Albert Fert

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Albert Fert Nobelpristagare i fysik 2007
Albert fert 15 janvier 2009 Spintronique Paris Descartes.JPG
Albert Fert, 2009.
Född7 mars 1938[1] (85 år)
Carcassonne, Frankrike
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidvetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris, filosofie doktor, [2]
École normale supérieure Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker, universitetslärare
ArbetsgivareUniversité Paris-Sud
Barn2
FöräldrarCharles Fert
Utmärkelser
Wolfpriset i fysik, 2006
Nobelpriset i fysik, 2007
Se lista
Redigera Wikidata

Albert Louis François Fert, född 7 mars 1938 i Carcassonne, Frankrike, är en fransk fysiker. Han mottog 2007 års Nobelpris i fysik tillsammans med Peter Grünberg "för upptäckten av jättemagnetoresistans".[3] För närvarande (2021) är han professor emeritus vid Paris-Saclay University i Orsay, vetenskaplig chef för ett gemensamt laboratorium (Unité mixte de recherche) mellan Centre national de la recherche scientifique (Nationella vetenskapliga forskningscentret) och Thales Group, samt adjungerad professor vid Michigan State University.

Fert tilldelades 2006/2007 Wolfpriset i fysik tillsammans med Grünberg.[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fert utexaminerades 1962 vid École Normale Supérieure i Paris.[5] Där följde han föreläsningar av stora fysiker som Alfred Kastler eller Jacques Friedel, och var passionerad av fotografi och film (han var en stor beundrare av Ingmar Bergmans arbete).[6]

Efter examen från École Normale Supérieure studerade han vid Universitetet i Grenoble och 1963 disputerade han vid Universitetet i Paris med en avhandling som utarbetats vid den grundläggande fakulteten för elektroniska vetenskaper vid Orsay och på det fysiska spektrometrilaboratoriet vid Grenoble Faculty of Sciences.

Efter sin återkomst från militärtjänsten 1965, blev han biträdande professor vid Orsay-fakulteten vid Universitetet i Paris XI (Université Paris-Sud),[7] och med handledning av Ian Campbell inom fakultetens laboratorium för fasta tillståndets fysik förberedde han sig för en doktorsexamen i fysikaliska vetenskaper som ägnades åt egenskaperna hos elektriska transporter i nickel och järn, som han slutförde 1970,[5] och blev professor där 1976.

Fert arbetade sedan som forskningschef vid universitetets fysiklaboratorium för kondenserad materia (1970–1995) innan han övergick till Unité Mixte de Physique, ett laboratorium som drivs gemensamt av Université Paris-Sud och teknikföretaget Thales.

År 1988 upptäckte Fert på Orsay i Frankrike och Peter Grünberg i Jülich i Tyskland, samtidigt och självständigt, jättemagnetoresistansen (GMR) hos de magnetiska multiskikten.[8][9] Denna upptäckt känns igen som födelsen av spinntronik,[10][11] en forskningsområde som ofta beskrivs som en ny typ av elektronik som utnyttjar inte endast elektronernas elektriska laddning utan också deras magnetism (deras spinn). Spinntronik har redan viktiga tillämpningar. Man vet att införandet av GMR-läshuvuden i hårddiskar har lett till en betydande ökning av deras kapacitet för lagring av information.[11] Andra tillämpningar av spinntronik utnyttjas i M-RAM,[11][12] som snart förväntas påverka teknologin i datorer och telefoner. År 2007 fick han tillsammans med professor Grünberg det kända Japanpriset (300.000 Euro) för sin upptäckt av GMR. Samma år fick de Nobelpriset i fysik och i oktober 2006 utsågs Fert till hedersdoktor vid institutionen för fysik vid universitetet i Kaiserslautern.[5]

