Anund Jakob

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anund Jakob
Mynt präglat i Sigtuna för kung Anund Jakob.
Kung av Sverige
Regeringstid 1022–1050
Företrädare Olof Skötkonung
Efterträdare Emund den gamle
Gemål Gunhild
Barn Gunhild
Ätt Erik Segersälls ätt
Far Olof Skötkonung
Mor Estrid av obotriterna
Född Omkring 1008
Död 1050
Religion Romersk-katolska kyrkan

Anund Jakob, (ofta 'Anund Kolbränna' och ibland som 'Emund gamle' i västgötalagen) född något av åren 1007-09, enligt Snorre Sturlasson den 24 juli ("Jakobsmässeafton"),[1] död cirka 1050, svensk kung från 1022, var son till Olof Skötkonung och Estrid. Dubbelnamnet förklaras av Adam av Bremen så att svearna visserligen accepterade en kristen kung men inte en med endast ett kristet namn.

Enligt Snorre Sturlassons Heimskringla skall Anund Jakob redan under sin faders livstid ha uppstigit på tronen, efter att denne avsatts på grund av alltför äventyrlig utrikespolitik. Förloppet har dock många osannolika inslag, och andra isländska källor anger istället att han blev kung först vid faderns död.[1]

Anund Jakob hade utrikespolitiska ambitioner och skickade hjälptrupper till Olav Haraldsson av Norge som stöd i dennes strid mot den danske kungen Knut den store i slaget vid Helgeå, som Knut dock vann. Han skall också bistått såväl Olav som hans son Magnus under stridigheter i Norge. Under Anund Jakobs regeringstid organiserades en berömd färd i österled, Ingvarståget. Han tycks också ha främjat stiftet Hamburg-Bremen, att döma av Adam av Bremens hyllningar.[1]

Anund Jakob ska enligt Västgötalagens kungalängd (där han kallas ”Æmunðær colbrænnæ”) ha upprätthållit lag och ordning med ovanlig stränghet, bland annat genom att låta bränna ner lagbrytares hus (till kol) och därvidlag tilldelats tillnamnet "Kolbränna".[1]

Liksom sin far tillverkade Anund Jakob mynt i sitt namn i Sigtuna, fram till ca 1030. Mot slutet präglas även mynt med namnet Knut, vilket ibland tolkats som att den danske kungen Knut den store år 1027 kallades sig kung över "en del av sveonerna [svearna]". Vanligen tolkas myntet dock som en kopia efter dansk förlaga; man har så även funnit mynt som utgivit Olof för att vara engelsk kung. Efter Anund Jakob upphör den svenska myntningen helt för att först tas upp ett sekel senare.[2][3]

I närheten av gamla Frisegårdens by vid Annestad någon halvmil nordost om Främmestad står en rese på omkring fyra meter som kallas kung Anes sten, vilken Birger Nerman satte i samband med Anund Jakob.[4]

Anund Jacob efterträddes av sin halvbror Emund.

Barn:

Kung Anes Sten på 20-talet vid Frisegårdens by som ligger i Anestad, Främmestad i Västergötland

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Natanael Beckman. ”Anund Jakob”. Svenskt biografiskt lexikon. http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18741. Läst 26 november 2012. 
  2. ^ Hagerman (1996), sid. 135
  3. ^ Sawyer (1991), sid. 23
  4. ^ B. Nerman, Sveriges äldsta konungalängder som källa för svensk historia (1914) Kungar: Band 02 (1920), sida 74; dens., Kungshögarna på Adelsö och Sveriges äldsta konungalängder (Fornvännen 1918)