Jens Christian Skou

Jens Christian Skou
	Jens Christian Skou
	Jens Christian Skou i laboratoriet på Aarhus universitet 2008.
Född	Jens Christian Skou; 8 oktober 1918; Lemvig, Danmark
Död	28 maj 2018 (99 år); Århus, Danmark
Begravd	Risskovs kyrkogård
Medborgare i	Konungariket Danmark
Utbildad vid	Köpenhamns universitet; Aarhus universitet
Sysselsättning	Kemist, fysiolog, universitetslärare, självbiograf, biokemist
Arbetsgivare	Aarhus universitet
Utmärkelser
	Novo Nordisk-priset (1965); Anders Retzius medalj i guld (1978); Eric K. Fernströms Nordiska Pris (1985); Nobelpriset i kemi (1997); EMBO-medlemskap
	Redigera Wikidata

Jens Christian Skou, född 8 oktober 1918 i Lemvig, död 28 maj 2018 i Risskov i Århus,^[9] var en dansk kemist och läkare som mottog Nobelpriset i kemi år 1997. Han tilldelades priset för "det först upptäckta jontransporterande enzymet Na⁺,K⁺-ATPas ". Han tilldelades halva prissumman, den andra halvan delades av amerikanen Paul D. Boyer och engelsmannen John E. Walker.

Han fick sin medicinska utbildning vid Köpenhamns universitet. Skou disputerade 1954 vid Aarhus universitet för medicine doktorsgrad och blev där 1963 utnämnd till professor i fysiologi. 1977 utnämndes han till professor i biofysik vid samma lärosäte. Skou var ledamot av den danska vetenskapsakademien Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab.

Forskning

ATP (adenosintrifosfat) fungerar som energitransportör hos alla levande organismer från bakterier och svampar till växter och djur inklusive människor. ATP fångar upp den kemiska energi, som erhålls vid förbränning av födoämnen och överför den till reaktioner, som fordrar tillförsel av energi. ATP är uppbyggt av nukleosiden adenosin kopplad till tre fosfatgrupper i rad. Vid avspjälkning av den yttersta fosfatgruppen bildas adenosindifosfat (ADP) samtidigt som den frigjorda energin kan tas om hand för andra reaktioner.

Redan på 1920-talet var det känt att jonsammansättningen inuti levande celler är annorlunda än i omgivningen. Inuti cellerna är natriumkoncentrationen lägre och kaliumkoncentrationen högre än i vätskan utanför. Genom engelsmännen Richard Keynes och Alan L. Hodgkin (Hodgkin fick Nobelpris 1963) arbeten i början av 1950-talet blev det känt att vid en nervretning strömmar natriumjoner in i nervcellen. Skillnaden i koncentration återställs genom att natrium på nytt transporteras ut. Att denna transport fordrade ATP var sannolikt eftersom man kunde hämma den i den levande cellen genom att hämma ATP-bildningen.

Med detta som utgångspunkt började Jens C. Skou söka efter ett ATP-nedbrytande enzym i nervmembran, som kunde kopplas till jontransport och 1957 publicerade han den första artikeln om ett ATPas, som aktiveras av natrium- och kaliumjoner (Na⁺, K⁺-ATPas). Han var den förste som beskrev ett enzym som kan ge en riktad (vektoriell) transport av substanser över ett cellmembran, en fundamental egenskap hos varje levande cell. Sedan har man påvisat en mångfald enzymer med principiellt liknande verkan.

Referenser

^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: skou-jens-christian, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 56488.^{[källa från Wikidata]}
^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000022374, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Nobelpristager, læge og fysiolog Jens Christian Skou er død 99 år. (på danska), Aarhus universitet, 29 maj 2018, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Gravsted.dk, gravsted.dk person-ID: jenschristianskou.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Nekrolog: En forsker af hjertet (på danska), Aarhus universitet, 29 maj 2018, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ The Nobel Prize in Chemistry 1997, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Dansk nobelprismodtager er død (danska)

Externa länkar

[90f50283617f04a8e1481474485c6dd0e7fc15c2-1] [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: skou-jens-christian, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[c72bc16666aa54a88e1f359b9bcdc2c5a596c44a-2] [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 56488.^{[källa från Wikidata]}

[4b989779c99196711ecbdcaa8f8d74fe5e3b7cb4-3] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000022374, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ad11a56e74b330bb249b66839d17d425d3042019-4] Nobelpristager, læge og fysiolog Jens Christian Skou er død 99 år. (på danska), Aarhus universitet, 29 maj 2018, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e1f6e84f846e4170ddd7194817297e0e5dc31f6f-5] Gravsted.dk, gravsted.dk person-ID: jenschristianskou.^{[källa från Wikidata]}

[d0846dea8a864239f794f50a90c8152c9599b768-6] [a b c] Nekrolog: En forsker af hjertet (på danska), Aarhus universitet, 29 maj 2018, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[664ddb0ff13b72559bc8f9397f1cf4dbcb7df6e3-7] The Nobel Prize in Chemistry 1997, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[663a9137bb3ed64ee05f83cd464a9d7fc5142e65-8] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[9] Dansk nobelprismodtager er død (danska)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]