Frigg
- Frigga omdirigerar hit. För fler betydelser, se Frigga (olika betydelser)
Frigg eller Frigga ("den kärliga") är i nordisk mytologi härskarinnan i Asgård. Maka till Oden, moder till Balder, Hermod och Höder, samt tolkas vara dotter till Fjorgynn. Hon identifieras med morgonstjärnan.
Hos de kontinentala germanerna kallades Frigg för Frija eller Frea, ett namn som trots likheten inte är besläktat med Freja. Några menar ändå att Frigg och Freja båda emanerat ur denna äldre germanska gudinna. Ett minne av detta i den senare nordiska mytologin skulle vara att Frejas make i vissa källor kallas Od. Även det att Friggs identitet förblir dunkel vid sidan om Frejas skulle, enligt förespråkarna, kunna tyda på att det ursprungligen rörde sig om lokala versioner av samma gudinna. I de skriftliga källorna förekommer Frigg och Freja som separata gudinnor.
Jämfört med Freja har Frigg associerats mer med äktenskap och moderskap och mindre med extatiska utsvävningar och fruktbarhet. Detta kommer till uttryck i berättelsen om Balder där hon framträder som en beskyddande moder. Som äktenskapets beskyddare är hennes roll dock inte okomplicerad: Hon lever inte tillsammans med sin make utan har en egen boning: Fensalarna ("sumpsalarna"). Hennes äktenskap förhindrar heller inte att hon har utomäktenskapliga förbindelser med Odens bröder Vile och Ve under makens bortavaro.
Frigg är den främsta och visaste av asynjorna. Hon har vetskap om alla människors öden, men yppar inget frivilligt. Om man åkallar Frigg i någon fråga kan det vara svårt att veta vad man kan få för svar.
Hennes tjänstekvinna heter Fulla. Hon bär Friggs skrin och vårdar hennes skodon, och hon är helt invigd i det Frigg gör. Hennes andra tjänstekvinna är Gna som är hennes budbärare. Gna äger hästen Hofvarpner som inte bara springer på jorden utan även genom luften och på vatten. Likt Freja har Frigg en falkhamn.
Frigg gifter sig med Oden i samband med vanakriget, vilket antyder att hon skulle vara en av vanerna.
Lin eller Hlin är antingen ett annat namn på Frigg eller på en asynja i tjänst hos henne. Lin sägs beskydda människor. Möjligen är Frigg även identisk med Saga.
Både Elof Hellquist och Elias Wessén anser i sina etymologiska ordböcker att veckodagen fredag är uppkallad efter Frigg.[1][2] På fornisländska var det "frjádagr" och på fornsvenska "Freadagher", vilket härleder till "Frjá" eller "Frea", som är ett annat namn för Frigg (jmf isländska "sjá" och fornsvenska "sea", d.v.s. "se").[3]
Jämför diser, fylgjor och nornor.
Frigg i folktron
Enligt folktron i södra Småland var Frigg maka till Thore-Gud (Tor). Man aktade sig för att röra spinnrocken på torsdagskvällen eftersom Thore-Gud och Frigge kunde komma på besök för att låna den. Hon nämns även i en besvärjelse mot floget på hästar nedtecknad i norra Småland.[4]
Friggs spinnrock har gett namn åt de tre stjärnorna i Orions bälte. Dessa kallas nämligen för Friggerocken eller Friggetenen i stora delar av Götaland.[5][4][6]
Noter
- ^ Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok
- ^ Elias Wessén, Kortfattad etymologisk ordbok – Våra ord deras uttal och ursprung
- ^ Magnus Fredrik, Lundgren (1878). Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige
- ^ [a b] Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, Wärend och wirdarne - Ett försök i Svensk Ethnologi - Första delen (1864) §57 sid. 236-237.
- ^ Sven Hof, Dialectvs Vestrogothica (1772) översatt som Den västgötska dialekten (1992)
- ^ Hugo Jungner, Gudinnan Frigg och Als härad - En studie i Västergötlands religions-, språk- och bebyggelsehistoria (1922) sid. 122-123.
