Nya Elementarläroverket för flickor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nya Elementarläroverket för flickor
Skolbyggnad
Nya Elementarläroverket för flickor.
Nya Elementarläroverket för flickor.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Vasastaden 14:1, Göteborg
Adress Engelbrektsgatan 1/ Viktoriagatan 28-30
Koordinater 57°41′46.78″N 11°58′2.85″Ö / 57.6963278°N 11.9674583°Ö / 57.6963278; 11.9674583
Kulturmärkning
Byggnadsminne 7 februari 1990
 - Referens nr. 21400000252268, RAÄ.
Arkitekt Adrian C. Petersson
Färdigställande 1889
Byggnadsmaterial Tegel

Nya Elementarläroverket för flickor är en skolbyggnad i tre våningar vid Engelbrektsgatan 1/ Viktoriagatan 28-30, i stadsdelen Vasastaden i Göteborg. Byggnaden ligger i kvarteret 14 Linden och uppfördes år 1889 i nyrenässansstil.

Skolan grundades år 1867 och flyttade in i den nya byggnaden år 1889, vilken uppförts efter ritningar av Adrian C. Petersson. Fasaden består av rött tegel med putsdekor och band av ljusare tegel.[1] En tillbyggnad skedde år 1924.[2] Byggnaden är sedan år 1990 byggnadsminne.[3]

År 1946 kommunaliserades stiftelsen och fick namnet "Göteborgs nya elementarläroverk". Den var en kommunal flickskola fram till 1966/1967, då den lades ner. Därefter flyttade Göteborgs skolmuseum in i lokalerna, och fanns kvar där fram till januari 1993, då samlingarna överfördes till Ostindiska huset. Skolan fick därefter namnet Engelbrektsskolan och senare Tyska skolan.[4]

Målningar av Carl Larsson[redigera | redigera wikitext]

Trapphuset är unikt, då det är utsmyckat med målningar utförda av Carl Larsson och bekostade av Pontus Fürstenberg. Målningarna skildrar "Den svenska kvinnan genom seklen". En av lärarinnorna vid skolan, Hedda Key, syster till Ellen Key, frågade Pontus Fürstenberg om den nybyggda skolan kunde få en liten tavla. Pontus och Göthilda Fürstenberg besökte tillsammans med Carl Larsson skolan, men ansåg den vara "inte mycket att spilla pengar på". Carl Larsson gjorde dock en annan bedömning och gjorde i hemlighet skisser till målningarna. Fürstenberg överraskades när målarmästaren Erik Wagner kom med Larssons skisser och nio gesäller och han gav Larsson tillåtelse att utföra målningarna, vilket skedde under hösten och vintern 1890–1891.[5]

Målningarna föreställer kvinnan "från stenålder till nutid" och i entré finns Idun, Heliga Birgitta och Fredrika Bremer omgivna av texten "FLIT, LYDNAD, GODHET, SANNING, FROMHET". Därefter kommer stenålderskvinnan Tjeftka, vikingakvinnan Gerdr med barn och drottning Ingegerds tärna Sissalill. Gustav Vasas tid representeras av borgarfrun Kerstin och Apollonia Larsdotter. Målningarnas färgskala har dittills varit mörk, men därefter ljusnar den. Samtiden representeras av göteborgsflickorna Göthilda Magnus, Clara Wallerius, Greta Runnerström, Ellen Schultz och Sigrid Westerberg. Kung Oscar II och drottning Sophia omges av den tidens nyheter kugghjul, glödlampor och telefonledning. På översta våningen skildrar målningarna tiden för Göteborgs grundläggning med Gustav II Adolf, kvinnan Amrika och tre rokokodamer.[6][7]

Carl Larsson var inte nöjd med målningarna och betraktade dem som ett hastverk. Professor Karl-Gustav Hedén ansåg dock att det är "den främsta konstnärliga skildring av den svenska kvinnan över huvud taget".[3][8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lönnroth, s. 105
  2. ^ Nylén, s. 37
  3. ^ [a b] Wirsin, s. 90
  4. ^ Göteborgs stadsmuseum
  5. ^ Wirsin, s. 90-91
  6. ^ Wirsin, s. 91-93
  7. ^ 100 utmärkta hus i Göteborg, s. 151
  8. ^ 100 utmärkta hus i Göteborg, s. 150

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 222-223. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 74-75. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]