Herbert Kroemer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Herbert Kroemer

Herbert Kroemer, född 25 augusti 1928 i Weimar, Tyskland, är en tysk nobelpristagare i fysik år 2000. Han tilldelades priset för "utvecklingen av halvledarheterostrukturer för höghastighets- och optoelektronik".[1] Han delade halva prissumman med ryssen Zjores Alfjorov. Den andra halvan tilldelades amerikanen Jack S Kilby.

Kroemer tog doktorsgraden i fysik 1952 vid universitetet i Göttingen. Han var anställd bland annat vid RCA Laboratories, Princeton, NJ, USA 1954–1957 och vid Varian Associates, Palo Alto, CA, USA, 1959–1966. Han var professor i fysik vid University of Colorado, Boulder, 1968–1976 och därefter vid University of California, Santa Barbara, USA.

Kroemer, och Alfjorov, har uppfunnit och utvecklat snabba opto- och mikroelektroniska komponenter, som bygger på skiktade halvledarstrukturer, så kallade halvledarhetero-strukturer. Snabba transistorer byggda med heterostrukturteknik finns bland annat i radiosatellitlänkar och i basstationerna för mobil telekommunikation. Laserdioder byggda med samma teknik ingår i tekniken för Internets optiska fibrer. De finns också i till exempel CD-spelare, streckkodsläsare och laserpekare. Med heterostrukturteknik byggs också ljusstarka lysdioder som används i bromsljus på bilar, trafikljus och andra varningsljus.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Herbert Kroemer”. Kungl. Vetenskapsakademin. https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/herbert-kroemer-2. Läst 4 november 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]