Skärfläcka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skärfläcka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pied Avocet.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Familj Styltlöpare och skärfläckor
Recurvirostridae
Släkte Recurvirostra
Art Skärfläcka
R. avosetta
Vetenskapligt namn
§ Recurvirostra avosetta
Auktor Linné, 1758
Pulli
Hitta fler artiklar om fåglar med

Skärfläcka (Recurvirostra avosetta) är en fågel inom ordningen vadarfågel i släktet skärfläckor, Recurvirostra.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Skärfläckan är omisskännlig med sin svartvitbrokiga dräkt. Fjäderdräkten på de adulta fåglarna är mestadels vit, med svart i nacken, på huvudets övre halva, på ryggen och i ett band på vingen. Könen är lika. De unga fåglarna har en gråare fjäderdräkt. Benen är långa och något blåaktiga. Skärfläckan har simhud mellan tårna. Den är ungefär 43 cm lång och har ett vingspann på 77-80 cm. Karaktäristisk är också den långa och tydligt uppåtböjda näbben.

Lätet utgörs av ett oroligt upprepande plytt-plytt-plytt.

Utbredning och biotop[redigera | redigera wikitext]

Skärfläckan häckar i Europa och i stora delar av Afrika och Asien. I Sverige häckar de i stort sett bara i Skåne, Blekinge, Halland och på Gotland. De är flyttfåglar och anländer till Sverige i mars. På sensommaren samlas skärfläckorna vid Danmarks västkust innan de flyttar iväg till sina övervintringslokaler som sträcker sig från sydvästra Europa, till Medelhavet och vidare till Västafrika. De häckar i kolonier i kärr, på strandängar och gärna på små öar och holmar, i öppna kustpartier.

Population i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Till mitten av 1800-talet var beståndet stabilt, antalet häckande fåglar minskade sedan betydligt i Västeuropa. I slutet av århundradet häckade arten bara tillfälligt. 1913 fridlystes skärfläckan som andra fågelart i Sverige.[2] 1927 kom skärfläckan tillbaka som häckfågel i Sverige och då först i Skåne. Arten spred sig till Gotland 1947. Idag uppnår det svenska beståndet totalt till mellan 1 200 och 1 500 par.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Skärfläckan födosöker på ett karaktäristiskt vis.
Närbild av juvenil.
Unge

Skärfläckorna går samfällt till attack mot måsar och kråkor om dessa kommer för nära deras bon. För det mesta lyckas skärfläckorna jaga bort dem, men ibland kan en mås eller kråka få tag i en unge eller ett ägg. En annan taktik som skärfläckan använder för att skydda sitt bo är att uppträda som om den har brutit vingen och på detta sätt dra rovdjurets uppmärksamhet bort från boet. Till skillnad från de flesta andra vadarfåglar simmar skärfläckan ofta och bra.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Recurvirostra avosetta

Boet kan vara en hålighet i marken, som är sparsamt inklädd med växtdelar, t ex grässtrån. Det kan också placeras på en tuva. Äggläggningen sker i slutet av april. Den lägger 3-5 ägg som kläcks i mitten av maj. Ungarna går omedelbart därefter ut till vadplatserna tillsammans med sina föräldrar. Arten är en kolonihäckare och håller då till på koncentrerade platser. Under juli, augusti och september ses skärfläckorna samlade i stora, gemensamma revir, där de ruggar. Innan de vuxna fåglarna ruggat färdigt beger sig ungfåglarna av mot övervintringsplatserna. De vuxna fåglarna flyttar iväg under september och början av oktober.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Med den uppåtböjda näbben sveper de fram och tillbaka längs vattenytan och plockar på detta sätt ut kräftdjur, fiskrom och alger som de äter. Ibland kan de också ta en orm.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet nämns av Linné 9 juni 1741 under sin Ölandsresa när han besöker Ölands södra udde. Skär- är ett dialektalt ord från Öland vilket kan betyda "ren, vit" eller skär i betydelsen holme/liten ö, som den häckar vid. Efterleden -fläcka kommer ifrån fläck. Namnet betyder alltså "den fläckiga fågeln som lever på små öar".

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Recurvirostra avosetta Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Bengtsson, Kenneth (2008) Fågelfredninges historia i Sverige, Vår fågelvärld, vol.62, nr.2, sid:22-27

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]