Mariagården, Göteborg
| Mariagården | |
| Fattighus | |
 Mariagården vid Mariakyrkan i Göteborg.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Ort | Stampen 11:14, Göteborg |
| Adress | Stampgatan 1–3 |
| Koordinater | 57°42′28.47″N 11°59′12.01″Ö / 57.7079083°N 11.9866694°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Byggnadsminne | 24 oktober 1968 |
| - Referens nr. | 21300000008198, RAÄ. |
| Arkitekt | Bengt Wilhelm Carlberg |
| Ägare | Higab |
| Färdigställande | 1767 |
| Arkitektonisk stil | Karolinsk |
| Byggnadsmaterial | Trä |
Mariagården, tidigare Gamla fattighuset, vid Stampen i Göteborg.[1] Adress: Stampgatan 1–3.[2] Fastigheten blev byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen den 24 oktober 1968.[3] Sedan 1991 ingår byggnaden i Higabs fastighetsbestånd.[4]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Mariagården ligger utmed Fattighusån med kyrkan strax i öster. Norr om byggnaden ligger Stampens kyrkogård. Den ingår, tillsammans med tidigare barnhuset, i ett socialhistoriskt sammanhang. Invid kanalen finns ett par äldre lindar.[3]
Byggnaden är ett av få bevarade exempel på den typ av stora hus som var vanliga innanför och utanför vallgraven på 1700-talet. Den tidstypiska karolinska exteriörens ornament, smårutiga fönster och branta tegeltak, speglar ett Göteborg före de bränder, som ödelade stora delar av staden.[4] Mariagården betraktas som Göteborgs äldsta bevarade trähus.[4]
Historik[redigera | redigera wikitext]
År 1641 invigde greve Per Brahe den 900 meter långa kanalen mellan Mölndalsån och Vallgraven. Den kom senare att kallas Fattighusån.
På den nuvarande byggnadens plats låg tidigare en klädesfabrik, som inrättades till fattighus 1726. Detta om- och tillbyggdes 1767 efter ritningar av stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg. Byggnaden, uppförd i två våningar av panelat timmer, är rödfärgad och har valmat, tegeltäckt tak.[5]
Vid samma tid som om- och nybyggnaden av nuvarande fattighuset, uppfördes en träkyrka och en liten kyrkogård anlades. Fattighuset inrymde då cirka 200 personer. År 1815 uppfördes Mariakyrkan i sten efter ritningar av Carl Wilhelm Carlberg. Fattighuset var i bruk till 1818 då det ändrades till "ett hem huvudsakligen för fattiga ur borgarklassen". Karaktären på fattighuset förändrades efter hand. Eftersom alla hjonen var lungsjuka blev byggnaden med tiden ett renodlat lungsjukhus. Den siste patienten lämnade sjukhuset 1939. [6]
Flera andra sociala inrättningar låg i närheten; stadens barnhus, Willinska fattigfriskolan och Tukt- och spinnhuset. Fattighusverksamheten fanns kvar på platsen till 1892. I början av 1900-talet användes huset som vilohem för lungsjuka.[4]
År 1928 flyttade Göteborgs dispensär in i huset. Det är under namnet Dispensären, som många äldre göteborgare känner byggnaden. Denna verksamhet fanns kvar i huset fram till 1976. Det var först när Domkyrkoförsamlingen blev ny hyresgäst, som namnet ändrades till Mariagården.[4]
År 1772 planterades en lindallé utmed kanalen. En del av de ursprungliga lindarna finns kvar än idag och är därmed de äldsta planterade träden i Göteborg. Mariakyrkan, som ligger intill, är från 1815 och hette tidigare Fattighuskyrkan. Ännu ett minne från fattighustiden är den närbelägna Stampens kyrkogård, en sammanslagning av den forna fattighuskyrkogården och Göteborgs Nya kyrkogård från 1804.[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Mariagården - ”Gamla Fattighuset”, karta från Lantmäteriet.
- ^ Göteborgarnas hus: Higabgruppen 1966-1996. Göteborg: Higabgruppen. 1996. Libris 7451684. ISBN 91-630-4947-3, s. 352.
- ^ [a b] ”Gamla Fattighuset” - Mariagården, Byggnadsminne, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet.
- ^ [a b c d e f] Mariagården, Gamla fattighuset, Higab.
- ^ Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN 91-38-06360-3.
- ^ Artikel i Göteborgs-Posten 25 juli 1981.
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Mariagården - ”Gamla Fattighuset”, karta från Lantmäteriet.
- ”Gamla Fattighuset” - Mariagården, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet. Läst 30 juni 2014.
- Mariagården, "Gamla fattighuset", Higab. Läst 30 juni 2014.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 186-187. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2
- Göteborgarnas hus: Higabgruppen 1966-1996. Göteborg: Higabgruppen. 1996. Libris 7451684. ISBN 91-630-4947-3, s. 352-53.
- Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN 91-38-06360-3.
- Artikel i Göteborgs-Posten 25 juli 1981.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 310-311. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
- Rikner Anna, red (2015). Beständig - föränderlig: Domkyrkan och Mariakyrkan jubilerar (1. uppl.). Göteborg: Domkyrkoförsamlingen, Göteborg. sid. 34-51. Libris 18775037. ISBN 9789163791093
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Mariagården, Göteborg.- Mariagården, Higab.
- Mariagården blir mötesplats, Higab.
