Wolfgang Pauli
Wolfgang Ernst Pauli, född 25 april 1900 i Wien, död 15 december 1958 i Zürich, Schweiz, var en österrikisk fysiker. Pauli erhöll nobelpriset i fysik 1945.
Han skrev sin första vetenskapliga artikel redan två månader efter han tagit examen från Döblingers gymnasium i Wien. Artikeln handlade om Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Han fortsatte att studera vid Münchens Ludwig-Maximilian-universitet där han doktorerade i juli 1921 med en avhandling om joniserat molekylärt väte ur ett kvantmekaniskt perspektiv.
Därefter arbetade han vid, i tur och ordning: Göttingens universitet, Niels Bohr-institutet och Hamburgs universitet fram till 1928.
År 1925 formulerade han Paulis uteslutningsprincip, och 1927 blev han professor vid tekniska högskolan i Zürich.[1]
Bland hans verk märks Relativitätstheorie (1921), Quantentheorie (1926), samt Die allgemeinen Prinzipien der Wellenmechanik (2:a upplagan 1933).[1]
Pauli tilldelades Lorentzmedaljen 1931. Han invaldes 1955 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Innehåll
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|
