Hyrrokkin

Från Wikipedia
Version från den 8 juni 2017 kl. 11.14 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.4beta))
För Saturnus måne, se Hyrrokkin (måne).
Bilden på DR 284, en vikingagtida bildsten ur Hunnestadsmonumentet i Skåne, har tolkats som Hyrrokkin ridande på en varg med ormar som tömmar.

Hyrrokkin ("den av elden hopskrumpna"[1]) är i nordisk mytologi en jättinna som i den Prosaiska Eddan av Snorre Sturlason tillkallas när gudarna inte lyckas skjuta ut Balders dödsskepp i havet. Hyrrokkin kommer ridande på en varg med ormar som tyglar och skjuter med en gång ut skeppet. Det gör Tor rosenrasande:


En æsirnir tóku lík Baldrs ok fluttu til sævar. Hringhorni hét skip Baldrs. Hann var allra skipa mestr. Hann vildu goðin fram setja ok gera þar á bálför Baldrs, en skipit gekk hvergi fram. Þá var sent í Jötunheima eftir gýgi þeiri, er Hyrrokkin hét. En er hon kom ok reið vargi ok hafði höggorm at taumum, þá hljóp hon af hestinum, en Óðinn kallaði til berserki fjóra at gæta hestsins, ok fengu þeir eigi haldit, nema þeir felldi hann. Þá gekk Hyrrokkin á framstafn nökkvans ok hratt fram í fyrsta viðbragði, svá at eldr hraut ór hlunnunum ok lönd öll skulfu. Þá varð Þórr reiðr ok greip hamarinn ok myndi þá brjóta höfuð hennar, áðr en goðin öll báðu henni friðar.[2]

Men asarna togo Balders lik och förde det till stranden av havet. Hringhorne hette Balders skepp. Det var det största skepp, och det ville gudarna skjuta ut och ordna Balders bålfärd på det, men skeppet stod ej att rubba. Då skickade man bud till Jotunheim efter en jättinna som hette Hyrrokkin; men när hon kom ridande på en varg och hade en huggorm till tygel, då steg hon av hästen sin, och Odin ropade på fyra bärsärkar som skulle ta hand om hästen, men de kunde inte hålla honom förrän de fällde omkull honom. Då gick Hyrrokkin till skeppets framstam och sköt ut det i första taget, så att det stod eld om lunnorna och allt landet skalv. Då vart Tor vred och grep hammarn och skulle ha krossat huvudet på henne, om inte alla gudarna hade bett honom att skona henne.[3]


Hyrrokin nämns även kort med namn i Skáldskaparmál samt i en lista över trollkvinnor skapad av en anonym skald. I dikten Húsdrápa, av Úlfr Uggason, finns en referens till Hyrrokkin, dock med kenningen Hild. Att Uggason syftar på Hyrrokkin framgår av myten kring Balders likfärd som nämns i poemet.

Noter

  1. ^ Collinder, Björn (övers.), Snorres Edda (Stockholm 1983), s. 137. ISBN 91-37-08284-1
  2. ^ Guðni Jónsson's edition[död länk]
  3. ^ Collinder, Björn (övers.), Snorres Edda (Stockholm 1983), s. 77f. ISBN 91-37-08284-1

Externa länkar