Hoppa till innehållet

Alexej A. Abrikosov

Från Wikipedia
Alexej A. Abrikosov Nobelpristagare i fysik 2003
Alexej A. Abrikosov, 2003.
Född25 juni 1928[1][2][3]
Moskva[4]
Död29 mars 2017[5][2][3] (88 år)
Palo Alto[6], USA
Medborgare iRyssland, USA och Sovjetunionen
Utbildad vidMoskvauniversitetets fysikfakultet,
SysselsättningFysiker, universitetslärare[7]
ArbetsgivareMoskvas statliga tekniska universitet
Loughborough University
University of Illinois at Chicago
Utah State University
National University of Science and Technology
Nizjnij Novgorods statliga Lobatjevskijuniversitet
Moskvas institut för fysik och teknologi
University of Illinois at Urbana-Champaign
Moskvauniversitetet (1948–1965)
Institutet för fysikproblem (1948–1965)
Landau-Institut for teoretisk fysik (1965–1988)
Institut for højtryksfysik (1988–1991)
Noterbara verkkondenserade materiens fysik
MakaSvetlana Bunkova
FöräldrarAleksej Ivanovitj Abrikosov
Utmärkelser
Leninpriset (1966)[6]
Fritz London Memorial Prize (1972)[8]
Hedersdoktor vid Université de Lausanne (1976)[6]
Sovjetunionens statliga pris (1982)[6]
Landau-priset (1989)[6]
John Bardeen Prize (1991)
Nobelpriset i fysik (2003)[9][10]
Hedersdoktor vid Bordeaux I-universitet (2003)[6]
Honorary doctorate from University of Orléans (2006)[11]
Vernadskij-medaljen (2015)
Redigera Wikidata

Alexej Aleksejevitj Abrikosov, född 25 juni 1928 i Moskva, Ryssland, död 29 mars 2017 i Palo Alto, Kalifornien, USA,[12][13], var en rysk-amerikansk teoretisk fysiker vars huvudsakliga bidrag ligger inom området kondenserade materiens fysik. Han mottog Nobelpriset i fysik 2003, tillsammans med Vitalij Ginzburg och Anthony J. Leggett, "för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor".[14][15][16]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Abrikosov var son till ett par läkare, Aleksey Abrikosov och Fani (född Wulf).[17] Hans mor var judinna.[18] Efter att ha tagit gymnasieexamen 1943 började Abrikosov studera energiteknik. Han tog examen vid Moskvauniversitetet 1948.[17] Från 1948 till 1965 arbetade han vid Institutet för fysikaliska problem vid Sovjetunionens vetenskapsakademi, där han tog en doktorsexamen i fysik 1951 på teorin om termisk diffusion i plasmor, och sedan doktorsexamen i fysik och matematiska vetenskaper (en "högre doktorsexamen") 1955 på en avhandling om kvantelektrodynamik vid höga energier. Abrikosov flyttade till USA 1991[19] och bodde där fram till sin död 2017, i Palo Alto, Kalifornien. Medan han var i USA valdes Abrikosov in i National Academy of Sciences år 2000, och år 2001 som utländsk medlem av Royal Society.[20][21]

Karriär och forskning

[redigera | redigera wikitext]

Från 1965 till 1988 arbetade han vid Landau-institutet för teoretisk fysik (Sovjetunionens vetenskapsakademi). Han har varit professor vid Moskvas statsuniversitet sedan 1965. Dessutom hade han en fast anställning vid Moskvas institut för fysik och teknologi från 1972 till 1976 och vid Moskvas institut för stål och legeringar från 1976 till 1991. Han tjänstgjorde som fullvärdig medlem av Sovjetunionens vetenskapsakademi från 1987 till 1991. År 1991 blev han fullvärdig medlem av Ryska vetenskapsakademin.

I två arbeten åren 1952 och 1957 förklarade Abrikosov hur magnetiskt flöde kan penetrera en klass av supraledare. Denna klass av material kallas typ II-supraledare. Det medföljande arrangemanget av magnetiska flödeslinjer kallas Abrikosovs virvelgitter.[22] Han utgick från teorier som tidigare formulerats av Ginzburg. Teorierna har haft stor betydelse för utvecklingen av nya material som kan göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält.

Tillsammans med Lev Gor'kov och Igor Dzyaloshinskii har Abrikosov skrivit en ikonisk bok om teoretisk fasta tillståndets fysik, som har använts för att utbilda fysiker inom området i årtionden.

Från 1991 fram till sin pensionering arbetade han vid Argonne National Laboratory i den amerikanska delstaten Illinois. Abrikosov var en Argonne Distinguished Scientist vid gruppen för kondenserad materiateori inom Argonnes avdelning för materialvetenskap. När han fick Nobelpriset fokuserade hans forskning på ursprunget till magnetoresistans, en egenskap hos vissa material som förändrar deras resistans mot elektriskt flöde under påverkan av ett magnetfält.[23][24][25][26][27]

Utmärkelser och priser

[redigera | redigera wikitext]

Abrikosov tilldelades Leninpriset 1966, Fritz London Memorial Prize 1972 och Sovjetunionens statspris 1982. År 1989 fick han Landaupriset från Vetenskapsakademin i Ryssland.[17] Två år senare, 1991, tilldelades Abrikosov Sony Corporations John Bardeen-pris. Samma år valdes han till utländsk hedersmedlem av American Academy of Arts and Sciences.[28] Han delade Nobelpriset i fysik 2003. Han var också medlem av Royal Academy of London, ledamot av American Physical Society och valdes år 2000 in i den prestigefyllda National Academy of Sciences.[29]

