Hoppa till innehållet

Nationalparker i Sverige: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Hsontheman65 (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 240: Rad 240:
==Externa länkar==
==Externa länkar==
*[http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Skyddade-omraden/Nationalparker/ Naturvårdsverket – Nationalparker]
*[http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Skyddade-omraden/Nationalparker/ Naturvårdsverket – Nationalparker]
* [http://www.sverigesnationalparker.se Sveriges Nationalparker]
{{commons|Category:National parks of Sweden|'''Nationalparker i Sverige'''}}
{{commons|Category:National parks of Sweden|'''Nationalparker i Sverige'''}}



Versionen från 16 juni 2014 kl. 11.35

Abiskojåkka i Abisko nationalpark.

Nationalparker i Sverige är särskilt skyddsvärd natur som avsatts av svenska staten. Nationalpark är en kraftfullare men mindre flexibel skyddsform än naturreservat. Nationalparker måste ligga på statlig mark och regeringen fattar beslut om inrättande av dem efter godkännande av riksdagen.

Förvaltare av nationalparkerna är respektive länsstyrelse, med undantag för Tyresta nationalpark som förvaltas av Stiftelsen Tyrestaskogen. Kosterhavets nationalpark förvaltas av Kosterdelegationen och nationalparkerna i världsarvet Laponia, Sarek, Padjelanta (Badjelánnda), Stora Sjöfallet (Stuor Muorkke) och Muddus (Muttos), förvaltas under en prövotid av Laponia-förvaltningen (Laponiatjuottjudus). Länsstyrelserna i Örebro och Gävleborgs län förvaltar också de delar av Tivedens nationalpark respektive Färnebofjärdens nationalpark som ligger i angränsande län.[1]

Det finns idag 29 nationalparker i Sverige, med sammanlagt ca 7 000 km² landareal.

Historia

Sverige blev det första landet i Europa att inrätta nationalparker, när riksdagen den 24 maj 1909 avsatte mark till nio parker.[2]

De första nio svenska nationalparkerna var Abisko, Garphyttan, Hamra, Pieljekaise, Sarek, Stora sjöfallet, Sånfjället, Ängsö och en del av Gotska Sandön.

Den 17 juni 2009 blev Kosterhavet Sveriges första marina nationalpark.[1] Kung Carl XVI Gustaf invigde parken den 9 september i Strömstad. Även den norske kronprinsregenten deltog, för att markera samarbetet med systerparken Ytre Hvaler.[3]

År 2009 var 100-årsjubileum för nationalparkerna och vår första naturvårdslagstiftning. Detta kallades Naturens år. 2010 var den biologiska mångfaldens år och 2011 Skogens år.[4]

Kriterier och regler

Nationalparker ska enligt Naturvårdsverket uppfylla följande kriterier:

  • representera utbredda och unika svenska landskapstyper i ett system över landet
  • omfatta hela landskapsavsnitt på normalt minst 1 000 hektar
  • till sin kärna och huvuddel vara natur med ursprunglig karaktär
  • vara storslagna eller särpräglade i sitt slag och vara intressanta som sevärdheter
  • ha höga naturvärden
  • kunna skyddas effektivt och samtidigt utnyttjas för forskning, friluftsliv och turism utan att naturvärden skadas.

Parkerna har rättsligt områdesskydd enligt Miljöbalken (1988:908). Bestämmelser finns i miljöbalkens 7:e kapitel och i Nationalparksförordningen (1987:938).

Befintliga nationalparker

Följande tabell innehåller alla Sveriges nationalparker tillsammans med året då beslut om deras grundades fattades och deras storlek.

Kolumnen märkt "Nummer" innehåller den numrering från norr till söder som används i kartan nedan.

