Afrikas ekonomi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Afrikas ekonomi omfattar en befolkning på ungefär 1 miljard människor i 54 olika stater (2010). Afrika är världens fattigaste kontinent, och andelen av Afrikas befolkning som lever på under 1 dollar om dagen har ökat sedan 1984.[1] Skillnaderna är dock stora mellan de rikare arabländerna i norr samt Sydafrika å ena sidan, och de fattigare, subsahariska länderna å andra sidan. Som helhet har Afrika rikligt med naturtillgångar, men stora delar av dess ekonomi är jordbruksbaserat. Självhushållande jordbruk beräknas sysselsätta mer än 60 procent av befolkningen.

Ekonomisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

I början av 1900-talet var jordbruket i stora delar av Afrika beroende av enkla verktyg och tekniker, samtidigt som arbetsorganisationen utgick från familjen eller befolkningsgruppen. Beroende på dålig tillgång till transporter och kommunikationer, var stora delar av produktionen anpassad för inhemsk försäljning.

1900-1960: Kolonisering[redigera | redigera wikitext]

De första betydande förändringarna skedde under kolonialt styre under den första halvan av århundradet: lönearbete introducerades, transportmöjligheter och kommunikationer förbättrades samt att naturresurser exploaterades i de koloniala områdena. Det koloniala arvet har dock bidragit till att exporten av två eller tre stora jordbruksprodukter eller mineraler – såsom jordnötter, olja eller koppar – har bidragit till största delen av exportinkomsterna för nästan alla afrikanska länder. Prisvariationer inom dessa varor har gjort ländernas ekonomier sårbara och sköra. Situationen har förvärrats i länder med stora torrområden, där den ökande förekomsten av torka har minskat jordbruksproduktionen.

1960-1980 Industrialisering[redigera | redigera wikitext]

Den andra stora förändringen var det kraftiga främjandet av industriell utveckling, ofta med utländsk hjälp, som främst skedde mellan 1960 och 1980, efter den politiska självständigheten för många av de afrikanska länderna. Fokuseringen på industrialisering menade flera afrikanska politiska ledare var nödvändig för att garantera oberoende och minska exporten från rikare länder.

Samtidigt fanns det en förhoppning att industrialiseringen skulle omvandla ländernas ekonomier från jordbruksbaserade till industribaserade, som i sin tur skapade fler arbetsplatser, ökade inkomsterna samt minskade sårbarheten vid handelschocker. Införandet av import-substitutions-industrialiseringen (ISI) involverade importrestriktioner på behandlade varor, utnyttjande av tullar och andra handelshinder, övervärdering av inhemska valutan för att förenkla import på insatsvaror, subventionerad räntenivå, direkt statligt ägande i industrier samt direkta lån till företag från staten.

Med oljeprischocker och skuldproblem under 1970-talets andra hälft blev det tydligt att ISI-strategin inte var hållbar. Dessa faktorer tillsammans med den politiska splittringen av kontinenten bidrog till en begränsad industriell tillväxt, då det skapades en mängd mindre marknader. Som en konsekvens blev många afrikanska länder belastade med en överdrivet stor industrikapacitet tillsammans med utlandsskulder som en följd av byggandet av industrikapaciteten.[2]

1980-2000 Privatisering[redigera | redigera wikitext]

I början av 1980-talet upplevde ett flertal afrikanska länder stagnation, minskade råvarupriser och stora handelsunderskott gentemot omvärlden. För att få hjälp med sina ekonomiska bekymmer, sökte många länder finansiell hjälp från IMF och Världsbanken. Detta gav upphov till de strukturella åtgärdsprogrammen som innebar: avreglering av räntenivån, handelsliberalisering, privatisering av statliga företag, borttagande av statlig subventioner samt devalvering av valutakurser. Tanken var att marknadskrafterna var bättre på att fördela resurserna än staten.

