Ostindiska huset

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ostindiska huset
Kontor och magasin
Ostindiska huset. Foto 1977. På frisen under taket står: Byggnaden restes år 1750 af Ostindiska Kompt. Göteborgs Museum omdanade densamma år 1895 för sina samlingar.
Ostindiska huset. Foto 1977. På frisen under taket står: Byggnaden restes år 1750 af Ostindiska Kompt. Göteborgs Museum omdanade densamma år 1895 för sina samlingar.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Nordstaden 12:1, Göteborg
Adress Norra Hamngatan 12
Koordinater 57°42′22.85″N 11°57′48.37″Ö / 57.7063472°N 11.9634361°Ö / 57.7063472; 11.9634361
Kulturmärkning
Byggnadsminne 24 oktober 1968
 - Referens nr. 21400000231338, RAÄ.
Arkitekt Bengt Wilhelm Carlberg,
Carl Hårleman,
Hans Hedlund
Ägare Higab
Färdigställande 1747–1762, 1890
Byggnadsmaterial Tegel
Wilsonska flygeln på Ostindiska husets innergård.

Ostindiska huset, är en byggnad i kvarteret 12 Ostindiska Kompaniet, vid Norra Hamngatan 12 i stadsdelen Nordstaden i Göteborg.[1] Det uppfördes 1747-1762 av Svenska Ostindiska kompaniet. Huset byggnadsminnesförklarades den 24 oktober 1968.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sedan det Ostindiska kompaniet år 1746 fått sina privilegier förnyade för 20 år framåt — den andra Ostindiska oktrojen — bestämde direktionen att köpa in samtliga avbrända tomter i kvarteret mellan Smedjegatan och Tyggårdsgatan, vilka stod fria efter storbranden samma år. Samtidigt gav man stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg i uppdrag att komma med förslag till ett kombinerat kontors- och magasinshus för kompaniet (ett "Contoirs - Magazins Huus för Ostindiska Compagniet uti Göteborg"). Det avbrända kvarterets yttermått var cirka 70 gånger 55 meter i fyrkant.

Carlberg var tvungen att sända upp sina ritningar för godkännande av baronen, överintendenten och arkitekten Carl Hårleman i Stockholm, vilket starkt påverkade den färdiga lösningen och båda anses numera ha satt sin prägel på huset.

År 1752 stod östra flygeln mot Tyggårdsgatan klar och cirka 1760 huvudbyggnaden efter att ha skadats vid branden 1758. I juni 1755 omtalas "den nyligen uppförda grundmuren för stora Corps de logis - byggnaden mot hamnen". Med den västra flygeln klar år 1762, stod byggnaden färdig, enligt en inskrift som tidigare funnits på en av källarvåningens stenpelare.

Redan i oktober 1766 hade Gustav III som kronprins besökt Ostindiska kompaniets lokaler i samband med sitt besök i Göteborg, tillsammans med sin blivande gemål Sofia Magdalena.

Trappor i Ostindiska huset.

Ostindiska huset är till större delen byggt av tegel. Corps-de-logiet uppges vara uppfört av holländsk klink det vill säga klinkertegel. Det gick åt hela 937 000 tegelstenar för corps-de-logiet och för västra flygeln 883 000 murtegel. Förmodligen använde man det importerade teglet huvudsakligen till själva ytterfasaderna, medan det ej synliga teglet kunde tillverkas inom landet.

Om Ostindiska husets gård vet vi genom olika källor, att den varit stenlagd under 1700-talet och i början av 1800-talet. Men år 1835 beslöt museistyrelsen att anslå 600 riksdaler till planteringar och i Carléns bok benämns den Musei örtagård. Hon uppger att storleken på gården var 152 fot lång och 120 fot bred.

Kostnaden för hela huset uppgick till 150 000 riksdaler specie enligt uppgift i en skrivelse från kompaniet till Kungl. Maj:t 1806.

År 1806 hade en femte oktroj bildats, men affärerna gick snart så dåligt, att man var tvungen att inge en konkursansökan till Göteborgs rådhusrätt 1809, och den 29 maj 1813 upplöstes kompaniet på bolagsstämman i Stockholm. Man hade tvingats, att utbjuda huset på vanlig auktion, vilken hölls i auktionssalen två trappor upp den 8 januari 1807 – det vill säga knappt ett år efter det man bildat den femte oktrojen. Det var kommerserådet Niklas Björnberg, som gav det högsta budet 70 300 riksdaler banco. Han köpte halva huset för egen del och halva för kompaniets räkning. Genom lottdragning tillföll den östra delen Björnberg och den västra kompaniet.

Den 20 december 1861 flyttade det nybildade Göteborgs museum in. Det planerade nybygget mot Köpmansgatan, Wilsonflygeln efter grosshandlare John West Wilson, ritades av arkitekten Hans Hedlund. Flygeln uppfördes under 1890 och invigningen skedde den 15 maj samma år.

Ett större ombyggnadsarbete genomfördes åren 1894-1896.

Göteborgs stadsmuseum finns numera i huset.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ostindiska huset, karta från Lantmäteriet.
  2. ^ Göteborgsregionen : kulturhistorisk beskrivning, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborg 1981, s. 189

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 42-43. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Carlén, Octavia (1869). Göteborg: beskrifning öfver staden och dess närmaste omgifningar : ny handbok för resande. Stockholm: Oscar L. Lamms förl. Libris 1579165 
  • Hasselgréen, Ingmar (1983). Ostindiska huset - Göteborgs museum. Göteborgs historiska museums skrifter, 0281-9384 ; 1. Göteborg: Göteborgs historiska museum. Libris 7626988. ISBN 91-7236-025-9 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 474ff.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 299-301. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 60. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]