Hoppa till innehållet

Pieter Zeeman

Från Wikipedia
Pieter Zeeman Nobelpristagare i fysik 1902
Pieter Zeeman omkring 1920.
Född25 maj 1865[1][2][3]
Zonnemaire[4][5], Nederländerna
Död9 oktober 1943[6][1][2] (78 år)
Amsterdam[7][8][5]
BegravdBegraafplaats Kleverlaan[9]
Medborgare iKonungariket Nederländerna[10]
Utbildad vidUniversitetet i Leiden
SysselsättningFysiker, universitetslärare[11][12], fotograf[10]
Befattning
Amsterdams universitets rektor
ArbetsgivareUniversitetet i Leiden
Delfts tekniska universitet (1884–1885)[11]
Delfts tekniska universitet (1885–1902)[11]
Amsterdams universitet (1896–1900)[13]
Amsterdams universitet (1900–1908)[13]
Amsterdams universitet (1908–1935)[14]
Noterbara verkZeemaneffekten
MakaJohanna Elisabeth Lebret
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1902)[15][16]
Henry Draper-medaljen (1921)[17]
Utländsk ledamot av Royal Society (1921)[18]
Rumfordmedaljen (1922)[19]
Franklinmedaljen (1925)
Hedersdoktor vid Sorbonne (1930)[20]
Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet (1934)[21][22]
Matteuccimedaljen (1969)
Redigera Wikidata

Pieter Zeeman, född 25 maj 1865 i Zonnemaire, Schouwen-Duiveland, Zeeland, död 9 oktober 1943 i Amsterdam, var en nederländsk fysiker.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Zeeman var elev till Hendrik Lorentz och arbetade bland annat med Lorentz teori att atomerna består av laddade partiklar som genom svängning åstadkommer ljus.

Faraday hade 1862, utan framgång, försökt observera om ett magnetfält påverkar emissionsspektrum från en ljuskälla. År 1896 beslöt sig Zeeman för att upprepa Faradays försök med de bättre experimentella resurser som då fanns tillgängliga. Försöket visade att spektralinjerna breddades; senare försök med bättre spektrometrar visade att linjerna i själva verket delats upp i flera. Lorentz kunde förklara fenomenet, som nu kallas Zeemaneffekten, genom att anta att det i atomen finns en "jon" (elektronen var ännu inte upptäckt) som oscillerar med samma frekvens som den utsända strålningen. Effekten kunde dessutom användas till att bestämma förhållandet mellan "jonens" laddning och dess massa.[23][24]

Zeeman blev 1900 professor i fysik vid Universiteit van Amsterdam, där han stannade resten av sitt liv. Ända till sin död fortsatte han med sin forskning rörande ljusets fortplantning i olika medier.

Zeeman tilldelades tillsammans med Lorentz Nobelpriset i fysik 1902 "såsom ett erkännande av den utomordentliga förtjänst de inlagt genom sina undersökningar om magnetismens inflytande på strålningsfenomenen".[24]

Zeeman har även fått en krater uppkallad efter sig på månen.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Pieter Zeeman, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 13705864.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Pieter-Zeemantopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6h70qjr, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Amsterdams universitets Album Academicum-ID: id002345, läst: 9 september 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: pieter-zeeman, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Зееман Питер”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Album Academicum, Amsterdams universitets Album Academicum-ID: id002345, läst: 9 september 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Зееман Питер”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.dodenakkers.nl .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Photographers’ Identities Catalog, Photographers’ Identities Catalog-id: 279881, läst: 19 december 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c] dataset Library TU Delft, 19 april 2017, läst: 20 maj 2019.[källa från Wikidata]
  12. ^ Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 2851, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Album Academicum, läst: 15 september 2019.[källa från Wikidata]
  14. ^ Album Academicum, Amsterdams universitets Album Academicum-ID: id002345, läst: 15 september 2019.[källa från Wikidata]
  15. ^ The Nobel Prize in Physics 1902 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  18. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 395, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]
  20. ^ Liste des docteurs honoris causa de l'Université de Paris de 1918 à 1933 inclus, Annales de l'Université de Paris (på franska), vol. 9, 1, 1934, s. 90-95, läs online.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, journals.openedition.org .[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, gallica.bnf.fr .[källa från Wikidata]
  23. ^ Pieter Zeeman (1897). ”The Effect of Magnetisation on the Nature of Light Emitted by a Substance”. Nature 55: sid. 346. https://www.nature.com/articles/055347a0. 
  24. ^ [a b] Boudenot, Jean-Claude; Monica och Gösta Wahde (översättning), Gunnar Tibell (faktagranskning) (2005) [1999]. Fysik och fysiker genom historien – från Thales till Higgsbosonen. Studentlitteratur. sid. 234. ISBN 91-44-04256-6 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pieter_Zeeman&oldid=56695790”