Hagabadet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hagabadet
Badhus
Hagabadets huvudentré.
Hagabadets huvudentré.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Haga 3:1, Göteborg
Adress Södra Allégatan 3
Koordinater 57°41′58.5″N 11°57′22.57″Ö / 57.699583°N 11.9562694°Ö / 57.699583; 11.9562694
Kulturmärkning
Byggnadsminne 25 augusti 1997
 - Referens nr. 21300000008011, RAÄ.
Arkitekt Axel Kumlien
Victor von Gegerfelt
Wilhelm Klemming
Ägare Higab
Färdigställande 1876, 1903
Byggnadsmaterial Tegel
Plaketten sattes upp som en del av Göteborgs stads kulturnämnds "Projekt Husmärkning" kring åren 2000-2001 med drygt hundra skyltar.
Hagabadet sett från Nya Allén.

Hagabadet är en badanläggning i stadsdelen Haga (Haga 3:1) i Göteborg med anor från 1870-talet.[1] Badet blev byggnadsminne den 25 augusti 1997, eftersom det ansågs ha "...stora socialhistoriska värden genom att den belyser den tidens bostadsförhållanden och umgängesformer".[2] Fastigheten ägs av Higab.[3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Anläggningen uppfördes ursprungligen som Renströmska Bad- och tvättanstalten efter det att Sven Renström 1869 donerat medel till Göteborgs stad för "befordran av snyggheten, sundheten och hälsovården".[2] Byggnaden ritades av Axel Kumlien med stadsarkitekten Victor von Gegerfelt som medhjälpare. Den togs fram i samråd med professor Carl Curman, som var den tidens främsta expert i balneologi.[2] Anläggningen invigdes den 9 december 1876. Den bestod då av enklare karbad i en andraklassavdelning vänd mot Haga Östergata och en elegantare avdelning för första klass vänd mot Södra Allégatan.

Badets mellandel förstördes i en brand år 1903. En nybyggnation gjordes efter ritningar av Wilhelm Klemming, som tidigare medverkat vid uppförandet av Sturebadet och Centralbadet i Stockholm. I och med detta fick badet en stor simhall.[4] Med åren ansågs dock utrymmena vara för trånga och i samband med att det moderna Valhallabadet öppnades 1956 stängdes Renströmska. Byggnaden kom då att användas som bland annat teater, verkstad och lokal för klubbevenemang.[4]

På 1970-talet ingick byggnaden i bevarandeprojektet för stadsdelen Haga, där badet länge setts som en väsentlig del. Sedan nyöppningen 1997 under det nuvarande namnet har man förutom badet avdelningar för bland annat friskvård, spa, konferens och en restaurang[4].

Verksamheten vid badet är numera familjeägt av Per-Olof Johansson och Helene Johansson sedan friskvårdsföretaget Feelgood sålt företaget till VD:n och hans fru i maj 2013.[5] Under hösten 2013 blev investmentbolaget Pegroco delägare i Hagabadet.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hagabadet, karta från Lantmäteriet.
  2. ^ [a b c] Bebyggelseregistrets anläggningspresentation - Hagabadet
  3. ^ Hagabadet, Higab.
  4. ^ [a b c] Hagabadet - Hagabadets historia
  5. ^ ”FEELGOOD: SÄLJER HAGABADET FÖR 0,3 MKR (OMS)”. 23 maj 2013. Arkiverad från originalet den 21 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150621234352/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3699699.ece. Läst 8 september 2013. 
  6. ^ ”Investmentbolag blir delägare i Hagabadet”. 13 september 2013. Arkiverad från originalet den 16 september 2013. https://web.archive.org/web/20130916041201/http://www.gp.se/ekonomi/1.2033520-investmentbolag-blir-delagare-i-hagabadet. Läst 13 september 2013. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 164-165. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 250-251. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 32. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 
  • Schånberg, Sven (1956). Renströmska baden 1876-1956. Göteborg: Renströmska badanstalterna. Libris 1590633 
  • Torstenson, O (1877). Om Renströmska bad- och tvättanstalten i Göteborg och der förekommande badformer, jemte råd och anvisningar vid deras begagnande. Göteborg. Libris 1601134 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Entrén på Södra Allégatan. Fotografi av Pål-Nils Nilsson.