Gerard 't Hooft
Gerard 't Hooft  | |
 Gerard 't Hooft, 2008 | |
| Född | 5 juli 1946[1][2] (77 år) Den Helder, Nederländerna |
|---|---|
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
| Utbildad vid | Universitetet i Utrecht  |
| Sysselsättning | Teoretisk fysiker, fackboksförfattare, fysiker, professor, pedagog, universitetslärare[3][4] |
| Arbetsgivare | Universitetet i Utrecht CERN[5] Universitetet i Leiden (1997–2011)[3][6] |
| Utmärkelser | |
| Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (1979)[7] Wolfpriset i fysik (1981)[8] Lorentzmedaljen (1986) Spinozapriset (1995) Franklinmedaljen (1995) Nobelpriset i fysik (1999)[9][10] High Energy and Particle Physics Prize (1999) Oskar Klein-medaljen (1999)[11] Akademiepenning (1999) Hedersdoktor vid Kinas vetenskapliga och tekniska universitet (2004)[12] Lomonosov-guldmedaljen (2010) Marcel Grossmann-priset (2021) Kommendör av Nederländska Lejonorden Officer av Hederslegionen Akademiehoogleraren | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Gerardus 't Hooft, född 5 juli 1946 i Den Helder, är en nederländsk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik år 1999. Han tilldelades priset för sina "avgörande insatser rörande kvantstrukturen hos teorin för elektrosvag växelverkan i fysiken".[13] Han delade priset med sin landsman Martinus J.G. Veltman, som var hans handledare under doktorandtiden.
't Hooft doktorerade i fysik 1972 vid universitetet i Utrecht och har varit professor i fysik vid detta universitet sedan 1977. Han är ledamot av Nederländernas vetenskapsakademi sedan 1982.
't Hooft och Veltman utvecklade de matematiska grunderna för den så kallade Standardmodellen för elementarpartiklar som beskriver och grupperar alla kända sådana partiklar. Genom deras arbete kan partiklars egenskaper bättre beräknas och förutsägas. Mer specifikt utvecklade de en metod för att demonstrera att gaugeteorier med spontant symmetribrott är renormerbara. Det viktigaste exemplet på en sådan teori är teorin för den svaga växelverkan som föreslagits av Sheldon Glashow, Steven Weinberg och Abdus Salam. Detta bevis var det avgörande steget som ledde till att Standardmodellen accepterades bland fysiker i allmänhet.
Asteroiden 9491 Thooft är uppkallad efter honom.[14]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Gerardus 't Hooft, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Gerardus 't Hooft, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leidse Hoogleraren, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Leidse Hoogleraren, läst: 2 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, inspirehep.net .[källa från Wikidata]
- ^ Leidse Hoogleraren, läst: 18 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ The Nobel Prize in Physics 1999, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Previous Oskar Klein Memorial Lectures, Stockholms universitet, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Gerardus ´t Hooft”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 7 december 2022. https://web.archive.org/web/20221207131006/https://www.kva.se/prisvinnare/gerardus-t-hooft/. Läst 3 november 2018.
- ^ ”Minor Planet Center 9491 Thooft” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9491. Läst 11 juni 2023.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Gerard 't Hooft.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1999
- Nobelprize.org, Gerardus 't Hooft – självbiografi
|