Masthugget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Landshövdingehus på Klamparegatan omkring 1900. Allt revs på 1960-talet. Bilden från Göteborgs Historiska Museum

Masthugget är en stadsdel och primärområde inom stadsdelsområdet Majorna-Linné i Göteborg, och hör till stadens ursprungliga markområden från 1621. Redan 1646 förklarades området som förstad till Göteborg, och en oreglerad bebyggelse uppstod i anslutning till skeppshamnarna utmed Göta älv. Stadsdelen har en areal på 56 hektar.[1]

Koordinater: 57°41′49″N 11°56′32″E / 57.696899°N 11.942143°Ö / 57.696899; 11.942143

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Området ligger mellan Slottsskogen och Göta älv i nord-sydlig riktning, avgränsas i öster av Linnégatan och i väster av stadsdelen Majorna. Den består av flera områden med olika karaktär. Vid älven ligger hamnen, glest bebyggd med stora lagerbyggnader och liknande, därefter de täta kvarteren runt Långgatorna. Några hundra meter söder om älven reser sig Masthuggsbergen brant. På dess norra sluttning ligger ett bostadsområde från sent 1960-tal med stora huslängor, på toppen längst i söder är det landshövdingekvarter innan Slottskogen tar vid. Masthuggskyrkan vetter mot hamninloppet och är en välkänd och karaktäristisk profil i Göteborgs stadssiluett.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Masthugget är belagt från 1647, Mastehugget [2] och syftar på den tillverkning av skeppsmaster som förekom i hamnområdet, genom att masttimmer skeppades till de masthamnar som låg mellan Skeppsbron och Stigberget och därefter färdigställdes.[3] Den 4 oktober 1647 fick tretton masthuggare burskap i Göteborg. Därmed blev de egna företagare, som kunde anställa arbetare till masthuggning och bedriva skeppshandel. Detta datum kan därmed sägas vara Masthuggets tillblivelse.[4]

Ett Masthandelskompani stiftades här redan 1642 och ett Masthuggaregille år 1676. Masthuggskajen anlades åren 1888-1902 med sex meters djup. Arbetet försenades dock av ett kraftigt ras den 25 november 1900, då cirka 100 meter av kajen försvann i älven.[5] Ännu in på 1660-talet gick Masthugget officiellt under namnet Haga. Masthamnen var för övrigt det tidigare namnet på del av nuvarande Packhusplatsen (igenfylld 1861).

Stadsdelens södra delar består till stora delar av så kallade landshövdingehus. Detta är en hustyp som är mycket karakteristisk för Göteborg. Husen har tre våningar, med bottenvåning i sten och de två övre våningarna i trä.
Den tidigaste bebyggelsen uppstod längs två huvudvägar västerut; Smala vägen, som motsvarade dagens Första Långgatan och Breda vägen, som löpte i en båge från Järntorget utefter Masthuggsbergen och fram till Johanneskyrkan. Bebyggelsen bestod fram till mitten av 1800-talet av enkla bostadshus i en till två våningar samt några få herrgårdsliknande hus med större trädgårdar, som kunde sträcka sig från Masthuggsbergets fot och ända ner till älven. Stadsdelen tillhörde länge bland de fattigaste i Göteborg och många av de boende arbetade i hamnen eller på någon av de stora industrierna.

Liksom i Haga ägde man inte sina tomter, och om en belägring hotade tvingades man riva husen och flytta inom vallgravarna. Mellan 1870 och 1910 försvann all gammal träbebyggelse och 3-6 våningars stenhus uppfördes.

