Gerard 't Hooft

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gerard 't Hooft Nobelpristagare i fysik 1999
Gerard 't Hooft.jpg
Gerard 't Hooft, 2008
Född5 juli 1946[1][2][3] (74 år)
Den HelderNederländerna
MedborgarskapKonungariket Nederländerna
Utbildad vidUniversitetet i Utrecht Blue pencil.svg
SysselsättningTeoretisk fysiker, fackboksförfattare, fysiker, professor, pedagog, universitetslärare[4][5]
ArbetsgivareUniversitetet i Utrecht
CERN[6]
Universitetet i Leiden (1997–2011)[4][7]
UtmärkelserDannie Heineman-priset för matematisk fysik (1979)[8]
Wolfpriset i fysik (1981)[9]
Lorentzmedaljen (1986)
Spinozapriset (1995)
Franklinmedaljen (1995)
High Energy and Particle Physics Prize (1999)
Nobelpriset i fysik (1999)[10][11]
Akademiepenning (1999)
Oskar Klein-föreläsning (1999)[12]
Hedersdoktor vid Kinas vetenskapliga och tekniska universitet (2004)[13]
Lomonosov-guldmedaljen (2010)
Officer av Hederslegionen
Kommendör i Nederländska Lejonorden
Akademiehoogleraren
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Gerardus 't Hooft, född 5 juli 1946 i Den Helder, är en nederländsk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik år 1999. Han tilldelades priset för sina "avgörande insatser rörande kvantstrukturen hos teorin för elektrosvag växelverkan i fysiken".[14] Han delade priset med sin landsman Martinus J.G. Veltman, som var hans handledare under doktorandtiden.

't Hooft doktorerade i fysik 1972 vid universitetet i Utrecht och har varit professor i fysik vid detta universitet sedan 1977. Han är ledamot av Nederländernas vetenskapsakademi sedan 1982.

't Hooft och Veltman utvecklade de matematiska grunderna för den så kallade Standardmodellen för elementarpartiklar som beskriver och grupperar alla kända sådana partiklar. Genom deras arbete kan partiklars egenskaper bättre beräknas och förutsägas. Mer specifikt utvecklade de en metod för att demonstrera att gaugeteorier med spontant symmetribrott är renormerbara. Det viktigaste exemplet på en sådan teori är teorin för den svaga växelverkan som föreslagits av Sheldon Glashow, Steven Weinberg och Abdus Salam. Detta bevis var det avgörande steget som ledde till att Standardmodellen accepterades bland fysiker i allmänhet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ läst: 26 oktober 2019, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Munzinger-Archiv, Munzinger person id: 00000023145, omnämnd som: Gerardus 't Hooft, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 2997, läst: 19 juni 2019, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 2997, läst: 2 december 2019, (Källa från Wikidata)
  6. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 2997, läst: 18 december 2019, (Källa från Wikidata)
  8. ^ läs online, läst: 6 oktober 2018, (Källa från Wikidata)
  9. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  10. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  11. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  12. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  13. ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019, (Källa från Wikidata)
  14. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Gerardus ´t Hooft”. Kungl. Vetenskapsakademin. https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/gerardus-t-hooft-2. Läst 3 november 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]