Konciliet i Chalcedon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Konciliet i Kalcedon var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum 8 oktober-1 november 451 i Kalcedon. Det var det fjärde av kristendomens första sju koncilier, och anses vara ofelbart i sina dogmatiska definitioner av romersk-katolska kyrkan och de östligt ortodoxa kyrkorna.

  1. OBS år 451 fanns inte uppdelningen av den Ortodoxa Kyrkan i ovan nämnda grupper! Den kom långt senare.

Det som skiljde Urkyrkorna\Församlingarna de första 800 åren i Kristendomens & Kyrkans historia var främst språket och några få Teologiskt icke betydelsefulla lokala traditioner. Oenigheterna började f.ö. redan på Jesu tid ~ även dessa påverkade av landets lokala traditioner ~ och myter, sägner och vantro. Splittringen blev mer och mer markant ju längre fram på 800~talet vi kommer för att slutligen år 1054, Då Den Ortodoxa Kyrkan splittras i två oberoende Kyrkogemenskaper = Den dåvarande Östliga Kyrkogemenskapen runt Grekland och Medelhavet som än idag bär namnet Ortodox ,= ortho=rätt och dox=,ära ~ hänsyftande på sättet att Ära Tillbedja och Framställa Den Kristna Gudstron alltefter Jesu egna ord och förebild! Allt detta som ALLA Ekumeniska Kyrkomöten syftade till : att hålla Tron intakt och levande för Folket utan ändringar och egna beslut och att förankra dess Trossatser genom Teologi och ett hållet livsmönster! 1054 kom den slutliga splittringen i Ortodoxin: den västliga delen av Kyrkan ~ alltså från Italien och den övre delen av Östeuropa, då några Biskopar gick sin egen väg samt tog egna beslut mot majoriteten av de församlade Biskopar~Ärkebiskopar och Påven (så hette några av de valda Patriarkerna i Orienten men har inget att göra med vad dagens Påveämbete är och vad de innebär!) och lade en Bannlysning på Altaret i Agia Sofia Kyrkan i Konstantinopeloch spllitrade då den enade Kyrkan! Detta är en förklaring av ren och skär Kyrkohistoria! Om de Orientaliska Kyrkornas trossatser tvistar de lärde och även Teologerna.

kyrkomötet antogs chalcedonska trosbekännelsen, som handlar om Jesu natur och gudomlighet. Därmed bröt sig de monofysitiska kyrkorna ur, som numera kallas orientaliskt ortodoxa.

Mötet sammankallades av kejsar Marcianus, och 500 biskopar närvarade. Frågorna som behandlades var en fortsättning på den konflikt som föranlett Konciliet i Efesus 431.