Hoppa till innehållet

USA:s armé

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Army.mil)
Förenta staternas armé
Mark of the United States Army.svg
U.S. Army service mark
Information
DatumKontinentalarmén 14 juni 1775
LandUSA Amerikas förenta stater (USA)
TypArmé
Del avUSA:s försvarsdepartement
SmeknamnU.S. Army
ValspråkThis We'll Defend
Det här ska vi försvara
Marsch"The Army Goes Rolling Along"
Play
Kända slag och krigAmerikanska frihetskriget
1812 års krig
Indiankrigen
Mexikanska kriget
Amerikanska inbördeskriget
Spansk-amerikanska kriget
Första världskriget
Andra världskriget
Koreakriget
Vietnamkriget
Gulfkriget
Afghanistankriget
Irakkriget
Befälhavare
Nuvarande befälhavareUSA:s arméminister
Nuvarande stabschefUSA:s arméstabschef
Tjänstetecken
Alternativ symbol
Flagga

Förenta staternas armé (engelska: United States Army), är det i personal räknat största vapenslaget av USA:s väpnade styrkor och som har det primära ansvaret att tillhandahålla markstridskrafter inom USA:s försvarsdepartement.

Från och med 2004 består den av 494 295 soldater i den reguljära armén, 342 918 i arménationalgardet och 204 134 i den federala arméreserven.[1]

Den moderna amerikanska armén har sina rötter i de skyttekompanier som kontinentalkongressen beviljande uppförandet av den 14 juni 1775, före USA:s självständighetsförklaring utropats för att möta kraven från det som skulle bli den Amerikanska revolutionen. Kongressen skapade amerikanska armén den 3 juni 1784 efter slutet av amerikanska revolutionen för att ersätta den upplösta kontinentalarmén. Armén i stort, liksom infanteriet som truppslag, anser sig dock vara en linjär efterföljare till den kontinentala armén och daterar därför sitt ursprung därav.[2]

1812 års krig utkämpades mot Storbritannien i vilket USA försökte erövra Brittiska Nordamerika (nuvarande Kanada) i tre olika försök men hindrades i samtliga. Britterna svarade med en invasion i vilken Storbritanniens armé brände ned Washington i augusti 1814, inklusive Kapitolium och Vita huset. Under amerikanska inbördeskriget brukar USA:s armé ibland benämnas som Nordstatsarmén (eller också Unionsarmén) för att särskilja den från motståndaren, Sydstatsarmén, som slogs för utbrytarstaten Amerikas konfedererade stater. Slaget vid Gettysburg i juli 1863 var det blodigaste under det amerikanska inbördeskriget och nämns ofta, tillsammans med belägringen av Vicksburg, som krigets vändpunkt varefter nordsidans vinst blev ett ofrånkomligt faktum. 1800-talet kännetecknas också av att president Andrew Jacksons med lagstöd och armén tvångsförflyttade delar av ursprungsbefolkningen till väster om Mississippifloden (Tårarnas väg) och av de lågintensiva Indiankrigen i landets västra delar.

Krigsministern var ansvarig för armén och medlem av presidentens kabinett från 1789 fram till 1947 då 1947 års nationella säkerhetsakt antogs som ligger till grund för dagens försvarsorganisation där armén ingår i USA:s försvarsdepartement och samtidigt knoppades flygvapnet av från armén och blev en egen försvarsgren.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]
I allmänhet omfattar armén, organiserad inom armédepartementet, markstrids- och stödtrupper, samt sådant flyg och sjötransportväsen som är organiskt däri. Den ska vara organiserad, utbildad och utrustad primärt för omedelbar och ihållande strid som följer med markstridsoperationer. Den är ansvarig för förberedelse av markstridskrafter som är nödvändiga för effektivt bedrivande av krig förutom vad som eljest anvisats och, i överensstämmelse med integrerade samfällda mobiliseringsplaner, för en utvidgning av arméns fredstida beståndsdelar för att möta krigets behov.
– Titel 10 United States Code Sektion 3062 (b)[3]
Organisationsschema som beskriver arméns högkvartersorganisation.
Divisioner och brigader i aktiv tjänst.

