Kommendantsängen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kommendantsängen, nr 16
Stadsdel
Majorsgatan sedd från Övre Majorsgatan.
Majorsgatan sedd från Övre Majorsgatan.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Majorna-Linné
Koordinater 57°41′55″N 11°57′23″Ö / 57.69861°N 11.95639°Ö / 57.69861; 11.95639
Area 13 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 16

Kommendantsängen är en stadsdel i centrala Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné[1] och ingående i primärområdet Olivedal. Stadsdelen är granne med Haga i norr, Annedal i öster, Olivedal i väster och Slottsskogen i söder och avgränsas genom (medsols); Linnégatan-Lilla Risåsgatan-Skansbergets södra sluttning-Skanstorget-Övre Husargatan och Linnéplatsen. Kommendantsängen har en areal på 13 hektar.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kommendantsängen var kronans mark och användes som betesmarker för officerarnas hästar.[3] Ängen lydde under kommendanten på Älvsborgs slott, därav namnet. Den 15 juni 1923 fick ängen status som stadsdel.[4] Tidigare utgjorde de tio kvarteren Majornas 7:e rote.[5] Namnet påträffas 1789 Commendants' ängen, men redan 1651 beslutades att "... det stycke land kring om Ryssås skans ..." skulle tillfalla Älvsborgs Kungsladugård som betesmark. Även 1696 "En Stadens äng som öfwersten och Commendanten Hr Gustaf Macklier innehafver". Äldre namn på ängen var Skansängen (1722, med något vidare omfattning) och Öfwerstens äng (1696). Kronan förbehöll sig rätten till marken vid Majornas införlivning med staden 1868, och 1877 - då staden upprättade stadsplanen över Kommendantsängen - erbjöds staden att köpa marken. Den såldes till Göteborgs stad först 1890, för 10 200 kronor.[6] Fram till dess hade ängen bland annat fungerat som kolerakyrkogård, med som mest 1 706 gravplaster. Kyrkogården grävdes upp 1896 och användes till byggnadstomter.[7][8]

Åren 1895–1900 skedde den första utbyggnaden, vilken omfattade cirka 20 landshövdingehus intill Skansbergets södra sluttning, uppförda på terrasserade tomter. Industribyggnaderna för Konfektionsaktiebolaget Karlson & Starck med Korsettfabriken (i kv 8) på Kastellgatan invid Skanstorget och Olof Asklunds Ångbageri (i kv 6) vid Övre Husargatan hör till detta byggnadsskede. Skolor eller andra institutioner fanns inte i Kommendantsängen.[9]

Därefter bebyggdes större delen av bostadskvarteren med stenhus i 4-6 våningar under tidsperioden 1900–30. Några hus i nordost mot Skanstorget och Övre Husargatan tillkom på 1930-talet, där tomterna tidigare omfattat lägre trähus. Landshövdingehusen revs på 1960-talet, och frigjorde därmed tomter på Skansbergets obebyggda sydsluttning. Ett stort stenkomplex fick ersätta de sex husen mot Linnégatan. Endast ett landshövdingehus sparades, Linnégatan 32 A. Kvarteren Bäcken och Slottsskogsledet består till större delen av bostadshus uppförda 1983–85. Nybyggen har ersatt ytterligare 5-10 hus inom de övriga kvarteren.

Göta artilleriregemente behövde en ny plats för att förlägga sitt regemente, föreslog regementschefen, överste C.W. Kuylenstierna år 1884 att ett 7,6 hektar stort område nedanför Skansen Kronan på Kommendantsängen skulle tas i bruk. Marken ägdes av staten och idén hade framförts redan ett tiotal år tidigare. I slutet av 1880-talet riktades istället blickarna mot landeriet Kvibergs ägor.[10]

Kvarter[redigera | redigera wikitext]