Ett stort antal länder fokuserade nu på att förenkla för exportvaror och fortsatt specialisering enligt teorin om komparativa fördelar. Det förväntades att konkurrenstryck skulle vitalisera den ekonomiska aktiviteten utifrån överlevnad av den starkaste. Dock ledde den strategin istället till stora brister i politisk styrning, bristfällig statlig förvaltning samt korruption som istället ökade fattigdomen.[3]

2000-nutid Fattigdomsminskning[redigera | redigera wikitext]

Under den andra halvan av 1990-talet hade många afrikanska länder enorma utlandsskulder och till slut blev skuldbördan ett hinder för ekonomisk utveckling. Som svar på denna utveckling lanserade långivarna ett program för att minska skulderna, kallat Heavily Indebted Poor Countries (HIPC). 1999 utvecklades programmet och de mottagande länderna var tvungna att förbereda strategier för fattigdomsminskning, s.k. Poverty Reducation Strategy Papers (PRSP). Mottagarländerna uppmuntrades investera i sociala sektorer som hälsa och utbildning, speciellt grund- och gymnasieskolor. Detta har lett till en allmänt förbättrad hälsosituation, genom lägre barnadödlighet, införande av myggnät för att förhindra malaria samt högre medellivslängd. Inom utbildningssektorn har antal elever per lärare sänkts, antal inskrivna elever ökat samt läskunnigheten bland unga höjts.

En av de största utmaningarna för många afrikanska länder är nu att skapa produktiva jobb för de mellan 7-10 miljoner unga människor som varje år blir en del av arbetskraften. Om FN:s millenniemål ska uppnås och betydande fattigdomsminskning genomföras krävs en strukturell omvandling som involverar en minskning av betydelsen av jordbruket och ökning av industrin och modern service. I nästan alla afrikanska länder har en svag ekonomisk situation dessutom förvärrats av en snabb befolkningstillväxt, som har hållit bruttonationalprodukten per capita låg eller i vissa fall minskat den.

Förbättrade ekonomiska villkor i de flesta afrikanska länder är, enligt vissa, beroende av tre faktorer:
1. Befolkningskontroll inom varje land för att ge deras ekonomier en chans att växa.
2. Organisering av länder i regionala ekonomiska block för att skapa inhemska marknader tillräckligt stora för att bibehålla ekonomisk tillväxt.[2]
3. En diversifiering och omvandling från lågproduktiva sektorer som jordbruk till högproduktiva sektor som tillverkning.

Den senaste tioårsperioden har den ekonomiska tillväxttakten i Afrika passerat Östasien. Tillväxttakten är jämförbar med de asiatiska tigrarna och latinska pumorna vilket gett upphov till smeknamnet lejonekonomier. Under 2011 var den sub-sahariska tillväxten 4,9%. Bortsett från Sydafrika, som står för 1/3 av regionens BNP, var tillväxten 5,9% vilket gör regionen till en av världens snabbast växande regioner, dock från en relativ låg nivå.

Ekonomiska variabler[redigera | redigera wikitext]

