Frimurarehuset, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Frimurarehuset, Göteborg
Ordenshus
Frimurarehuset i Göteborg vid Södra Hamngatan 31 har även gatuadressen Drottninggatan 32.
Frimurarehuset i Göteborg vid Södra Hamngatan 31 har även gatuadressen Drottninggatan 32.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Inom Vallgraven 15:4, Göteborg
Adress Södra Hamngatan 31, Drottninggatan 32.
Kulturmärkning
Byggnadsminne 1982
Arkitekt Justus Fredrik Weinberg och Michael Bälkow
samt Ernst Torulf
Konstruktör Michael Bälkow
Ägare Göta Provinsialloge
Färdigställande 1805–07, 1820 (återuppbyggt), 1918 (ombyggt)
Arkitektonisk stil Nyklassicistisk och nationalromantisk
Byggnadsmaterial Putsat tegel

Frimurarehuset, Göteborg, är beläget vid Södra Hamngatan 31 och Drottninggatan 32 i Kvarteret Frimuraren 4 i Göteborgs stadskärna.[1] Huset ligger i stadsdelen Inom Vallgraven.[2] Det är ett trevåningshus med ordenslokaler för Göta Provinsialloge inom Svenska Frimurare Orden. I gatuplanet finns restaurangen The Goldens Days.[3]

Huset till den första frimurarelogen på Södra Hamngatan stod klart 1807. Den danske byggmästaren Michael Bälkow svarade för detta. Huset brann 1820, men byggdes upp på nytt under ledning av arkitekten Justus Weinberg. Sitt nuvarande utseende i gult och grått fick huset vid en ombyggnad, som var klar 1918.[4] Arkitekten Ernst Torulf hade gjort ritningarna till denna.[5]

Huset sträcker sig tvärs igenom kvarteret Frimuraren i nord-sydlig riktning. Mot Södra Hamngatan är fasaden i gul slätputs med pilastrar med joniska kapitäl av sandsten. Mot Drottninggatan 32 är det en enklare fasad i puts. Gården är överbyggd.[6] Den 28 juni 1982 blev huset byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen.[7]

Fastighetsbeteckning[redigera | redigera wikitext]

De tre äldre fastighetsbeteckningarna var: Tomten 22 i femte roten[8] och Tomten 23 i femte roten[9] samt Tomten 114 i fjärde roten[10] Därefter var tomtbeteckningen: 15:e kvarteret Frimuraren nummer 4.[11] Numera är fastighetsbeteckningen Inom Vallgraven 15:4.[1]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Det svagt framspringande mittpartiet, eller mittrisalit, av fasaden i gul slätputs med pilastrar i Jonisk ordning av sandsten.

Byggnaden sträcker sig rakt igenom kvarteret mellan Södra Hamngatan och Drottninggatan. Inom kvarteren vid Stora Hamnkanalen finns dels äldre stenhus dels nyare byggnader för bank-, kontors- och affärsverksamhet. Södra Hamngatan fick vid början på 1800-talet en enhetlig bebyggelse präglad av den dåvarande stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg.[12]

Byggnaden har en gulfärgad nyklassicistisk fasad mot Södra Hamngatan. Byggnadens mittparti accentueras av att det är utformat som en risalit med sex kannelerade pilastrar med joniska kapitäl i kolossalordning, allt av kalksten. Fasaden mot Drottninggatan är till stilen modifierad nationalromantik, putsad och avfärgad i grått. Invändigt märks främst pelarsalen mot Södra Hamngatan, dekorerad med en plafondmålning av Louis Jean Desprez och med antikiserande dörröverstycken i relief av den italienskfödde skulptören Gioacchino Frulli. Bottenvåningen i byggnaden mot Södra Hamngatan inrymmer restauranglokaler.[12]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Redan på Göteborgs första stadsplaner återfinnes Kvarteret Frimuraren. Bebyggelsen började att växa fram längs Hamngatan och nuvarande Drottninggatan redan i slutet av 1600-talet. Tomterna i nuvarande kvarteret Frimuraren hörde till stadens förnämsta. Här bodde från början många holländare, vilka helst byggde vid S:t Jacobigatan, nuvarande Södra Hamngatan, och Holländaregatan, nuvarande Drottninggatan. I början av 1700-talet var nästan alla tomter vid Södra Hamngatan bebyggda med trähus.[12]

