Hoppa till innehållet

Ivar Giæver

Från Wikipedia
Ivar Giaever Nobelpristagare i fysik 1973
Född5 april 1929[1][2][3]
Bergen[1]
Död20 juni 2025[4] (96 år)
Schenectady[5], USA
Medborgare iNorge och USA
Utbildad vidRensselaer Polytechnic Institute
Norges tekniske høgskole
Clare Hall
Hamars katedralskola
SysselsättningFysiker, forskare[6], ingenjör[6], universitetslärare[6]
ArbetsgivareRensselaer Polytechnic Institute
Noterbara verkfasta tillståndets fysik
Barn4
Utmärkelser
Oliver E. Buckley Condensed Matter Prize (1965)[7]
Golden Plate Award (1966)[8]
Guggenheimstipendiet (1969)[9]
Nobelpriset i fysik (1973)[10][11]
Gunnerusmedaljen (2010)
Onsagermedaljen
Redigera Wikidata

Ivar Giæver, född 5 april 1929 i Bergen , Norge, död 20 juni 2025 i Schenectady, USA,[12] var en norsk-amerikansk experimentell fysiker.

Ivar Giæver och japanen Leo Esaki tilldelades halva prissumman av Nobelpriset i fysik 1973 "för deras experimentella upptäckter rörande tunnelfenomenet i halvledare, respektive supraledare". Den andra halvan tilldelades engelsmannen Brian Josephson.[13]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Ivar Giaever var det andra av tre barn till farmaceuten John A. Giaever. Ivar växte upp i Toten, där han gick i grundskolan, innan han flyttade till Hamar för att få sin gymnasieutbildning. År 1948 började han på Norges tekniske høgskole och tog 1952 en magisterexamen i maskinteknik. Året därpå avslutade han sin militärtjänstgöring i den norska armén, innan han fortsatte att arbeta för det norska patentverket som patentgranskare.[14]

År 1954 emigrerade Giaever till Kanada, där han började på Advanced Engineering Program på kanadensiska General Electric. Han flyttade sedan till USA 1956 och började på General Electric Research Laboratory 1958.[14] Medan han arbetade för General Electric studerade Giaever fysik vid Rensselaer Polytechnic Institute (RPI), där han doktorerade 1964 med en avhandling med titeln The Conductivity and the Hall Effect in Binary Alloys. [15] År 1988 lämnade han General Electric för att bli institutprofessor vid RPI. Samma år blev han också professor vid universitetet i Oslo, sponsrat av Statoil.

År 1952 gifte sig Giaever med sin barndomskärlek, Inger Skramstad, som dog den 12 september 2023, vid 94 års ålder. De fick fyra barn.[16]

Giaever, som var ateist,[17] blev 1964 naturaliserad amerikansk medborgare.[14]

Giaever dog den 20 juni 2025 i Schenectady, New York, vid 96 års ålder. Han är begravd på kyrkogården vid Hoff kyrka i Østre Toten, Norge.[18]

Forskning

[redigera | redigera wikitext]

Från 1958 till 1969 arbetade Giaever med tunnfilm, tunneling och supraledning. År 1960, efter Leo Esakis upptäckt av tunneling i halvledare 1957, visade Giaever att tunneling även ägde rum i supraledare, och demonstrerade tunneling genom ett mycket tunt lager av oxid omgivet på båda sidor av metall i ett supraledande eller normalt tillstånd.[19] Hans experiment visade förekomsten av ett energigap i supraledare, en av de viktigaste förutsägelserna i BCS-teorin om supraledning, som hade utvecklats 1957. Giaevers experimentella demonstration av tunneling i supraledare stimulerade den teoretiska fysikern Brian Josephson att arbeta med fenomenet, vilket ledde till hans förutsägelse av Josephsoneffekten 1962.[20]

Giaevers forskning senare i hans karriär bedrev han huvudsakligen inom biofysik. År 1969 studerade han biofysik i ett år vid University of Cambridge i England, genom ett Guggenheimstipendium. Han fortsatte att arbeta inom detta område efter att han återvände till USA 1970 och grundade företaget Applied BioPhysics, Inc. 1993.[14][21]

Aktivism

[redigera | redigera wikitext]

Giaever var en klimatförnekare som gav näring åt tvivel om klimatförändringarna,[22] genom att till exempel kalla dem en "ny religion". Han hade dock inte presenterat några starka bevis för att stödja denna ståndpunkt.[23] Han var vetenskaplig rådgivare till den amerikanska klimatskeptiska tankesmedjan The Heartland Institute.[24] Den 13 september 2011 lämnade Giæver American Physical Society på grund av dess ståndpunkt i klimatfrågan.[24][25]

Giaever var med och undertecknade ett brev från över 70 nobelpristagare till Louisianas delstatslagstiftande församling som stödde upphävandet av den evolutionsfientliga Louisiana Science Education Act.[26]

Publikationer i urval

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser och priser

[redigera | redigera wikitext]
Giaever vid prisutdelningen för Gunnerusmedaljen 2010 .