Land Befolkning[4] Total BNP (PPP)[4]
(miljarder US$)
BNP per capita[4]
(US$)
Årlig real
BNP-tillväxt
2003-2011[4]
HDI[5] Viktigaste exportvara[6]
Algeriet Algeriet &&&&&&&040376000.&&&&&040 376 000 &&&&&&&&&&&&0609.400000609,4 &&&&&&&&&&015093.&&&&&015 093 &&&&&&&&&&&&&&03.7000003,7 &&&&&&&&&&&&&&00.6980000,698 Olja
Angola Angola &&&&&&&025831000.&&&&&025 831 000 &&&&&&&&&&&&0187.300000187,3 &&&&&&&&&&&07249.&&&&&07 249 &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011,0 &&&&&&&&&&&&&&00.4860000,486 Olja
Benin Benin &&&&&&&011167000.&&&&&011 167 000 &&&&&&&&&&&&&024.30000024,3 &&&&&&&&&&&02177.&&&&&02 177 &&&&&&&&&&&&&&03.5000003,5 &&&&&&&&&&&&&&00.4270000,427 Olja
Botswana Botswana &&&&&&&&02304000.&&&&&02 304 000 &&&&&&&&&&&&&036.50000036,5 &&&&&&&&&&015846.&&&&&015 846 &&&&&&&&&&&&&&03.9000003,9 &&&&&&&&&&&&&&00.6330000,633 Diamanter
Burkina Faso Burkina Faso &&&&&&&018634000.&&&&&018 634 000 &&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033,0 &&&&&&&&&&&01770.&&&&&01 770 &&&&&&&&&&&&&&05.8000005,8 &&&&&&&&&&&&&&00.3310000,331 Bomull
Burundi Burundi &&&&&&&011553000.&&&&&011 553 000 &&&&&&&&&&&&&&07.9000007,9 &&&&&&&&&&&&0683.&&&&&0683 &&&&&&&&&&&&&&03.2000003,2 &&&&&&&&&&&&&&00.3160000,316 Kaffe
Centralafrikanska republiken Centralafrikanska republiken &&&&&&&&04998000.&&&&&04 998 000 &&&&&&&&&&&&&&03.2000003,2 &&&&&&&&&&&&0641.&&&&&0641 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02,0 &&&&&&&&&&&&&&00.3430000,343 Trävaror
Djibouti Djibouti &&&&&&&&&0900000.&&&&&0900 000 &&&&&&&&&&&&&&03.3000003,3 &&&&&&&&&&&03718.&&&&&03 718 &&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1 &&&&&&&&&&&&&&00.4300000,430 Levande djur
Egypten Egypten &&&&&&&093384000.&&&&&093 384 000 &&&&&&&&&&&01105.&&&&&01 105,0 &&&&&&&&&&011833.&&&&&011 833 &&&&&&&&&&&&&&04.9000004,9 &&&&&&&&&&&&&&00.6440000,644 Olja
Ekvatorialguinea Ekvatorialguinea &&&&&&&&&0870000.&&&&&0870 000 &&&&&&&&&&&&&031.80000031,8 &&&&&&&&&&036533.&&&&&036 533 &&&&&&&&&&&&&011.20000011,2 &&&&&&&&&&&&&&00.5370000,537 Olja
Elfenbenskusten Elfenbenskusten &&&&&&&023254000.&&&&&023 254 000 &&&&&&&&&&&&&087.10000087,1 &&&&&&&&&&&03746.&&&&&03 746 &&&&&&&&&&&&&&00.7000000,7 &&&&&&&&&&&&&&00.4000000,400 Kakao
Eritrea Eritrea &&&&&&&&05352000.&&&&&05 352 000 &&&&&&&&&&&&&&09.2000009,2 &&&&&&&&&&&01713.&&&&&01 713 &&&&&&&&&&&&&&00.7000000,7 &&&&&&&&&&&&&&00.3490000,349 Får