Tomterna vid Stora Hamnkanalen var särskilt attraktiva för handelsmännen, eftersom de kunde lasta varor från båtarna direkt in i sina magasin. Trots påbud från regeringen om hus av sten, byggdes även efter branden 1721 så gott som alla nya hus av trä även inom vallgraven. Först efter branden 1802 blev det en ändring till byggnadsmaterial av sten.[13]

Östra delen av den främre fastigheten – Femte roten, 22 tomten[redigera | redigera wikitext]

I början av 1600-talet – från 1636 till 1646 – ägde postmästaren Adolph Wench ett trähus på den östra delen av tomten mot Stora Hamnen, (rote 5 tomten 22). Hans efterföljare var Herman Schmidt, även han postmästare. Slussmakare Johan Jacobsson Kuyll var ägare 1648–52. Näste ägare var David Matzen, från april 1652 till sin död 1692. Från 1692 ägdes den östra delen av Södra Hamngatan 31 av Matzens svärson handelsmannen Johan Schröder. Efter hans död 1698 gifter änkan Clara Matsen om sig med handelsmannen Mathias Schildt, som även övertog huset. Han behöll fastigheten till 1746.[8] Efter branden 1802 kom de båda främre tomterna att ägas av Frimurarorden.[14]

Västra delen av den främre fastigheten – Femte roten, 23 tomten[redigera | redigera wikitext]

Jacob Lindsay den äldre ägde tomten 1637–48, därefter hans änka till 1651. De följdes av medicus D. Meierus, superintendent Brunius och överstelöjtnant Nils Påwenfelt. Denne blev ny ägare från 1651 fram till 1676 och därefter hans änka Margareta 1676–77. Enligt tomtöreslängden bodde handelsmannen Johan Manorgen på fastigheten den 24 april 1691. När han dog sålde hans änka tomten till deras mågen, handelsmannen Johan Casper Haberman, gift med Birgitta Manorgen. Efter branden 1721 byggde denne i sin tur ett nytt sammanbyggt hus, som han sålde vidare till Mathias Schildt.[9] Denne ägde redan den östra tomten. Borgmästaren Jacob Schütz köpte därefter den västra tomten av Schildt i maj 1746. Efter Schildts död tre år senare förvärvade borgmästaren även den östra tomten.[8][15] Gården kallades då Borgmästaregården efter Schütz, som var borgmästare i Göteborg under några år.[16] Efter branden 1802 kom de båda främre tomterna att ägas av Frimurarorden.[14]

Stora Hamnkanalen år 1951. Frimurarlogens hus är det tredje från vänster. Åkermanska huset vid Södra Hamngatan 25 är det sjätte från vänster. Chalmerska huset skymtar vid S. Hamngatan 11. Fotograf: Erik Månsson. Bildsamlingen vid Göteborgs stadsmuseum.

Baktomten mot Drottninggatan – Fjärde roten, tomten 114[redigera | redigera wikitext]

Handelsmannen Jacob Lindsay var bosatt i andra roten 1637 när mantalslängderna började. Han hade troligen haft en masthamn i Nya Lödöse eftersom stavningen i Nylöse tänkebok är Linsaij. Jacob Lindsay befann sig i Göteborg redan 1622. Enligt en restantielista hade han erhållit 50 stycken tegel 1632. Denne Jacob Lindsay angavs i borgarlängden 1639 ”bruka allehanda handel”.[17]

