Kvarteret Päronet
| Kvarteret Päronet | |
| Flerbostadshus med butiker och kontor. | |
 Kvarteret Päronet i Annedal, Göteborg.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Ort | Annedal 2:5, Göteborg |
| Adress | Föreningsgatan 2, Carl Grimbergsgatan och Västergatan. |
| Kulturmärkning | |
| Byggnadsminne | 1998-11-05 |
| - Referens nr. | 21300000007986, RAÄ. |
| Arkitekt | Louis Enders |
| Färdigställande | 1902 |
| Byggnadsmaterial | Tegel och natursten. Tak av plåt. |
Kvarteret Päronet, Annedal 2:5, är en fastighet uppförd 1901–02 med adress Föreningsgatan 2 vid Folke Bernadottes gata och Västergatan i Göteborg.[1] Arkitekt var Louis Enders. Huset är byggnadsminne sedan 5 november 1998.[2] Då huset byggdes var det ett av Göteborgs modernaste bostadshus med personhiss, en särskild torrklosett-hiss och centralvärme. Köken hade jungfrukammare och fastigheten en gemensam portvakt. Ursprungligen omgavs huset av förträdgårdar längs med Västergatan och Folke Bernadottes gata.[3]
Beskrivning
Kvarteret Päronet ligger i stadsdelen Annedal på gränsen till Vasastan i Göteborg. Annedal fick sin stadsplan 1872 och var en av Göteborgs arbetarstadsdelar, som byggdes under högkonjunkturen på 1870-talet när bostadsbristen var stor.[4] Varje våningsplan hade två lägenheter med fyra eller fem rum och kök. De tolv lägenheterna hyrdes ut till tjänstemannafamiljer. På andra våningen var arkitekten Enders familj bosatt fram till 1905.[5] I entréplanet fanns det flera mindre kontor och butiker. Under mer än etthundra år fanns här bland annat apotek, brödbutik, charkuteriaffär, cigarraffär, kaffé, kortvaruaffär, mjölkaffär, servicebutik och skrädderi.[3]
Kvarteret Päronet ligger mot Föreningsgatan, Västergatan och Folke Bernadottes gata. Byggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekten Louis Enders och ersatte då en tvåpans trävilla. Några av villorna finns bevarade, men de flesta revs på 1970-talet. Byggnaden är ett fristående sjuvånings bostadshus i gult tegel med en assymetrisk plan. Entrén finns på byggnadens södra fasad. De ritningar, som lämnades in i samband med bygglovet visar en betydligt mer traditionell utformning än den utpräglade jugendstil, som huset gavs.
Trapphuset utmärks av fönster med blyinfattat färgat glas. Balkongernas räcken är av grönmålat smidesjärn med slingrande stiliserad växtornamentik. Hörntorn sträcker sig genom nästan hela fasaden. Gavelfasaderna består till fem våningars höjd av ett utskjutande risalitparti, som avslutas överst med en altan. Matsalen i rumsplanen är tydlig genom de större fönsterytorna.[6]
Historik
Fastigheten på Föreningsgatan 2 är ett sju våningar högt bostadshus. Det uppfördes 1901-02 efter ritningar av arkitekten Louis Enders, som vid sekelskiftet 1899/1900 hade köpt den tidigare villan på tomten och låtit riva denna.[7] Huset är en fristående tegelbyggnad i utpräglad jugendstil. Den har ingen egentlig baksida eftersom alla fasaderna är olika "framsidor". Grunden är av armerad betong och huset bärs upp av en stålstomme och bjälklag av betong. Exteriören har ett oregelbundet utseende med utkragade hörntorn, balkonger och olika takformer. Balkong- och trappräckenas smidesjärn är grönmålade och i slingrande stiliserade växtformer där varje våningsplan har individuella mönster. De tycks vara direkt hämtade ur den belgiske arkitekten Victor Hortas mönsterbildande järnsmideskonst.[8] Terrakottaplattor med motiv från naturriket pryder fasaden tillsammans med dekorativa listverk och slutstenar.
Huvudentrén betonas genom ett välvt blyinfattat fönster med solmotiv. Fönsterstorlek och utformning varierar mycket. Trapphusmålningarna anknyter till influenser från Arts and Crafts-rörelsen i England. Arkitekten Louis Enders var även orientaliskt inspirerad. På flera av hans byggnader finns utsmyckningar, som kupoler, tinnar och torn.[3] Den inre planlösningen framgår tydligt av fasadens utformning och grupperingen av fönsterna. Byggnaden innehåller tolv lägenheter, vilka utgår från den L-formade så kallade herrgårdsplanen. Varje lägenhetsdörr pryds av blyinfattade fönster med växtmotiv. Arkitekten hade lärt sig stål- och betongkonstruktion i USA.
Trapphusets väggar är dekorerade med bårder och band i böljande blomstermotiv och golvet består av svarta och vita marmorplattor i schackmönster. På initiativ av de boende har byggnaden genomgått en kontinuerlig och varsam renovering.[9][10]
Referenser
Noter
- ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.]].
- ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
- ^ [a b c] Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 359. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
- ^ Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 358. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
- ^ Hammarskiöld, Hans; Linde Bjur Gunilla, Lärn Viveca (1996). Fasader i Göteborg: hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet. Stockholm: Gedin. sid. 94. Libris 7677346. ISBN 91-7964-195-4
- ^ Beskrivning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
- ^ Hammarskiöld, Hans; Linde Bjur Gunilla, Lärn Viveca (1996). Fasader i Göteborg: hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet. Stockholm: Gedin. sid. 92. Libris 7677346. ISBN 91-7964-195-4
- ^ Hammarskiöld, Hans; Linde Bjur Gunilla, Lärn Viveca (1996). Fasader i Göteborg: hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet. Stockholm: Gedin. sid. 93-94. Libris 7677346. ISBN 91-7964-195-4
- ^ Beslut. Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1998-11-05, Dnr 221-8560-96.
- ^ Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
Webbkällor
- Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 11 november 2016.
- Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 11 november 2016.
- Beslut, Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2001-12-20. Dnr 221-20616-2000. Läst 11 november 2016.
- Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 11 november 2016.
- Bevarandeprogram, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, redaktör Gudrun Lönnroth, Göteborgs kommun, Volym 1 (1999), s. 169. Läst 11 november 2016.
- Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 11 november 2016.
Tryckta källor
- Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1998-11-05, Dnr 221-8560-96.
- Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 358-359. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
- Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. sid. 140. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2
- Hammarskiöld, Hans; Linde Bjur Gunilla, Lärn Viveca (1996). Fasader i Göteborg: hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet. Stockholm: Gedin. sid. 92-95. Libris 7677346. ISBN 91-7964-195-4
- Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 169. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kvarteret Päronet.- Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
- Maya Hedberg, Kvarteret Päronet - Föreningsgatan 2.
- Byggnadsritning, Föreningsgatan 2 - Västergatan 6, Östra Haga 70 C B, 2 kv. Päronet, nr 5, numera Annedal. Ritning från oktober 1901 av Louis Enders. Carlotta, Göteborgs stadsmuseum.