Armén är en integrerad del av armédepartementet (Department of the Army), som i sin tur är ett av tre militärdepartement inom försvarsdepartementet (Department of Defense).[4] Chef för armén sedan 1947 är arméministern (Secretary of the Army), en civilist som utnämns av presidenten med senatens råd och samtycke. Arméministern är underställd försvarsministern (Secretary of Defense) och ansvarar inför denne att armén har krigsdugliga och funktionella förband redo för insatser.[5][6]

Yrkesofficeraren på aktiv stat med högst rang i armén är arméstabschefen (Chief of Staff of the Army) som biträder arméministern, samt är medlem av Joint Chiefs of Staff som under försvarschefens (Chairman of the Joint Chiefs of Staff) ordförandeskap fungerar som yrkesmilitära rådgivare till presidenten, försvarsministern och nationella säkerhetsrådet.[7] Arméstabschefen biträds av en vice arméstabschef som också är en 4-stjärnig general.[8] Arméstabschefen presiderar över arméstaben som bland annat inkluderar ingenjörskårens chef (Chief of Engineers), generalprofossen (Provost Marshal General), generalläkaren (Surgeon General of the Army) och generalauditören (Judge Advocate General of the Army).[9]

Arméhögkvarteret (Headquarters, Department of the Army) består av två stabsorganisationer:

  • Arméministerns kansli (Office of the Secretary of the Army)[10]
  • Arméstaben (The Army Staff)[9][11]

Arméns huvudkommandon

[redigera | redigera wikitext]
Vapensköld Namn Förkortning Beskrivning Upprättat Högkvarter
Army Forces Command FORSCOM Samordning av arméns stridskrafter. 1973 Fort Bragg, North Carolina
Army Futures Command AFC Konceptutveckling och forskning. 2018 Austin, Texas
Army Materiel Command AMC Ackvirering, förvaltning och viss tillverkning av armémateriel. 1962 Redstone Arsenal, Alabama
Army Training and Doctrine Command TRADOC Utbildning och utveckling av doktriner. 1973 Fort Eustis, Virginia

Arméns komponentkommadon

[redigera | redigera wikitext]
Vapensköld Namn Förkortning Beskrivning Upprättat Högkvarter
Army Central/3rd Army USARCENT Armékomponenten till United States Central Command. 1982 Shaw Air Force Base, South Carolina
Army Cyber Command ARCYBER Armékomponenten till United States Cyber Command 2010 Fort Gordon, Georgia
Army Europe and Africa/7th Army USAREUR-AF Armékomponent till United States European Command & United States Africa Command. 1943 Lucius D. Clay Kaserne, Wiesbaden, Hessen, Tyskland
Army North/5th Army USARNORTH Armékomponenten till United States Northern Command. 1946 Fort Sam Houston, Texas
Army Pacific USARPAC Armékomponenten till United States Indo-Pacific Command 2000 Fort Shafter, Hawaii
Army Space and Missile Defense Command/Army Strategic Command USASMDC/ARSTRAT Armékomponenten till United States Space Command & United States Strategic Command. 1997 Redstone Arsenal, Alabama
Army Special Operations Command USASOC Armékomponenten till United States Special Operations Command. 1989 Fort Bragg, North Carolina
Army South/6th Army USARSO Armékomponenten till United States Southern Command. 1986 Joint Base San Antonio, Texas
8th U.S. Army EUSA USA:s arméstridskrafter i Sydkorea. 1944 Camp Humphreys, Sydkorea