Göteborgs stadsfullmäktige beslöt 1 mars 1877 att installera fotogenlampor som nattbelysning i delar av den offentliga miljön i Masthuggsbergen, till en kostnad av cirka 50 kronor per lampa. Belysningssäsongen var 10 augusti - 10 maj.[6] Elektriciteten kom till Masthugget i slutet av december 1892, då apoteket Svanen i hörnet av Järntorget och Andra Långgatan fick elektrisk belysning, så fick även herr Sigurd Smidts lampbutik i hörnet av Linné- och Tredje Långgatan (samma kvarter).[7]

Söndagen den 12 augusti 1821, vid tiotiden på kvällen, utbröt en våldsam eldsvåda i handlanden Th. Gavins hus nära "Balast-kajen". Elden spred sig vidare söderut, upp över Masthuggsbergen, och slukade 83 stycken hus.[8]

Församlingen bildas[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs förstäder blev territoriella den 1 maj 1883, vilket innebar att det nu fanns en direkt koppling mellan var man bodde och församlingstillhörighet. Masthuggets kyrkoförsamling kom även att innefatta områden utanför Masthugget, men blev tillfälligt underställd Oscar Fredriks församling, som hade uppstått samtidigt. Delar av Majornas 3:e och 6:e rotar samt hela 5:e och 7:e rotarna (nuvarande Stigberget, Olivedal och Kommendantsängen, Pustervik, Slottsskogen samt en mindre del av Östra- och hela Västra Haga kom därmed att tillhöra församlingen. Först 1908 etablerades Masthugget som en egen fristående församling efter ett Kungligt brev av den 27 april 1906, med bland annat följande lydelse:
[9] Masthugget är ett område i Göteborgs Västra delar som huvudsakligen omfattar det s.k. Stigberget (ursprungligen Stegaberget) som sluttar ner mot Göta Älv och hamnen som även utgör gräns mot norr, samt de s.k. Masthuggsbergen upp mot Slottsskogen som är ett skogsbeväxt område åt söder. Höjdskillnaderna inom området är avsevärda. Från Masthuggstorget till Fjällgatan uppgår de till 40 meter, i vissa avsnitt är lutningen 1:3 i vissa 1:4. Vissa gator är också branta, ibland är dessa utformade som trappgator. Masthuggskyrkan ligger på områdets högsta punkt, 50 meter över Masthugget.[9]

Stigbergsbryggeriet[redigera | redigera wikitext]

Det första bryggeriet i Masthugget hette Stigbergsbryggeriet, anlagt 1638 i anslutning till Stigbergets värdshus i 11 roten nr 77 (nuvarande Oskarsgatan 3). Arrendator 1638-1650 var Basilius Michelsson. Bryggeriet ägdes fram till 1755 av Göteborgs stad, och var i drift in på 1820-talet.[10][11]

Nykterhetslogen[redigera | redigera wikitext]

Den första, svenska Godtemplarelogen bildades 1879 vid Fyrmästaregatan 79 i Masthugget.[12]

Masthuggets Bollklubb[redigera | redigera wikitext]

Masthuggets Bollklubb bildades den 18 augusti 1933, med egen lokal på Storebackegatan 13. A-laget startade i klass 7 och blev två efter Udden och uppflyttad till klass 6. Första tränare var Evert Sjöberg och lagledare Ejnar Lysell. På 1950-talet flyttade klubben till en ny lokal på Skepparegatan 73 C.[13]

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Den 16 maj 1931 startade "bussOscar" Johansson sin privata busstrafik i Masthugget, kallad "Masthuggslinjen". Fem år senare, den 16 oktober 1936 köpte Göteborgs Spårvägar dennes linjetrafik, och tog samtidigt över dennes personal. Vid andra världskrigets utbrott påbörjades linjearbetet för en elektrifiering av busstrafiken, och den 2 oktober 1940 startade trådbusstrafiken (linje M), på sträckan Järntorget - Jaegerdorffsplatsen. Den 20 januari 1941 var det premiär för linje F, vilken fem år senare - 1 juni 1946 - ändrade beteckning till "35:an". Linje M blev samtidigt till "36:an". Senare samma år utgick båda busslinjerna från Lilla Torget. Den sista resan med trådbusstrafik i Göteborg gick från sträckan Lilla Torget - Masthugget - Majorna ("36:an") den 14 november 1964. Trådbussarna ersattes av oljebussar.[14]

Primärområdet[redigera | redigera wikitext]

I kommunens administrativa indelning finns ett primärområde som heter Masthugget, som omfattar området från Bangatan i väster till Värmlandsgatan och Vegagatan i öster där primärområdet Olivedal tar vid. Primärområdet motsvarar till stor del stadsdelen Masthugget.