Park Beslutsår [5] Areal, hektar [5] Nummer
Abisko 1909 &&&&&&&&&&&07700.&&&&&07 700 2
Garphyttan 1909 &&&&&&&&&&&&0111.&&&&&0111 17
Gotska Sandön 1909 &&&&&&&&&&&04490.&&&&&04 490 28
Hamra 1909 &&&&&&&&&&&01383.&&&&&01 383 14
Pieljekaise 1909 &&&&&&&&&&015340.&&&&&015 340 7
Sarek 1909 &&&&&&&&&0197000.&&&&&0197 000 5
Stora Sjöfallet 1909 &&&&&&&&&0127800.&&&&&0127 800 3
Sonfjället 1909 &&&&&&&&&&010300.&&&&&010 300 11
Ängsö 1909 &&&&&&&&&&&&0195.&&&&&0195 16
Dalby Söderskog 1918 &&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036 26
Vadvetjåkka 1920 &&&&&&&&&&&02630.&&&&&02 630 1
Blå Jungfrun 1926 &&&&&&&&&&&&0198.&&&&&0198 25
Norra Kvill 1927 &&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114 22
Töfsingdalen 1930 &&&&&&&&&&&01615.&&&&&01 615 12
Muddus 1942 &&&&&&&&&&049340.&&&&&049 340 6
Padjelanta 1962 &&&&&&&&&0198400.&&&&&0198 400 4
Store Mosse 1982 &&&&&&&&&&&07850.&&&&&07 850 23
Tiveden 1983 &&&&&&&&&&&01351.&&&&&01 351 21
Skuleskogen 1984 &&&&&&&&&&&02360.&&&&&02 360 10
Stenshuvud 1986 &&&&&&&&&&&&0390.&&&&&0390 27
Björnlandet 1991 &&&&&&&&&&&01100.&&&&&01 100 9
Djurö 1991 &&&&&&&&&&&02400.&&&&&02 400 20
Tyresta 1993 &&&&&&&&&&&01964.&&&&&01 964 18
Haparanda Skärgård 1995 &&&&&&&&&&&06000.&&&&&06 000 8
Tresticklan 1996 &&&&&&&&&&&02897.&&&&&02 897 19
Färnebofjärden 1998 &&&&&&&&&&010100.&&&&&010 100 15
Söderåsen 2001 &&&&&&&&&&&01625.&&&&&01 625 25
Fulufjället 2002 &&&&&&&&&&038500.&&&&&038 500 13
Kosterhavet 2009 &&&&&&&&&&038878.&&&&&038 878 29

Nationalparkernas lägen och syften

Nationalparker i landskapen.

Följande motiv angavs vid inrättandet av parkerna:[1]

  1. Vadvetjåkka: bevara ett högnordiskt fjällandskap i dess naturliga tillstånd
  2. Abisko: bevara ett högnordiskt fjällandskap i dess naturliga tillstånd
  3. Stora Sjöfallet: bevara ett högnordiskt fjällandskap i dess naturliga tillstånd
  4. Padjelanta: bevara ett på sjöar och vidsträckta hedar rikt fjällandskap i dess naturliga tillstånd
  5. Sarek: bevara ett utpräglat högfjällandskap i dess naturliga tillstånd
  6. Muddus: bevara ett skogs- och myrlandskap i dess naturliga tillstånd
  7. Pieljekaise: bevara ett område med fjällbjörkskog i dess naturliga tillstånd
  8. Haparanda Skärgård: att bevara ett unikt skärgårdslandskap i väsentligen orört skick
  9. Björnlandet: bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde
  10. Skuleskogen: bevara ett starkt kuperat kustanknutet skogs-, hällmarks- och sprickdalslandskap i orört skick, där växtlighet och djurliv får utvecklas fritt
  11. Sånfjället: bevara ett skogs- och fjällområde i de södra fjälltrakterna i dess naturliga tillstånd
  12. Töfsingdalen: bevara ett blockmarks- och barrskogsområde i de södra fjälltrakterna i dess naturliga tillstånd
  13. Fulufjället: bevara ett sydligt fjällområde med särpräglad vegetation och stora naturvärden i väsentligen oförändrat skick
  14. Hamra: bevara områdets naturmiljö i väsentligen orört skick och värna ostörda naturupplevelser inom ett avsnitt bergkullslätt med urskogsartad skog,blandmyrkomplex och andra våtmarkstyper samt ett vattendrag med opåverkad hydrologi
  15. Färnebofjärden: bevara ett unikt älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick
  16. Ängsö: bevara ett äldre odlingslandskap i väsentligen oförändrat skick
  17. Garphyttan: bevara ett äldre odlingslandskap i väsentligen oförändrat skick
  18. Tyresta: bevara ett representativt sprickdalslandskap med omfattande urskogar och värdefull natur i övrigt
  19. Trestickla: bevara ett sprickdalslandskap av ödemarkskaraktär med omfattande naturskogar med en låg grad av kulturpåverkan
  20. Djurö: bevara ett skärgårdslandskap i Vänern i väsentligen oförändrat skick
  21. Tiveden: bevara ett sammanhängande skogs-, sjö- och sprickdalslandskap i orört skick och att därvid skogen skall få utvecklas mot urskog
  22. Norra Kvill: i den sydsvenska barrskogsregionen bevara ett område med urskogsartad barrskog i dess naturliga tillstånd och för fri utveckling mot urskog
  23. Store Mosse: bevara Sydsveriges största sammanhängande myrområde i väsentligen oförändrat skick, där sjö och myr med växtlighet och djurliv skall få utvecklas fritt
  24. Blå Jungfrun: bevara ön i dess naturliga tillstånd
  25. Söderåsen: bevara ett större sammanhängande område av det sydsvenska horstlandskapet i väsentligen oförändrat skick
  26. Dalby Söderskog: bevara ett område med sydsvensk lövskog i väsentligen oförändrat skick
  27. Stenshuvud: bevara ett storslaget naturområde med stora geologiska och biologiska skyddsvärden och som är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet
  28. Gotska Sandön: bevara ön i dess naturliga tillstånd
  29. Kosterhavets nationalpark: bevara ett särpräglat och artrikt havs- och skärgårdsområde samt angränsande landområden i väsentligen oförändrat skick

