Pierre-Gilles de Gennes

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Pierre-Gilles de Gennes Nobelpristagare i fysik 1991
Pierre-Gilles crop.jpg
Född24 oktober 1932[1][2][3]
Paris[4]
Död18 maj 2007[5][1][2] (74 år)
Orsay[6]Frankrike
BegravdCimetière de Montrouge
MedborgarskapFransk
Utbildad vidLycée Henri IV, École normale supérieure och Lycée Saint-Louis Blue pencil.svg
SysselsättningFysiker, professor[7], teoretisk fysiker, universitetslärare[8]
ArbetsgivareUniversité Paris-Sud
University of California at Berkeley
Collège de France (1971–2007)[7]
Universitetet i Leiden (1978–1978)
Universitetet i Leiden (1978–)[8]
BarnClaire Wyart (f. 1977)
UtmärkelserMédaille d'or du CNRS (1980)
Nobelpriset i fysik (1991)[9][10]
Wolfgang Ostwald-priset (1991)
Holweck-priset (1968)
Lorentzmedaljen (1990)
Wolfpriset i fysik (1990)
Harvey-priset (1988)[11]
Gay-Lussac-Humboldt-priset (1983)
Matteuccimedaljen (1987)
Louis Ancel-priset (1959)
Onsagermedaljen
Alexander von Humboldt Fellow
Prix Ampère (1977)
Eringen-medaljen (1998)
Hedersdoktor vid Université de Sherbrooke
Hedersdoktor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem
Hedersdoktor vid Laval Universitet (1995)[12]
Humboldtpriset
Fellow of the Australian Academy of Science (1996)
Hedersdoktor vid Universitetet i Vigo (1997)[13]
Utländsk ledamot av Royal Society
Redigera Wikidata
Pierre-Gilles de Gennes (2006)

Pierre-Gilles de Gennes, född 24 oktober 1932 i Paris, död 18 maj 2007 i Orsay, Essonne, var en fransk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1991.

De Gennes fick priset med motiveringen "för upptäckten att metoder, som utvecklats för att beskriva ordning i enkla system, kan generaliseras till att gälla mer komplicerade former av materia, särskilt flytande kristaller och polymerer".[14]

De Gennes arbetade som ingenjör vid franska atomenergikommisionen 1955-1961. Han var professor vid Orsay Liquid Crystals Group vid Universitetet i Paris 1961-1971 och var professor vid Collège de France i Paris sedan 1971.

De Gennes har med matematiska metoder studerat hur extremt komplexa former av materia beter sig vid övergången från ordning till oordning. Han upptäckte hur elektriskt eller mekaniskt triggade fasövergångar förändrar flytande kristaller från genomskinliga till ogenomskinliga tillstånd. Detta utnyttjas till exempel i olika former av displayer och datorskärmar.

De Gennes arbete har visat att så vitt skilda fenomen som magneter, supraledare, flytande kristaller och lösningar av polymerer kan beskrivas med samma generella matematiska metoder.

De Gennes tilldelades 1990 Wolfpriset i fysik tillsammans med David J. Thouless.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ Comité des travaux historiques et scientifiques, CTHS person ID: 112259, omnämnd som: Pierre-Gilles, de, Pierre-Gilles Robert Yves Gennes, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0
  5. ^ läs online,
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0
  7. ^ [a b] Lista över professorer vid Collège de France
  8. ^ [a b] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren ID: 3211, läst: 19 juni 2019
  9. ^ läs online,
  10. ^ läs online,
  11. ^ läs online,
  12. ^ läs online,
  13. ^ läs online,
  14. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Pierre-Gilles de Gennes”. Kungl. Vetenskapsakademin. https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/pierre-gilles-de-gennes-2. Läst 1 november 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]