Drottninggatan 32 omfattade i slutet av 1600-talet tre delar, vilka ägdes av järnhandlaren Jöns Persson.[14] Vid branden 1802 ägdes de av handelsmannen Olof Melin.[18] Frimurarna önskade förvärvat den avbrända tomten med plats för både ett nytt ordenshus och ett nytt barnahus. Sedan den 24 januari 1757 drev frimurarna i Göteborg ett barnhusPrins Gustafs Barnhus – som var beläget vid Magasinsgatan. Den 11 augusti 1803 beslöts, att inköpa tomterna vid Södra Hamngatan och Drottninggatan. Barnhuset vid Magasinsgatan eldhärjades 1804. Då hade redan ett nytt barnhus börjat byggas vid Drottninggatan. Den 5 oktober 1805 stod barnhusbyggnaden färdig.[16] Barnhuset upphörde dock redan 1831, att själva vårda sina skyddslingar. Alla de 73 barnen utackorderades på landet.[19]

Ett hus för frimurarlogen[redigera | redigera wikitext]

Det första ordenssammanträdet hölls i den nya byggnaden den 20 december 1806.[20] Det var kaptenen vid fortifikationen Justius Fredrik Weinberg som hade ritat barnhuset. Själva logebyggnaden, som skulle ligga längs Hamngatan, ritades även den av Weinberg. Den blev emellertid inte godkänd av hertig Carl av Södermanland, senare Carl XIII, frimurarlogens högste beskyddare. Efter kompromisser och under ledning av den danske inflyttade arkitekten och byggmästaren Michael Bälkow började logebyggnaden uppföras 1804.[16]

Speciellt anmärkningsvärd var pelarsalen, som sträcker sig i två fulla plan. Denna sal blev dekorerad med en plafondmålning av Louis Jean Desprez. Målningen var från början avsedd att utföras för Gunnebo slott, men den skänktes istället till frimurarorden av John Hall den äldres hustru Christina Gothén. Över salens ingångsdörrar utförde italienaren Gioacchino Frulli, (1766–1801), reliefer med antika motiv. Även denne konstnär var verksam vid Gunnebo.[16]

I bottenplan inreddes en restaurang och i övriga delar ordenslokaler. Den 29 mars 1820 brann kvarteret delvis ner på nytt. Skadorna blev ganska omfattande. Återuppbyggnadsarbetet började omedelbart under ledning av Justus Weinberg. Redan 1821 kunde logerna sammanträda i andra och nedersta våningsplanen. Pelarsalen med plafondmålningen skadades ganska illa, men reparerades.[16]

Förändringar[redigera | redigera wikitext]

Fasader för Frimurarlogens hus mot Södra Hamngatan 31 och Drottninggatan 32 – ritning av Ernst Torulf 1915. Bildsamlingen i Göteborgs stadsmuseum.

Under 1870–80-talen inreddes även den östra flygeln och olika sällskapsrum. Under en period från slutet av 1800-talet till 1916 diskuterades diverse om- och tillbyggnader av ordenshuset. Lokalerna mot Drottninggatan hyrdes ut till Göteborgs Sparbank. År 1889 flyttade sparbanken och lokalerna, som formellt ägdes av Barnhuset såldes till Göta Provinsialloge. Ett förslag till ombyggnad av arkitekten Ernst Torulf, godkändes 1915. Byggnadsarbetet blev klart i november följande år.