Villa Ideborg vid Linnégatan 32 A, Kvarter 1 Rysåsen, uppförd 1897 efter ritningar av arkitekt Oscar W. Nilsson.
Bostadshus i Kvarter 3 Vaktposten. Det byggdes 1899–1901 för Statens Järnvägars Änke- och Pupillkassa och är numera byggnadsminne.
  • Kvarter 1 Rysåsen. År 1968 uppfördes den stora byggnad i gult tegel som dominerar kvarteret. Två äldre bostadshus ligger strax norr därom, Linnégatan 32 A och Risåsgatan 28:
    • Linnégatan 32 A (Villa Ideborg) uppfördes 1897 efter ritningar av arkitekten Oscar W. Nilsson och är ett friliggande landshövdingehus med villakaraktär. Här fanns ursprungligen en mindre trädgård och fastigheten avgränsades mot Linnégatan med en naturstensmur. Huset fick en oregelbunden form, med dekorativt utformade balkonger, olika fönsteromfattningar och torn eller gavelpartier som krönts med spiror. Detta landshövdingehus är det sista bevarade av denna typ. En butikslänga mot Linnégatan byggdes 1931.
    • Lilla Risåsgatan 28 uppfördes 1930 efter ritningar av E.M. Frykblom och omfattar ett bostadshus i fyra våningar. Mot Landsvägsgatan finns en utskjutande butikslänga med en terrass ovanpå. 1920-talsklassicismen präglar de i huvudsak putsade fasaderna.
  • Kvarter 2 Murbräckan
  • Kvarter 3 Vaktposten
  • Kvarter 4 Karl XII
  • Kvarter 5 Utanverket
  • Kvarter 6 Kastellanen
  • Kvarter 7 Batteriet
  • Kvarter 8 Skansen
  • Kvarter 9 Bäcken
  • Kvarter 10 Slottskogsledet

[11]

Bevarandeprogram[redigera | redigera wikitext]

  • Värdefulla miljöer 1985: hela området
  • Bevaringsprogram 1987: delen norr om Nordenskiöldsgatan
  • Skydd enl NRL 2 kap. Riksintresse: området på och intill Skansberget och kv 7 Batteriet ingår i riksintresset "Göteborgs innerstad"
  • Skydd enl FSBM. Statligt byggnadsminne: Skansen Kronan med omgivning
  • Förslag till skydd enl KML 3 kap. Byggnadsminnen: Linnégatan 32 A, 716:10

[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-24
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 164
  4. ^ Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. sid. 9, 115. Libris 1472782 
  5. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, Göteborg 1923, s. 4f
  6. ^ Göransson (1976), s. 23
  7. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 583
  8. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Tredje häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1929, s. 179, 184, 187
  9. ^ Garellick, Robert (1997). Göteborg före grävskoporna: ett bildverk. Stockholm: R. Garellick. sid. 163. Libris 7452031. ISBN 91-630-5465-5 
  10. ^ Kungl. Göta Artilleriregemente I, Hans Lennart Lundh, Regementets historiekommitté, Göteborg 1954, s. 292f
  11. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg:..., [del I], (1999), s. 220-225.
  12. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg:..., [del I], (1999), s. 218

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. sid. 9, 115. Libris 1472782 
  • Garellick, Robert (1997). Göteborg före grävskoporna: ett bildverk. Stockholm: R. Garellick. sid. 163-165. Libris 7452031. ISBN 91-630-5465-5 
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 164. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1977[1919]). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. Lund: Ekstrand. sid. 583. Libris 7640796. ISBN 91-7408-015-6 
  • Göransson, Jonas (1976). Vad händer med Kommendantsängen?: ett experiment med varsam stadsdelsförnyelse. T / Statens råd för byggnadsforskning, 99-0136496-5 ; 1976:15. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Libris 7415999. ISBN 91-540-2558-3 
  • Lundh Hans Lennart, red (1954). Kungl. Göta artilleriregemente. 1. Göteborg: Regementets historiekommitté. sid. 292f. Libris 8216108 
  • Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 216-225. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2 
  • Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 2, Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg: Dialekt- och ortnamnsarkivet. 1925-1929. Libris 159038 
  • Statistisk årsbok för Göteborg. Göteborgs statistik, 99-0875351-7. Göteborg: Göteborgs stadskansli. 1902-2015. Libris 8203449 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]