Direktrapporterande enheter

[redigera | redigera wikitext]
Vapensköld Namn Förkortning Beskrivning Upprättat Högkvarter
Arlington National Cemetery
United States Soldiers' and Airmen's Home National Cemetery
Två begravningsplatser i Washingtons storstadsområde 1864 & 1861 Arlington, Virginia
Army Acquisition Support Center USAASC Upphandlingsstöd 2002 Fort Belvoir, Virginia
Army Civilian Human Resources Agency CHRA Human resources för civilanställda Aberdeen Proving Ground, Maryland
Army Corps of Engineers USACE Arméns ingenjörskår, har även ansvar för kanaler, vattenvägar och översvämningsskydd i USA 1775 Washington, DC
Army Criminal Investigation Command USACIDC Arméns kriminalpolis 1971 Marine Corps Base Quantico, Virginia
United States Army Human Resources Command HRC Human resources för militär personal 2003 Fort Knox, Kentucky
Army Intelligence and Security Command INSCOM Arméns underrättelse- och säkerhetstjänst 1977 Fort Belvoir, Virginia
Army Medical Command MEDCOM Arméns medicinska kommando 1994 Joint Base San Antonio, Texas
Army Military District of Washington MDW Försvar av huvudstaden, tillhandahåller musikkår och ceremoniförband samt övergripande samordning av de väpnade styrkornas deltagande i statsceremonier i huvudstadsområdet. 1921 Fort Lesley J. McNair, Washington, DC
Army Test and Evaluation Command ATEC Testning och utvärdering av materiel 1999 Alexandria, Virginia
Army War College AWC Arméns krigshögskola för högre militär undervisning 1901 Carlisle, Pennsylvania
United States Military Academy USMA Arméns officershögskola, mer känd som West Point. 1802 West Point, New York

Anläggningar

[redigera | redigera wikitext]

Fabriksanläggningar

[redigera | redigera wikitext]

Förvaringsdepåer

[redigera | redigera wikitext]

Gradbeteckningar och uniformer

[redigera | redigera wikitext]
Till vänster: Soldater som bär Army Combat Uniform (ACU) med kamouflagemönstret Operational Camouflage Pattern (OCP). Till höger: Soldater i Army Greens, daglig dräkt från 2020. Till vänster: Soldater som bär Army Combat Uniform (ACU) med kamouflagemönstret Operational Camouflage Pattern (OCP). Till höger: Soldater i Army Greens, daglig dräkt från 2020.
Till vänster: Soldater som bär Army Combat Uniform (ACU) med kamouflagemönstret Operational Camouflage Pattern (OCP).
Till höger: Soldater i Army Greens, daglig dräkt från 2020.

Det nuvarande stridsuniformen heter Army Combat Uniform (ACU) och har ett kamouflagemönster som heter Operational Camouflage Pattern (OCP). OCP ersatte 2019 ett pixelmönstrat kamouflagemönster vid namn Universal Camouflage Pattern (UCP), som inte hade visat sig vara särdeles effektivt i Afghanistankriget.[12][13]

UCP hade 2005 ersatt ett annat kamouflagemönster, Woodland från 1980-talet som bars på den tidigare stridsuniformen Battle Dress Uniform (BDU). För ökenterräng fanns även parallellt Desert Combat Uniform (DCU) som infördes strax efter det första Gulfkriget.

Den 11 november 2018, meddelande armén att en ny daglig dräkt (Army Greens), som i färg och utformning har sin förelaga i den uniform som användes av armén under andra världskriget, successivt kommer att tas i bruk, med start under sommaren 2020.[14] Den tidigare dagliga dräkten från 2010, Army Service Uniform, kommer fortsatt finnas kvar som paraddräkt.

Mindre robotar
[redigera | redigera wikitext]
Attackhelikopter, modell AH-64 Apache, ger eldunderstöd under en räd i Irak (24 februari 2006).
Amerikansk MIM-104 Patriot 1-7 enhet på järnvägstransport från Kaiserslautern i Tyskland till Morąg i Polen.
Stridsvagn av typ M1 1A1 Abrams.

Handeldvapen

[redigera | redigera wikitext]

Stridsvagnar

[redigera | redigera wikitext]

Armén i populärkultur

[redigera | redigera wikitext]
Rekryteringsaffisch för USA:s armé med nationalpersonifikationen Onkel Sam som användes i båda världskrigen. Förebilden var en rekryteringsaffisch för den brittiska armén med Lord Kitchener.[15]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States Army, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of equipment of the United States Army, tidigare version.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]