Framtida planer

Naturvårdsverket föreslår i sin 2008 fastslagna plan att 13 nya nationalparker bildas och sju redan befintliga utvidgas.[6] Denna plan ersätter den tidigare nationalparksplanen från 1989.

I ett förslag till genomförande under perioden 2009-2013 prioriterar Naturvårdsverket arbetet med sju av nya nationalparkerna och sex av utvidgningarna.[7]

Fjällområdet på gränsen mellan Härjedalen ochJämtland som bland annat innefattar Helags (mitten av bilden) och Sylarna (till höger om Helags) är en av de föreslagna nya nationalparkerna.
Fjällområdet på gränsen mellan Härjedalen ochJämtland som bland annat innefattar Helags (mitten av bilden) och Sylarna (till höger om Helags) är en av de föreslagna nya nationalparkerna.


Prioriterade för genomförande 2009–2013

Övriga

Förslag om utvidgning

  • Sarek med Rapadalen och Tjuoltadalen
  • Björnlandet (Utvidgning planerad till 2015)
  • Skuleskogen (Utvidgad 2009)[1]
  • Hamra (Utvidgad 2011)[1]
  • Tiveden (Utvidgning planerad till 2015-16)
  • Gotska Sandön
  • Padjelanta med Sulitelmamassivet

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d e f] Förordning (2009:729) om ändring i nationalparksförordningen (1987:938)
  2. ^ [1], Naturvårdverket, läst 14 september 2009
  3. ^ ”Kosterhavets webbplats”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 10 september 2009. http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Projektwebbar/Kosterhavet/. Läst 10 september 2009. [död länk]
  4. ^ Naturens år
  5. ^ [a b] ”Naturvårdsverkets webbsidor om respektive nationalpark”. Naturvårdsverket. 14 mars 2011. http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Nationalparker/. Läst 14 mars 2011. 
  6. ^ Löfgren, Rolf (2008). Nationalparksplan för Sverige: långsiktig plan. Rapport / Naturvårdsverket, 0282-7298. Stockholm: Naturvårdsverket. Libris 11238955. ISBN 978-91-620-1269-4 
  7. ^ Löfgren, Rolf (2008). Nationalparksplan för Sverige [Elektronisk resurs : genomförande 2009-2013]. Rapport / Naturvårdsverket, 0282-7298 ; 5839. Stockholm: Naturvårdsverket. Libris 11451252. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5839-5.pdf 

Externa länkar