Memberships

[redigera | redigera wikitext]
år Organisation Typ Ref.
1962 USA American Physical Society Kollega [27]
1974 USA National Academy of Sciences Medlem [28]
1975 USA National Academy of Engineering Meblem [29]

Giæver var ledamot av Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE). Han invaldes 1986 som utländsk ledamot av svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Priser

[redigera | redigera wikitext]
År Organisation Pris Motivering Ref.
1965 USA American Physical Society Oliver E. Buckley Prize "För att vara först med att använda elektrontunnlar i studiet av energigapet i supraledare och för att ha demonstrerat kraften i denna teknik." [30]
1973 Sverige Kungliga vetenskapsakademien Nobelpriset i fysik "För deras experimentella upptäckter gällande tunnelfenomen i halvledare respektive supraledare." [13]
2003 Norge Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet Onsagermedaljen — [31]
2010 Norge Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab Gunnerusmedaljen — [32]

Honorary degrees

[redigera | redigera wikitext]
År Universitet Grad Ref.
1985 Norge Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet — [33]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ivar Giaever, 9 juni 2026.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 ”Джайевер Айвар”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ivar-Giaevertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, Brockhaus Enzyklopädie-ID: giaever-ivar, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Nobelpris-vinner Ivar Giæver er død (på norska), 3 juli 2025, läs online, läst: 3 juli 2025.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Joseph Kahn (red.), Ivar Giaever, Nobel Winner in Quantum Physics, Dies at 96, The New York Times (på engelska), The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, 8 juli 2025, no value: 0362-43310362-4331, läs online, läst: 12 juli 2025 .[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20191027368, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Oliver E. Buckley Condensed Matter Physics Prize (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 16 juli 2025.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Golden Plate Awardees listed by year (på engelska), Academy of Achievement, läs online, läst: 16 juni 2025.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Guggenheim fellow-ID: ivar-giaever.[källa från Wikidata]
  10. ↑ The Nobel Prize in Physics 1973, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ↑ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ↑ ”Nobelprisvinnar Ivar Giæver er død” (på norska). nrk. https://www.nrk.no/nyheter/nobelprisvinnar-ivar-giaever-er-dod-1.17479075. Läst 3 juli 2025.
  13. 1 2 ”Nobel Prize in Physics 1973”. Nobel Prize in Physics 1973. Nobel Foundation. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1973/summary/.
  14. 1 2 3 4 ”Ivar Giaever – Biographical”. Ivar Giaever – Biographical. Nobel Foundation. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1973/giaever/biographical/.
  15. ↑ Giaever, Ivar (1964). The Conductivity and the Hall Effect in Binary Alloys (Ph.D. thesis). Bibcode:1964PhDT........41G. ProQuest 302164589.
  16. ↑ "Inger Giaever Obituary". The Daily Gazette. September 24, 2023. Hämtad 19 maj 2024.
  17. ↑ Giaever, Ivar (November 2016). "I Am The Smartest Man I Know": A Nobel Laureate's Difficult Journey. World Scientific. ISBN 978-981-3109-17-9.
  18. ↑ "Nobelpris-vinner Ivar Giæver er død". Verdens Gang (in Norwegian). July 3, 2025. Hämtad 3 juli 2025.
  19. ↑ Giaever, Ivar (1960). ”Energy Gap in Superconductors Measured by Electron Tunneling”. Physical Review Letters 5 (4): sid. 147–148. doi:10.1103/PhysRevLett.5.147. Bibcode: 1960PhRvL...5..147G. https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.5.147.
  20. ↑ ”Press release”. Press release. Nobel Foundation. 1973-10-23. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1973/press-release/.
  21. ↑ ”Ivar Giaever”. Ivar Giaever. American Institute of Physics. Arkiverad från originalet den 2024-12-07. https://web.archive.org/web/20241207213323/https://history.aip.org/phn/11511002.htm. Läst 30 juli 2026.
  22. ↑ Corbin, Jeffrey D.; Katz, Miriam E. (2012-07-03), ”Effective strategies to counter campus presentations on climate denial”, Eos, doi:10.1029/2012EO270007, https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2012EO270007
  23. ↑ Strassel, Kimberley A. (2009-06-26). ”The Climate Change Climate Change”. The Wall Street Journal. https://www.wsj.com/articles/SB124597505076157449.
  24. 1 2 ”Ivar Giaever Profile”. The Heartland Institute. https://www.heartland.org/about-us/who-we-are/ivar-giaever. Läst 9 juni 2020. ”In the APS it is ok to discuss whether the mass of the proton changes over time and how a multi-universe behaves, but the evidence of global warming is incontrovertible?”
  25. ↑ ”Nobel Prize-Winning Physicist Resigns Over Global Warming”. Fox News. 14 september 2011. http://www.foxnews.com/tech/2011/09/14/nobel-prize-winning-physicist-resigns-from-top-physics-group-over-global.html. Läst 9 juni 2020.
  26. ↑ ”77 Nobel Laureates Call for a Repeal of the LSEA”. www.repealcreationism.com. Arkiverad från originalet den 2016-05-28. https://web.archive.org/web/20160528225453/http://www.repealcreationism.com/397/nobellaureateletter/. Läst 30 juli 2026.
  27. ↑ ”APS Fellows Archive”. www.aps.org. https://www.aps.org/funding-recognition/aps-fellowship?q=Ivar%20Giaever&af=true.
  28. ↑ ”Ivar Giaever”. www.nasonline.org. https://www.nasonline.org/directory-entry/ivar-giaever-aa2w2o/.
  29. ↑ ”Dr. Ivar Giaever”. www.nae.edu. https://www.nae.edu/29322/Dr-Ivar-Giaever.
  30. ↑ ”Oliver E. Buckley Condensed Matter Prize”. www.aps.org. https://www.aps.org/programs/honors/prizes/buckley.cfm.
  31. ↑ ”The Lars Onsager Lecture”. www.ntnu.edu. https://www.ntnu.edu/onsager/lecture.
  32. ↑ ”Innehavere av Gunnerusmedaljen” (på norska). www.dknvs.no. Arkiverad från originalet den 2012-05-21. https://web.archive.org/web/20120521225854/http://www.dknvs.no/priserutmerkelser/innehavere-av-gunnerusmedaljen/. Läst 30 juli 2026.
  33. ↑ ”Honorary Doctors”. www.ntnu.edu. https://www.ntnu.edu/phd/honorary-doctors.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ivar_Giæver&oldid=59592366”