En helt ny fasad mot Drottninggatan kom till och den klassiska fasaden mot Hamngatan återställdes. Invändigt skedde flera ombyggnader och nya ordenssalar inreddes. Restaurangen "Bakfickan" mot Drottninggatan slopades och huvudrestaurangen moderniserades. Under årens lopp har ytterligare moderniseringar ägt rum, som ventilation, värme och el.[16] Numera hyr en restaurangverksamhet husets bottenplan. För övrigt är fastigheten fullt inredd med olika lokaler för Göta Provinsialloge.[21]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kvarteret Frimuraren 4, Karta, Lantmäteriet.
  2. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 , s. 283.
  3. ^ The Golden Days, Restaurangguiden.
  4. ^ Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 39. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 
  5. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 160. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  6. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 158. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  7. ^ Lagskydd, Beslut om byggnadsminne 1982-06-28, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  8. ^ [a b c] Olga Dahl:Göteborgs tomtägare 1637–1807, Femte roten, tomt 22. Kvarteret Frimuraren.
  9. ^ [a b] Olga Dahl:Göteborgs tomtägare 1637–1807, Femte roten, tomt 23. Kvarteret Frimuraren.
  10. ^ Olga Dahl:Göteborgs tomtägare 1637–1807, Fjärde roten, tomt 114. Kvarteret Frimuraren.
  11. ^ Beslut om byggnadsminnesförklaring av fastigheten Inom Vallgraven 15:4, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  12. ^ [a b c] Beskrivning, Beslut om byggnadsminne 1982-06-28, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  13. ^ 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 64. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  14. ^ [a b c] Kjellin 1959, s. 95
  15. ^ Kjellin 1959, s. 89-92
  16. ^ [a b c d e f] Historik, Beslut om byggnadsminne 1982-06-28, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  17. ^ Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Fjärde roten, tomt 114, Kvarteret Frimuraren.
  18. ^ Kjellin 1959, s. 97-98
  19. ^ Björklund Lisa, red (2011). Stiftelsen Göteborgs barnhus 1737-2010: [Barnhusets verksamhet och insatser för barn och ungdomar under närmare trehundra år]. Göteborg: Stiftelsen Göteborgs barnhus. Libris 12327905. ISBN 9789163390456 , Frimurarbarnhuset i Göteborg, s. 50.
  20. ^ Kjellin 1959, s. 98-100
  21. ^ Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 8, 15 kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun, S. Hamngatan 31 : Göteborgs frimuraresamhälles ordenshus. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. 1981. Libris 450714 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 64-65. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 283. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  • Björklund Lisa, red (2011). Stiftelsen Göteborgs barnhus 1737-2010: [Barnhusets verksamhet och insatser för barn och ungdomar under närmare trehundra år]. Göteborg: Stiftelsen Göteborgs barnhus. sid. 47-51. Libris 12327905. ISBN 9789163390456 , Frimurarbarnhuset i Göteborg.
  • Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. sid. 32. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2 
  • Kjellin, Maja (1959). Kvarteret Frimuraren i Göteborg. [Göteborg]: [Sv. Handelsbanken]. sid. 89-108. Libris 1306131 
  • Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 8, 15 kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun, S. Hamngatan 31 : Göteborgs frimuraresamhälles ordenshus. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. 1981. Libris 450714 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 153, 158-160. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 39. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bæckström, Arvid (1923). Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria. Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2 ([Utvidgad uppl.]). Stockholm: Nordiska museet. sid. 25-29. Libris 8214450 , plansch.
  • Kongl. May:tts Nådige Reglemente, angående Barnhus-Barnens i Götheborg, uptuktelse, samt hvad vid Hushåldningen innom Barnhuset, hädanefter uti et och annat mål i ackttagas bör. Gifven Stockholm i Råd-Cammaren, den 11 Februarii 1748.. Göteborg, tryckt hos A. Lindgren, 1867. 1867. Libris 8241879 
  • Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 8, 15 kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun, S. Hamngatan 31 : Göteborgs frimuraresamhälles ordenshus. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. 1981. Libris 450714 
  • S:t Andreas logen De tre förenade kronor: 1777-2002. Göteborg: S:t Andreas logen De tre förenade kronor. 2004. Libris 9581366. ISBN 91-631-5316-5 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 39. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 
  • Wirsin, Ingrid (2004). ”Hamnkanalens hus”. Göteborg förr och nu 2004(30),: sid. 5-16 : ill.. 0348-2189. ISSN 0348-2189.  Libris 10245834

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]