Alexej A. Abrikosov

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alexej A. Abrikosov Nobelpristagare i fysik 2003
AA Abrikosov ANL1.jpg
Född25 juni 1928[1][2][3]
Moskva[4]
Död29 mars 2017[5][3][6] (88 år)
Palo AltoUSA
MedborgarskapRyskt, USA och Sovjetunionen
Utbildad vidMoskvauniversitetets fysikfakultet Blue pencil.svg
SysselsättningFysiker, professor
ArbetsgivareMoskvauniversitetet
University of Illinois at Urbana-Champaign
Utah State University
Loughborough University
University of Illinois at Chicago
Moskvas statliga tekniska universitet
Moskvas institut för fysik och teknologi
Institutet för fysikproblem
Det nationale tekniske forskningsuniversitet
Nizjnij Novgorods statliga Lobatjevskijuniversitet
Landau-Institut for teoretisk fysik (1965–1988)
Institut for højtryksfysik (1988–1991)
Noterbara verkkondenserade materiens fysik
FöräldrarAleksej Ivanovitj Abrikosov
UtmärkelserFritz London Memorial Prize (1972)
Landau-priset (1989)
Utländsk ledamot av Royal Society (2001)
Nobelpriset i fysik (2003)[7][8]
Wolfpriset i fysik
Medlem av American Physical Society
Leninpriset
Arbetets Röda Fanas orden
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Tecknet för ära-orden
Sovjetunionens statliga pris
Redigera Wikidata

Alexej Aleksejevitj Abrikosov, född 25 juni 1928 i Moskva, död 29 mars 2017 i Palo Alto, Kalifornien[9][10], var en rysk-amerikansk fysiker. Han tilldelades Nobelpriset i fysik år 2003. Kungliga Vetenskapsakademins motivering för priset var "för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor".[11] Han delade prissumman med ryssen Vitaly L. Ginzburg och engelsk-amerikanen Anthony J. Leggett.

Abrikosov tog doktorsexamen i fysik 1951 vid Institute for Physical Problems i Moskva.

Abrikosov har lyckats teoretiskt förklara så kallade typ II-supraledare som tillåter supraledning och magnetism att samexistera och förblir supraledande vid höga magnetfält. Han utgick därvid från teorier som tidigare formulerats av Ginzburg. Teorierna har haft stor betydelse för utvecklingen av nya material som kan göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Абрикосов Алексей Алексеевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 27 september 2015, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Find A Grave, Find-A-Grave ID: 177918358, omnämnd som: Alexei Alexeyevich Abrikosov, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Argonne Scientist and Nobel Laureate Dies at 88 (på engelska), (Källa från Wikidata)
  6. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online: biography/Alexey-Abrikosovtopic/Britannica-Online, omnämnd som: Alexey A. Abrikosov, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  7. ^ The Nobel Prize in Physics 2003 (på engelska), Nobelstiftelsen, läst: 1 maj 2020, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läst: 1 maj 2020, (Källa från Wikidata)
  9. ^ Прощание с нобелевским лауреатом Абрикосовым состоится 31 марта в Калифорнии (ryska)
  10. ^ https://www.nytimes.com/2017/04/02/science/alexei-abrikosov-nobel-laureate-in-physics-dies.html
  11. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Alexei A Abrikosov”. Kungl. Vetenskapsakademin. https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/alexei-a-abrikosov-2. Läst 10 november 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]