelad på mer än 50 garnisoner med uppgift att bemanna såväl fästningsartilleri som fältartilleri. Fästningsartilleri fanns bland annat i Bohus fästning, Älvsborg fästning, Karlstens fästning (Marstrand), Varbergs fästning, Halmstads slott, Landskrona citadell, Malmö, Kalmar slott, Visby, Karlshamn, Borgholm, Viborg, Kexholm, Narva, Ivanogorod, Reval, Dorpat, Riga, Dünamunde, Pernau, Nyenskans, Bremen-Verden, Stade, Wismar, Stettin, Stralsund, Anklam, Wolgast, Greifswald och Demmin.
Ur denna basorganisation, fredsstaten, mobiliserades i krig Arméns Fältartilleriregemente. Benämningen infördes i fredsorganisationen 1689. Regementet var förlagt i hela det dåvarande Svenska Riket. År 1700 organiserades fyra s.k. "fältstater" (No.1-No.4) för att följa Karl XII i fält. Regementet var uppdelat i fyra brigader. Brigaderna bestod av varierande antal kompanier men varje kompani bestod av 80 man. Livbrigaden (Stockholm, Vaxholm och Frösö skans) bestod av 13 kompanier, Göteborgsbrigaden (Göteborg, Karlstad och Eda skans) av 7 kompanier, Skånska brigaden (Kristianstad, Malmö, Landskrona, Jönköping, Kalmar och Stralsund) av 10 kompanier och Finska brigaden (Helsingfors, Lovisa, Tavastehus, och Varkaus) av 10 kompanier. Pjäserna var också av varierande modeller och med varierande kaliber vilket orsakade stora problem avseende ammunitionsförsörjningen. Hela fältartilleriet gick förlorat 1709. Organisationen byggdes upp igen från grunden och 1718 fastställdes namnet till Kongl. Artilleriregementet.
Under Stora nordiska kriget hade artilleriet förminskats avsevärt och omorganiserades helt och hållet 1718 till en fältanrättning och tolv fästningsanrättningar belägna i Stockholm, Jönköping, Malmö, Halmstad, Varberg, Göteborg, Kalmar, Kristianstad, Landskrona, Marstrand, Bohus och Sundsborg. Regementet hade 3 200 man organiserade i 40 kompanier år 1792. Två år senare 1794 omorganiserades regementet till fyra nya, Svea artilleriregemente, Göta artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Finska artilleriregementet.
Fälttåg
- 1630–1648: Trettioåriga kriget
- 1643–1645: Torstensons krig
- 1655–1661: Nordiska krigen
- 1674–1679: Skånska kriget
- 1700–1721: Stora nordiska kriget
- 1741–1743: Hattarnas ryska krig
- 1757–1762: Sjuårskriget
- 1788–1790: Gustav III:s ryska krig
Förbandschefer
Nedan anges regementscheferna mellan 1697 och 1794.[1]
- 1697–1702: Erik Johan Meck
- 1702–1706: Magnus Granatenhielm
- 1706–1710: Rudolf von Bünow
- 1710–1716: Gustaf Gabriel Appelman
- 1716–1740: Carl Cronstedt
- 1740–1749: Gustaf Gyllengranat
- 1749–1761: Augustin Ehrensvärd
- 1761–1770: Carl Ehrensvärd
- 1770–1781: Claes Robert Charpentier
- 1781–1794: Carl Gideon Sinclair
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Se även
- Artilleriregementet (nya)
- Finska artilleriregementet
- Göta artilleriregemente
- Svea artilleriregemente
- Wendes artilleriregemente
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5
- Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0
- Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. http://runeberg.org/rikskal/1908/
|