Etiopien Etiopien &&&&&&0101853000.&&&&&0101 853 000 &&&&&&&&&&&&0174.700000174,7 &&&&&&&&&&&01716.&&&&&01 716 &&&&&&&&&&&&&&09.7000009,7 &&&&&&&&&&&&&&00.3630000,363 Kaffe
Gabon Gabon &&&&&&&&01763000.&&&&&01 763 000 &&&&&&&&&&&&&036.20000036,2 &&&&&&&&&&020542.&&&&&020 542 &&&&&&&&&&&&&&03.6000003,6 &&&&&&&&&&&&&&00.6740000,674 Olja
Gambia Gambia &&&&&&&&02055000.&&&&&02 055 000 &&&&&&&&&&&&&&03.4000003,4 &&&&&&&&&&&01648.&&&&&01 648 &&&&&&&&&&&&&&06.1000006,1 &&&&&&&&&&&&&&00.4200000,420 Cashewnötter
Ghana Ghana &&&&&&&028033000.&&&&&028 033 000 &&&&&&&&&&&&0120.800000120,8 &&&&&&&&&&&04309.&&&&&04 309 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07,0 &&&&&&&&&&&&&&00.5410000,541 Kakao
Guinea Guinea &&&&&&&012947000.&&&&&012 947 000 &&&&&&&&&&&&&016.10000016,1 &&&&&&&&&&&01242.&&&&&01 242 &&&&&&&&&&&&&&02.4000002,4 &&&&&&&&&&&&&&00.3440000,344 Aluminium
Guinea-Bissau Guinea-Bissau &&&&&&&&01888000.&&&&&01 888 000 &&&&&&&&&&&&&&02.8000002,8 &&&&&&&&&&&01510.&&&&&01 510 &&&&&&&&&&&&&&02.6000002,6 &&&&&&&&&&&&&&00.3530000,353 Cashewnötter
Kamerun Kamerun &&&&&&&023924000.&&&&&023 924 000 &&&&&&&&&&&&&077.20000077,2 &&&&&&&&&&&03228.&&&&&03 228 &&&&&&&&&&&&&&03.2000003,2 &&&&&&&&&&&&&&00.4820000,482 Olja
Kap Verde Kap Verde &&&&&&&&&0527000.&&&&&0527 000 &&&&&&&&&&&&&&03.6000003,6 &&&&&&&&&&&06799.&&&&&06 799 &&&&&&&&&&&&&&06.1000006,1 &&&&&&&&&&&&&&00.5680000,568 Tonfisk
Kenya Kenya &&&&&&&047251000.&&&&&047 251 000 &&&&&&&&&&&&0152.700000152,7 &&&&&&&&&&&03232.&&&&&03 232 &&&&&&&&&&&&&&04.6000004,6 &&&&&&&&&&&&&&00.5090000,509 Te
Komorerna Komorerna &&&&&&&&&0807000.&&&&&0807 000 &&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 &&&&&&&&&&&01560.&&&&&01 560 &&&&&&&&&&&&&&01.8000001,8 &&&&&&&&&&&&&&00.4330000,433 Kryddor
Kongo-Brazzaville Kongo-Brazzaville &&&&&&&&04741000.&&&&&04 741 000 &&&&&&&&&&&&&030.30000030,3 &&&&&&&&&&&06385.&&&&&06 385 &&&&&&&&&&&&&&04.9000004,9 &&&&&&&&&&&&&&00.5330000,533 Olja
Kongo-Kinshasa Kongo-Kinshasa &&&&&&&079723000.&&&&&079 723 000 &&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066,0 &&&&&&&&&&&&0828.&&&&&0828 &&&&&&&&&&&&&&06.1000006,1 &&&&&&&&&&&&&&00.2860000,286 Kobolt
Lesotho Lesotho &&&&&&&&02160000.&&&&&02 160 000 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06,0 &&&&&&&&&&&02786.&&&&&02 786 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04,0 &&&&&&&&&&&&&&00.4500000,450 Diamanter
Liberia Liberia &&&&&&&&04615000.&&&&&04 615 000 &&&&&&&&&&&&&&03.9000003,9 &&&&&&&&&&&&0841.&&&&&0841 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02,0 &&&&&&&&&&&&&&00.3290000,329 Gummi