Albert Fert har lämnat många bidrag till utvecklingen av spinntronik och efter Nobelpriset 2007 utforskar han det framväxande utnyttjandet av topologiska egenskaper inom spinntronik.[13] Hans senaste arbeten är på de topologiskt skyddade magnetiska solitoner som kallas skyrmioner[14] och på omvandlingen mellan laddning och spinnström hos topologiska isolatorer.[15]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Albert Fert, 24 maj 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: fert-albert, omnämnd som: Albert Fert, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, Système universitaire de documentation, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, SUDOC: 10599628905201973X, läs online, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande”. KVA. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/nobelpriset-i-fysik-2007. Läst 13 november 2018. 
  4. ^ ”Albert Fert Winner of Wolf Prize in Physics” (på engelska). Wolf Foundation. Arkiverad från originalet den 14 november 2018. https://web.archive.org/web/20181114010656/http://www.wolffund.org.il/index.php?dir=site&page=winners&cs=297. Läst 13 november 2018. 
  5. ^ [a b c] ”Prof. Albert Fert | GSE Mainz”. www.mainz.uni-mainz.de. https://www.mainz.uni-mainz.de/prof-albert-fert/. Läst 19 januari 2021. 
  6. ^ ”Albert Fert, un Nobel amoureux de Bergman” (på franska). LEFIGARO. https://www.lefigaro.fr/sciences/2007/12/31/01008-20071231ARTFIG00196-albert-fert-un-nobel-amoureux-de-bergman.php. Läst 19 januari 2021. 
  7. ^ ”The Nobel Prize in Physics 2007 – Albert Fert – Facts” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2007/fert/facts/. Läst 19 januari 2021. 
  8. ^ Baibich, M. N.; Broto, J. M.; Fert, A.; Van Dau, F. Nguyen; Petroff, F.; Etienne, P.; Creuzet, G.; Friederich, A.; et al. (21 november 1988). ”Giant Magnetoresistance of (001)Fe/(001)Cr Magnetic Superlattices”. Physical Review Letters 61 (21): sid. 2472–2475. doi:10.1103/PhysRevLett.61.2472. PMID 10039127. http://www.lume.ufrgs.br/bitstream/10183/99075/1/000014840.pdf. 
  9. ^ Binasch, G.; Grünberg, P.; Saurenbach, F.; Zinn, W. (1 mars 1989). ”Enhanced magnetoresistance in layered magnetic structures with antiferromagnetic interlayer exchange”. Physical Review B 39 (7): sid. 4828–4830. doi:10.1103/PhysRevB.39.4828. PMID 9948867. 
  10. ^ Handbook of spin transport and magnetism. Tsymbal, E. Y. (Evgeny Y.), Zutic, Igor.. Boca Raton, Florida: CRC Press. 2012. ISBN 9781439803776. OCLC 756724063 
  11. ^ [a b c] Chappert, Claude; Fert, Albert; Dau, Frédéric Nguyen Van (2007). ”The emergence of spin electronics in data storage” (på engelska). Nature Materials 6 (11): sid. 813–823. doi:10.1038/nmat2024. ISSN 1476-4660. PMID 17972936. 
  12. ^ Åkerman, Johan (22 april 2005). ”Toward a Universal Memory” (på engelska). Science 308 (5721): sid. 508–510. doi:10.1126/science.1110549. ISSN 0036-8075. PMID 15845842. 
  13. ^ Soumyanarayanan, Anjan; Reyren, Nicolas; Fert, Albert; Panagopoulos, Christos (23 november 2016). ”Emergent phenomena induced by spin–orbit coupling at surfaces and interfaces” (på engelska). Nature 539 (7630): sid. 509–517. doi:10.1038/nature19820. ISSN 1476-4687. PMID 27882972. https://arxiv.org/abs/1611.09521. 
  14. ^ Fert, Albert; Reyren, Nicolas; Cros, Vincent (2017). ”Magnetic skyrmions: advances in physics and potential applications” (på engelska). Nature Reviews Materials 2 (7): sid. 17031. doi:10.1038/natrevmats.2017.31. ISSN 2058-8437. https://arxiv.org/abs/1712.07236. 
  15. ^ Rojas-Sánchez, J.-C.; Oyarzún, S.; Fu, Y.; Marty, A.; Vergnaud, C.; Gambarelli, S.; Vila, L.; Jamet, M.; et al. (1 mars 2016). ”Spin to Charge Conversion at Room Temperature by Spin Pumping into a New Type of Topological Insulator: $\ensuremath{\alpha}$-Sn Films”. Physical Review Letters 116 (9): sid. 096602. doi:10.1103/PhysRevLett.116.096602. PMID 26991190. https://arxiv.org/abs/1509.02973. 
  16. ^ läs online, www.aps.org, läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
  17. ^ Grands Prix de la SFP (på franska), Société française de physique, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ Médaille d’or du CNRS 2003 (på franska), Centre national de la recherche scientifique, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  20. ^ The Nobel Prize in Physics 2007 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  21. ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  22. ^ Albert Fert (på katalanska), Universitat Autònoma de Barcelona, läs online.[källa från Wikidata]
  23. ^ Albert Fert, commandeur de la Légion d'honneur (på franska), L'Indépendant, 12 april 2012, läs online.[källa från Wikidata]
  24. ^ Journal officiel de la République française, 271, 22 november 2015, s. 21714, NOR: PREX1525576D, läs online, läst: 17 september 2019.[källa från Wikidata]
  25. ^ NOR: PRER2229705D.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Albert_Fert&oldid=50457742"