Andra utmärkelser är:

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alexei Abrikosov (physicist), 1 mars 2026.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Абрикосов Алексей Алексеевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 177918358, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alexey-Abrikosovtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Argonne Scientist and Nobel Laureate Dies at 88 (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 4 5 6 läs online, royalsocietypublishing.org .[källa från Wikidata]
  7. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js20051114001, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ↑ läs online, iupap.org .[källa från Wikidata]
  9. ↑ The Nobel Prize in Physics 2003 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 1 maj 2020.[källa från Wikidata]
  10. ↑ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 1 maj 2020.[källa från Wikidata]
  11. ↑ Un Nobel de physique défile à Orléans, La Nouvelle République (på franska), 12 oktober 2006 .[källa från Wikidata]
  12. ↑ Прощание с нобелевским лауреатом Абрикосовым состоится 31 марта в Калифорнии (ryska)
  13. ↑ https://www.nytimes.com/2017/04/02/science/alexei-abrikosov-nobel-laureate-in-physics-dies.html
  14. ↑ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Alexei A Abrikosov”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 26 april 2023. https://web.archive.org/web/20230426200416/https://www.kva.se/pristagare/alexei-a-abrikosov/. Läst 10 november 2018.
  15. ↑ ”Alexei Alexeyevich Abrikosov's Nobel Prize winning research associated with the Department of Energy (DOE) and its predecessor agencies”. Alexei Alexeyevich Abrikosov's Nobel Prize winning research associated with the Department of Energy (DOE) and its predecessor agencies. http://www.osti.gov/search/author:abrikosov/nobel:true.
  16. ↑ A Short Biography of Abrikosov Arkiverad 2016-03-03, on the website of the Material Science Division of Argonne National Laboratory
  17. 1 2 3 Varlamov, Andrey; Littlewood, Peter (2024-04-01). ”Alexei Alekseevich Abrikosov. 25 juni 1928—29 mars 2017” (på engelska). Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 76: sid. 9–26. doi:10.1098/rsbm.2023.0030. ISSN 0080-4606.
  18. ↑ ”Jewish Nobel Prize Winners in Physics”. www.jinfo.org. https://www.jinfo.org/Nobels_Physics.html.
  19. ↑ Weil, Martin (2017-04-04). ”Alexei Abrikosov, Nobel laureate in physics, dies at 88” (på engelska). Spokesman.com. https://www.spokesman.com/stories/2017/apr/04/alexei-abrikosov-nobel-laureate-in-physics-dies-at/.
  20. ↑ Hargittai, Balazs (2005). Candid Science V: Conversations with Famous Scientists. Imperial College Press. sid. 185. ISBN 1860945066
  21. ↑ Varlamov, Andrey; Littlewood, Peter (2024). ”Alexei Alekseevich Abrikosov. 25 juni 1928 — 29 mars 2017”. Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 76: sid. 9–26. doi:10.1098/rsbm.2023.0030.
  22. ↑ Abrikosov, A. A. (2004-12-02). ”Nobel Lecture: Type-II superconductors and the vortex lattice”. Reviews of Modern Physics 76 (3): sid. 975–979. doi:10.1103/RevModPhys.76.975. Bibcode: 2004RvMP...76..975A. https://journals.aps.org/rmp/abstract/10.1103/RevModPhys.76.975.
  23. ↑ Abrikosov, A. A. “Theory of an Unusual Metal-Insulator Transition in Layered High-Tc Cuprates”, Materials Science Division, Argonne National Laboratory, United States Department of Energy,(28 augusti 2003) Arkiverad 20 juni 2004.
  24. ↑ Abrikosov, A. A. “Theory of High-{Tc} Superconducting Cuprates Based on Experimental Evidence”, Materials Science Division, Argonne National Laboratory, United States Department of Energy,(Dec. 10, 1999).
  25. ↑ Abrikosov, A. A. “New Developments in the Theory of HTSC (High Temperature Superconductors)”, Materials Science Division, Argonne National Laboratory, United States Department of Energy, Office of Energy Research,(Sept. 1994).
  26. ↑ Abrikosov, A. A. "On the magnetic properties of superconductors of the second group", Soviet Physics JETP 5, 1174 (1957) Arkiverad 28 oktober 2006, page scans of the original article.
  27. ↑ “Argonne Scientist Wins 2003 Nobel Prize for Physics” McGregor, S., Oct. 7, 2003 Arkiverad 2008-02-22, press release.
  28. ↑ ”Book of Members, 1780–2010: Chapter A”. Book of Members, 1780–2010: Chapter A. American Academy of Arts and Sciences. http://www.amacad.org/publications/BookofMembers/ChapterA.pdf.
  29. ↑ ”Alexei A. Abrikosov, Argonne National Laboratory”. Alexei A. Abrikosov, Argonne National Laboratory. National Academy of Sciences. http://www.nasonline.org/member-directory/members/3009280.html.
  30. ↑ ”Fellows of the Royal Society”. Fellows of the Royal Society. London: Royal Society. https://royalsociety.org/about-us/fellowship/fellows/.
  31. ↑ ”Golden Plate Awardees of the American Academy of Achievement”. www.achievement.org. American Academy of Achievement. https://achievement.org/our-history/golden-plate-awards/#science-exploration.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alexej_A._Abrikosov&oldid=59463908”