Libyen Libyen &&&&&&&&06330000.&&&&&06 330 000 &&&&&&&&&&&&&090.90000090,9 &&&&&&&&&&014359.&&&&&014 359 &&&&&&&&&&&&&&00.7000000,7 &&&&&&&&&&&&&&00.7600000,760 Olja
Madagaskar Madagaskar &&&&&&&024916000.&&&&&024 916 000 &&&&&&&&&&&&&037.50000037,5 &&&&&&&&&&&01505.&&&&&01 505 &&&&&&&&&&&&&&03.9000003,9 &&&&&&&&&&&&&&00.4800000,480 Skaldjur
Malawi Malawi &&&&&&&017750000.&&&&&017 750 000 &&&&&&&&&&&&&021.20000021,2 &&&&&&&&&&&01196.&&&&&01 196 &&&&&&&&&&&&&&06.2000006,2 &&&&&&&&&&&&&&00.4000000,400 Tobak
Mali Mali &&&&&&&018135000.&&&&&018 135 000 &&&&&&&&&&&&&038.10000038,1 &&&&&&&&&&&02100.&&&&&02 100 &&&&&&&&&&&&&&04.8000004,8 &&&&&&&&&&&&&&00.3590000,359 Bomull
Marocko Marocko &&&&&&&034817000.&&&&&034 817 000 &&&&&&&&&&&&0282.800000282,8 &&&&&&&&&&&08122.&&&&&08 122 &&&&&&&&&&&&&&04.8000004,8 &&&&&&&&&&&&&&00.5820000,582 Fosfor
Mauretanien Mauretanien &&&&&&&&04166000.&&&&&04 166 000 &&&&&&&&&&&&&016.70000016,7 &&&&&&&&&&&04010.&&&&&04 010 &&&&&&&&&&&&&&04.5000004,5 &&&&&&&&&&&&&&00.4530000,453 Järnmalm
Mauritius Mauritius &&&&&&&&01277000.&&&&&01 277 000 &&&&&&&&&&&&&025.80000025,8 &&&&&&&&&&020235.&&&&&020 235 &&&&&&&&&&&&&&04.2000004,2 &&&&&&&&&&&&&&00.7280000,728 Tonfisk
Moçambique Moçambique &&&&&&&028751000.&&&&&028 751 000 &&&&&&&&&&&&&035.30000035,3 &&&&&&&&&&&01228.&&&&&01 228 &&&&&&&&&&&&&&07.3000007,3 &&&&&&&&&&&&&&00.3220000,322 Aluminium
Namibia Namibia &&&&&&&&02514000.&&&&&02 514 000 &&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027,0 &&&&&&&&&&010754.&&&&&010 754 &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05,0 &&&&&&&&&&&&&&00.6250000,625 Uran
Niger Niger &&&&&&&020715000.&&&&&020 715 000 &&&&&&&&&&&&&020.30000020,3 &&&&&&&&&&&&0978.&&&&&0978 &&&&&&&&&&&&&&04.9000004,9 &&&&&&&&&&&&&&00.2950000,295 Uran
Nigeria Nigeria &&&&&&0186988000.&&&&&0186 988 000 &&&&&&&&&&&01088.9000001 088,9 &&&&&&&&&&&05824.&&&&&05 824 &&&&&&&&&&&&&&07.5000007,5 &&&&&&&&&&&&&&00.4590000,459 Olja
Rwanda Rwanda &&&&&&&011883000.&&&&&011 883 000 &&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022,0 &&&&&&&&&&&01849.&&&&&01 849 &&&&&&&&&&&&&&07.7000007,7 &&&&&&&&&&&&&&00.4290000,429 Kaffe
São Tomé och Príncipe São Tomé och Príncipe &&&&&&&&&0194000.&&&&&0194 000 &&&&&&&&&&&&&&00.7000000,7 &&&&&&&&&&&03573.&&&&&03 573 &&&&&&&&&&&&&&05.4000005,4 &&&&&&&&&&&&&&00.5090000,509 Kakao
Senegal Senegal &&&&&&&015589000.&&&&&015 589 000 &&&&&&&&&&&&&039.70000039,7 &&&&&&&&&&&02548.&&&&&02 548 &&&&&&&&&&&&&&04.4000004,4 &&&&&&&&&&&&&&00.4590000,459 Olja