Gatunamn, torg med mera[redigera | redigera wikitext]

Som helt eller delvis ligger i stadsdelen:

  • Andra Långgatan (1883)
  • Andrégatan (1930)
  • Barlastgatan (1921)
  • Bäckegatan (1883)
  • Eldaregatan (1918)
  • Emigrantvägen (1979)
  • Fjärde Långgatan (1883)
  • Första Långgatan (1883)
  • Heurlins plats (1954)
  • Hälsingegatan (1894)
  • Järntorget
  • Järnvågsgatan (1894)
  • Kryssdäcket (1969)
  • Linnégatan (1882)
  • Masthamnsgatan (1921)
  • Masthuggstorget
  • Nordhemsgatan (1883)
  • Olof Palmes plats (1986)
  • Oskarsgatan (1882)
  • Plantagegatan (1883)
  • Stigbergsliden (1957)
  • Sänkverksgatan (1921)
  • Tredje Långgatan (1883)
  • Värmlandsgatan (1883)
  • Östra Sänkverksgatan (1883)

[15][16][17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s.34
  3. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898, s. 9
  4. ^ Bolsjeviken i kolboxen och andra historier : 90 år med världens gång-sidan i Göteborgs-Posten, Anders Hansson, Kristian Wedel, Ulf Sveningson, Göteborgs-Posten, Tre böcker förlag, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-617-8, s. 95
  5. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.75
  6. ^ Gamla Masthuggspojkar 1989/90: Gamla Masthuggspojkars Tidning, årgång 43, utgiven av Föreningen Gamla Masthuggspojkar 1990 s. 1
  7. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 287
  8. ^ Från kusten : boken om livet vid Sveriges syd- och västkust under ett och ett halvt sekel, Lars Ohlén, Nordiska kulturböcker, Malmö 1964, s. 38
  9. ^ [a b] En historik om gamla Masthugget och Gathenhielmska Kulturreservatet - nedtecknad av Föreningen Gamla Masthuggspojkar, Göteborg 2010, s. 10
  10. ^ Bryggare och bryggerier i Göteborg före 1810, [Bilaga till Bryggerinäringen i Göteborg del I], Stig Dymling, Göteborg 1961 s. 36
  11. ^ Bryggerinäringen i Göteborg 1810-1960: del II, Artur Attman 1961 s. 17
  12. ^ Göteborgsköpmannen : Specialnummer till Sveriges Köpmannaförbunds kongress i Göteborg 19-24 aug. 1944, red. Hubert Lärn, utgiven av Göteborgs Köpmannaförbund 1944, s. 39
  13. ^ Gamla Masthuggspojkar 1983 : Gamla Masthuggspojkars Tidning, [årgång 37], utgiven av Föreningen Gamla Masthuggspojkar, Göteborg 1983 ISSN 1401-8071, s. 20f
  14. ^ Göteborgs spårvägar — årsberättelse 1964, Göteborg 1965, s. 2.
  15. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7
  16. ^ Från gatuadress till fastighetsbeteckning.
  17. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2. Stadsdelsgränser.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborg genom tre sekler, Maja Kjellin 1950
  • Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson/Curt Svenson 1981
  • Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001
  • Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 2002
  • Göteborg - att bygga staden, Göteborgs Stadsbyggnadskontor 2003
  • Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-26

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gamla Masthuggspojkars tidning. Göteborg: Föreningen Gamla Masthuggspojkar. 1947-. Libris 8226060 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]