Mikronesiska federationen

Version från den 18 juli 2016 kl. 19.07 av Thoasp (Diskussion | Bidrag) (auktoritetsdata)

Federated States of Micronesia
Flagga
ValspråkPeace Unity Liberty
Nationalsång: Patriots of Micronesia
läge
Huvudstad
(även största stad)
Palikir
Officiellt språk Engelska
Statsskick Republik
 -  President Peter M. Christian
 -  Vicepresident Yosiwo P. George
Självständighet Från USA 
 -  Erkänd 3 november 1986 
Area
 -  Totalt 702 km² (177:e)
 -  Vatten (%) Försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 102 800 (184:e)
 -  Befolkningstäthet 146 inv./km² (50:e)
BNP (PPP)  års beräkning
 -  Totalt $241 milj (177:e)
Valuta USA-dollar (USD)
Tidszon UTC+10
Topografi
 -  Högsta punkt Dolohmwar, 791 m ö.h.
Nationaldag 10 maj (Konstitutionsdagen)
Nationalitetsmärke MNS
Landskod FM, FSM, 583
Toppdomän .fm
Landsnummer 691

Mikronesiens federerade stater eller Mikronesiska federationen är en självständig suverän önation och en amerikansk associerad stat bestående av fyra delstater, Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae som är utspridda i Mikronesien i västra Stilla havet norr om Papua Nya Guinea. Tillsammans har landet 607 öar precis norr om ekvatorn. Staten ligger nordost om Nya Guinea, söder om Guam och Marianerna, väster om Nauru och Marshallöarna, öster om Palau och Filippinerna och 2 900 kilometer norr om östra Australien samt 4 000 kilometer sydväst om huvudön på Hawaii. Huvudstaden är PalikirPohnpeiön.

Mikronesiens federerade stater var tidigare en del av Förenta nationernas förvaltarskapsområde i Stilla havet, som förvaltades av USA. År 1979 antogs en grundlag och år 1986 utropades självständighet genom Compact of Free Association med USA.

Mikronesiens federerade stater är beläget i regionen Mikronesien som består av hundratals små öar indelade i åtta territorier. Termen Mikronesien kan avse de federerade staterna eller regionen som helhet.

Historia

Öarna har troligen bebotts sedan omkring 1000 f.Kr. Det var en kultur med en hövding som var centrerad på ön Yap. Senare utvecklades kulturen till en centraliserad ekonomisk och religiös kultur. Kulturen är känd för sin traditionella valuta Rai, stenpengarna som används som symboliska gåvor än idag.

Nan Madol är en stad, bestående av en serie konstgjorda öar som sammanbinds med kanaler, som ofta kallats "Söderhavets Venedig". Den ligger på den östra utkanten av ön Pohnpei och var det ceremoniella och politiska sätet under Saudeleur-riket som förenade Pohnpei mellan år 500 och 1500, då det centraliserade systemet kollapsade.

Europeiska upptäckare var på öarna under 1500-talet. Först portugiserna som sökte efter Kryddöarna (Indonesien) och sedan spanjorerna som nådde Karolinerna under 1500-talet. Spanien inkorporerade arkipelagen i Spanska Ostindien som på 1800-talet etablerat ett stort antal utposter på ögruppen. År 1887 grundade spanjorerna staden Santiago de la Ascension som idag är Kolonia på ön Pohnpei.

Efter nederlaget i det spansk-amerikanska kriget sålde Spanien öarna 1899 till Kejsardömet Tyskland i det Tysk-spanska fördraget. Tyskland införlivade ögruppen i Tyska Nya Guinea.

Under första världskriget ockuperades området i oktober 1914 av Japan. Japan erhöll sedan förvaltningsmandat över området vid Versaillesfreden 1919 av Nationernas Förbund. Chuuk blev då huvudorten i det japanska Nan'yo Cho (Japanska Stillahavsmandatet) fram till juli 1921 då förvaltningen flyttade till Koror.

Under det andra världskriget användes ögruppen som flyg- och flottbas av Japan tills USA erövrade området under 1944. Efter kriget år 1947 utsågs Karolinerna till förvaltarskapsområde av Förenta nationerna (FN) och fick förvaltas av USA som en del av Förenta nationernas förvaltarskapsområde i Stilla havet.

Den 10 maj 1979 bildades den autonoma federationen Mikronesien med lokalt självstyre. Palau, Marshallöarna och Nordmarianerna valde att inte ingå i federationen. Den 3 november 1986 blev landet helt självständigt från USA.

Geografi

Mikronesiens federerade stater består av 607 öar som sträcker sig cirka 2 900 kilometer från väst till öst och utgör större delen av Karolinerna. Öarna har en sammanlagd yta på 702 km2.

Huvudön ligger cirka 3 250 kilometer öster om Filippinerna och cirka 2 000 kilometer nordöst om Papua Nya Guinea, och dess geografiska koordinater är 6°51' N och 158°13' Ö.

Klimat och miljö

Klimatet i Mikronesiens federerade stater är tropiskt, det vill säga varmt och fuktigt. Regntiden varar i stort hela året med nederbörd alla månader, Pohnpei är bland de platser med högst nederbörd på hela jorden.

Administrativ indelning

Mikronesiens federerade stater delas i fyra delstater som representeras av varsin vit stjärna på statens flagga.

Flagga Delstat Huvudstad Guvenör Yta km² Folkmängd Befolkningstäthet

per km²

Chuuk Weno Johnson Elimo 127 54 595 420
Kosrae Tofol Lyndon Jackson 110 9 686 66
Pohnpei Kolonia John Ehsa 345 34 685 98
Yap Colonia Tony Ganangyan 118 16 436 94

Delstaterna är indelade i kommuner.

Demografi

Engelska är det vanligaste talade språket och även landets officiella språk. På regional nivå talas också ulitianska, woleaiska, yapesiska, pohnpeiska, kosraeanska och chukesiska. Utöver dessa språk talas även några andra språk i landet.

Ekonomi

Mikronesiens federerade staters största ekonomiska aktivitet består av Subsistensjordbruk och fiske. Några av öarnas mineralfyndigheter är också insättningar värda att utnyttja, utom för den höga kvaliteten fosfat.

Presidenter

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Federated States of Micronesia, 10 juni 2016.

Externa länkar