Seychellerna Seychellerna &&&&&&&&&&097000.&&&&&097 000 &&&&&&&&&&&&&&02.6000002,6 &&&&&&&&&&026877.&&&&&026 877 &&&&&&&&&&&&&&03.3000003,3 &&&&&&&&&&&&&&00.7730000,773 Tonfisk
Sierra Leone Sierra Leone &&&&&&&&06592000.&&&&&06 592 000 &&&&&&&&&&&&&010.60000010,6 &&&&&&&&&&&01613.&&&&&01 613 &&&&&&&&&&&&&&06.4000006,4 &&&&&&&&&&&&&&00.3360000,336 Diamanter
Somalia Somalia &&&&&&&011079000.&&&&&011 079 000 &&&&&&&&&&&&&019.90000019,9 &&&&&&&&&&&01803.&&&&&01 803 N/A &&&&&&&&&&&&&&00.2840000,284 Getter
Sudan Sudan &&&&&&&041176000.&&&&&041 176 000 &&&&&&&&&&&&0176.300000176,3 &&&&&&&&&&&04282.&&&&&04 282 &&&&&&&&&&&&&&06.6000006,6 &&&&&&&&&&&&&&00.4080000,408 Olja
Sydafrika Sydafrika &&&&&&&054979000.&&&&&054 979 000 &&&&&&&&&&&&0736.300000736,3 &&&&&&&&&&013393.&&&&&013 393 &&&&&&&&&&&&&&03.6000003,6 &&&&&&&&&&&&&&00.6190000,619 Platinum
Sydsudan Sydsudan &&&&&&&012733000.&&&&&012 733 000 &&&&&&&&&&&&&020.80000020,8 &&&&&&&&&&&01640.&&&&&01 640 N/A N/A Olja
Swaziland Swaziland &&&&&&&&01304000.&&&&&01 304 000 &&&&&&&&&&&&&011.10000011,1 &&&&&&&&&&&08482.&&&&&08 482 &&&&&&&&&&&&&&02.4000002,4 &&&&&&&&&&&&&&00.5220000,522 Socker
Tanzania Tanzania &&&&&&&055155000.&&&&&055 155 000 &&&&&&&&&&&&0150.600000150,6 &&&&&&&&&&&02731.&&&&&02 731 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07,0 &&&&&&&&&&&&&&00.4660000,466 Metaller
Tchad Tchad &&&&&&&014497000.&&&&&014 497 000 &&&&&&&&&&&&&030.60000030,6 &&&&&&&&&&&02110.&&&&&02 110 &&&&&&&&&&&&&010.10000010,1 &&&&&&&&&&&&&&00.3280000,328 Olja
Togo Togo &&&&&&&&07497000.&&&&&07 497 000 &&&&&&&&&&&&&011.60000011,6 &&&&&&&&&&&01548.&&&&&01 548 &&&&&&&&&&&&&&03.1000003,1 &&&&&&&&&&&&&&00.4350000,435 Kakao
Tunisien Tunisien &&&&&&&011375000.&&&&&011 375 000 &&&&&&&&&&&&0130.800000130,8 &&&&&&&&&&011501.&&&&&011 501 &&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1 &&&&&&&&&&&&&&00.6980000,698 Olja
Uganda Uganda &&&&&&&040323000.&&&&&040 323 000 &&&&&&&&&&&&&084.90000084,9 &&&&&&&&&&&02106.&&&&&02 106 &&&&&&&&&&&&&&06.9000006,9 &&&&&&&&&&&&&&00.4460000,446 Kaffe
Zambia Zambia &&&&&&&016717000.&&&&&016 717 000 &&&&&&&&&&&&&065.20000065,2 &&&&&&&&&&&03899.&&&&&03 899 &&&&&&&&&&&&&&06.1000006,1 &&&&&&&&&&&&&&00.4300000,430 Koppar
Zimbabwe Zimbabwe &&&&&&&015967000.&&&&&015 967 000 &&&&&&&&&&&&&028.30000028,3 &&&&&&&&&&&01774.&&&&&01 774 &&&&&&&&&&&&&0-4.700000-3,3 &&&&&&&&&&&&&&00.3760000,376 Tobak

Ekonomiska sektorer[redigera | redigera wikitext]

Jordbruk[redigera | redigera wikitext]

Jordbrukare på ett cocoyamfält i Kamerun

Afrikas jordbruk sysselsätter drygt hälften av Afrikas befolkning och är den viktigaste näringen. Cirka 6 procent av världsdelens yta är uppodlad, mest i savannområdena. I stora delar av de brukningsbara områdena är jordens bördighet ganska låg. De bästa jordarna återfinns i begränsade höglandsområden som i till exempel Kamerun och Östafrika.

Det afrikanska jordbruket drivs i många länder främst i små familjeenheter och där har oftast kvinnan huvudansvaret. Jorden bearbetas ofta för hand med billiga och enkla redskap, och mat odlas för eget behov och för försäljning på olika marknader. Några vanliga grödor är hirs, jams, durra, majs och sötpotatis.

Två faktorer som är speciella för det afrikanska jordbruket är nederbörden och tsetseflugorna. Nederbörden i Afrika är mycket liten i stora områden. På de flesta ställen, utom i regnskogszonen är året indelat i tydliga torr- och regnperioder. Nederbördsmängden varierar mycket från år till år och vissa år drabbas man av svår torka som nästan alltid leder till missväxt och ibland svältkatastrofer. I regnskogsområdena där tsetseflugan är spridd är det omöjligt att ägna sig åt boskapsskötsel. Tsetseflugan sprider en parasitsjukdom som orsakar blodbrist hos djur och afrikansk sömnsjuka hos människor. På grund av detta bedrivs boskapsskötseln i savann- och stäppområden. Boskapsskötseln spelar ofta en stor roll i det afrikanska jordbruket, framför allt i områden som är mindre lämpade för spannmålsodling. Av världens boskapsskötande befolkning finns cirka 40 procent i Afrika.

Eftersom industrin i Afrika är dåligt utvecklad är man beroende av export av råvaror och jordbruksprodukter så att man kan skaffa utländsk valuta för att sedan betala för sin egen import. Detta har orsakat att man på flera håll i Afrika lämnat det traditionella jordbruket för att istället odla cash-crops, sådana grödor som det finns internationell efterfrågan på. Några viktiga cash-crops är kakao, kaffe, te, jordnötter, bomull, oljepalmer, tobak, socker och sisal. I norra och södra Afrika finns det också grödor som till exempel citrusfrukter och vindruvor.

Råvaruutvinning[redigera | redigera wikitext]

De 15 största oljeproducenterna i Afrika 2010
Rank Land fat/dag År Världsrank
01 Nigeria 2 450 000 2010 est. 10
02 Algeriet 2 078 000 2010 est. 16
03 Angola 1 988 000 2010 est. 17
04 Libyen 1 789 000 2010 est. 18
05 Egypten 662 600 2010 est. 29
06 Sudan 514 300 2010 est. 31
07 Ekvatorial Guinea 322 700 2010 est. 35
08 Kongo-Brazzaville 302 200 2010 est. 37
09 Gabon 227 900 2010 est. 40
10 Sydafrika 192 100 2010 est. 42
11 Tchad 126 200 2010 est. 49
12 Tunisien 83 720 2010 est. 54
13 Kamerun 65 300 2010 est. 56
14 Elfenbenskusten 44 880 2010 est. 64
15 Kongo-Kinshasa 21 000 2010 est. 77
_ Världsproduktion 88 921 000 2010 est.
_ Afrika 10 900 900 2010 est.
Källa: [1], World Facts Book > Oil production.

Mineraler och olja är två av Afrikas största tillgångar, med de största oljetillgångarna i Västafrika, i synnerhet Nigeria, och stora guld- koppar-, diamant- och mineralfyndigheter i bland annat kopparbältet i södra Afrika. Gruv- och borrindustrierna omsätter mer än någon annan sektor i Afrika, men sysselsätter bara sammanlagt omkring två miljoner människor. Oftast kommer en mycket liten andel av vinsterna befolkningen till godo. Många av de mineralrikaste länderna i Afrika är bland världens fattigaste. Flera krig kan också härledas till kampen om naturresurserna, bland annat Kongokrisen, som ställde Belgien, Kuba, Katanga och Sydkasai mot Kongo-Léopoldville och FN.

IT och telefoni[redigera | redigera wikitext]

IT- och telefonbranschen är i stark tillväxt i hela Afrika, och fem av kontinentens 20 största företag finns i den sektorn (2008). Sedan mitten av 2000-talets första decennium har flera stora mobiloperatörer slagits om de hundra miljontals nya mobiltelefonanvändarna. Sydafrikanska MTN Group, Zain och Vodacom hör till huvudaktörerna i den kampen.

Företag[redigera | redigera wikitext]

De flesta av Afrikas största företag finns i olje- och råvarubranscherna, samt under senare år i it- och telebranschen. Av världsdelens 100 största företag år 2011 hade 65 sitt huvudkontor i Sydafrika.[7]

Företag med störst omsättning:[7]

Namn Land Omsättning
(miljarder US$)
Bransch
Sonatrach Algeriet 58 789 Olja/gas
Sonangol Angola 22 244 Olja/gas
Sasol Sydafrika 18 393 Kemi
MTN Group Sydafrika 17 254 Telekom
Bidvest Group Sydafrika 16 517 Detaljhandel
Eskom Sydafrika 13 758 Energi
Shoprite holding Sydafrika 10 141 Detaljhandel
Sanlam Sydafrika 10 123 Försäkring
Vodacom Sydafrika 9 207 Telekom
Imperial Holdings Sydafrika 8 039 Finans

Lån och bistånd[redigera | redigera wikitext]

Stora mängder biståndspengar har pumpats in i Afrika sedan avkoloniseringen. Under kalla kriget styrdes biståndet ofta av politiska intressen.

Till de mer omdebatterade biståndsformerna hör mathjälp. Kritiker menar att hungersnöd oftare beror på brist på inkomster än på faktisk brist på mat. I sådana situationen kan matbistånd konkurrera ut lokal matproduktion och förvärra situationen, medan givarländerna gynnas genom att skapa sysselsättning i sina jordbrukssektorer.

Varje år betalar de afrikanska staterna tillbaka mer pengar på sina lån till de rika länderna i Europa och Amerika, än vad man får i bistånd eller nya lån. Det har lett till förslag om skuldavskrivning, särskilt i länder som Sydafrika, där lånen tagits av en tidigare regim (i Sydafrikas fall apartheidregimen).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Macionis, John J.; Plummer Kenneth (2008) (på engelska). Sociology: a global introduction (4. ed.). Harlow: Prentice Hall. sid. 263. Libris länk. ISBN 978-0-13-205158-3 (pbk.) 
  2. ^ [a b] http://www.britannica.com/EBchecked/topic/7924/Africa
  3. ^ http://unctad.org/en/docs/aldcafrica2011_en.pdf
  4. ^ [a b c d] Källa Arkiverad 23 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine., 2016
  5. ^ Källa Arkiverad 1 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., 2011
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130212030740/http://www.africaneconomicoutlook.org/en/data-statistics/table-7-exports-2010/. Läst 20 augusti 2012. 
  7. ^ [a b] Enligt The Africa Reports årliga lista över kontinentens 500 största företag, sorterad efter omsättning och baserad på en undersökning bland 5 000 företag. http://www.theafricareport.com/index.php/20090527617/top-500-companies/top-500-companies-in-africa-617.html Arkiverad 19 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läst 15 augusti 2012

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]